Radiomagasinet nr 2, 2012 (pdf) - Sveriges Radio

sverigesradio.se

Radiomagasinet nr 2, 2012 (pdf) - Sveriges Radio

sveriges

radio

MagasiNeT

Här är ekoT

försT Med deT

seNasTe i 75 år

sTriNdberg

blir soM Ny

i radioTeaTerN

älskad

50-åriNg:

sveNskToppeN

lockar

MiljoNpublik

Till p4

2012/2

sverigesradio.se

saMeradioN

tradition och nyskapande

2012/1 ––– 1


43 reklamfria kanaler

550 program

200 000 timmar om året

sverigesradio.se

blaNd de MedverkaNde

i deNNa uTgåva

jeNNy MaTTssoN chefredaktör

thomas andersson, reporter

Ulrica Bengtsdotter, reporter

Mats carlsson-Lénart, reporter

cecilia djurberg, reporter

Maria Lagergréen, reporter

Birgitta Lagerlöf, reporter

Sanna Schiller, reporter

Susanne tellinger, reporter

anna-Lena Walmsley, reporter

Mattias ahlm, fotograf

Lena dahlström, fotograf

Mikael Grönberg, fotograf

Johan Ljungström, fotograf

ansvarig utgivare Jan Petersson,

direktör för enheten analys och kommunikation.

grafisk formgivning/design Lupo design

Tryck elanders

Sveriges radio-magasinet är en publikation från

Sveriges radio, riktad till vår publik. den delas ut

till bland annat skolor och bibliotek och vid våra

publika evenemang. Vill du har fler exemplar?

Skicka e-post till radiotidningen@sverigesradio.se

deT Här är

public service

Det som Sveriges Radio, SVT och UR gör

kallas public service, eller annorlunda

uttryckt: radio och tv för alla. Verksamheten

bedrivs självständigt i förhållande till

politiska, kommersiella och andra intressen

i samhället. Public service innebär helt

enkelt att programmen görs

bara med tanke på dig som

tittar och lyssnar. Vi bekostar vår verksamhet

med radio- och tv-avgiften.

Att kunna titta på tv-program och lyssna på

radio som är oberoende är ingen självklarhet.

På många ställen i världen finns inte

oberoende medier över huvud taget. Där

har man inget annat val än att ta del av den

bild som staten vill visa.

iNNeHåll

04

så Tycker lyssNarNa

05

i radioN i HösT

06

cHrisTer i p3

duo utan inbördes konkurrens

11

ekoT

avslöjar och är på plats

18

bäTTre NyHeTer Med

publikeNs Hjälp

20

MiN väg Till

sveriges radio

tre medarbetare berättar

22

riNg p1

24

radiorösTer

Möt personerna bakom de välkända

rösterna i P1, P2, P3 och P4.

32

saMeradioN

ger plats för levande

språk och kultur

36

Magiska skriNeT

Upptäck sagans värld på

många olika språk.

38

sveNskToppeN 50 år

P4:s stora musiktävling lyfter fram

morgondagens svenska stjärnor

40

sveNskToppeN NäsTa

44

radioköreN

en kör i världsklass

50

p2:s ToNsäTTare

51

veTeNskapsradioN

Nyhetsledande i Nobelpris

54

radioTeaTerN

I höst hör du Johan Ulveson som

Gustaf III i en nyuppsättning av

Strindbergs pjäs.

56

världeNs barN

ocH MusikHjälpeN

Publikens pengar räddar liv.

2012/2 ––– 3


ORD FRÅN VD

dags aTT skaffa radio!

tt vi – Sveriges Radio – finns i en

radioapparat med vårt utbud är

säkert för de flesta rätt så självklart.

Men nuförtiden är Sveriges

Radio så mycket mer. För du vet

väl att du kan lyssna på det mesta av det vi gör

precis när du vill?

Vår mobilapp har släppts i nya versioner för

både Iphone och Android. Utbudet är i stort sett

samma som i FM med den stora skillnaden att

du inte behöver passa några tider. Du kan lyssna

direkt men också i efterhand. Du kan podda

ner och du kan spara dina favoriter. Allt detta

för att ge dig som gillar Sveriges Radio, eller

kanske ännu inte har upptäckt Sveriges Radio,

en möjlighet att fritt botanisera och lyssna på det

du själv väljer. Testa gärna och hör av dig till oss

med dina synpunkter.

Du vet väl också att Sveriges Radio strävar

efter att sända där det händer när det händer. Vi

har det största nätet av utrikeskorre-spondenter

av alla nordiska medier och är egentligen numera

det enda riktigt rikstäckande medieföretaget i

Sverige med 25 sändande lokala kanaler och

medarbetare på ett 50-tal platser runt om i

landet. Vi har alla förutsättningar i världen att

faktiskt ge dig de stora skeendena i realtid så att

du inte missar något viktigt. Det kan handla om

vad Tycker

lyssNarNa?

Omkring 3,8 miljoner lyssnar på oss

varje dag och många hör av sig med

synpunkter. Här är ett axplock.

jag måste säga

att jag är vansinnigt

imponerad av

Täppas fogelberg

i ring p1!

koNTakTa

lyssNarservice

Lyssnarservice

sveriges radio

105 10 stockholm

lyssnarservice@sverigesradio.se

4 ––– 2012/2

jag vill bara berömma

Nordegren och epstein, jag

njuter av deras resonemang. det

bästa program som radion har sänt

och jag sitter och väntar

på det varje dag.

personlig service

Vardagar kl 10-15

tel: 08-784 84 84

Lämna synpunkter och få

tablåinfo dygnet runt via

talsvar.

en lokal nyhetshändelse, ett större musikevenemang

som Musikhjälpen eller sport. För vem

vill följa en idrottshändelse i efterhand? OS i

London är ett lysande exempel på vad jag menar.

Radiosporten hoppade med enkelhet från arena

till arena och gav den svenska publiken alla de

stora skeendena ”live” då de faktiskt inträffade.

Inte som i många andra medier där saker som

pågick samtidigt bandades och sändes i efterhand.

Och via Sveriges Radio får du viktiga originalnyheter.

Vi lägger tid och kraft på att undersöka

hur verkligheten egentligen ser ut. I år har det

bland annat handlat om att två reportrar i månader

har fått granska Sveriges förhållande till Saudiarabien,

vilket resulterade i avslöjandet om den

svenska hjälpen till att där bygga en vapenfabrik.

Så det finns många skäl att köpa en traditionell

radioapparat om du inte har någon. Det är

ganska mysigt att ha den på i köket när du går

där och skrotar. Men glöm inte appen i mobilen.

Via den har du ju med dig Sveriges Radio i alla

lägen. När du är trött på alla hårda nyheter eller

granskningar så finns där så mycket mer att njuta

av. Ett innehåll som både kan få dig att skratta

och gråta – men som också kan ge en stunds

skön avkoppling.

cilla benkö, vd Sveriges Radio

Christian Olsson – du är bara helt

suverän, som sportreporter men

inte bara där! Dina

ordvändningar är många snäpp

bättre än Grives blåbärsrisgrönt!

vad bra att sommarprogrammen

finns kvar på hemsidan och att

man kan lyssna när man har möjlighet!

det är public service det!

jag är besviken över att

sporten tar över p4 både

lördag och söndag på

bästa sändningstid

twitter: @sverigesradio

anser du att sveriges radio

inte uppfyller sändningstillståndet?

kontakta Myndigheten för

radio och tv: 08–606 90 80

www.radioochtv.se

42

Varför spelas alltid

samma musik på

radion? Så fort en

låt är populär så

spelas den hela

tiden!

Hallå där,

P4-chefen

Dan

Granlund!

Varför är det så

mycket sport i P4

egentligen?

– P4 är sportkanalen, det

är här vi bevakar den lokala

sporten, den nationella sporten

och den internationella.

att man upplever att det

är mycket sport beror på att

tidigare låg nästan all sport

oavsett vilka grenar det

handlade om samlade på

eftermiddagen.

Men nu sprids evenemang

och matcher över

veckans alla dagar och ingen

vill längre att matcher i olika

sporter ska ”krocka” med

varandra. Man försöker

istället få en egen tid för att

få mesta möjliga publik, det

gör att sporten dyker upp

på olika ställen i tablån lite

oftare än för några år sedan.

sTröM

Med start den 24 oktober

utforskar Strömredaktionen

i vanlig ordning en massa

olika aspekter och frågeställningar

som rör den elektroniska

musiken.

P2, onsdagar 21.30

kropp ocH själ

programmet för dig som vill veta hur

du ska göra för att må bra och leva

länge. Vi vänder oss till dig som har

hälsa som hobby, men också till dig

som inte alls känner dig som en sportig

typ. P1, tisdagar 10.03

luNdsTröMs bokradio

Börja lördagsmorgnarna med P1:s nya

litteraturprogram. Programledare Marie

Lundström förklarar varför litteratur

passar så bra i radio:

– rösten går rätt genom huvudet,

rakt ner till känslan. Plötsligt har du din

favoritförfattare alldeles nära. riktig

radio liknar de bästa böckerna: Smakar

på orden, gottar sig i formuleringar

och rör sig med språkets hjälp fritt

genom tid och rum.

P1, lördagar 08.05

i radioN i HösT

TaNkesMedjaN

humor och satir om nyheter,

aktuella ämnen och samhällsdebatter

med ett särskilt

fokus på inrikespolitik.

P3, måndag till torsdag

16.00–17.00

MusikguideN i p3

spelar den bästa nya musiken,

bred och smal, kända

hits och välbevarade hemligheter.

I Musikguiden i P3 får

du träffa artisterna, höra de

nya låtarna och se hela sammanhanget.

Ungefär som i

naturfilm, fast med musik. typ.

P3, måndag till torsdag

13.05–14.00 och 18.30–

23.00, lördagar 12.03–

14.00, och 22.05–24.00,

söndagar 11.00–14.00 och

22.03–24.00

jazzlaNdeT

Programmet där du möter

musiker, bevakar aktualiteter

och rapporterar från platser

där jazzen händer − i hela

landet. P2, tisdagar 21.30

NaTurMorgoN

direktsänd naturradio från

Sverige och världen. P1,

lördagar 06.05

MorgoNpasseT

Martina, kodjo och hanna på Morgonpasset

i P3 går sin egen väg och

bjuder bara in gäster som de själva är

intresserade av.

Varje dag i P3, 06.30–10.00

PROGRAM

p4 exTra

en mix av dagens händelser och aktuella personer.

receptet är hemligt men resultatet är naggande

gott. Programledare på vardagar är Lotta

Bromé. carina holmberg och erik Blix hör du på

helgen. P4, varje dag 13.05–15.00

2012/2 ––– 5


iNgeN är

Tuff alla

är TöNTar

de är både bästa vänner och arbetskamrater.

christer Lundberg och Morgan Larsson känner

varandra så väl att de ibland inte behöver uttala

några ord för att förstå varandras tankar.

Följ med in i studion där duon varje vardag

sänder christer i p3.

Text Sanna Schiller Foto Mattias Ahlm

väNd!


CHRISTER I P3 CHRISTER I P3

et är en fokuserad Christer Lundberg

som möter upp i Kanalhuset i

Göteborg. Han har siktet inställt på

att hans vän och tillika arbetskamrat

Morgan Larsson ska hinna äta i god

tid före sändning, eftersom det är han

som ska styra programmet i dag.

– Om det krisar har jag ett äpple du kan få, säger han.

Morgan tackar och säger att det vore snällt.

De har känt varandra i många år och möttes första

gången när de studerade musikvetenskap på Göteborgs

universitet 1993. Sedan dess har Christer och Morgan

hållit ihop.

– När jag först träffade Morgan trodde jag att han

var kristen och homosexuell, minns Christer.

– Och jag hade aldrig tidigare träffat någon som

tyckte om Marc Almond så som jag tycker om honom

(sångare i synthbandet Soft Cell reds. anm). Det sa klick

mellan oss, fyller Morgan i.

När Christer pratar nickar Morgan medhållande och

tvärtom. Ibland fyller de i varandras meningar. De känner

varandra utan och innan. Något som märks om man

lyssnar på Christer i P3, ett relationsprogram som bygger

på att lyssnarna ringer in och delar med sig av sina

historier. Christers och Morgans uppgift är att lyssna och

ställa frågor, att vara en vän. En uppgift de tar på största

allvar. Lyssnarskaran är sina programledare trogna,

många har lyssnat på i stort sett alla program.

– Jag tror att vi jobbar så bra ihop på grund av att

vi verkligen känner varandra. Jag vet att Morgan är lite

trött på morgonen och ofta kommer sent, då kan jag

anpassa mig efter det. Och Morgan vet att jag inte är arg

eller sur när jag sitter och smattrar på tangenterna och

muttrar framför datorn.

– Vi skapar den trygghet som krävs för att vi ska

kunna vara kreativa tillsammans. Den tryggheten är nödvändig

för att man ska våga kasta sig ut, lägger Morgan

till.

Enligt Christer är Morgan en ”lurig jävel” men det

finns ingen han litar på mer.

– Jag kan inte ens beskriva hur mycket jag litar på

Christer, kontrar Morgan snabbt.

Bråkar ni aldrig?

– Sällan, men det händer. Jag är ganska anal när

8 ––– 2012/2

det sa klick

mellan oss.

Morgan om första mötet med christer

cHrisTer luNdberg

ålder: 38 år.

bor: I Göteborg.

familj: fru och

två barn.

utbildning:

kulturvetenskap, musikvetenskap

och journalistprogrammet

på Göteborgs

universitet.

specialintresse/fritid:

Mitt synthpopband

Universal Poplab. Och

outdoor life, jag gillar

verkligen att hänga i

naturen. har precis skrivit

klart romanen Gräspojken

som kommer i höst.

MorgaN larssoN

ålder: 42 år.

bor: I Göteborg.

familj: Nej.

utbildning: har läst socialpsykologi,

musikvetenskap

och journalistprogrammet

på Göteborgs universitet.

specialintresse/fritid:

Indien, hitta konstiga bilder

på internet och fotboll.

tränar på gym och spelar

på min gitarr ibland. Skriva,

har gett ut romanen radhusdisco

och skriver på

en ny.

det gäller att hålla tider och ibland kan jag bli arg när

Morgan inte kommer i tid fast vi har bestämt.

– Ofta handlar våra bråk om att vi inte setts och hunnit

snacka igenom saker, då kan det bli missförstånd och

stress som kan leda till lite bråk. Men vi reder alltid ut

konflikterna, det är viktigt att stämningen mellan oss är

go när vi sänder.

Hur vårdar ni er vänskap?

– Det är viktigt att ta sig tid och ses privat, så att vi inte

bara ses på jobbet. Att jobba ihop är inte samma sak som

att umgås och man får dessutom de bästa idéerna när

man är ledig. Morgan är nog den person som jag träffar

mest, bortsett från min fru och mina barn.

– Samtidigt är det ju svårt att få tiden att räcka till

och hinna ses utanför jobbet. För nån vecka sedan gick

vi ut och tog en öl. Då var det fest, säger Morgan.

Programledarduon brukar också åka på semester

tillsammans. En gång återvände de till den campingplats

i Schweiz där Morgan blev till och senast packades

väskorna för en skrivarresa till Kanarieöarna.

– Vi har roligt ihop hela tiden. Oj, vad obehagligt det

lät, men så är det faktiskt, säger Morgan.

Båda har svårt att förklara hur deras vänskapsrelation

förändrats sedan de började jobba sida vid sida för

ungefär tio år sedan, men är överens om att de genom

arbetet har lärt känna varandra på djupet.

– Jag visste till exempel inte att du var en ordningsmänniska

som vill ha koll på allt, säger Morgan till

Christer som tar över ordet och försvarar sig:

– Jag mår bäst när jag vet vad som händer om en

månad, den bästa spontaniteten är planerad.

Klart är att Morgan och Christer inte har lärt känna

varandra på det ”behagliga” sättet.

– I början av en relation vill man ju mest ses då och

då och ha det lite gött i solen. Men vi har inte kört så,

i stället var det stressiga deadlines varje dag. Men vi

har verkligen lärt känna varandra. Både det bra och det

dåliga, säger Morgan.

Trots det var de aldrig oroliga över att vänskapen

skulle försämras av att jobba ihop. Snarare tvärtom.

– Jag var mest glad över att jag hade fått ett jobb,

förklarar Morgan.

– Jag var helt säker på att det skulle funka. Vi kom-

pletterar varandra. Morgans hjärna är helt galen.

Han kan få de mest tokiga infall, medan jag organiserar

och ser till att saker funkar. Var för sig skulle

vi inte göra så bra radio, men tillsammans blir det

riktigt bra, säger Christer.

Deras radioprogram bygger framför allt på stor

interaktivitet med lyssnarna. Morgan och Christer

är överens; utan dem skulle det inte finnas något att

sända. Därför gör de Christer i P3 under devisen:

”För att få någonting måste man ge någonting”.

– Vi kan inte uppmana lyssnarna att ringa in

och berätta något pinsamt de gjort. Varför ska de

göra det? Men om jag först berättar något pinsamt

som jag gjort vill fler dela med sig. Många vill visa

sig duktiga och tuffa, men det är precis tvärtom.

Ingen är tuff, alla är töntar.•

christer i P3 sänds måndag–fredag 14.02–16.00

lördag & söndag 08.05–11.00

cHrisTer oM MorgaN:

+ Jag har aldrig träffat någon som

har ett så rikt intellekt som Morgan.

Om man kunde sälja hjärnor skulle man

kunna sälja hans för mycket pengar.

– han kan ibland få för sig att en detalj

som saknar vikt har stor betydelse. han

läser in extremt mycket, ibland stämmer

det och ibland inte. Morgan skulle

kunna bli bättre på att fokusera på the

big picture.

Ibland behöver Christer

och Morgan inte ens

tala med varandra för

att förstå vad den andre

tänker.

Christer går igenom ett

klipp med producenten

Det händer att redaktionen

bjuder in

publiken till fest.

Morgan i studion där

de sänder Christer varje

vardag kl 14–16

MorgaN oM cHrisTer :

+ christer är fantastisk på att få ett

samtal som inte alls är roligt att bli roligt.

det är en mycket bra talang.

– han kan utstråla att han är sur,

fast att han verkligen inte är det, som

när han sitter framför datorn och slår

på tangenterna.

2012/2 ––– 9


Foto Mikael Göthage

SVERIGES RADIO

Hallå där

Radioapan!

Hur står det till?

– hej halloj! det är hemligt bra.

Jag har precis varit ute med min

specialmikrofon och spelat in

några myror som hoppade trampolin.

det var ett roligt ljud.

var kan man höra dig?

– Mig? Jag hörs ofta i Barnradion

i P4 kl 17.45 på vardagarna.

Och så kan du hälsa på mig

på webben, där finns alla mina

sånger om bokstäver, siffror och

annat apigt – kroppen till exempel!

Och så har jag en egen

musikkanal med bara barnmusik,

den får du inte missa.

- I höst kommer dessutom

en helt ny app för barn till

mobiltelefonen. ”radioapans

banankalas” heter den och där

kan du hjälpa mig att fixa fest i

Sagoskogen där jag bor. Nä, nu

måste jag slappa lite i min hängmatta

och hitta på en ny låt.

hej då då.

HoN gör deT iNgeN

vuxeN vågar

årets julkalender utspelar sig bland iskalla

skurkar, sjöjungfrubarn och skeppare.

”siri och ishavspiraterna” är skriven

av författaren frida Nilsson och är en

spännande historia som utspelar sig i en

ishavsregion under segelskutornas tid.

december månad brukar vara en spännande

tid för alla barn. I år hjälper Sveriges

10 ––– 2012/2

50-åriNg soM går HeM Hos kidseN

Vi i femman firar 50 år och tävlingen är

populärare än någonsin. över 66 000 elever

deltog i uttagningarna till förra årets säsong.

framgångsreceptet som håller än idag är

kombinationen av smarta 11-åringar och

kluriga frågor.

– Vi i femman speglar

den tid vi lever i. Inte

minst tilltalet var annorlunda

förr. de vuxna

kunde ofta ha en lite

nedlåtande ton, menar

programledaren kim

Ohlsson som leder Vi

i femman i både radio

och tv.

– Idag görs programmet

utifrån barnen

och hur de är. de är huvudpersonerna.

Även frågorna har förändrats

över tid. I arkiven från förr visade man till

exempel en majskolv och frågade vad det var

för grönsak. det vet nog de flesta 11-åringar

nuförtiden. Idag frågar man å andra sidan

under vilket århundrade första världskriget

utspelades. en fråga man kanske inte skulle

ha ställt för 50 år sedan, säger kim Ohlsson.

radios julkalender till att öka spänningen

ännu mer.

− det har varit viktigt för mig att skriva

en spännande historia som verkligen lockar

till lyssning. Men ”Siri och Ishavspiraterna”

handlar samtidigt om så mycket mer än

äventyr, till exempel om hur vi behandlar

våra medmänniskor, naturen och djuren,

säger frida Nilsson som skrivit kalendern.

I ”Siri och Ishavspiraterna” får vi följa Siri

när hon ger sig ut på ett äventyr hon sent

ska glömma. När hennes lillasyster rövas

bort av den läskiga piraten Vithuvud be-

tävlingen startade i Sveriges radio redan

1963. 1970 började även SVt sända Vi i femman.

Nuförtiden deltar femteklassare från cirka

2 500 skolor i hela landet i uttagningstävlingarna.

Olika delar av tävlingen sänds i Sveriges

radio P4 och SVt Barnkanalen.

– Jag tror att det krävs mer idag av

en 11-åring, än när jag gick i femman.

dels allt som man ska lära

sig i skolan, men för att hänga

med krävs det också att man ska

veta allt om kändisar som Justin

Bieber, vilken som är den senaste

filmen på bio, och vilka kläder

som är rätt, säger kim Ohlsson.

hemligheten bakom programmets

framgång är kombinationen

av smarta barn och kluriga frågor.

kunskap är tidlöst, menar kim Ohlsson.

– det är ett program där kunskap sätts i

centrum. det är kul att se hur en hel klass börjar

samarbeta, där kunskap blir häftigt på nåt sätt.

2013 firar tävlingen 50 år och det kommer

såklart att höras och märkas men det är fortfarande

11-åringarna som står i centrum.

stämmer sig Siri för att göra det som ingen

vuxen vågar: följa efter piraterna för att

försöka hämta hem sin syster. Lyssnarna får

följa med på en farofylld färd mellan öarna i

Ishavet. Under resans gång möter vi iskalla

skurkar, sjöjungfrubarn, skeppare, bedragare

och sist men inte minst den rödhårige

sjömannen fredrik …

rollen som fredrik spelas av sångaren

tommy Nilsson, för de vuxna kanske

mest känd som sångare, men för barnen

är hans röst välkänd eftersom han dubbat

flera stora tecknade filmäventyr på bio de

senaste åren.

- fredrik är en stor snäll sjöman som

tillsammans med Siri är hjälten i sagan.

rollen passar mig. Jag har dubbat mycket

tecknad film, och någon hade väl fastnat

för min röst, säger tommy Nilsson.

Siri spelas av 12-åriga Isabel von

krusenstierna och som den elaka piraten

Vithuvud hör vi tomas von Brömssen. Julkalendern

sänds i radio och på webben 1–24

december.

Minst lika viktig är papperskalendern

med den traditionella lucköppningen. I år

heter illustratören alexander Jansson.

− Jag blev överväldigad och hedrad

när jag fick frågan om jag ville illustrera

julkalendern. Som liten var julkalendern en

fascinerande manick som inspirerade och

stimulerade min fantasi, säger han.

Samtliga texter Anna-Lena Walmsley

1989 slog arméstyrkor

brutalt ned en demonstration

för politisk

frihet och demokrati

på himmelska fridens

torg i Peking. ekot

var på plats och

rapporterade.

källaN oM

världeN i 75 år:

Här är

ekoT

sveriges radios största redaktion har

levererat nyheter i 75 år. 150

medarbetare ligger bakom redaktionens

nyhetsledande rapportering i sändningar

som pågår varje dag, dygnet runt.

MiNNs du

ögoNblickeN?

ekot var på plats

sidan 13

Mari

forssblad

- inrikesreporter

sidan 14

sTeN

sjösTröM

vår man i New york

sidan 16

EKOT

2012/2 ––– 11

Foto: Stuart Franklin/Magnum Photos/IBL Bildbyrå


EKOT EKOT

Klockslaget kvart i fem

betyder tid för Dagens

Eko.

Ekots chef Anne

Lagercrantz

Reporter Vanna Beckman

i studion 1964. Hon

var en av de allra första

kvinnliga journalisterna på

redaktionen.

Radioprofilen Lennart

Hyland under arbetet

med ett reportage

om sophämtarna i

Stockholm, 1948.

12 ––– 2012/2

n av årets stora svenska nyheter var den om

Saudi-affären. Den 6 mars rapporterade Ekot att

Sverige genom Totalförsvarets forskningsinstitut

planerat att hjälpa diktaturen i Saudiarabien att

bygga en avancerad vapenfabrik. En tid senare avgick

försvarsminister Sten Tolgfors i svallvågorna

av avslöjandet.

– Det var ett historiskt genomslag för vår grävande journalistik

och ett resultat av att grävande är satt i system inom

Sveriges Radio och hos oss på Ekot. Det finns ett fungerande

maskineri med en särskilt avdelad grävgeneral som samordnar

grävet inom Sveriges Radio, konstaterar Anne Lagercrantz,

chef för Ekot.

Ekot är nästan alltid först med att rapportera viktiga

händelser.

– Vi har varit först med att berätta om i stort sett alla förändringar

i partiernas ledarskikt under det senaste året, säger

Ekochefen.

Förutom de klassiska Ekosändningarna i FM-kanalerna,

till exempel kvarti-

”Medarbetarna på

ekot har en unik

kompetens.”

femekot och de korta

”pipen” varje heltimme

är Ekot förstås

numera aktivt på en

rad olika plattformar

och medier. Ekonyheter

via webben,

Facebook, mobilen

och Twitter är självklarheter.

– Det finns många nya medier idag och många nya avsändare

av nyheter. I detta ökande brus står Ekot för trovärdighet

och kvalitet oavsett hur och var mediekonsumenten

läser eller lyssnar på nyheterna, förklarar Anne Lagercrantz.

När det första Ekot sändes 1937 var det inte ett renodlat

nyhetsprogram utan ett aktualitetsmagasin som enligt direktiven

skulle behandla ”dagsaktuella frågor av allmänt intresse”.

De ”riktiga nyheterna”, som telegram om krigsutbrott och

katastrofer, rapporterades på den tiden i radio av TT som hade

egna dagliga nyhetskommunikéer.

Det var först i mitten av 1950-talet som Ekot blev det

stora nyhetsprogrammet med en blandning av korta telegram

och fördjupande inslag om dagens viktigaste in- och utrikes

händelser. Ungefär samtidigt började också Ekot göra egna

korta nyhetssändningar av TT-typ i radio.

Anne Lagercrantz blev Ekochef förra året och med erfarenheter

bland annat som chef för TV4-Nyheterna vill hon nu

föra in lite nytt tänkande på den tunga och anrika redaktionen

i Radiohuset. Samtidigt som hon vill bevara och förädla allt

det som Ekot står för och som i hög grad bidrar till Sveriges

Radios mycket höga förtroende bland allmänheten.

– Medarbetarna på Ekot har en unik kompetens och jag

försöker få dem att ytterligare lyfta fram den, genom något

jag kallar kvalificerade reflektioner. Jag vill att vi oftare

ska dra egna slutsatser och vara mer rakt på sak, baserat på

observationer och fakta. Exempelvis när en ekonomireporter

sammanfattar Greklands sänkta kreditbetyg som ”skräpstatus”.

Men någon åsiktsjournalistik är jag inte ute efter, det är inte

Ekot, säger Anne Lagercrantz. •

arabiska

våreN

Mellanösternkorrespondent

Cecilia Uddén fanns

mitt i folkvimlet på

Tahrirtorget i Kairo under

de dramatiska januaridagar

som inledde det

folkliga uppror som sedan

spreds till stora delar av

arabvärlden.

palMe-

MordeT

1986

Det var i Ekot

kl 01.10 den

1 mars 1986 som

svenska folket

först fick veta att

statsministern

mördats.

uNgerN-

revolTeN

1956

Ekots Kurt Andersson lyckas

ta sig in i Budapest som ende

och förste reporter och rapportera

om det ungerska folkets

grusade hopp om frihet.

MiNNs du?

ekots reportrar har funnits på plats där

det händer världen runt i 75 år.

Foto: NY Times / SCANPIX

11

sepTeMber

2001

ekots anders ask var på

plats i katastrofområdet

på södra Manhattan när

södra tornet kollapsade,

en knapp timme efter att

ett kapat flygplan hade

flugit in i det.

boforsskaNdaleN

1987

Ekot avslöjade att den svenska

vapentillverkaren Bofors mutat

till sig en jättelik kanonorder

från Indien.

2012/2 ––– 13


EKOT

14 ––– 2012/2

passioN för

poliTik

Ekots inrikespolitiska reportrar är bland de bästa i landet. Bakom de

snabba rapporterna och kunniga analyserna ligger ett genuint intresse

för besluten och människorna som styr Sverige. Möt Mari Forssblad,

mångårig inrikesreporter.

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Lena Dahlström och Mattias Ahlm

et märks att Mari Forssblad trivs

i maktens korridorer. Under en

liten rundvandring i Riksdagens

nygamla hus på Helgeandsholmen

i Stockholm refererar hon

till olika händelser av varierande

dignitet i de senaste decenniernas inrikespolitiska

historia.

– Det var här som Mona Sahlin satt med den

där röda väskan som det blev ett sånt liv om för

några år sen, säger hon och pekar på en soffgrupp.

Mari är en av elva reportrar i Ekots inrikesgrupp,

en av landets ledande granskare av den

politiska makten i Sverige. Varje tisdag samlas

hela gruppen i Sveriges Radios redaktionslokaler i

Riksdagen som ligger strategiskt till, med utsikt

över plenisalen.

– Då går vi igenom vad alla har på gång

och vad det är för nyheter som kan väntas stå på

dagordningen under de närmaste dagarna.

För kollegorna Tomas Ramberg, Erik Ridderstolpe,

Herman Melzer och Inger Arenander berättar

Mari att hon just nu jobbar med ett större

inslag som snart ska gå i P1 Morgon.

– Det handlar om att personer som dömts

till psykiatrisk vård genom en brist i den nya

lagstiftningen inte som tidigare kan få tidsbegränsad

sjukersättning. Vilket många dömda

varit beroende av för att till exempel betala sina

vårdavgifter, förklarar Mari.

De senaste dagarna har hon ägnat åt att

samla in intervjuer och underlag för sitt inslag

och hon suckar lite vid tanken att eftermiddagen

måste ägnas åt att börja bearbeta materialet.

– Detta är ett exempel på vilken pedagogisk

utmaning det kan vara att på relativt kort tid för

lyssnarna försöka förklara vad ett problem handlar

om och varför det är viktigt. En annan utmaning

i sammanhanget är att hantera att politiker och

tjänstemän ibland spelar på att lagstiftningen är så

krånglig att även de själva kan ha svårt att förstå

den. Men det gäller att vara uthållig, att inte ge upp!

Just förändringar och konsekvenser av det

det gäller att

vara uthållig, att

inte ge upp!

nya socialförsäkringssystemet är Mari Forssblads

specialitet i inrikesgruppen.

– Det är väldigt skönt att det finns möjlighet

att ibland kunna lägga mycket tid, kanske flera

dagar, på inslag och granskningar av komplicerade

ämnen och frågor.

Men när som helst kan djuplodande granskningar

avbrytas för en tid av den politiska hetluften.

En minister avgår. En plötslig kritikstorm

mot statsministern eller S-ledaren.

– Då är vi på direkt och alla i gruppen vet

precis vad de ska göra. Varje kollega har sitt nätverk

av källor och kontakter och vi kan snabbt

få en uppgift bekräftad – eller dementerad – från

flera olika håll.

Ambitionen är att så snabbt som möjligt berätta

om den senaste inrikespolitiska utvecklingen,

baserad på grundkriterierna att uppgifterna

ska vara sanna och relevanta. Olika sidor ska få

komma till tals och det som händer ska förklaras

och sättas in i ett sammanhang av Ekots egna

kommentatorer och ibland även av till exempel

forskare.

– Eftersom vi har resurser, erfarenhet, kontakter

och är samspelta i gruppen lyckas Ekot

oftast vara först med de stora nyheterna, säger

Mari Forssblad.

Hur fungerar det då i nyhetslägen där

allt fler medier och reportrar vill befinna sig i

första ledet och ställa frågor till de viktigaste

politikerna?

– Först är det ju presskonferens där alla

som är med kan ställa några spridda frågor. Men

Ekot har en egen studio

i Riksdagshuset

EKOT

sedan brukar det bli möjlighet till enskilda intervjuer

och då är Ekot i regel första eller andra

medium i turordning. Är pressekreterarna ovana

kan de röra till det men de lär sig, säger Marie.

Kan det vara ett problem att få politiker eller

andra makthavare att ställa upp för intervjuer?

– Oftast är det enkelt men det beror på

hur besvärande frågan är. Lägre ministrar och

partiledare ställer alltid upp. Detsamma gäller

riksdagsledamöter som behöver höras och synas

för sitt hemlän.

Mari Forssblad är servitrisen från Göteborg som

i början av 90-talet började intressera sig för

journalistik. En journalist på den numera avsomnade

tidningen Arbetet rekommenderade henne

att söka till Skurups folkhögskola i Skåne där

hon fick möjlighet att utveckla sitt berättande.

– Jag hade mitt första jobb på Sveriges Radio

Kalmar och kom sedan till Ekot 1996. Och som

inrikesreporter har jag nu arbetat i snart 15 år.

Mari visar det rymliga pressrummet i

anslutning till kammaren. Här har exempelvis

Riksdagsjournalisternas Förening sina kaffeträffar

med ledande politiker.

– Då sitter politikern i den här soffan och då

är ljudupptagning, fotografering eller filmning

inte alls tillåten. Twittra och blogga får man bara

göra så att säga i bakgrunden.

Varför är det så?

– Meningen är att det inte ska vara en vanlig

presskonferens utan mer ett ledigare samtal

präglat av eftertänksamhet. För oss journalister

är det en möjlighet att köra en fråga i botten och

få politikern att säga mer än de inövade ”messagetracken”.

Kaffeträffarna genererar därför i

princip alltid nyheter.

Närmast väntar en intensiv höst för Mari

och hennes inrikeskollegor på Ekot.

– Med två år kvar till nästa val blir det

spännande att se vad som händer i regeringen.

De mindre partierna behöver profilera sig för att

klara spärren. Sen blir det också intressant att se

hur oppositionen formeras.

Oavsett vad som händer kan vi vara säkra

på att Ekots inrikesreportrar kommer att vara

på hugget och göra allt för att Sveriges Radios

lyssnare även fortsättningsvis inte bara kommer

vara insatta i vad som händer i svensk politik

utan också fortsätta ställa obekväma frågor och

granska våra folkvalda. •

2012/2 ––– 15


EKOT 75 ÅR

16 ––– 2012/2

sTeN sjösTröM,

New york

– HögT placerad korrespoNdeNT

Från sin kombinerade bostad och kontor på 35 våningen i ett bostadshus

vid 60 gatan kan Sveriges Radios korrespondent Sten Sjöström se

hur det nya One World Trade Center sticker upp, högst av alla

skyskrapor i Manhattans storstadsdjungel.

– Det är både på gott och ont att ha jobbet så nära, säger Sten Sjöström.

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Snezana Vucetic Bohm

usa är stort och

jag tycker själv att jag

reser för lite.

Sten i sin kombinerade

lägenhet och radiostudio.

På New Yorks gator är

det alltid något

på gång.

ten Sjöström står på sin

balkong som hänger ut från

lägenheten, nästan 100 meter

ovanför gatan.

– Där nere ligger i alla fall

sjukhuset dit John Lennon

fördes efter att han skjutits, säger

Sten och pekar på ett stort

huskomplex nedanför.

60:e gatan skär över Manhattan ungefär där

Central Park slutar i söder, inte långt från Metropolitan

och Lincoln Center. Ner till Downtown,

finansområdet på Manhattans sydspets där de

två WTC-tornen stod och där den nya megaskyskrapan

reser sig är det sex till sju kilometer.

Sveriges Radios lägenhet är överraskande

liten och enkel. Vardagsrum med kök, sovrum

och ett kontor.

– Det var nog lite mer glamoröst förr att

vara utrikeskorre än nu. Inte minst förenklad

och förbättrad teknik gör att vi numera måste

leverera betydligt mer och oftare än tidigare.

Sten har arbetat på Ekots utrikesredaktion

i 22 år och förutom på hemmaredaktionen i

Radiohuset i Stockholm har han även varit korrespondent

i Moskva i ett par omgångar.

Sveriges Radios närvaro i New York började

samtidigt som FN etablerades i slutet av

1940-talet. Den första fasta korrespondenten var

Arne Thorén som i över 20 år levererade sina

karakteristiskt smattrande nyhetsinslag till den

svenska radiopubliken.

1964 öppnade Sveriges Radio ett riktigt

kontor i New York med direktör och korrespondenter.

Detta kontor började minskas ner under

1980-talet för att helt stängas 2002. Sedan dess

har korrespondenten fått ha kontoret hemma i

bostaden, vilket även Sveriges Radios korrespondent

i Washington har.

– Idag är FN inte en lika viktig anledning

EKOT 75 år

som förr till att Sveriges Radio har en korrespondent

i New York men stadens position,

bland annat som globalt finanscentrum, gör att

upplägget med korrespondenter både i New York

och i politikens Washington behållits, säger Sten

Sjöström.

Korrespondenterna i New York och

Washington delar på Sveriges Radios Nordamerikabevakning.

I tvådagarsintervaller har Sten

Sjöström ”jouren” med huvudansvar för att hålla

koll på det dagliga amerikanska nyhetsflödet

och rapportera det som är viktigt för de svenska

radiolyssnarna i Ekots sändningar och aktualitetsprogram.

– De dagarna blir det mest att läsa tidningar

och jag tycker det är ett privilegium att få börja

dagen med New York Times och Wall Street

Journal, tidningar som tar sina läsare på allvar.

Sen tittar jag på tv, lyssnar på radio och levererar

inslag hem till Sverige.

Tidsskillnaden gör att jourdagarna kan bli

ganska långa för Sten Sjöström.

– På morgonen kollar jag genast vad som

ska göras till exempelvis kvartifemekot. Sedan

kring lunch och på tidiga eftermiddagen är det

lite lugnare innan jag börjar producera inslagen

för natt- och morgonsändningarna.

De dagar då Washington har jour däremot

försöker Sten Sjöström vara ute och intervjua

desto mer. Inte bara Ekot och aktualitetsprogrammen

utan också en rad andra redaktioner

efterfrågar reportage och inslag från USA.

– USA är stort och jag tycker själv att jag

reser för lite. Särskilt Kalifornien är underbevakat,

delstaten vars ekonomi ensam är jämförbar

med många av världens större länder.

Nu är det snart dags för presidentval i USA,

en av de riktigt stora regelbundna världspolitiska

händelserna. Blir det Obama eller Romney?

– Jag skulle tro det blir väldigt jämnt och

spännande, säger Sten som även var på plats och

bevakade presidentvalen 2008 och 2004.

Tillsammans med korrespondentkollegan

Ginna Lindberg i Washington bevakar Sten Sjöström

partikonvent, valmöten och alla aspekter

av valrörelsen. Och till själva valet i november

kommer förstärkning från Sverige i form av

ett antal reportrar, programledare och annan

personal som ska göra bevakningen av själva

valdagen och valvakan.

Ekot och Sveriges Radio har i över 50 år hållit

ett nätverk av egna korrespondenter runt jorden

och satsar fortfarande hårt på utrikesbevakning.

– Det som skiljer oss från andra medier

är att vi är snabbare och mer nyhetsinriktade.

Tidningarna missar ofta dagsaktuella nyheter på

grund av tidsskillnaden.

Väggarna i våningen vid 60:e gatan pryds

bland annat av några ryska tavlor som Sten Sjöström

köpte under sina korrespondentperioder i

Moskva på 1990-talet, bland annat en med motiv

från en av gatorna i närheten av Moskvakontoret.

– När jag är ledig tar jag ibland tunnelbanan

ut till Brighton Beach på Coney Island. Det är de

ryska kvarteren här i stan och där brukar jag ta

chansen att prata lite ryska igen.•

2012/2 ––– 17


NYHETER

18 ––– 2012/2

Har du tips eller

idéer?

Hör av dig till din

lokala kanal!

kontaktuppgifter

hittar du på

sista sidan.

bäTTre

jourNalisTik

När

publikeN

är Med

I år satsar Sveriges Radio lite extra på

nyheterna i de lokala kanalerna.

– Vi ska bli bättre på att utforska och

beskriva verkligheter som vi idag sällan

berättar om och fånga in röster vi idag inte

hör i radion, berättar Ingrid Marklund på P4

Västerbotten i Umeå.

ngrid Marklund är samordnare för P4

Västerbotten, P4 Västernorrland, P4 Norrbotten,

P4 Jämtland och Sameradion. De

kallar sin satsning för ”Nya röster i norr”

och det är framförallt tre områden man

fokuserar på: hur tillvaron ser ut för den

växande gruppen fattiga i området, hur romernas

vardagsliv ser ut och hur livet ter sig i det norr-

ländska inlandet. Hon menar

att det är viktigt att allas röster

har en plats.

– Det är väldigt viktigt.

Sveriges Radio och vi journalister

har ett viktigt uppdrag

att granska verkligheten och

lyfta fram samhällsproblem.

Det är viktigt att man inte bara

pratar om de människor som

är utsatta utan pratar med dem

också, så att deras perspektiv och deras erfarenheter

finns med.

Men Ingrid Marklund berättar att det av

olika skäl inte alltid är så enkelt. Gör man ett

inslag om till exempel psykiskt ohälsa eller fattigdom

är det inte så lätt att få tag på någon som

man kan intervjua.

Text Anna-Lena Walmsley Foto Mikael Andersson

reportrarna har

möjlighet att komma

ut mer och träffa

folk och få nya

nätverk.

– Folk kanske skäms över det, det är inte så

vanligt att folk vill ställa upp i radion och berätta

hur det är.

Därför menar hon att satsningen som görs i

år på lokala nyheter är så viktig. Den gör bland

annat att reportrarna har möjlighet att komma ut

mer och träffa folk och få nya nätverk.

– Det finns en tendens i radion att vi har

en överreprepresentation

av dem som liknar journalisterna

– alltså relativt

välutbildad medelklass av

svenskt ursprung, säger

Ingrid Marklund.

– Vi har också en överrepresentation

av experter

och företrädare. Ibland

är det så klart befogat att

intervjua makthavare, men

de som berörs av besluten och de som inte har

så mycket att säga till om, som inte har någon

maktroll – de är med för lite.

Det här hoppas hon kommer att ändras, med

hjälp av några nya arbetsmetoder som ska testas

under året. Bland annat ska man flytta ut redaktionen

till pizzerian eller till ett kafé. Per-Gunnar

Eriksson på P4 Västerbotten flyttade till exempel

sin redaktion till ett kafé i Vännäs under fem

dagar och kom på det viset närmare lyssnarna.

Man ska också pröva att arbeta med en nätverksredaktion.

När reportern Anna Ahlström, P4

Västernorrland, gjorde reportage om eritreanska

familjer i Junsele använde hon sig av ett nätverk

som kunde ämnet. Det handlade bland annat om

SFI, svenska för invandrare, och nätverksredaktionen

bestod av fem personer med egen erfarenhet

av SFI-undervisning. Med deras erfarenheter

och kunskap fick reportaget fler dimensioner.

– I vardagen på de lokala stationerna hinner

man oftast inte ut så mycket, så det här är ett sätt

att få tid att röra sig mer ute i länet. Pratar man

med människor får man ju också ny kunskap, då

får man ju också veta något annat.

Just publikens roll i arbetet är viktig, understryker

Ingrid Marklund. Om lyssnarna bidrar

och berättar vad de vill ha och vad de tycker, blir

det både bättre och roligare.

– Det är från lyssnarna uppdraget ska

komma i högre grad. Inflödet av idéer och tankar

ska komma av publikmedverkan. Det är något vi

jobbar med i alla kanaler och det är viktigt. Det

blir bättre journalistik om publiken är med! •

Missar vi NågoT?

tycker du att nyheterna på radio inte speglar det

som händer dig, där du bor? för att fånga upp vad

du som lyssnar tycker och vad du och dina vänner

pratar om har vi startat nyhetsnätverk på några

redaktioner och fler är på gång. anmäl dig gärna

om du vill dela med dig av dina kunskaper, intressen

och tips, så att vi kan göra nyheter som är mer

angelägna för dig.

kontakta din lokala kanal om du vill vara med

och påverka nyheterna och bidra med ditt kunnande

i något av våra nyhetsnätverk. kontaktuppgifter

hittar du längst bak i tidningen.

NYHETER

feM SÄtt att

hItta Och

INterVJUa Nya

PerSONer SOM

SÄLLaN hörS

I NyheterNa:

följ eN vardag

en reporter följer till exempel

en ung student ett par dygn.

Man flyttar in med radioutrustning

och spelar in, gör inslag

och reportage.

redakTioNeN på pizzeriaN

en veckas redaktion på en annan

plats där många människor

rör sig, till exempel på pizzerian.

en reporter flyttar ut och

sänder program och nyheter

någon dag bland matgästerna

för att få nya röster och uppslag.

NäTverksredakTioNeN

en reporter bildar en grupp

med 3–4 personer (inte journalister)

som har egna erfarenheter

av det som ska skildras. de

blir experterna som man ber

om uppslag och rådgör med.

profilreporTer

en reporter profilerar sig själv

på ett område, som till exempel

ensam mamma och använder

sina egna erfarenheter och

känslor. Ber publiken om samarbete.

exempel: ”Jag är ensam

mamma till två tonåringar och

jag vill göra reportage om hur

det är att inte ha pengar till det

som ’alla andra’ får. Nu vill jag

ha din hjälp.”

MedieovaN sTudiogäsT

Vi bjuder in en person som är

ny i Sverige att vara gäst i ett

direktsänt program. tanken är

att ge större plats åt de röster

som annars mest hörs som korta

klipp i bandade reportage. Vi

undersöker hur man kan arbeta

för att den som är ovan att vara

med i radion ska komma till sin

rätt i en studiointervju.

2012/2 ––– 19


Foto Mattias Ahlm

MIN VäG TILL SVERIGES RADIO

MiN väg

Till

sveriges

radio

Här kan du läsa lite om hur några

av våra medarbetare kom till oss.

20 ––– 2012/1

Han är den rappa käften i

P3:s Morgonpasset som

hörs varje vardagmorgon.

Ett drömjobb för många,

men när Kodjo Akolor

själv blickar mot framtiden

är det Oscars-statyetter

som står högst på

önskelistan.

skolTideN

Uppväxten som enda svarta killen i skolan gjorde

kodjo snabb, både i benen och i repliken. han

berättar att han blev mobbad, men att han

klarade sig undan genom sin kvicktänkthet och

humor.

– Jag upptäckte att jag kunde få folk att

skratta, och om jag blev retad ändå kunde

jag vända det genom att jävligt snabbt hitta

något hos mobbaren som

de andra började skratta

åt istället. den tiden lade

väl grunden till det jag har

jobbat med som vuxen. för

mig är radio bara ytterligare

ett medium jag kan använda

mig av och vara rolig genom.

vägvaleT

det var meningen att kodjo skulle satsa

på ett yrke som ekonom, men under

studietidens praktikperiod på ett

fondbolag insåg han att det inte var

hans grej.

– Jag hade blivit en skitdålig ekonom,

verkligen, säger kodjo och skrattar.

Utbildningen ligger på is. kanske blir

det något han tar upp så småningom, om

den nuvarande karriären tar slut. Och i så

fall blir det med inriktning på marknadsföring,

inte företagsekonomi.

radiodebuTeN

Genom sina framgångar som stå upp-komiker fick

kodjo hoppa in som ”sommarkompis” i Morgonpasset

2008. det uppdraget ledde sen till att han fick frågan

om att stanna kvar och ta över som en av tre programledare

i samband med att programmet skulle göras om.

– Men det jag har grepp om är skrattet. Ska

jag ge ett råd till andra som vill komma in och få

chansen att jobba på Sveriges radio

är det väl att vara konsekvent och

satsa på det man är bra på. hitta din

styrka, säger kodjo.

filMsTjärNedröMMarNa

Målet är att bli skådespelare, och

gärna filmregissör också. Än har

han inte fått några erbjudanden

om filmroller, men han drömmer

om att få gestalta Martin

Luther king. kodjos pappa brukade

säga till honom: ”Om man

siktar mot stjärnorna kommer

man åtminstone till molnen”, ett

råd som kodjo har tagit till sig.

– Jag vill få ta emot tre

Oscarsstatyetter vid samma

gala, för bästa biroll, bästa

regissör och bästa manus. det

har bara en person gjort förut.

text Jenny Mattsson

vill du jobba

hos oss?

sverigesradio.se/

jobb

Foto

Mattias Ahlm

Slump och driftighet ledde

Johan Sjödahl till radion. Från

uttråkad praktikant på ekonomi-

avdelningen avancerade han till

chef över radions tekniker i hela

Västsverige.

baNaNskaleT

I dag kan Johan Sjödahl inte riktigt svara på vad det var

som gjorde att han en gång i tiden valde att gå ekonomisk

linje på gymnasiet. han var inte så road av ekonomi och

praktiken på lokalradion i Göteborgs ekonomiavdelning

var med hans egna ord ”dötrist”. Som tur var hade han en

engagerad handledare som skickade honom till grammofonarkivet

i stället.

– det var ju mycket bättre!

den tekniska chefen fick upp ögonen för Johan och

ordnade så att han fick chansen att bli ljudtekniker. På den

tiden – det vill säga i slutet av 1980-talet – fanns det inte så

många utbildningar för ljudtekniker. I stället hade Sveriges

radio ansvar för att utbilda dem som behövdes. för Johan

innebar det att han samti

digt som han avslutade sin

gymnasieutbildning fick

två års betald praktik för

att bli ljudtekniker.

idolerNa

– att jobba på Lokalradion i Göteborg

vid den tiden var helt fantastiskt. hela

Göteborgsligan – Lennart Persson, Janne

Josefsson, Leif Loket Olsson, Janne

Jingryd. det var stora radioprofiler som

gjorde fantastiska program och där kom

jag in som en fjunig 16-åring och fattade

inte så mycket.

Sedan den första förvirrade tiden

har Johan haft flera olika jobb inom

Sveriges radio och i dag är han teknisk

områdeschef i område Väst. förutom ett

intresse för och förtjusning i radio som

medium har Johan blivit kvar på Sveriges

radio för att de vid helt rätt tillfälle

har gett honom nya utmaningar.

det är en styrka hos Sveriges radio

att det finns möjligheter inom företaget

för den som vill vidare.

cHefs-

karriäreN

Johan trivs bra i sin chefsroll

och konstaterar att drygt tio

år som hockeydomare på

elitserienivå har gett honom

bra erfarenheter som ledare.

– Som domare måste du

hålla huvudet kallt och fatta

beslut som kommer att skapa

såväl irritation som frustration

och glädje. I min roll som

chef har jag stor nytta av den

erfarenheten.

text Maria Lagergréen

Linda Nordeman är tjejen

som har stenkoll på musiken

i P3. Stark vilja och ett

gediget intresse för

musik gav henne

drömjobbet som

musikredaktör.

MIN VäG TILL SVERIGES RADIO

MusikiNTresseT

Som liten drömde Linda om att jobba som skivrecensent

eller modedesigner. Även hennes intresse för

skrivande journalistik och tv var starkt. därför valde hon

att plugga på det nystartade mediagymnasiet i tumba

och blev en av eleverna i den första årskullen. det var

där hon träffade sin kulturlärare, katarina Gunnarsson

(som fick Publicistklubbens stora pris 2012).

– absolut den bästa lärare jag någonsin har haft,

säger Linda.

dj karriäreN

– efter ungefär ett år på P3

fick jag testa att välja musik

till radioprogrammen. På

fritiden började jag jobba

som dj och det ledde senare

till att jag startade egna

klubbkvällar i Stockholm.

Tv-prakTikeN

Under gymnasietiden praktiserade Linda

på produktionsbolaget Jarowskij, där hon

trivdes jättebra och blev smått lovad jobb.

– Men ung och kaxig som jag var blev

svaret nja. Jag måste prova radio först,

säger Linda med ett skratt.

hon fick också praktikplats på radio

Megapol där hon fick se hur den kommersiella

sidan fungerar. Lindas kontakt med sin

gamla gymnasielärare katarina Gunnarsson

ledde till en praktikplats med lön på P3. då

var Linda 19 år, och fick till en början jobba

med att sortera cd-skivor.

p3-jobbeT

– På somrarna behövs

många vikarier

i P3, jag hängde på

och fick göra P3 Mix.

Men mest har mitt fokus och

hjärta alltid legat på musikredaktörskapet.

Mitt tips till alla som

vill jobba här är att även kontakta

produktionsbolagen som producerar

en stor del av P3 idag, och

komma med programförslag.

text Susanne tellinger

Foto Mattias Ahlm

2012/2 ––– 21


RING P1

22 ––– 2012/2

riNg p1

– Här ska alla Tas på allvar

Ring P1 har gått från att vara utskällt till citerat. Tomas Tengby som varit

programledare sedan starten för tolv år sedan blir fortfarande taggad av

den direktsända debatten.

ebattprogrammet Ring P1 fick

minst sagt en turbulent start

när det började sändas år 2000.

”Etersörja”, ”ett parlament för

alla upprörda och missgynnade”

var några av åsikterna

som hördes i debatten. Det unika, och det som

upprörde, var att vanligt folk fick komma till tals

och framföra sina åsikter. Och det var inte i P3

eller i lokalradion, utan i P1.

– Ring P1 var som något katten släpat in.

Då var det något helt nytt och omstörtande. I P1

var det av tradition alltid experterna som bjöd på

svaren. Folk var med i enkäter och fick ibland

säga vad de tyckte, men det var experterna som

talade om hur det egentligen förhöll sig, säger

Tomas Tengby, ihärdig programledare sedan

starten.

Han säger att kritiken då varken förvånade

eller berörde honom.

– Vi som kom från lokalradio och P3 var

vana vid utanförskapet.

Kanske sa det mer om kritikerna. Anna

Engholm, projektledare för Ring P1 är inne på

sammas spår. Då och då råkar hon på åsikter

som är nedlåtande gentemot de som ringer in till

programmet.

– Mest upprörd blir jag när det är människor,

inte sällan journalister eller makthavare, som annars

pratar sig varm om yttrandefrihet. Men det

gäller tydligen inte för alla. Man får tycka vad

man vill om Ring P1. Men om man som makthavare,

politiker eller journalist inte orkar lyssna

på vad vanligt folk tycker ska man nog ta sig en

funderare, säger hon och benämner programmet

som en ”viktig kanal ner i köksbordet”.

Uppdraget är tydligt. I Ring P1 ska lyssnarna

få säga sin mening och delta i samhällsdebatten

och målet är att vidga den utanför de vanliga

debattmönstren och deltagarna. Så många röster

som möjligt ska höras och de två, tre första

samtalen sätter agendan för dagens program.

– Det som dominerar i massmedia är inte automatiskt

de ämnen som folk vill ringa om. Min

erfarenhet är att samtalen i Ring P1 vid stora

händelser, katastrofer och liknande hamnar på

Text Birgitta Lagerlöf Foto Mattias Ahlm

en helt annan, mer filosofisk nivå. Vi journalister

är så inriktade på det faktiska, vad som har hänt

och hur. Men de som ringer vill prata om vad det

betyder känslomässigt och filosofiskt.

– Det är spännande och ger en annan syn på det

som sker, i stort och i smått, säger Tomas Tengby.

Telefonslussen sätter igång 20 minuter före

sändning. Två personer tar emot samtalen och

antecknar vad det är för ämne och åsikt som den

som ringt in vill tala om. Lapparna lämnas över

till producenten som gör en sållning för att få ett

så brett och engagerande program som möjligt. I

studion får programledaren via

chatt reda på vilka samtal som

är på gång, ofta en till två förutom

det pågående samtalet.

Utöver inkommande telefonsamtal

ska programledaren

hålla koll på inkomna mejl,

meddelanden på programmets

telefonsvarare, debattforumet,

sms samt inlägg på Facebook

och Twitter. Här kan man

verkligen prata om att hålla många bollar i luften.

Anna Engholm beskriver det som en torktumlare.

Tomas Tengby gillar det.

– Ring P1 är det optimala direktsända programmet,

säger han och beskriver varje sändning

som en föreställning där man aldrig på förhand vet

vad som ska hända. Det lever, det finns en nerv.

ToMas TeNgby …

… började på Sveriges Radio som 17-åring 1973

och har sedan dess bland annat hörts i Karlavagnen

i P4, Ring P1, Tengby Direkt i P4, Morgonpasset

i P3 (som han fick Stora Journalistpriset

för), Vakna i P3, Prat i P3, Radioteatern samt fler

ungdomsprogram i P3. Tomas jobbar med Ring P1

tio veckor per år och har sänt någonstans mellan

500 och 600 program sedan starten. I P4 hörs han

nu på söndagarna i Mannheimer och Tengby.

I tv har han gjort Mat med Tina, matreportage

i Go’kväll samt talkshowen Tomas Tengby.

Tomas har också gett ut ett flertal kokböcker samt

medverkar som krönikör i tidningar och magasin.

ring p1 var som

något katten

släpat in.

tomas om reaktionerna på

programmet när det startade.

RING P1

Däremot gillar han inte när folk ringer

in och har en åsikt gjuten i sten som de bara

upprepar utan att egentligen kunna argumentera

för den eller vilja diskutera. Programledarens

roll är att försöka fördjupa förståelsen med olika

argument så att ämnet och frågeställningen

utvecklas, ge nya infallsvinklar.

Programmet satsar aktivt på att olika åsikter

ska mötas och plockar upp tidigare trådar för att få

en debatt i direktsändning. Det ska vara en levande

mötesarena och satsningen på att vara aktiv i social

media är en medveten strategi för att bredda lyssnarskaran

och engagera fler i

debatterna.

– Vi ska ha högt i tak

och ta alla på allvar, berättar

Anna Engholm.

Ring P1 har gått från att

vara utskällt till att numera bli

citerat i andra sammanhang.

Skam den som ger sig. Och

Tomas Tengby har inga planer

på att lägga av som programledare

för programmet. Det är efter tolv år fortfarande

alldeles för roligt och han taggas när det blir

debatt och åsikterna flödar in i direktsändning.

– Men framför allt kan jag bli rörd av det

förtroende som folk känner när de vänder sig till

oss för att prata om väldigt känsliga saker. Det är

ett stort förtroende man får. •

riNg p1…

… är ett direktsänt debattprogram som sänds i

P1 klockan 9.20–10 varje vardag. Programledare

och sändningsort varierar. Förutom att ringa till

programmet går det att framföra sin åsikt via

telefonsvarare, mejl, sms, Twitter och Facebook.

På programmets hemsida förs debatt dygnet runt

på ett forum.

Startade år 2000 och blev då omstritt för att

programmet släppte in vanliga människors åsikter

i P1. Har cirka 240 000 lyssnare.

2012/2 ––– 23


RADIORÖSTER

Han är programledaren

som sätter gästerna främst.

Trots det, eller kanske just

därför, är han en av våra

mest folkkära röster i program

som Spanarna och På

minuten i P1.

rogrammen ska vara ett trevligt

sällskap. Du ska gärna skratta,

le någon gång och kanske

bibringas ett tankebloss du inte

funderat på tidigare.

Ingvar Storms ambition att

hålla en låg profil som programledare måste

betraktas som ganska misslyckad. Efter att spirituellt

och med vänlig humor lett Spanarna och

På minuten i 24 respektive 17 år är han en av de

mest välkända och uppskattade radiorösterna i P1.

På minuten består av en panel med skådespelaren

Pia Johansson, författaren Hans Rosenfeldt,

komikern David Batra och andra ordvirituoser.

Deras uppgift är att under en minut – inför en

studiopublik och utan att tveka eller upprepa

sig – improvisera på ett i förväg lika okänt som

fantasifullt ämne.

Teman som ”tecknen som fick mig att misstänka

att vår reseledare hade ett förflutet som

kannibal” eller ”därför kastar sig folk ut genom

dörrar och fönster när jag kommer in på operan”

och liknande ...

24 ––– 2012/2

Ingvar

Storm

i trevligt

sällskap

– På minuten är i hög grad improvisationsteater.

Som enväldig ”domare” fungerar Helge Skoog.

I Spanarna avläser Sissela Kyle, skådespelare

och komiker, tillsammans med frilansskribenten

Johan Hakelius med flera tecken i

samtiden och skådar med stöd av tre argument in

i framtiden.

Att falla varandra i talet, högljutt protestera och

vänligt trakassera de andra programdeltagarna

tycks ingå i spelreglerna.

– Den spanare som inte blir avbruten känner

sig ofta lite olycklig och misstänker att spaningen är

så trist och ointressant att ingen orkar kommentera ...

Själv nöjer sig Ingvar Storm att med gott

humör fördela ordet, dela ut ämnen och med en

eller annan replik rikta sig direkt till lyssnarna,

för att försäkra sig om att de är med på noterna.

Att överraska, improvisera och utan manus

skapa något i ögonblicket förenar På Minuten

och Spanarna.

Vad skiljer programmen?

– I Spanarna krävs hygglig trovärdighet och

en logisk räcka av tankar. På minuten ska bara

vara roligt och programmet får ta vilka svängar

det vill. Som en slags intellektuell dadaism!

Ingvar Storm, som även gjort en del tv,

tycker det är ”hundra gånger roligare” att jobba

med det snabba och lättrörliga radiomediet. Han

jämför gärna med poesi.

Radio är lite som att läsa. Som lyssnare

omvandlar du en liten, krypterad informationsmängd

till jättestora världar. Du är medverkande!

I barndomshemmets Sigtuna på 1950-talet

stod radion på för jämnan. Föredrag av dåtida,

folkkära radioröster som forskningsresanden

Sten Bergman kunde förflytta Ingvar Storm till

exotiska söderhavsöar på andra sidan jordklotet.

I transistorn på studentrummet hördes

Trädgårdsdax, Mosebacke Monarki och P3:s

sena 1960-tals mix av Björneborgarnas marsch,

Beatles och Mireille Mathieu ...

För lyssnaren Ingvar Storm har radion genom

decennierna varit ett lika troget som trevligt

sällskap. Så är det fortfarande.

– Jag lyssnar i stort sett hela tiden. Har en radio i

köket, en i källaren och naturligtvis en i bilen. •

Ingvar Storm

Ålder: 61 år

Utbildning/bakgrund: fil. kand.: konsthistoria,

filmvetenskap, pedagogik. dramatiska

Institutets radiolinje.

Familj: Gift, två barn.

Fritid och intressen: ”Natur och kultur,

företrädesvis fåglar och konst. Gärna långpromenader

och besök på loppisar och antikvariat.

tycker att det fortfarande finns massor att

upptäcka mellan treriksröset och falsterbo.”

text thomas andersson foto Mattias ahlm

RADIORÖSTER


RADIORÖSTER

Folke är världsmusikprogrammet

som välkomnar

både inbitna fans och

nya lyssnare. Esmeralda

Moberg har hittat sitt drömjobb

på P2 där allt kan hända.

et är en rolig avvägning, säger

programledaren och sångerskan

Esmeralda Moberg.

Legendariska spelmannen

Willie Toors med ”Digerbergsvallåt”

och traditionella

låtar i ett Folke helt tillägnat romska toner.

Fiolfrossa live i Folkestudion i samma program

som svensk-senegalesiska duon Sousou & Maher

Cissoko. Ett undersökande reportage om den

samiska jojkens aktuella status, ”dragspelsnjutning”

och kurdisk musik.

Eller heta afrikanska vindar från Zimbabwe

och Västsahara, gamla upptagningar av traditionella

spelmanslåtar och nyinspelad nordisk

folkmusik ...

Andra kanaler och program får ösa på så

mycket de orkar med treminuters radiopop – för

Esmeralda Moberg är det folkmusiken som har

de vackraste melodierna och det mest spännande

och raffinerade svänget.

Folklig musik javisst! Men, påpekar Esmeralda

Moberg, just folkmusiken är den smalaste

av alla smala musikgenrer. Rent kommersiellt

och med hänsyn till utrymmet i exempelvis

Sveriges Radio.

– Samtidigt är det den enda genre som är

politiskt het. Som direkt berör sådant som integration,

mångfald och samverkan mellan olika

kulturer.

Mycket riktigt! Det var först via den spanska

flamencon som sångerskan Esmeralda Moberg

på allvar fann vägen in i den svenska folkmusiken.

Dörröppnaren var flamencosångaren och

pedagogen Rogelio de Badajoz som Esmeralda

på ”kringelkrokiga” vägar stötte ihop med när

hon som 16-årig gymnasieelev flyttade till

Stockholm från den lilla småländska uppväxtbyn

utanför Ljungby.

– De där tonerna mellan pianots tangenter,

improvisationen och det gehörsbaserade musicerandet

förenar folkmusik från olika kulturer, påpekar

Esmeralda Moberg. Steget från flamenco

till såväl traditionell som nyskriven ”svensk”

folkmusik var inte långt.

Hennes medverkan i duon Skuggpoeten

resulterade 2010 i en av många vitsordad cd där

Esmeraldas röst svävar över en nutida väv av hip

hop, jazz och svensk folkton.

Drömprogram i Folke med obegränsade

resurser?

– Åh! Då skulle jag söka upp spännande

sångtraditioner runt om i världen. Och resa

tillbaka i tiden för att besöka Oum Kalthoum!

Som lyssnare behöver du inte vänta på att

Esmeralda

Moberg

ger dig

raffinerat

sväng

i folkton

drömmen ska gå i uppfyllelse. Den 1975 bortgångna

egyptiska mästersångerskan dyker kanske

inte upp i nästa program. Men du kan vara

säker på att Folkes programledare Esmeralda

Moberg presenterar andra röst- och instrumentalvirituoser

ur folk- och världsmusikens outtömliga

källa – från förr och nu, när och fjärran.


Esmeralda Moberg

Ålder 37 år

Bakgrund folkmusikalisk grundutbildning

i flamenco. Vis- och danskurser vid Malungs

folkhögskola.

Gör Programledare för folke I P2, sångerska,

skådespelerska, teaterarbetare, studier vid

Gotlands tonsättarskola.

Hörs i folke i P2 varje söndag kl 19 med repris

fredagar kl 14.30.

Bor Stuga i gotländsk glesbygd, lägenhet i

tensta i Stockholm

Familj Pojkvän i Göteborg

Fritid Jogga ”trans-länge” och folkmusiknörda

på nätet.

text thomas andersson foto Mattias ahlm

RADIORÖSTER

2012/2 ––– 27


RADIORÖSTER

Han är småbarnspappan som

kaxigt tar sig an ämnen andra

tvekar inför. I P3 leder han program

om sex under parollen ”öppet,

personligt och ogenerat”.

yfiken är ett epitet som Nisse Edwall gärna

använder om sig själv. Men han vill inte

kalla sig för sexexpert, trots att han hörs

som programledare för två olika sexprogram

i P3: Hångla och Ligga med P3-samtalet.

Nisse gillar temat sex, men är öppen för

att leda helt andra program i radio eller tv om tillfället bjuds.

– Om de ringer från Melodifestivalen skulle jag ju inte

säga nej, skrattar han och drar handen genom det bångstyriga

mörka håret.

Tvåårige sonen Manne klänger i hans knä under samtalet,

och Nisse parerar vant leksaksbilar och kladdiga händer

medan han resonerar kring varför ämnet sex är så laddat och

väcker så stort intresse.

– Det är ju något som alla har en relation till, vare sig

man har sex eller inte. Men jag vill behandla sex som vilket

ämne som helst i mina program. Helst ska det låta som om vi

lika gärna hade kunnat tala om fotboll. Man behöver inte förstärka

det kittlande ämnet med en fnissig ton i programmet.

I Ligga med P3-samtalet kretsar diskussionerna kring

sextips, personliga erfarenheter och sexuella preferenser hos

medlemmarna i programmets panel. I Hångla ligger fokus

på publiken i yngre tonåren. Sexsnack med barn och unga

är något som väcker motstridiga känslor. Redaktionerna för

Hångla och Ligga med P3 har fått kritik för att deras program

pressar unga som ännu inte är mogna för sex. Men Nisse

Edwall hävdar att vi borde prata mer om ämnet sex med barn

och unga, snarare än att prata mindre..

– Att man pratar om sex betyder inte att man har sex. Vi

uppmuntrar inte till att ge sig in på saker man inte är mogen

för, men den som vet mycket om sex och sin kropp kan känna

sig tryggare och säkrare när det är dags. Jag vet att ämnet sex

är eggande men jag gör inte mina program för att kittla, utan

för att upplysa, säger Nisse Edwall.

Han stormtrivs inom public service-radion, som han ser

som en plats där man kan ”vara knasig men ändå stå på en

seriös grund”.

- Medieklimatet är så polariserat idag, antingen paj-TV

eller P1. Jag gillar inte det, utan vill kunna göra program som

ligger mitt emellan. På P3 kan jag göra program för unga, och

ha tid att förbereda mina frågor så att jag får bra svar. Det är

en ynnest att få jobba med program där man vill lyssnarna väl.


Nisse Edwall

Ålder 32 år

Hörs i Ligga med P3-samtalet samt hångla i P3 och på webben.

Bor Stockholm

Familj Gift, en tvåårig son

Förebilder david Letterman och Oprah Winfrey. Och så min

mentor, kristian Luuk. han behärskar den svåra konsten att

vara tyst.

text Jenny Mattsson foto Mattias ahlm

28 ––– 2012/2

Nisse

Edwall

backar

inte

för sex

RADIORÖSTER


RADIORÖSTER

Anna

Mannheimer

blixtförälskad

i radio

Journalistik var det första

hon var riktigt bra på. Efter

många succéprogram har

Anna Mannheimer nu skapat

en egen söndags-sfär i P4.

ag har egentligen aldrig velat höras i radio,

det var redigeringen och klippningen som fascinerade

mig, att jag kunde bemästra tekniken,

säger Anna Mannheimer.

Hon sökte sig till journalistiken relativt

sent och beskriver mötet med radiomediet

som en blixtförälskelse.

– Innan jag började plugga journalistik var jag inte bra på

något. Jag jobbade med allt möjligt, var fritidsledare, diskade

och stod i modeboutique, inget var särskilt lyckat och jag visste

inte vad jag ville bli.

Av en slump hängde hon med en kompis som skulle söka

till medieutbildningen vid Nordiska folkhögskolan i Kungälv.

Anna kom in på första försöket.

– Helt plötsligt var jag en av de bästa i klassen. Mina

egenskaper, som att jag är extremt nyfiken, ställer tusen

frågor och alltid lägger märke till olika saker, kom till sin rätt.

Första radiojobbet var på P4 Väst i Uddevalla, med ett sommarprogram

inriktat på turistinformation.

– Jag gjorde fruktansvärt dålig radio, helt galet dålig

faktiskt. Jag vågade inte prata under introt och informerande

om bävrar och badtemp. Det var hemskt.

Men hon gav sig inte. Efter sommaren i Uddevalla följde

ett jobb som programassistent på Radio Göteborg där Anna

Mannheimer fick lära sig allt. Därifrån värvades hon till P3

och Morgonpasset.

– Det var superläskigt att gå över till P3, där var alla så

häftiga och jag kände ingen. Men det var skitkul att jobba som

producent.

Med Morgonpasset fick Anna sitt genombrott. Det var

90-tal och redan då arbetade hon ihop med Tomas Tengby,

han var programledare och hon producent.

Vägen fram till dagens pratprogram Mannheimer och

RADIORÖSTER

Tengby, som började sändas vintern 2009, har bland annat

gått via humorprogrammen Rally, Parasit-tv och Humorlabbet.

Humorn är fortfarande närvarande, även om den är något

nedtonad.

– Jag vill inte ”spela” programledare med en tillgjord

röst. Tomas och jag pratar om allt möjligt som hänt under

veckan som gått. Vårt program ska ha fokus på kultur.

Men inte den kultur som innebär att man bevakar film- och

teaterpremiärer, i stället lyfter vi fram en bra dvd eller någon

aktivitet som kan göras i hemmet.

Till exempel tipsar Anna Mannheimers mamma, dramatikern

Carin Mannheimer, varje vecka om en bok hon läst.

Liselott i zooaffären väljer Veckans goding och en läkare

får gissa sjukdom under programpunkten Kolla doktorn när

symptom rabblas upp.

Blandningen av ämnen är vid och återspeglar programledarnas

personligheter.

– Jag och Tomas har stor respekt för varandra, men är

inte polare privat vilket jag tror gör vårt program bättre. Det

blir inte så intimt. •

Ålder 49 år.

Bor Göteborg.

Familj Min man Peter apelgren, vår dotter Olga och

Peters två söner Wilmer och hector

Specialintresse Varje söndag dansar jag hiphop för

väldigt vuxna. Vi är ett gäng tanter i 40–50-årsåldern

som kör tuff streetdans tillsammans. det är underbart

roligt.

Fritid Jag är väldigt inne på trädgårdsarbete, sår frön

och rensar ogräs. Vill se saker växa. Och så gillar jag att

sova, äta gott och dricka vin.

Förebilder alla bra kvinnor. Som Sissela kyle, annika

Lantz, klara Zimmergren, Mia Skäringer, Marianne

rundström, kristina hedberg, carin ahlqvist. Och

drottning Margrethe i danmark, för att hon är så tuff.

text Sanna Schiller foto Mattias ahlm

2012/2 ––– 31


SAMERADION

32 ––– 2012/2

I Kiruna ligger Sameradion, Sveriges Radios

nordligaste redaktion, 25 mil norr om

polcirkeln. Här jobbar två unga tjejer

som gärna ger sig ut på vägarna.

anna Nutti och Merethe

Kuhmunen är kanalens yngsta

medarbetare med sina 19 och

21 år. De talar båda nordsamiska,

förutom svenskan,

och är från samma sameby,

Könkämä sameby. Och det är

just språket och kulturen som är anledningen till

att de jobbar på Sameradion. Kanalen har under

lång tid haft svårt att hitta nya medarbetare, ett

problem de delar med Sveriges Radios andra

minoritetsspråkskanaler. Så i höstas satsade

man hårt på att leta efter nya förmågor som

hade språkkunskaper och kulturell kännedom

för att sedan utbilda dem till journalister. Hanna

och Merethe blev uttagna – en lyckad satsning

för alla parter. Efter fem månaders intensivutbildning

Sveriges Radio ingår tjejerna nu i

redaktionen.

– Vi har blivit jättebra bemötta av alla kollegor.

De tar verkligen emot en och värderar ens

åsikter även när vi säger ”gud, vilket trist program”.

Vi har fört in ungdomssynvinklar på Sameradion

som de tar vara på, säger Hanna uppriktigt.

Text Anna-Lena Walmsley Foto Mattias Ahlm

Hon berättar att det är många som har kommit

fram till henne och sagt att det är roligt att

lyssna på Sameradion nuförtiden när det är så

många unga personer med. Även de äldre kollegorna

uppskattar lite ungt blod och nya idéer.

Sameradion sänder på fyra språk: nordsamiska,

sydsamiska, lulesamiska och svenska.

Där nordsamiskan är det största av de samiska

språken och talas av samer i Sverige, Norge och

Finland.

– Jag gillar verkligen jobbet. Och att få använda

samiskan är jätteviktigt, för språket håller

ju på att försvinna, säger Merethe.

Hanna och Merethe jobbar både med nyheter

och program och ger sig gärna ut på vägarna för

att hitta de rätta rösterna till inslagen.

– Vi har fått göra jättemånga resor. Sápmi

sträcker sig ju ända från Norrbotten till Härjedalen.

På så sätt har vi mycket att bevaka, säger

Merethe.

Hon har själv har inte körkort än, men

eftersom de gör många jobb ihop funkar det

bra – Hanna bakom ratten och Merethe bakom

mikrofonen. De har varit på reportageresa

SAMERADION

2012/2 ––– 33


SAMERADION

liTeN

språkkurs

34 ––– 2012/2

Merethe Kuhmunen

intervjuar en slöjd-

konstnär om förbudet

mot att sälja sälskinn.

det finns många

fördomar mot

samer, som att alla

skulle ha renar till

exempel.

till Karesuando cirka 20 mil enkel resa och till

Arvidsjaur, 4 timmar bort med bil.

– Man får inte vara för lat för att åka till

alla de här platserna. Det fick vi lära oss ganska

snabbt under utbildningen – att det är viktigt att

vara på plats, berättar Hanna. Vi vill göra ”ljudligare”

radio.

Just idag är det inget långväga reportage

på gång. Ett nyhetsinslag om förbudet mot att

sälja sälskinn ska göras innan lunch. Ett ganska

typiskt ”knäck”, med samisk vinkel. Vi sätter

oss i den vita bilen med Sveriges Radios logotyp

längs med sidorna. Hanna kör, Merethe sitter

bredvid. Fotografen Mattias och jag sitter i

baksätet. Vi är på väg till slöjdkonstnären Karin

Vasara för att få hennes åsikt om det nyligen införda

förbudet som slår hårt mot sameslöjdarna.

Hennes butik har nyss flyttat, så det tar ett tag

att hitta.

– Fastän Kiruna är litet så hittar man inte,

säger Merethe på ”kartläsarplatsen” och skrattar.

Staden må vara liten men Kiruna är faktiskt

den ytmässigt största kommunen i Sverige. Det

är en backig stad med gruvan som en mäktig

fond. Den tjocka röken bolmar upp ur de höga

skorstenarna. Solen lyser från en i övrigt klarblå

himmel och det är isigt. Väl framme hos slöjdkonstnären

ramlar jag nästan på rumpan på den

glashala gatan. Tjejerna rör sig betydligt vanare

på det hala underlaget. Det är inte för inte som

samiskan sägs ha hundra ord för snö och is.

Det finns många fördomar mot samer, som

att alla skulle ha renar till exempel. Men självklart

jobbar samer som tandläkare, hårfrisörskor

och journalister precis som alla andra – bara en

liten del försörjer sig på renskötsel och sameslöjd.

Men många har ändå den traditionella samekulturen

nära inpå. På Sameradion finns det

flera som påverkas av rennäringens cykler, som

Hanna till exempel. Och när renarna ska flyttas

hjälper hon till.

- När man jobbar på en samisk arbetsplats

går det bra. Om jag säger att min pappa behöver

hjälp med renarna och inte kan jobba så förstår

de, säger Hanna.

Hon berättar hur de märker kalvarna om

somrarna i norska fjällen, för att senare flytta

ner dem till skogslandet i Karesuando, och

hur de sedan skiljer ut sin familjs renar före

slakt.

sveNska NordsaMiska lulesaMiska sydsaMiska

hej! Bures! Buoris! Buaregh

God morgon! Buorre iđit! Buorre idet! Buerie aerede

adjö Báhcci dearvan Vuojnnalip! Nåå-nåå

hur mår du? Got veaját? Maktas vieso? Guktie veasoeh?

Vill du ha kaffe? Jugat go gáfe? Sidák káfav? Sijhth prihtjegem?

prograM för alla

Program på samiska har sänts i Sveriges

radio ända sedan 50-talet. det uppdrag

Sveriges radio har är formulerat i det så

kallade sändningstillståndet från regeringen.

där står bland annat att Sr ska erbjuda ett

mångsidigt programutbud som kännetecknas

av hög kvalitet, ha ett brett utbud av

program för stora och små grupper, sända

program på minoritets- och invandrarspråk

och ha en decentraliserad programproduktion.

Sameradion sänder nyheter, aktualiteter,

kultur, sport, underhållning, debatt,

barnradio, ungdomsradio och upplevelser

med utgångspunkt från Sápmi

och dess innevånare.

Det är något speciellt med ett folk som står

med ena foten i tvåtusentalets moderna, digitala,

snabba tillvaro och med den andra näbbstövelbeklädda

foten i en urgammal kultur fylld av

traditioner. Där en 19-åring å ena sidan kan massor

om renskötsel och sameslöjd och samtidigt

twittrar och lägger ut egna låtar på sin My Spacesida.

För musik är ett av Hannas intressen.

– Jag sjunger jättemycket och skriver egen

musik. Mest på engelska. Ibland uppträder

jag på olika turistevenemang, men inte så ofta

längre.

Hon har tröttnat på att vara ”en jojkande

same i kolt” som folk kan titta på, förklarar hon

med ett snett leende. Att tillhöra en minoritet

som anses exotisk är något som hon måste förhålla

sig till.

När jag frågar om framtidsplanerna suckar

både Hanna och Merethe. De tänker inte så,

Hanna Nutti är en av

Sameradions yngsta

reportrar.

Samernas flagga

används i hela Sápmi.

Miljöljud är viktiga i

reportagen.

så säNder

saMeradioN

Sameradion är en egen kanal

i Sveriges radio.

2 TiMMar ocH

25 MiNuTer

varje dag i P2

1 TiMMe

extra i P2 varje söndag

SAMERADION

15 MiNuTer

två gånger per vecka i P4-Jämtland

24 TiMMar oM dygNeT

på webben, Sr Sápmi

Sameradion sänder på fyra språk: nordsamiska,

sydsamiska, lulesamiska och svenska.

säger de. Hanna förklarar:

– Jag tror det är en svår fråga för alla samer.

Att fråga vad de vill bli, för här är man bara.

Man tar det som det kommer. Och man är liksom

inte fast på en plats.

Framtiden för samerna pratar Hanna hellre om.

– Den yngre generationen samer är mer

enade än min pappas generation. Jag upplever

det så i alla fall. Vi är mer tillåtande och förstår

att vi måste jobba tillsammans snarare än att

dela upp oss i ännu mindre minoriteter, säger

Hanna.

Det gör också att Sameradion spelar en

viktig roll i samhället som en plats där samernas

språk och kultur får fortsätta att utvecklas, men

också som en kanal för att lära majoritetsbefolkningen

– svenskarna – mer om samekulturen och

dess plats i Sverige. •

2012/2 ––– 35


BARNRADION

Magiskt pa

Magiska skrinet är barnprogram på de fem

minoritetsspråken i Sverige: finska, samiska,

tornedalsfinska (meänkieli), romani chib och jiddisch.

Sagorna har valts ut av de olika språkredaktionerna

Sveriges Radio.

– Det har varit väldigt roligt och lärorikt

att arbeta med de här berättelserna, säger Inga

Rexed, barnradioproducent på Sveriges Radio

med lång erfarenhet av barnkultur.

Hon menar att man som svensk kanske vanligtvis

väljer sagor mer anpassade efter svenska

mått.

– När man letar efter berättelser sållar man

omedvetet utefter sin egen kulturbakgrund, men

det här är ett samarbete mellan barnradion och

minoritetsspråksredaktionerna, där de har gjort

urvalet.

De finska sagorna är nyskrivna och nutida

36 ––– 2012/1

manga sprak

Pa Sveriges Radios barnwebb under

vinjetten ”Magiska skrinet” doljer sig

en sagoskatt. Har finns massor av

berattelser pa de fem minoritetsspraken,

med ett innehall som ar langt ifran det

traditionellt svenska.

medan de samiska är gamla muntliga berättelser.

Sagorna riktar sig till barn i åldern 5–8 år. Trots

det kan innehållet vara ganska läskigt, som den

samiska sagan om pojken som blir bortbytt av en

underjordisk Haldi eller berättelsen på jiddisch

om Golem som är en riktig rysare bland judiska

legender. Ofta handlar det om svåra saker och

känslor som sorg, rädsla och att bli övergiven.

Men det är inget man ska vara rädd för att låta

barn lyssna på, menar Inga Rexed.

– Barn är inte som vuxna. De förstår det de

förstår. Som vuxen behöver man inte vara så

ängslig för det. Barnen sätter in det de hör i en

egen kontext av de erfarenheter de har. Man känner

till sagorna utifrån sin kultur och sina myter,

så en saga kan vara lätt att begripa för ett samiskt

barn, men inte för ett svenskt. För ett barn

blir det spännande med det nya och annorlunda.

Att berätta sagor är ett sätt att stärka identiteten

och modersmålet. Och att använda radion

till det passar utmärkt. Det ingår dessutom i

Sveriges Radios uppdrag som public serviceradio

att sända program på minoritetsspråk och

att göra fler program för barn. Idag är det ont om

sagor på en del av minoritetsspråken och ännu

mer sällsynt att man kan lyssna på sagor på sitt

eget språk. På barnwebben finns sagorna därför

på originalspråk och översatta till svenska.

– Vill man lära sig om andra kulturer är det

här jättespännande, säger Inga Rexed.

Hon berättar att hon kan se (och höra) en röd

tråd genom sagorna inom varje språk, men att

den skiljer sig väldigt mellan de olika språken

och kulturerna.

– Det var intressant att arbeta med berättelserna

på romani chib och jiddish som är

muntliga språk. De sagorna var mest annorlunda

för mig, säger Inga Rexed.

Det har varit en utmaning att försöka hitta

ljud och musik från de olika kulturerna och

landskapen i berättelserna.

– Vi har jobbat mycket med skådespelare

och dramaturg för att göra det begripligt för små

barn. Skådespelarna som berättar sagorna på

svenska har själv sin bakgrund inom de olika

kulturerna. Jag tyckte det var viktigt att berättaren

själv känner till sagorna. Då kan man berätta

med mer inlevelse. •

text anna-Lena Walmsley

Vill du lyssna pa det

Magiska skrinet?

Gå in på sverigesradio.se/barn

du kan höra sagorna på webben

och de går även att ladda hem som

poddradio.

Lyssna på berättelserna på jiddisch om den hungriga

larven, den kloke token Jankele som ska vakta månen,

flickan som inte fick ha något eget djur och den fattige

Yankel som alltid lyckas köpa marknadens största fisk.

Sagorna på romani chib är på tre olika dialekter: lovara, arli och

kelderash. Hör historien om draken och den vise mannen, Roza

som hämtar salt, pojken och trätallriken, mannen som klarar sig

ur svåra situationer genom att ljuga på ett roligt sätt och kungen

som så gärna ville ha ett barn.

BARNRADION

Hör bland annat de finska nyskrivna historierna

om de fyra äpplena som tar sina vänner vindarna

till hjälp, den listiga Mästerkatten som möter en

rävflock, två flickor som blir vänner, en katt som åker

tunnelbana och en pojke som svär för mycket.

På meänkieli handlar det om svåra saker och känslor

som sorg, rädsla, att bli övergiven, att avvika - och

om att drunkna. Som tur är slutar det mesta lyckligt.

De samiska sagorna handlar bland annat om gammellassot

som längtar efter att bli använt igen, Inga och pappa som far

till fjälls för att laga stängsel, pojken som blir bortbytt av en

underjordisk Haldi, försteningen på julafton och när Lávrra

räddade Neiila från jätten Stallo.

2012/2 ––– 37

Illustrationer: katarina Strömgård


MER OM SVERIGES RADIO

så gör

MaN radio

Radio är ljud. Sveriges Radios sändningar kan du

ta emot via internet i din mobiltelefon och i din

dator, via digitala signaler till din DAB-radio eller

via radiovågor till din radioapparat. Radiovågorna

går i olika frekvenser på vad som kallas fm-bandet,

det utrymme i luften där vi sänder. Frekvenserna

ser du på de siffror som man rattar in för att hitta

olika kanaler på en radioapparat, och kan variera

lite i olika delar av landet. I Stockholm sänder

exempelvis P3 på frekvensen 99,3 mHz.

här hittar du våra frekvenser där du bor:

http://www.teracom.se/Sandarinformation/hitta_ratt_radiofrekvens/

p1

fokuserar på ett talat utbud och

musik förekommer därför främst i

programmen andliga sånger, Gudstjänsten

och helgsmål.

p2

är kanalen för klassisk musik, jazz

och folkmusik. Producenter väljer

musiken till programmen inom sina specialområden,

exempelvis opera, kammarmusik,

kör, orkester, samtida musik, jazz

och folkmusik från olika länder. den musik

som inte har någon programrubrik väljs av

producenter med specialkunskaper inom

framför allt klassisk musik i vid mening.

p3

består till 65 procent av musik.

Musiken i P3 ska spegla vad som

händer i musikvärlden just nu, så när du

lyssnar på kanalen hör du i första hand

den nya populärmusiken, inom genrer

som pop, rock, soul, hiphop och modern

dansmusik. Mest låtar från det senaste

året, men även äldre hits.

Musiken som spelas i de program

som inte speciellt handlar om musik väljs

av P3:s musikredaktörer, som träffas varje

måndag för att tillsammans sätta ihop den

kommande veckans spellista. Varje musikredaktör

jobbar sen individuellt via vårt

dataprogram med att pussla ihop musiken

till varje radioprogram.

38 ––– 2012/2

1en reporter spelar in ljud vid en intervju, och

överför sedan ljudet till sin dator. I ett redigeringsprogram

tar hon bort sådant som inte

ska vara med vid den färdiga intervjun, och

klipper in exempelvis inspelade fakta och

förklaringar kring ämnet som radioinslaget ska

handla om. det är mycket som ska få plats på

kort tid. ett inslag i radions nyhetssändningar

är sällan längre än 1,5 minut.

3från

radiohuset sänds radiosignalerna

till din radio.

du kan lyssna direkt eller i

efterhand.

p3:s spellista är uppdelad i fem

kategorier: a-, b-, c-, d- och e-listan.

a-låtar – spelas ca 2 gånger om dagen

b-låtar – spelas ca 1 gång om dagen

c-låtar – spelas ca 4 – 5 gånger i veckan

d-låtar – spelas ca 3 – 4 gånger i veckan

e-låtar – spelas ca 2 – 3 gånger i veckan

a-listan är hitsen. b-listan består av låtar

som tidigare spelats på a-listan eller som

vi bedömer har chansen att bli populära.

c-listan består av låtar eller artister som

är bekanta för lyssnarna. d-listan är en

etableringslista och e-listan består av låtar

med ett smalare sound och uttryck.

p4

består till ungefär hälften av musikflöde,

som också kompletteras

med specialprogram om musik. kanalen

har en lokal identitet, och vänder sig samtidigt

till hela Sverige. Musiken vänder sig

till en vuxen publik, med betoning på pop

och rock. I begreppet vuxna döljer sig här

minst tre generationer. P4 gör regelbundna

musikundersökningar där publiken får

tycka till om den musik som spelas.

2

I radiostudion kan en programledare

intervjua gäster

direkt i sändning, och dessutom

kan man lägga in inslag

som har spelats in i förväg. I

studions datorer samsas radioinslagen

med signaturmelodier

och musik. allt som ska

vara med i sändningen läggs

in i rätt ordning i datorn. det

gäller att hålla koll på tiden

så att alla program och inslag

börjar och slutar exakt när

de ska.

veM

väljer

MusikeN?

Sven-Gösta Johansson / SCANPIX

anita Lindblom är en

av de artister som

har spelats flitigt

på Svensktoppen

genom åren.

SVENSKTOPPEN 50 ÅR

50 år

Vänd!

2012/2 ––– 39


1986

1965

MAgnus uggLA

pEr MyrbErg

2002

vensktoppen är något som alltid

funnits, konstaterar Carolina

Norén, dagens programledare för

femtioåringen.

Det hela börjar lördagen den

13 oktober 1962. Tävlingen hålls

i Folkets hus i Svärtinge i Östergötland.

Det blir plattcharmören Lars Lönndahl

som röstas fram som Svensktoppens allra första

listetta med sin ”Midnattstango”. Fast det skiljer

bara en futtig poäng till tvåan Inger Berggren och

”Elisabeth-Serenad”. Trea är skådespelaren och

musikalartisten Jan Malmsjö med ”Caterina”.

I Sverige leder statsminister Tage Erlander den

socialdemokratiska regeringen. På radion kan

man välja mellan P1 och P2 och på badstränderna

har den här sommaren bikini och en bärbar

plasttransistor med gummihandtag bevisat att

man hänger med i svängarna.

Ute i världen är dessa oktoberveckor Kubakrisen

under uppsegling. Hotet om ett tredje

världskrig och en kärnvapenkonfrontation mellan

USA och Sovjetunionen kastar sin skugga

över tillvaron.

I Svärtinge är hur som helst den första

svensktoppslistan en del i programmet ”Svensklördag”.

Rangordningen av listans sju låtar

bestäms av Svärtingebor utrustade med äggfor-

2007

pETEr jöbAck

THE Ark

Stort grattis Svensktoppen, som fyller 50 år!

Programmet föddes i oktober 1962, och lockar nu

uppåt en miljon lyssnare till P4 varje söndag.

2008

bEnny AnDErssOn

1974

TOMMy körbErg

made mentomterknappar som låter som ilskna

väckarklockor. En tryckning, en röst.

Resultatet från Folkets Hus i Östergötland

rings in till en hallåman på Sveriges Radio.

Vederbörande läser framåt natten upp resultatet

i etern och spelar de sju låtarna. Lyssnarna hör

genast av sig ... Pangsuccé på direkten!

En månad senare, den 10 november, är

Kubakrisen avvärjd och Svensktoppen ett eget

program. Nu har ”Vita rosor från Aten” med Ann-

Louise Hanson lagt beslag på tätpositionen. Thore

Skogman ligger återigen fyra med ”DalaTwist”.

1965 föds dagens programledare Carolina

Norén i Stockholm, samma år som Per Myrbergs

långliggare ”Trettifyran” efter 39 veckor den 4

april tar farväl av Svensktoppen. Året därpå, den

8 maj 1966, gör Ulf Elfving entré som programledare.

Programformen utvidgas med intervjuer

och andra inslag.

– En otroligt inspirerande föregångare. Han

förändrade Svensktoppen och gjorde den stor ,

säger Carolina Norén.

1970-talet rullar in med proggvåg och tilltagande

vänstervind. På sina håll, kanske till och

med i Radiohuset, är Svensktoppen synonymt med

kommersialism, dålig smak och undermålig musik.

Ulf Elfving – vid det här laget ”Mr Svensktoppen”

och programledare fram till 1973 –

1971

LiLL-bAbs

1965

TOrE skOgMAn

2010

står upp för topplistan med populärmusik på

svenska. Trots att han på en fest till och med

hotas med en käftsmäll av en svensktoppshatande

vissångare.

– Ulf Elfving stod pall! Han visade att om

man tror på någonting och orkar genomföra det

mot opinion och chefer så blir det bra , säger

Carolina Norén.

Det är nu på 1970-talet som Svensktoppen

börjar bli ett pålitligt återkommande inslag i

hennes barndomsvärld. I nostalgins backspegel

ser hon sig själv vakna upp en söndagsmorgon

i familjens sommarhus på landet. När hon går

upp och äter frukost står radion redan på i köket.

Kanske är det juli 1975 och Kent Finells vänliga

programledarstämma påannonserar en av sommarens

långkörare.

”Nu dansar livet” med Ann-Louise Hanson

tonar ut genom transistorradions högtalare och

blandar sig med kaffedoft, söndagsstiltje och

semestergrönskan utanför fönstret.

– För mig är Svensktoppen väldigt mycket

sommarradio. Kent Finell blev en del av nationens

liv. Den folkliga, trygga Kent som på något

sätt alltid fanns där.

Sett till tjänstgöringstiden är faktiskt Kent

Finell mer förtjänt av titeln "Mr Svensktoppen"

än pionjären Ulf Elfving. Till sina första inhopp

cHArLOTTE pErELLi

2010

LArs winnErbäck

Några av

våra preseNTaTörer

Vem minns du bäst

från dina lördagar

vid radion?

1980

på 70-talet och det tidiga 80-talet lade han en

sammanhängande 15-års period som programledare

från hösten 1987 till sin sista Svensktoppspresentation

den 14 december 2002. Med

det slår han med råge Kersti Adams-Ray, Pekka

Langer, Lasse Lönndahl och alla de andra i den

långa rad av programledare som figurerat genom

åren.

Krav på svensk originalmusik och fritt fram

för svenska versioner av utländska låtar. Juryomröstningar

och lyssnarröster. Begränsat antal

listveckor och grönt ljus för hur lång tid som

helst på listan … 1980- och 90-talen kommer

och går med olika regeländringar och till med en

nedläggningsperiod av programmet 1982–1984.

I en tid när många svenska popartister går över

till att sjunga på engelska och siktar internationellt

ges utrymme för dansbandsmusiken.

Grupper som Thorleifs och Vikingarna och

dansbandsdrottningar som Kikki Danielsson

och Lotta Engberg dominerar en svensktopp där

kravet på svensk text tas bort först 2003, vilket

är Svensktoppenss hittills viktigaste regelförändring

i Melodifestivalens fotspår året innan.

TOMAs LEDin

2012 2005

40 ––– 2012/2 2012/1 ––– 41

kent finell

kersti adams-ray

carolina Norén Ulf elving annika Jankell

LALEH

Kent Finell lämnar nu över stafettpinnen

som programledare till Carolina Noréns

föregångare Annika Jankell, som idag leder

P4 Premiär.

Carolina Norén presenterar sin första

Svensktoppslista den 26 augusti 2007 och är

nu inne på sitt sjätte år som programledare.

Vad är roligast?

– När vi flyttar ut ur studion och gör

programmet inför publik. Och varje gång

det blir en ny etta!

Carolina Norén älskar sedan barnsben

allt som handlar om omröstningar. Självklart

vill hon med egna ögon se stället där

de nu 50-åriga svensktoppsomröstningarnas

föddes: Folkets Hus i östgötska Svärtinge.

Som 2010-talets programledare för

Svensktoppens trogna lyssnare återstår dock

ännu några år om hon ska matcha Kent

Finells maratonklass. Ambitionen finns.

– Jag vill gärna bli en sådan där institution

som Kent Finell, en "Mrs Svensktoppen"

... funderar Carolina Norén och ser

förtjust ut vid blotta tanken. •

LALEH

Genom tiderna

uLf ELfving

LångLiggArE på svEnskTOppEn gEnOM DEcEnniErnA...

1960-TALET TreTTifyraN

39 vEckOr 1964–65 per Myrberg

1970-TALET oMkriNg TiggarN

52 vEckOr 1972-73 fråN luossa

hootenanny singers

1980-TALET de sisTa ljuva åreN

65 vEckOr 1989-90 Lasse steFanz&christina Lindberg

1990-TALET guldeT blev Till saNd

110 vEckOr peter Jöback

1997-99

2000-TALET du är MiN MaN

278 vEckOr benny anderssons orkester

LängsTA någOnsin! Med heLene sJöhoLM

rösTning OcH rEgLEr, förr OcH nu...

den första svensktoppslistans 7 låtar den 13

oktober 1962 röstar närvarande lokalbefolkning i

svärtinge Folkets hus fram med tryckningar på

240 mentometerknappar.

1965 utökas svensktoppen till 10 melodier och 5 ut-

manare med chans att komma in på listan. Vid det

här laget bestämmer en jury listans utseende.

från 1974 får en låt ligga högst 10 veckor på listan.

text och musik måste vara svenskt original. det

kravet slopades 1978. tidsregeln försvinner vid

nystarten i oktober 1984.

1993 ersätts jurysystemet med lyssnaromröstningar

via vykort och telefon.

2003 blir det för första gången tillåtet att sjunga på

valfritt språk, förutsatt att text och musik är av en

svensk medborgare. (”i did it for Love med Jessica

andersson blir exempelvis med sina 99 veckor på

listan en sentida långkörare.)

sedan starten 2008 får vinnaren i p4:s musiktävling

svensktoppen nästa en utmanarchans på svensktoppen.

iDAg röstas svensktoppslistan fram av en statistiskt

utvald jury. siFo väljer slumpvis 5 000 personer

16–79 år folkbokförda i sverige. röstning via webb

eller telefon.


SVENSKTOPPEN NäSTA

42 ––– 2012/2

sveNskToppeN

NäsTa!

P4:s stora musiktävling lyfter fram det svenska musiklivet.

I år vann Therese Fredenwall från Stockholm. Blir det din tur nästa år?

– Till årets tävling har vi verkligen fått in massor

av bra ny originalmusik från Sveriges alla hörn via

Sveriges Radios 25 lokala P4-kanaler, säger Maths

Broborg som är projektledare och juryordförande för

P4:s musiktävling Svensktoppen nästa. Han har arbetat

med tävlingen under fem år och tycker att nivån på de

inskickade låtarna och medverkande artisterna höjs för

varje år. En söndagseftermiddag i augusti satte han sig

med resten av juryn för att följa och bedöma de åtta

finalisternas avslutande framträdande under den direktsända

finalen från Lisebergs stora scen i Göteborg.

– Vi lägger ribban högt, men det mesta som

skickas till tävlingen håller en hög kvalitet.

Landets alla P4-kanaler är inblandade i den

rikstäckande musiktävlingen Svensktoppen nästa. Tävlingen

arrangerades för första gången för fem år sedan

som ett initiativ för att lyfta fram låtskrivare, artister

och nyskriven musik i hela landet och presentera den

för P4:s publik. I år har 950 bidrag skickats in till de

25 regionala P4-kanalerna. Genom flera urvalsprocesser

med såväl jurygrupper som lyssnarröstningar har

dagens tävlande vaskats fram.

– Jag satt med i juryn som valde ut åtta finalister

bland de regionala vinnarna, det var ett både lustfyllt och

svårt uppdrag. Det var positivt att det fanns så många

riktigt bra låtar att välja bland, säger Maths Broborg.

Den 30 maj var det regionfinal för artisterna som

Text Maria Lagergréen Foto Johan Ljungström

tävlade inom P4 Skaraborg. Projektledare Ronny

Nyman berättar att hela redaktionen i Skaraborg på ett

eller annat sätt är inblandad i tävlingen och att alla är

eniga om att man vill satsa hårt på tävlingen.

– Redan från början var vi överens om att vi måste

köra fullt ut om det ska bli något av Svensktoppen

nästa, säger Ronny Nyman.

Musiktävlingen Svensktoppen nästa är öppen för

alla låtskrivare och artister från 16 år och uppåt som

skriver egen musik i P4-genrer. För P4 är musiktävlingen

en målmedveten satsning att lyfta fram det

breda svenska musiklivet som finns ute i landet. Nya

låtskrivare och artister är lika välkomna som etablerade.

Vem som helst som klarar av att skriva och spela in

en egen originallåt i god hemstudio- eller studiomiljö får

delta.

Vinnaren av Svensktoppen nästa kommer att spelas

i P4 och låten får en utmanarchans på Svensktoppen.

Dessutom får den vinnande artisten en möjlighet att

vara med i Melodifestivalen.

Snart drar 2013 års upplaga av Svensktoppen nästa

igång och Maths Broborg vill uppmana artister och låtskrivare

att skicka in sina alster till sin lokala P4-kanal.

– Det är en tävling som vänder sig till alla som

skriver och framför sin egen musik. Att vara med i

Svensktoppen nästa är ett bra sätt att nå en stor publik

och få chansen att spela sin låt i radio.

oM sveNskToppeN NäsTa

Bidraget ska vara en originallåt,

inspelad i god hemstudio

eller i studiomiljö.

Låten får vara max 4 minuter lång

och ska kunna framföras live

i samband med deltävlingar

och final.

Varje lokal P4-kanal väljer ut

bidrag som går till en regionfinal.

En jury väljer sedan ut åtta finalister

som spelar inför publik.

I samband med regionfinaler

och riksfinal är publiken med

och röstar.

Den vinnande låten får chansen

att kvala in till Svensktoppen i

P4 och den person som framför

det vinnande bidraget får även

en plats i startfältet till

Melodifestivalen.

Snart är det dags att anmäla sig

till Svensktoppen nästa

2013 – är du nästa års vinnare?

Läs mer på

www.sverigesradio.se

/svensktoppennasta

viNNare är

THerese fredeNwall!

Stort grattis, du har just vunnit riksfinalen av Svensktoppen

nästa, med din låt Drop the fight! Hur känns det nu?

– Det känns overkligt, men jag känner också tacksamhet till

allt! Till dem som varit med och röstat, till dem som ordnat

tävlingen, till publiken… Hela tävlingen har varit enormt

stärkande för mig.

Hur kom det sig att du skickade in din låt?

– En vän till mig var med förra året så då följde jag tävlingen

och tyckte att det kändes som en bra grej. Så i våras skickade

jag in en låt den sista anmälningsdagen. Sen tänkte jag inte så

mycket mer på det och jag trodde verkligen inte att jag skulle

vinna.

Du sa på scen att tävlingen har varit stärkande för dig

som artist – vad menar du med det?

– Det är skönt med en tävling som inte försöker stöpa in alla

i samma form utan i stället uppmuntrar det unika i artisteriet

utan att kritisera oss som artister. Det gör vi ju i alla fall så

bra själva. Alla har varit väldigt uppmuntrande under hela

tiden.

Nu har du ju chansen att kvala in till Svensktoppen med

din låt och får möjlighet att vara med i Melodifestivalen,

men vem är Terese Fredenwall?

– Jag är en 25-årig artist från Stockholm som frilansar som

låtskrivare. Jag sliter verkligen och den här vinsten kom

verkligen i en behövlig stund.

Hur var det att spela på finalen och stå på den här scenen?

– Vi har ju haft en hel helg tillsammans för att förbereda oss

och även om det har varit intensivt ha vi kunnat ladda utan

onödig stress. Att spela här var fantastiskt. När man spelar

i direktsändning som vi gjorde tror jag att det är viktigt att

hämta energi från publiken som sitter framför en och sedan

skicka ut allt man har genom radion!

Vad skulle du vilja säga till alla människor runt om i Sverige

som sitter hemma och skriver låtar, men inte riktigt

vågar spela dem för andra?

– Fortsätt jobba och tänk på att det inte är den som vinner

och är bäst som når störst framgång utan den som stannar

kvar och kämpar. Det är jag ett levande bevis på. Jag har haft

många motgångar men stannat kvar och nu händer detta.

Fantastiskt!

SVENSKTOPPEN NäSTA

2012/2 ––– 43


RADIOKÖREN

ånga minns reklamfilmerna i SVT

för något år sedan där sångare

överraskade med att hylla olika

personer för att de betalat sin tvavgift.

Det var just Radiokören, Sveriges Radios

egen kör, som var med där.

Kören turnerar ofta utomlands och räknas

som en av världens mest framstående och respekterade

körer. I juni var de 32 professionella

sångarna i Japan på turné och det är bara ett av

många utlandsbesök genom åren.

– Vi är större utomlands och får ofta ett

spektakulärt mottagande när vi är på turné, värdarna

vill visa sig från sin bästa sida och i vissa

länder är körtraditionen starkare också, berättar

Love Enström, en av sångarna i kören.

44 ––– 2012/1

världsklass

Du hör dem i P2, eller i Berwaldhallen i Stockholm, i kyrkor och

konsertsalar i hela Sverige. Men de 32 sångarna turnerar också

jorden runt med Radiokören, som brukar kallas världens bästa kör.

Text Ulrica Bengtsdotter Foto Thomas Carlgren

Sveriges Radios egen professionella kör

bildades 1925 och anses ha fått sitt verkliga

uppsving under körlegenden Eric Ericsons ledning

1952–82. Ericson sägs vara den som gjorde

kören internationellt ansedd och populär. Sedan

har varje chefsdirigent efter honom också varit

med och präglat kören och tillfört nya färger och

färdigheter.

Konserthuset Berwaldhallen som ligger intill

Radiohuset på Gärdet i Stockholm är hemmaplan

för kören liksom för Sveriges Radios Symfoniorkester

som man samarbetar mycket med.

Men körens framträdanden är något som

också Sveriges Radios lyssnare ska kunna njuta av

oavsett var i landet man bor, varför kören även ger

ett starkt avtryck i hela Sveriges musikliv genom

sina konserter som sänds i P2.

I våras bjöds publiken in till sing-along

med kören i Berwaldhallen. Alla var välkomna

oavsett om man var nybörjare eller hade sjungit

i kör hela livet. Senaste skivan är ”Nordic

Sounds” med musik av Sven-David Sandström.

Under ledning av chefsdirigenten Peter Dijkstra

fick publiken tillsammans med Radiokören

sjunga allt från allsånger till svensk körlyrik,

ackompanjerade av Sveriges Radios Symfoniorkester.

Dessutom fick deltagarna vara med och

uruppföra ett nytt stycke av Jonas Dominique,

Barfotabarn med text av Nils Ferlin.

Kören är internationellt berömd för ett

alldeles eget sound, men vad är då hemligheten

bakom det?

Naturligtvis är sångarna noggrant utvalda.

Andra säger att varje individ tillåts ta plats i kollektivet,

och att det ger ett uttryck som inte finns

någon annanstans: Radiokörens eget sound.

Men också språket kan ha en viss betydelse i

sammanhanget. Körens chefsdirigent Peter Dijkstra

har sagt att det svenska språket med sina

öppna vokaler ger en klar och ljus klang. Något

som bidrar till att göra Radiokören speciell.

Nederländske Peter Dijkstra, som kalllats

underbarn och gjort en spikrak karriär, blev

chefsdirigent 2007. Han började som gossopran

och sjöng bland annat förste gossen i Mozarts

Trollflöjten vid Nederlandsoperan i Amsterdam.

Vid sidan om deras ljuvliga sound

och framträdande var deras stöd och

kollegiala hejarop fantastiskt att uppleva!

Ett grymt gäng sångare och artister!

– Jag blir fortfarande ibland överraskad

över vad som är möjligt att uppnå när man

musicerar tillsammans.

Peter Dijkstra

chefsdirigent för Radiokören sedan 2007

2003 vann han Eric Ericson Award i kördirigering

och blev i samband med det gästdirigent

för Radiokören och skrev alltså sedermera på ett

kontrakt som chefsdirigent.

Körens internationella framgångar uppmärksammades

2011 när kören fick regeringens

särskilda hederspris vid utdelningen av Musikexportpriset.

Motiveringen löd:

”Många är de svenska körer som skördat

internationella framgångar genom åren, men få

har som Radiokören under mer än ett halvt sekel

satt den svenska körmusiken på kartan.” •

Sångerskan Helen Sjöholm

RADIOKÖREN

… there is no mistaking in its

sound: warm, sweet, balanced

and, most importantly, flawless

without sterility or hollow

perfection …

Ur ansedda brittiska tidskriften

Grammophone

fakTa – radioköreN

bildad 1925

sångare 32

ledare Peter dijkstra

senaste skivan ”Nordic Sounds” med musik av

Sven-david Sandström.

radiokörens chefsdirigenter

2007– Peter dijkstra

2002–2005 Stefan Parkman

1995–2001 tõnu kaljuste

1986–1994 Gustaf Sjökvist

1982–1985 anders öhrwall

1952–1982 eric ericson

1925–1952 axel Nylander och einar ralf

2012/1 ––– 45


RADIOKÖREN RADIOKÖREN

ove Enström lotsar oss genom the Artist

Entrance, som det står vid ingången till

Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen.

Redan här anslås den internationella

tonen. Det är världen som är Radiokörens

arena. Men sångarna turnerar runtom i

Sverige och hemmaplan är konserthuset i

betong och glas, inbäddat i grönska intill Djurgården i

Stockholm.

Love har skinnjacka, lediga svarta byxor, grova

kängor och trendiga glasögon. Vi slår oss ner i foajén

med glasväggar. På fåtöljerna och heltäckningsmattan

har flera grå hårstrån fastnat i textilierna. Det är ingen

tillfällighet, medelåldern i publiken är hög.

– Synd, men man kan ju inte ändra hela kärnverksamheten.

Jag tror att fler yngre skulle komma om

konserthallen hade ett annat läge, säger Love.

Love själv är en av de yngsta i kören. Denna lediga

tisdagseftermiddag har Love Enström åkt in till stan

från Värmdö där han bor. ”Det var bara bra, då kan jag

passa på att träna efter”, försäkrar han. Det blir en del

lediga vardagar i och med helg- och kvällsjobb och

resor.

– Ibland blir det ensamt med så konstiga arbetstider

så jag spelar en del dataspel.

Det blir förstås en hel del sångövningar även hemma.

Rösten är något som en sångare måste underhålla.

– Det är tur man har grannar som tycker att det

låter bra. Fast en del klagomål har jag fått genom åren,

lägger han till.

Privat gillar Love många olika slags musikgenrer.

– Techno, metal, reggae, ja jag lyssnar på nästan

allt utom dansband. Fast mina mer creddiga kompisar

tycker att jag har dålig smak.

Love Enström började sjunga i S:t Jacobs gosskör i

Stockholm när han var sex år. Hans pappa är kompositör

så musiken fanns i familjen.

– När jag var 13 började jag tjäna pengar på sången.

Men det var väl inte så coolt att sjunga i gosskör.

När jag kom till gymnasiet fick jag skit för det, många

tyckte det var konstigt.

46 ––– 2012/2

rösTeN

Med

soM iNsTruMeNT

Love enström gillar både techno, metal och reggae,

men det som tar störst plats i hans liv är klassisk

musik. han är tenor i Sveriges radios egen kör.

Text Ulrica Bengtsdotter Foto Mattias Ahlm

Love fortsatte trots allt, men när det var dags att

välja studier efter skolan blev det matematik på KTH i

Stockholm. Där var han med i kvintetten Purifive.

– Vi var fem söta pojkar och tänkte surfa på pojkbandsvågen.

– På den tiden var jag en riktig streber och pluggade

dubbelt, men när jag började på musiklinjen på

Birkagårdens folkhögskola blev det så tydligt att det

var sång jag ville hålla på med.

Planen var att söka Operahögskolan, men efter en

roll i en sommaropera insåg Love att det inte var något

han ville göra på heltid.

– Opera är 100 procent eller inget, det var så

mycket mental förberedelse att jag inte fick någon ledighet

alls. Fast nu efteråt har jag hört av äldre sångare

att man får viss rutin med åren.

Vad är tjusningen med att sjunga i kör?

– Det är skönt att jobba i lag och ha samma mål.

Genom Radiokören får jag ju också träffa världens

främsta dirigenter. Att musicera i så mäktiga sammanhang

är svårslaget.

Vid sidan om anställningen i Radiokören är Love

frilanssångare, liksom de flesta andra i kören.

I Radiohuset i Stockholm kan man då och då se

skyltar för provsjungning till Radiokören. Sångarna har

oftast kontrakt på mellan ett och tre år. Sedan får de

provsjunga för att få fortsätta. En sorts kvalitetssäkring.

– Det är förstås jobbigt, även om man inte slåss

med folk utifrån. Men det är tillräckligt för att det

ska vara en stressig situation. Rösten är något som

åldras och många sångare blir mer och mer stressade

med åren, det är något man får leva med. Men det är

vanligt att man själv väljer att sluta när man känner att

rösten sviker. Många slutar innan de blir tvingade. För

hederns skull,

– Man får alltid vara beredd på att sadla om, det

gäller att stämbanden håller. Jag själv har opererat

stämbanden några gånger och jag kan inte planera

att jag ska jobba med det här om sju år, säger Love

Enström krasst. •

det är tur att

man har grannar

som tycker att

det låter bra


RADIOKÖREN

att sjunga

uti vår hage

i Tokyo var

magiskt!

dröMjobb

i kappsäck

alten christiane höjlund hade tidigt siktet inställt

på radiokören. Nu är hon fast medlem och har hela

världens konserthus som arbetsplats.

land Radiokörens beundrare finns sedan

länge familjen Höjlund i Horsens i

Danmark.

– Tidigt förstod jag att den svenska

Radiokören var något speciellt. Svensk

körlyrik snurrade ofta på skivspelaren

i mitt barndomshem, säger Christiane

Höjlund som sjungit i olika körer sedan låg ålder.

Sedan några år tillbaka är Christiane en av Radiokörens

32 professionella sångare. Efter att ha utbildat

sig till kyrkomusiker i Århus flyttade Christiane till

Sverige för ett tiotal år sen.

– Vi är anställda på halvtid. Fyra dagar i veckan

repeterar vi några timmar i en studio i Radiohuset och

sedan är det förstås många konserter.

Vart tredje år måste varje sångare i Radiokören sjunga

upp individuellt för sin dirigent med jury för att kolla att

respektive röst fortfarande duger för att vara med.

– Det kan förstås kännas lite jobbigt men det är

nödvändigt om man vill behålla Radiokören på världsklassnivå,

säger Christiane.

Hon började vikariera i kören år 2008 och ingår i

den fasta uppsättningen sångare sen 2010.

– Det är fantastiskt att få vara en del av Radiokören

och ingå som en av alla dessa kvalificerade sångare.

Att ständigt få jobba med nya projekt och växlande repertoar.

Att bli dirigerad av de bästa dirigenterna och få

samarbeta med oerhört skickliga musiker och sångare

av de mest skilda slag.

Som exempel nämner Christiane Leoncavallos Pajazzo

där kören fick sjunga med sångare från La Scala

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Mattias Ahlm

RADIOKÖREN

och Metropolitan.

När hon inte sjunger i Radiokören frilansar Christiane

som kyrkomusiker och sångsolist. Två små barn

har hon också hemma på prästgården i Danderyd.

– Det kan ibland vara lite komplicerat att vara

borta så mycket på helger och kvällar men jag är van

och har aldrig haft något nio-till-fem jobb, berättar

Christiane

Att göra kortare och längre turnéer är en viktig del

i en radiokorists liv. Christiane har varit med kören och

sjungit både i USA, Ryssland och Japan och i många

europeiska länder.

– Men alla resor går inte lika långt. Häromveckan

var vi i Småland och sjöng bland annat i Urshults och

Gamleby kyrkor. Jag tycker blandningen, både av

musik som vi framför och platser där vi sjunger är så

fascinerande. I korridorerna på de hotell på vilka

Radiokören bor under sina turnéer är det roligt att gå

när koristerna var och en för sig sjunger upp sig på

sina rum.

– Alla har sina egna sätt att ladda upp på. Men det

är en väldigt trevlig och mysig stämning i Radiokören

och jag trivs verkligen bra.

Finns det då ögonblick som är något alldeles

extra?

– Ja, det är klart! Stunder när allting stämmer, när

alla vi 32 är komplett fokuserade. Och ibland är det

enkla det starkaste. Jag minns till exempel när vi som

extranummer sjöng Uti vår hage på Tokyo Opera City

Hall, det var magiskt, minns Christiane Höjlund. •

2012/2 ––– 49


P2:s TONSäTTARE

MöT

fraMTideNs

klassiker i p2

P2:s egen tonsättare Ida Lundén

komponerar i Radiohusets källare.

Stycket DeDemDom uruppfördes

med elektronik och en flygel laddad

med 16 mikrofoner på Art’s Birthday

2012 på Södra Teatern i Stockholm.

Text Tomas Andersson Foto Mattias Ahlm

– Tillgången till all fackkunskap och flygeln jag

aldrig hade haft råd med gjorde resultatet tio nivåer

bättre än om jag hade gjort allting själv, säger Ida

Lundén, P2:s Composer in Residence 2011–2012.

En del av världspremiären av Ida Lundéns

nutida konstmusik på Södra Teatern kunde

P2-lyssnarna avnjuta live i direktsändning.

Två dagar senare sändes hela konserten med

internationellt uppmärksammade japansk-tyska

Rei Nakamura på piano och Ida Lundén själv på

elektronik. En unik möjlighet för Sveriges Radios

lyssnare runt om i landet att möta nykomponerad,

elektronisk konstmusik. Musik som

i jämförelse med de flesta andra genrer annars

ligger i lä när det gäller möjlighet att nå breda

och nya lyssnarskaror.

ida luNdéN

Sveriges radio P2:s composer in

residence 2011–2012.

född: 1971 i Göteborg

bor: Stockholm

komponerar: kammarmusik,

elektronisk musik, orkestermusik

Uppträder: Solo, med gruppen

Syntjuntan

lyssnar på: Nyskriven kammarmusik

och ”jag älskar musik live

på konserter”, experimentell rock,

gammal schlager, Nina Simone,

”vissa saker med frank Sinatra,

älskar Miles davis ...”

50 ––– 2012/2

Ida Lundén är en av Sveriges Radios två unga,

begåvade tonsättare som under en tvåårsperiod

knutits till P2 som Composer in Residence. Ett

arrangemang där yngre musiker och tonsättare

genom beställningsuppdrag från Sveriges Radio

får chans att under ett par år av konstnärlig frihet

koncentrera sig på sitt skapande.

– Jag har kommit med förslag och de har

sagt ja till nästan allt, berättar Ida Lundén.

Förutom elektroniska DeDemDom ingår ny

kammarmusik för gruppen Pärlor för svin, ett

stycke för basstämman i Radiokören, kontrabasstämman

i Sveriges Radios Symfoniorkester och

saxofonsolo samt radioopera plus ett cellostycke

i Ida Lundéns uppdrag.

Hennes kollega på P2 under perioden är

31-åriga Andrea Tarrodi från Stockholm. En

tonsättare med studier i Italien och examen i

komposition från Musikhögskolan i Stockholm

i bagaget. Plus förstås egenkomponerad musik

spelad av en rad orkestrar utomlands.

Cellisten Hanna Dahlkvist är på motsvarande

sätt Artist in Residence.

Ida Lundén är utbildad musiklärare, har

studerat komposition i Stockholm och gått två år

på Gotlands tonsättarskola. Hon framträder solo

och med gruppen Syntjuntan.

Som tonsättare är Ida Lundén främst inriktad

på kammarmusik och elektronisk musik. Separat

och i kombination någonstans i gränstrakterna

mellan experimentell rock, improvisation och

nutida konstmusik.

– Jag arbetar absolut i en modernistisk tradition!

Det kan låta vackert – ibland … Men jag

gillar musik som har motstånd och jobbar ofta

på ett undersökande sätt.

Ida Lundén tycker det är en fantastisk möjlighet

att i en annars ekonomiskt tuff tillvaro som

tonsättare under en period få vara knuten till P2.

Generellt är hon dock lite bekymrad över den

moderna konstmusikens ställning och efterlyser

ett betydligt större mod och nytänkande i dagens

musiksverige.

– Vi har väldigt många gamla klassiker som

spelas om och om igen ... Vi måste skapa nya

klassiker! •

Maria eby voN zweigberg, chef

för livemusikredaktionen på Sveriges Radio,

om satsningen på P2 Composer- och Artist in

Residence:

– Publiken får en chans att möta kommande

stjärnor i början av deras karriärer och få upp

ögonen för ny musik. Ida Lundén och Andrea

Tarrodi är unga, spännande tonsättare som har

något att berätta i sin musik. Båda med ett eget

uttryck.

Vad betyder det här för musik-Sverige?

– Vi hjälper till att odla det framtida musik-

Sverige. Det handlar om att gödsla talangerna

och ge fler chansen. Det är verkligen ett public

service-uppdrag! Att värna den svenska musiken

och musiklivet. Vi beställer ganska mycket musik

under en kort tid. De får skriva för orkester,

mindre ensembler och kör.

SR:S

VetenSkapSRedaktion

– nyhetSledande

i nobelpRiS

I Uppsala finns Sveriges största och mest kvalificerade

vetenskapsredaktion. Möt reportrarna som berättar allt du

vill veta om upptäckterna bakom Nobelprisen.

Text Mats Carlsson-Lénart


VETENSKAPSRADION

– först försöker vi vara bäst

på att gissa vilka som får årets

priser. Sen försöker vi vara först

med att berätta vilka det blev.

Och slutligen försöker vi ge en

fyllig presentation av både

pristagarna som personer och av

deras forskning, säger

Ulrika Björkstén, vetenskapsredaktionens

chef.

adiotjänst började redan

1937 direktsända utdelningen

av Nobelpriset från

Stockholms konserthus den

10 december varje år. Efter

hand tog tv över mer och

mer av publiken, särskilt efter att även Nobelfesten

på kvällen började tv-sändas för cirka 40

år sen.

– Vår styrka är att snabbast berätta vilka

som tilldelats priserna och sedan vara bäst på att

presentera dem, innan de kommer till Nobelveckan

i Stockholm, säger Ulrika Björkstén.

Vetenskapsredaktionens Nobelsäsong börjar

med att en panel från redaktionen i slutet av

september åker till Nobelmuseet i Stockholm

och i direktsändning spekulerar i vilka forskare

som ska få årets priser

Redaktionen bevakar tre av Nobelpriserna –

fysik, kemi och medicin. Dessa meddelas alltid

under en och samma vecka i oktober. Då direktsänder

två programledare på plats på endera

Vetenskapsakademin eller Karolinska Institutet.

– I början tyckte jag det var läskigt att stå

där och få beskedet att årets pris oväntat tilldelats

en forskare för sina upptäckter inom asymptotisk

frihet eller suprafluiditet och sen försöka

förmedla det till lyssnarna, säger reportern och

redaktören Camilla Widebeck.

Men efter nio fysikpristillkännagivanden

har hon vant sig och förstått att ingen förväntar

sig att ens en erfaren vetenskapsjournalist direkt

52 ––– 2012/2

ska kunna förklara i detalj vad den prisbelönta

forskningen inom en smal nisch handlar om.

– Det enda man kan göra är att vara sig själv

och flyta iväg på sin nyfikenhet, säger Camilla.

Samtidigt på redaktionen i Uppsala – omedelbart

efter att pristagarna meddelats – börjar jakten

på pristagaren, eller pristagarna. För ofta är det ju

två eller tre forskare som får dela på varje pris.

– Målet är att ha prista-

Målet är att ha

pristagaren, eller

Minst en av deM oM

det är flera, Med

direkt i vår sändning.

garen, eller minst en av dem

om det är flera, med direkt

i vår sändning. Eftersom

vi förberett oss noga och

spekulerat i vilka som kan

tänkas få priset har vi ganska

många telefonnummer

framme men ofta handlar det

om att jaga rätt på personer

vi inte var beredda på, säger

Björn Gunér som är Vetenskapsredaktionens

nyhetschef.

Dessa tre oktoberförmiddagar när kemi-,

fysik- och medicinpriserna meddelas är de mest

galna och svettiga perioderna under året på

Vetenskapsredaktionen i Uppsala.

– Ibland är vi sex–sju personer som ringer

och för att slippa springa, skrika och dubbelarbeta

har vi en intern chatt där alla som är med kan se

hur det går och vad alla gör, berättar Björn Gunér.

Någon gång har det faktiskt hänt att Vetenskapsredaktionen

har fått tag på pristagaren före

självaste Nobelkommittén. Exempelvis 2004 då

man från Uppsala väckte Richard Axel i New

York och berättade att han fått Nobelpriset i

medicin.

– Sen ringde Priskommittén hit och ville ha

telefonnumret, minns Lena Nordlund.

Förutom att redaktionen vill ha en första

kommentar av de nya pristagarna att sända handlar

det om att boka upp en intervju i forskarens

hem- eller arbetsmiljö så snart som möjligt.

–Vi besöker alla Nobelpristagarna och

redaktionens medlemmar gör ett antal långresor

under framförallt november. Varje pristagarbesök

blir ett Vetandets värld som sänds inför

prisutdelningen, program där både pristagaren

som person och hans eller hennes forskning

presenteras ganska grundligt, berättar Ulrika

Björkstén.

I november 2010 fick Camilla Widebeck

uppdraget att åka till Manchester i England

och träffa det årets fysikpristagare (Geim och

Novoselov) som varit ledande i arbetet med att

utveckla supermaterialet grafen.

– Sen dess går jag omkring med en liten

liten plastlåda med en bit grafen i. När jag

spelade in i grafenlabbet frågade jag om det inte

fanns det nån liten flaga man kunde få med sig

hem? "Inte den där, den jobbar min fru med,

hon behöver den …" sa en man. Men han fixade

en annan liten grafenflaga åt mig. Sedan när

jag var på väg ut kom han med den första biten

också – för frun hade sagt, "jodå, det är klart att

reportern från Sverige ska ha den!" Så jag har

faktiskt två bitar grafen med mig, dagligen, som

souvenirer eller maskotar, avslöjar Camilla.

För Vetenskapsredaktionen som oftast

rapporterar om till exempel miljöfrågor och

om tillämpad forskning av olika slag är Nobelprisbevakningen

ett bra tillfälle att belysa

grundforskning, de viktiga upptäckterna som är

grunden för det mesta vi sedan har nytta av på

olika sätt.

– Det kan röra sig om den fysik som lagt

grunden för dagens snabba

datorer men också upptäckter

som handlar om universums

födelse och utveckling där det

kanske är svårare att hitta någon

praktisk betydelse men som

ger oss svindlande insikter om

vår plats i världsalltet, förklarar

Ulrika Björkstén.

Själva namnet Nobel och

Nobelpriset som företeelse förknippas ofta mest

med fin mat, frackar och fanfarer, men Vetenskapsredaktionen

fokuserar alltså på pristagarnas

forskning och forskningens sammanhang.

– Och för oss är det också viktigt att kritiskt

granska och spegla Nobelpriset, Nobelstiftelsen,

de prisutdelande instanserna och det eventuella

spelet bakom. För ett par år sen grävde vår

reporter bland annat fram att Nobelstiftelsens

bolag delvis var sponsrade av den svartlistade

amerikanska krigsmaterieltillverkaren Honeywell.

Reportageserien fick stort genomslag och

ledde också till att Nobelstiftelsen förändrade

sina regler och policyer för sponsring.

– Utöver vårt fokus på grundforskning och

forskarpersonligheter kommer vi att fortsätta

att kritiskt granska Nobelpriset och de olika

krafter som försöker påverka det, säger Ulrika

Björkstén •

kNepeT är

aTT sTälla

eNkla

frågor

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Stina Gullander

Lena nordlund har arbetat i nästan

20 år på Vetenskapsredaktionen

och för lyssnarnas räkning

mött fler nobelpristagare

än de flesta.

– För att forskning och forskare

ska bli intressanta måste man

lyfta fram människan bakom,

understryker Lena.

Lena Nordlund är civilingenjören och biokemisten

från Nyköping som på 1980-talet arbetade

i den svenska läkemedelsindustrin och var med

om att utveckla tillväxthormon för kortvuxna.

– Jag har absolut nytta av min bakgrund

inom forskningen när jag idag möter forskare.

Kanske mest på så vis att jag inte tycker att

forskning är så märkvärdigt egentligen men

också för att jag har personlig erfarenhet av

forskningen som process, säger Lena.

Det var i början på 90-talet som Lena

upptäckte att journalistik var roligt, i samband

med att hon fick sin arbetsgivares uppdrag att

sammanfatta och översätta vetenskapliga artiklar

till svenska. Efter en ettårig journalistutbildning

för akademiker fick Lena jobb som Sveriges

Radios vetenskapsreporter i forskningsstaden

Linköping. Men så småningom hamnade hon på

huvudredaktionen i Uppsala, där hon haft en rad

olika uppgifter, bland annat som redaktionschef

och arbetsledare, men framförallt som programledare

och reporter.

– Nu senast har jag blivit vetenskapskommentator

och är med i olika talkshower och andra

aktualitetsprogram och sätter in aktuella händelser

inom forskning i ett sammanhang. Ungefär som

inrikes- och utrikeskommentatorer har gjort länge.

Ett annat ganska nytt uppdrag Lena har är att

vara programledare för populära Karlavagnen i

P4 på måndagar.

Men även om Lenas roller och uppgifter

på redaktionen växlar, så är Nobelbevakningen

något hon jobbar med varje höst.

– Fram till 2007 var jag på Nobelfesten i

Stockholms Stadshus varje år, antingen som programledare

eller reporter. Det var förstås festligt

men vi har de senaste åren valt att inte sända

festen i radio, bland annat för att vi ska kunna

granska Nobelstiftelsen och kritiskt rapportera

om priset på olika sätt.

I stället för festen har Lena de senaste

fyra årens Nobeldagar tillsammans med Roger

Wilson från Kulturredaktionen varit programledare

för en eftermiddagssändning, alltså ungefär

parallellt med prisutdelningen i Konserthuset.

– Men vår redaktions fokus är inte lika

mycket på själva Nobeldagen som tv:s utan mer

tiden innan, påminner Lena.

Lena var på 90-talet med och började sända

Vetenskapsredaktionens spekulationer om vem

fysik,- kemi- och medicinpriserna ska gå till.

– Vem som skulle få litteraturpriset hade

olika experter varje höst sen länge spekulerat

i, men vi tyckte att det också var intressant att

så bra som möjligt gissa vem som skulle få de

naturvetenskapliga priserna, minns Lena.

Under årens lopp har redaktionen prickat

rätt åtskilliga gånger, så många att det till och

med kommit journalister från Japan till Lena i

Uppsala för att få veta hur det går till.

– Men det var förstås svårt att ge dem ett

enkelt svar. Några läckor från priskommittéernas

arbete brukar inte förekomma så det handlar mer

om att gissa efter sin erfarenhet. Men framförallt

tror jag man spekulerar i sådan forskning som man

själv tycker är rolig och intressant, säger Lena.

Lena Nordlund har också rest världen över

för att intervjua pristagarna innan de reser till

VETENSKAPSRADION

… man spekulerar

i sådan forskning

som man själv

tycker är rolig och

intressant.

Stockholm för att ta emot priset.

– 2004 var jag i Seattle för att intervjua

Linda B Buck som fått medicinpriset det året.

Hon var luktforskare och även svenskättling så

jag tänkte inleda intervjun med henne genom

att presentera tre typiskt svenska dofter och låta

henne gissa med förbundna ögon. Det var snus,

brännvin och sill. Jag råkade hälla ut lite sillspad

på hennes skrivbord. Då blev hon helt täppt i

näsan på bara en sekund och så kved hon: ”Åh

nej, jag som är allergisk mot fisk och skaldjur!”

Det var ingen bra början men intervjun tog sig

så småningom och Lena och Linda Buck fick fin

kontakt.

– Särskilt uppskattade hon min svenska accent,

den påminde om hur hennes svenskfödda

mormor läste sagor för henne när hon var liten.

Just att få personlig kontakt med forskarna och

förmedla den till lyssnarna är nyckeln till bra

vetenskapsjournalistik, menar Lena Nordlund.

– Det är så man kan få människor intresserade

även av själva forskningen. Och att våga

ställa jätteenkla frågor, snarare än att låta som en

forskare själv! •

2012/2 ––– 53


RADIOTEATERN

adioteatern har ett

60-tal bevarade inspelningar

av August

Strindbergs pjäser

och under detta

jubileumsår kan man

höra dem igen på lite olika sätt. På

Stockholms stadsteaters Kafé Klara

spelas de upp i kronologisk ordning

varje söndag klockan 11 och

på Sandsborgsbadet i Stockholm

kan Strindberg vid några utvalda

tillfällen avnjutas under vinjetten

”Simma med Radioteatern”. Därtill

har Radioteatern fått en ny sändningstid

på lördagar som bereder

extra utrymme för jubilaren.

De gamla inspelningarna är en

folkbildningsskatt utan like och att

lyssna på samlingen är verkligen att

göra en resa, men för Radioteaterns

chef Stina Oscarson var denna jubileumssatsning

inte automatiskt en

enkel uppgift att lösa. Vår världsberömde

nationalförfattare är förknippad

med en rad starka åsikter, bland

annat om kvinnor, och många har

därför bildat sig en rätt så fördomsfull

uppfattning om vem han var.

– Min första tanke när vi

pratade om att vi skulle uppmärksamma

Strindbergsåret var: hur ska

vi nu göra detta? Jag var så rädd

för att göra ännu en Strindbergkliché,

säger Stina Oscarson.

En lösning för att försöka slå

hål på den klichéartade myten om

Strindberg var att skapa nya introduktioner

till de gamla inspelningarna,

för att liksom bygga samtida

bryggor till hans dramer.

54 ––– 2012/2

uppTäck sTriNdberg

i radioTeaTerN

den 14 maj var det 100 år sedan august strindberg drog sin sista suck

och hela 2012 uppmärksammar radioteatern detta märkesår med en

stor jubileumssatsning. arkiven öppnas och alla inspelade strindbergspjäser

som finns bevarade får nya chanser att möta publiken. dessutom

har en sprillans ny inspelning av strindbergs gustaf iii premiär.

I samarbete med Reine Lööf på

Folkteatern i Gävle har man därför

skapat 30 stycken communitygrupper

i Gävleborgs län. Dessa har

till exempel utgjorts av kriminella,

skuldsatta, ensamstående pappor

och unga tjejer. Grupperna har

har läst Strindbergs pjäser, träffats

Text Cecilia Djurberg

och diskuterat dem, och samtalen

har spelats in för att sändas som

moderna prologer till 30 av Strindbergs

pjäser.

– Man måste bilda sig en egen

uppfattning av vem Strindberg var,

att känna att det är tillåtet att bli

berörd och göra sina egna asso-

”Jag har aldrig hört nånting

om’en men när jag har

suttit och lyssnat på det

här då är det ju som om

hela mitt liv varit en Strindbergspjäs:

Alkohol, svek,

oskuld, skuld … och bara

skylla ifrån sig … så jag

känner igen mej mycket i

den här Strindberg. Det var

en överraskning faktiskt.”

Ur samtalet ”Vi har hört Brott

och brott” där en grupp tidigare

kriminella i Gävleborg träffades för

att läsa, lyssna och diskutera august

Strindbergs ”Brott och brott”

ciationer när man hör hans pjäser,

menar Stina Oscarson som hoppas

att introduktionerna ska uppmuntra

publiken att reflektera fritt och

personligt kring pjäserna.

Åt alla som vill frossa i

Strindberg detta jubileumsår

har Radioteatern skapat en egen

sida om jubilaren på sin webb:

sverigesradio.se/radioteatern, där

alla inspelade Strindbergspjäser

kommer att finnas fria för lyssning

hela året ut. Här hittar man också

mycket annat Strindbergmaterial,

såsom pjästexter, länkar och kuriosa,

samt introduktionssamtalen

med communitygrupperna. •

”sTriNdberg

är gaNska

jobbig

– på eTT bra

säTT”

Text Cecilia Djurberg Foto Mikael Grönberg

Johan Ulveson får äntligen chansen

att spela i en pjäs av strindberg.

i höst gör han huvudrollen

som gustaf iii i radioteaterns

nyinspelning.

tt Strindbergsår som detta är det i

princip obligatoriskt att redovisa

sitt förhållande till vår nationaldramatiker.

Johan Ulveson, som vi får

höra som Gustaf III på Radioteatern

med premiär 20 oktober, har läst

mycket Strindberg genom åren och har ett långt

förhållande till Strindbergs prosa. Men Gustaf

III blir faktiskt hans allra första Strindbergroll.

– Jag läste mycket Strindberg när jag var

ung, romaner som Röda Rummet, I havsbandet

och Hemsöborna, men jag har faktiskt aldrig

gjort Strindberg på teatern. Det är konstigt, men

det har inte blivit så utan mest farser.

Att jobba med Gustaf III på Radioteatern har

dock gett mersmak. Johan Ulveson skulle gärna

spela mer Strindberg om han fick chansen och

säger att han hemskt gärna skulle vilja fortsätta

att grotta ner sig i Teaterkungen och göra samma

roll på scenen.

– Strindberg är ganska jobbig – på ett bra

sätt – han är fransig och lite trasig. Framförallt

dramatiken lever och bultar, det litterära språket

liksom spricker upp och han har en fantastisk

förmåga att ge sina rollkaraktärer egenskaper.

När det gäller Gustaf III tycker Ulveson att

Strindberg särskilt lyckats med att ge kungen en

intressant modern psykologi. Pjäsen, som skrevs

1903, är ett klassiskt maktdrama som tar fasta på

den bild av Gustaf III som kungen själv, enligt

vissa historieforskare, också odlade genom ett

medvetet rollspel.

– Hur lik Strindbergs Gustaf III är originalet

vet vi ju inte och vi är nog kanske mer präglade

av Strindbergs beskrivning av honom än av his-

torieskrivningen. Dramat liknar många maktspel

som förekommer idag, tycker jag, och historiskt

är det intressant med en kung som är så insatt

i det som händer i Europa. Han känner till och

med sympati för det nya som sker, men vill samtidigt

försöka kontrollera de här krafterna. Han

kan ju inte avsätta sig själv.

Det intressanta i detta maktspel, som

Strindberg har skildrat det, tycker Ulveson är att

kungen blir så oerhört mänsklig.

– Han har två ansikten, maktansiktet – det

arroganta, lite löjliga och pompösa – men sen har

han också en privat sida som är svag och naken.

Regissören Anders Carlbergs idé har varit att

understryka att kungen är tudelad, med en offentlig

och en privat sida. Ett grepp som Ulveson

har gillat att arbeta med, även om han först blev

lite chockad över att regissören inte alls ville

jobba så avskalat som han trott utan ville ha med

det typiskt förkonstlade, som många förknippar

med rollen.

RADIOTEATERN

– Det var ganska svårt att kasta sig in i, att

hitta den franska rösten när man har så kort tid

på sig som man har när man gör radioteater. På

teatern brukar vi annars repetera i uppåt 8–10

veckor, man har tid att välja rätt skor, känna hur

man står och få ner orden i kroppen. På Radioteatern

är det mer pang på rödbetan och man har

bara sin röst att jobba med – det är med den man

ska få allt att börja leva. •

gusTaf iii av augusT sTriNdberg

premiär på radioteatern 20 oktober 2012

regi anders carlberg

Medverkande Johan Ulveson, Stefan ekman,

Ingvar kjellson, Jacob ericksson, Julia Marko-

Nord, hannes Meidal, christian Berling, fredrik

Meyer, torsten Wahlund, Per Mattsson, Nina fex,

anders ahlbom rosendahl, özz Nûjen och Sven-

Bertil taube.

2012/2 ––– 55


VäRLDENS BARN VäRLDENS BARN

e senaste åren har Sveriges

Radio genom P4 blivit en viktig

motor i Radiohjälpens största

kampanj Världens barn. Inte

minst är det P4 Extra med sin

miljonpublik som drar in allt mer pengar till

biståndsprojekt som innebär förändringar till det

bättre på många håll runt jorden.

– Jag har själv sett att det är de fattiga i tredje

världen som ställer upp ifall jag eller nån annan

från den rika världen behöver hjälp när vi t ex är

på resa nånstans. Nu har vi alla chansen att ge

något tillbaka, säger programledare Lotta Bromé

I P4 Extra uppmanar i höst Lotta Bromé för

fjärde året i rad lyssnarna att ringa ett 099-nummer

och på det sättet skänka pengar till Världens barn.

– Bland de som ringer lottar vi ut några som

får tävla mot varann. Vinnaren får en middag

med mig och Carl-Jan Granquist i hans privata

vinkällare i Stockholm. Och så ser vi en bra

show efteråt.

Förra året gav hela P4:s insamling nästan

p4 eNgagerar sveNska

folkeT för världeNs

barN Med sikTe på

verklig föräNdriNg!

Text Mats Carlsson-Lénart Foto Mattias Ahlm

fyra miljoner till Världens barn, varav 760 000

kom in via P4 Extras 099-nummer. En del av

pengarna går till Telia, vilket Lotta Bromé är

missnöjd med.

– Jag förstår verkligen inte varför inte Telia

kan skänka åtminstone det mesta av sin del,

säger Lotta.

– Hela vårt engagemang

började med auktionen, år 2008

sålde vi ishockeystjärnan Pelle

Lindberghs smoking för 20 000

kronor. Sen blev det middagarna,

men vi insåg snart att det behövdes

ett alternativ för alla dem inte

har råd att skänka tiotusentals

kronor, säger Lotta.

Nytt för i år blir auktionerna

med ”munchningar”, dvs de bilder där olika

kändisar imiterar Edvard Munchs målning Skriet

som såldes för 800 miljoner kronor i våras.

– Väldigt många upprördes av hur sjukt

mycket pengar någon kan lägga på en tavla när

Nu har vi alla

chansen att

ge något

Lotta Bromé leder

insamlingarna i

P4 Extra även i år.

miljontals barn svälter, säger Lotta Bromé.

Lotta hoppas nu få möjligheten att besöka

något av projekten som Världens barn stöttar för

att göra reportage.

– Det skulle vara ett bra sätt att ta vårt engagemang

vidare och kanske samla in ännu mer.

Att till P4:s publik kunna förmedla vad bidragen

betyder för människor som får ta

del av dem.

Av de lokala P4-kanalerna

var det år 2011 P4 Skaraborg

som lyckades bäst med 416 000

kronor. Bland annat genom att

få kommunerna i sitt område att

utmana varann i motionstävlingen

Morronloppet.

Tomas Gustafsson, kanalchef

på P4 Halland har samordnat P4:s Världens

barn-satsning de senaste åren.

– Roligast är att alla lokala kanaler är med

och att det hänt saker för Världens barn över

precis hela landet. 2010 samlade vi in 1,5 miljo-

fakTa – radioHjälpeN

gruNdad 1939

den första insamlingen gick till de svenska

soldaterna i beredskap och deras familjer.

Tre HuvuduppgifTer

1. Varaktiga internationella humanitära

insatser med starkt barnfokus.

2. Insamlingskampanjer i radio och tv vid

internationella katastrofer.

3. Insatser för funktionshindrade inom Sverige

främst genom kronprinsessan Victorias

fond som arbetar för barn och unga.

plusgiro 901950-6

fyra aNsTällda

kansli i gammal byggnad i radiohusparken

i Stockholm

ner och aldrig trodde jag att vi skulle nå nästan 4

miljoner i år.

Tomas menar att det viktigaste och mest

positiva med Världens barn är att de insamlade

medeln går till sådant som innebär verklig och

bestående förändring för mottagarna.

– Stora insamlingar handlar ofta om att hjälpa

katastrofdrabbade och att återställa situationen i

drabbade områden till hur det var före katastrofen.

I Världens barn har vi i Sverige chansen att

bidra till konkreta och varaktiga förbättringar.

Världens barn-insamlingen startades av

Radiohjälpen år 1998 och har haft sin mediemässiga

huvudplattform i SVT sedan dess. Men

de senaste åren har Sveriges Radio genom P4

alltså blivit ett mycket viktigt medel för att göra

fler delaktiga i Världens barn.

– Nätverket av P4-kanaler gör dels att vi kan

vara en bra mötesplats för de cirka 45 000 människor

landet runt som är engagerade i insamlingsarbetet,

dels når kampanjen dagligen genom

P4 ut till den mycket stora del av Sveriges

Många barn i Västafrika

drabbas av människohandel.

Ditt stöd till

Radiohjälpens insamling

Världens barn kan ge

fler barn ett bättre

framtid.

fakTa – världeNs barN

Landets största insamlingskampanj och

där en stor del av det ideella Sverige

medverkar. Ombud för insamling på

gator o torg finns i varje kommun.

I 2012 års insamling samverkar

radiohjälpen med tolv ledande

organisationer: diakonia, föräldralösa

Barn, kfUk-kfUM, Lions, Läkarmissionen,

PLaN Sverige, PMU InterLife,

Svenska kyrkan, rädda Barnen, röda

korset, Vi-skogen och Unicef.

befolkning som lyssnar på P4, säger Per Byman,

Radiohjälpens generalsekreterare.

– Världens barn handlar väldigt mycket om

just om att engagera så många som möjligt. Mer

om det än rena insamlingssummor. Vi pratar

faktiskt inte så mycket siffror, säger Per Byman.

Pengarna från Världens barn-kampanjen varje

höst fördelas mellan ett 50-tal olika hjälporganisationer.

Radiohjälpen är nämligen en ren insamlingsorganisation

och har aldrig haft någon egen

biståndsverksamhet.

– Konkurrensen om insamlingsmedel är

enorm idag och man talar till och med marknadsandelar,

konstaterar Per Byman. Men det som är

bra med Världens barn är att det är en kampanj

där alla gör gemensam sak och Radiohjälpen kan

erbjuda en nationell arena. Världens Barn är så

nära Hylands Hörna vi kommer idag! •

räddade fråN

guldgruvaN

På polisstationen i Ouahigouya sitter

fyra rädda, trötta och hungriga pojkar i

10-årsåldern i för stora slitna kläder. Allt

täckt av Sahels vita resdamm. En uniformerad

kvinnlig polis ger dem några kex

att knapra på medan polischefen André

Zongo förhör mannen som stoppades

vid gränsen några mil härifrån.

– Föräldrarna har bett mig köra

dem till en bra koranskola inne i Mali,

säger mannen.

André ser ytterst tveksam ut. Här i

nordvästra Burkina Faso har Rädda Barnens

partner i landet utbildat polisen

för kunna spåra barn på drift, få stopp

på trafficking och ta hand om dem som

drabbats. Bilen med pojkarna hejdades

vid en gudsförgäten gränspostering

längs en grusväg norrut som så småningom

leder in i Saharas öken och till

slut det mytiska Timbuktu i Mali.

Pojkarna är papperslösa och kan inte

ett ord av det lokala språket. När polisen

väl fått tag på en tolk beslutar André att

överlämna mannen till åklagare.

– I det området dit de var på väg

finns inga koranskolor. Bara guldgruvor.

Små, öppna dagbrott där det är effektivt

att låta barn vaska guld i sanden.

Mannen är starkt misstänkt för att ha

tänkt dumpa dem där mot pengar.

Senare samma dag sitter vi hos

åklagaren tillsammans med en man från

socialdepartementets kontor i staden

och den lokala organisation som driver

Rädda Barnens projekt ”Children in

Migration”. De tittar på bilder och går

igenom handlingar för barn som hittats,

utan id-kort, utan pengar. Fattiga

på väg för att söka jobb eller utbildning,

men som oftast försvinner in i det

okända, utnyttjas och hamnar i tiggeri

eller grova former av barnarbete, ibland

i prostitution eller till och med som

barnsoldater.

Problemet finns över hela Västafrika.

Men Burkina Faso har blivit det verkligt

goda exemplet på att något kan göras.

Rädda Barnen har fått alla att gemensamt

ta ansvar: Polis, domstol, sociala

myndigheter och ideella organisationer,

imamer och koranskolor. Nu bromsas

barnhandeln och de som drabbats

hjälps tillbaka.

Så några dagar senare, när polisen

väl fått tag på pojkarnas föräldrar hemma

i byn, sätts de på en buss i gryningen

tillsammans med en socialarbetare som

ser till att de kommer hem.

56 ––– 2012/2 2012/2 ––– 57


MUSIKHJäLPEN

en starten 2008 har resultatet för kampanjen

där tre programledare i P3 sänder direkt

i sex dygn ökat från 3 till 18 miljoner.

– Men själva summan är faktiskt inte

det allra viktigaste för oss utan det är

engagemanget som räknas, poängterar

David Gustafsson, projektledare för

Musikhjälpen.

När Musikhjälpen lanserades var det första gången

på länge som något verkligt nytt dök upp i den hårda

konkurrensen om de medel som människor i Sverige

kan tänka sig att avstå till bistånd av olika slag.

– Ett mycket bra sätt att få unga att börja engagera

sig i bistånd. De som lyssnar på Musikhjälpen är

framtidens givare, menar Per Byman, Radiohjälpens

generalsekreterare.

I Musikhjälpen stänger tre programledare in sig

i en liten glashus-studio som står på en av de stora

affärsgatorna i någon av landets storstäder. I sex dygn

vistas de i glashuset, utan fast föda, och sänder direkt

dygnet runt. Musikhjälpen tar helt över P3:s tablå

under en vecka i början av december.

– All musik i P3 då Musikhjälpen pågår är önskad

av lyssnarna. För varje låt skänker önskaren 10, 50 eller

200 kronor till Radiohjälpen, säger David Gustafsson.

I oktober meddelas vilka årets programledare blir

och även vilket tema Musikhjälpen ska ha 2012. Glashuset

kommer i år att stå i Malmö och Musikhjälpen

pågår 10–16 december.

I Musikhjälpen-sändningarna får programledarna

här är några av auktionerna som

dragit in pengar till Musikhjälpen

genom åren.

58 ––– 2012/2

Monas

tobleronekort

71 100 kr

öNska eN låT –

gör skillNad

2012 blir femte gången där Musikhjälpen finns mitt i

julhandeln för att samla in pengar till radiohjälpen.

Text Mats Carlsson-Lénart

besök i glashuset av kända artister och andra intressanta

gäster. En blandning av skivor, livemusik, intervjuer

och information om de biståndsprojekt som insamlingen

bidrar till.

– Unga människor ställer stora krav på att få

veta vart pengarna går. Genom Musikhjälpen tror jag

insamlings-Sverige lärt sig att ta unga människor på

allvar, säger Per Byman.

Hur Musikhjälpens insamlade pengar använts

berättas i ett särskilt P3-program på våren efter föregående

års kampanj.

Men Musikhjälpen är inte bara insamling genom

önskelåtarna utan man kan skänka pengar på en rad

andra sätt i anslutning till kampanjen och även kring

studion mitt i julhandeln.

– Det är så många som hjälper till! Redan långt

före december hör fritidsgårdar, föreningar och andra

av sig och vill ha information för att kunna förbereda

sina lokala insamlingar till Musikhjälpen, berättar

David Gustafsson.

Musikhjälpen är en idé från Nederländerna där programmet/

kampanjen kallas ”Serious request” och som

sändes första gången i den nederländska kanalen 3FM

strax före julen 2004. I Sverige har Musikhjälpen för

varje år fått alltmer uppmärksamhet och även flera priser

och hedersbetygelser av olika slag. Bland annat ett hedersomnämnande

2012 från Ikarosprisets jury, som delar

ut priser till förtjänta program i svensk public service.

”Ett projekt som gör skillnad om man vill och törs!”,

skrev Ikaros-juryn.

Middag med Jonas

och Mark 32 400 kr

katlas

vinflaska

4 500 kr

Samans kramar

245 730 kr

2008

Malmö

3,01milj

2009

Göteborg

5,7milj

Middag med

kristian och

carina

34 400 kr

2010

Malmö

12,2 milj

2011

Göteborg

18,1 milj

sveriges radio

Nära dig

Sveriges Radio AB

105 10 Stockholm

Besök:

Oxenstiernsgatan 20

tfn 08-784 50 00

fax 08-784 15 00

sverigesradio.se

Sveriges Radio AB

Berwaldhallen

105 10 Stockholm

Besök: dag

hammarskjölds väg 3

tfn 08-784 50 00

fax 08-784 15 00

Sveriges Radio

Sameradion

Box 225

981 24 kiruna

Besök: österleden 21

tfn 0980-750 20

Sveriges Radio

Sisuradio

105 10 Stockholm

Besök:

Oxenstiernsgatan 20

tfn 08-784 50 00

Sveriges Radio

Blekinge

Box 305

371 25 karlskrona

Besök:

högabergsgatan 3

tfn 0455-36 68 00

Sveriges Radio

Dalarna

Box 123

791 23 falun

Besök:

engelbrektsg 27 B

tfn 023-77 77 00

Sveriges Radio

Gotland

Box 1324

621 24 Visby

Besök:

östra hansegatan 28

tfn 0498-75 00 00

Sveriges Radio

Gävleborg

Box 6702

801 74 Gävle

Besök: Nygatan 29

tfn 026-66 65 00

Sveriges Radio

Göteborg

405 13 Göteborg

Besök: Pumpgatan 2

tfn 031-83 70 00

Sveriges Radio

Halland

Box 133

301 04 halmstad

Besök:

köpmansgatan 41

tfn 035-17 27 00

Sveriges Radio

Jämtland

831 62 östersund

Besök:

Lingonvägen 7B

tfn 063-16 06 00

Sveriges Radio

Jönköping

551 92 Jönköping

Besök:

Bäckalyckevägen 14

tfn 036-215 66 00

Sveriges Radio

Kalmar

391 83 kalmar

Besök: Norra vägen 22

tfn 0480-45 80 00

Sveriges Radio

Kristianstad

Box 505

291 25 kristianstad

Besök: Gasverksgatan 2

tfn 044-775 12 00

Sveriges Radio

Kronoberg

359 40 Växjö

Besök: Västergatan 1

tfn 0470-72 60 00

Sveriges Radio

Malmö

211 01 Malmö

Besök:

Baltzarsgatan 16

tfn 040-666 55 00

Sveriges Radio

Norrbotten

971 71 Luleå

Besök: Nygatan 3

0920-27 53 00

Sveriges Radio

Sjuhärad

Box 27

503 05 Borås

Besök:

katrinedalsgatan 22

033-17 75 00

Sveriges Radio

Skaraborg

541 24 Skövde

Besök:

Norra Bergvägen 4

0500-77 30 00

Sveriges Radio

Sörmland

Box 641

631 08 eskilstuna

Besök:

rademachergatan 1

016-16 16 00

Sveriges Radio

Uppland

Box 1552

751 45 Uppsala

Besök: Bredgränd 7

018-17 40 00

Sveriges Radio

Värmland

Box 98

651 03 karlstad

Besök:

Verkstadsgatan 20

054-777 26 00

Sveriges Radio Väst

Box 654

451 24 Uddevalla

Besök: Södergatan 11

0522-67 00 00

Sveriges Radio

Västerbotten

906 15 Umeå

Besök:

Mariehemsvägen 4

090-17 17 00

Sveriges Radio

Västernorrland

851 79 Sundsvall

Besök: krönvägen 18

060-19 03 00

Sveriges Radio

Västmanland

Box 850

721 22 Västerås

Besök:

Mäster ahls gata 6

021-495 25 00

Sveriges Radio

Örebro

701 80 örebro

Besök:

Västra Bangatan 15

019-19 20 00

Sveriges Radio

Östergötland

Box 500

601 07 Norrköping

Besök:

Västgötegatan 13a

011-495 41 00


LUNDSTRÖMS BOKRADIO

Lördagar i P1 kl 08.05 med repris måndagar kl 18.15,

eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play.

More magazines by this user
Similar magazines