Familjearbete – Min sak - Sakasti
Familjearbete – Min sak - Sakasti
Familjearbete – Min sak - Sakasti
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong><br />
<strong>Min</strong> <strong>sak</strong> ?<br />
<strong>–</strong> riktlinjer för ett familjeinriktat<br />
arbetssätt i församlingen<br />
Publikationer från Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland <strong>Familjearbete</strong> 2010:2<br />
<strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?
Publikationen baserar sig bland annat på strategier och<br />
utvecklingsdokument för olika verksamhetsområden<br />
FÖRORD 3<br />
GRUNDEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE 5<br />
Människan är värdefull, Människan är skapad till<br />
gemenskap, Föräldraskap är en gåva och en uppgift,<br />
Livsstilen föds ur tron<br />
TRE GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER 7<br />
Äktenskap, Familj, Kyrkans familjearbete<br />
TRE MÖTEN I FAMILJEARBETET 9<br />
Att möta sig själv, Att möta en annan människa,<br />
Att möta Gud<br />
MÅLEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE 11<br />
Familj och egen mognad 12, Familj, parrelationer och<br />
äktenskap 14, Familj och föräldraskap 16, Familj, mor-<br />
och farföräldrar, faddrar 18, Familjen i utmanande,<br />
föränderliga och svåra omständigheter 20<br />
FYRA FÖNSTER <strong>–</strong> REDSKAP FÖR FAMILJEARBETET 23<br />
Glädje och lärande 24, Stärka och befästa 24,<br />
Tidigt stöd 25, Problembearbetning och krisstöd 25,<br />
Hur man kan använda fönstren 26<br />
FRÅN MÅLSÄTTNING TILL KONKRET ARBETE 28<br />
Familjeinriktat arbetssätt, Familjefokusering/inriktning<br />
förutsätter flexibilitet<br />
UTVECKLING AV FAMILJEARBETET 30<br />
SÄRDRAG I KYRKANS FAMILJEARBETE 32<br />
Andlighet, Gudstjänstliv och <strong>sak</strong>ramenten, Kyrkliga<br />
förrättningar, Förlåtelse, Tro och kärlek, Ansvar för livet,<br />
Församlingen <strong>–</strong> en bild av en stor familj<br />
KYRKANS ANSTÄLLDAS FAMILJER 34<br />
Arbetsgemenskapen och de anställdas egna familjer,<br />
Olika slags familjer, Den egna erfarenhetens plats<br />
i familjearbetet, Yrkeskunskap genom utbildning<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
ISBN 978-951-789-317-6 (nid.)<br />
ISBN 976-951-789-318-3 (PDF)<br />
Publikationer från Evangelisklutherska<br />
kyrkan i Finland 2010:2<br />
ISSN 1798-7903<br />
Illustrationer Tarja Rae<br />
Layout Maarit Malinen<br />
Yliopistopaino, <strong>Familjearbete</strong> Helsingfors <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>? 2009
Förord<br />
Publikationen <strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>? är avsedd för kyrkans<br />
anställda och frivilliga och för de förtroendevalda som stöd för<br />
beslutsfattandet. Målet är att inspirera personer i olika roller<br />
i församlingarna att se sina egna möjligheter att bidra till att<br />
familjerna mår bra. Publikationen ger riktlinjer och konkreta<br />
arbetsredskap som hjälper församlingarna att bättre se till familjernas<br />
behov.<br />
I kyrkans fostrande arbete, särskilt i barnarbetet, har familjeperspektivet<br />
redan länge prioriterats. Examen i barn- och<br />
ungdomsarbete ger god beredskap och färdigheter för ett<br />
familjefokuserat arbete, men ansvaret för ett bredbasigt familjearbete<br />
i församlingarna ligger inte enbart hos barn- och<br />
familjearbetarna. Det behövs ett samarbete där alla anställda<br />
bidrar med sin kompetens.<br />
Varje anställd och alla frivilliga har viktiga perspektiv på familjen.<br />
Av de många små delarna skapas en bättre helhetsbild<br />
av hur familjerna på orten mår och hur församlingen kan stödja<br />
dem. Det är inte heller enbart fråga om församlingsmedlemmarnas<br />
familjer utan också de anställdas familjer.<br />
Arbetsgrupp tillsatt av Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning:<br />
Ann-Mari Holländer, barn- och familjearbete<br />
Helena Lindfors, gudstjänstliv<br />
Sinikka Metsätähti, vuxenarbete<br />
Irene Nummela, diakoni och samhällsansvar<br />
Raija Ojell KKN, varhaiskasvatus ja perhetyö<br />
Arja Seppänen, familjearbete<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
3
I kyrkans familjearbete blir den kristna människosynen ofta<br />
en motkraft till hur människor behandlas i vår tid.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?
GRUNDEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE<br />
Kyrkans familjearbete har sin grund dels i Bibelns människosyn och livsuppfattning,<br />
dels i det som vår lutherska kyrka anser vara centralt.<br />
Människan är värdefull för att hon<br />
• är skapad av Gud<br />
• har friköpts från ondskans makt på ett oerhört värdefullt sätt<br />
• är den Heliga Andens tempel.<br />
Människan är skapad till gemenskap<br />
Människan blir människa i samverkan med andra. Från allra första början<br />
har människan levt i parrelationer och familj. Också församlingen är en<br />
bild av Guds familj.<br />
Föräldraskap är en gåva och en uppgift<br />
Det är en vuxens uppgift att ta hand om barnen, stödja deras uppväxt<br />
och leda dem in i vuxenlivet. I Bibeln är det en självklarhet att höra till en<br />
gemenskap. Det sociala föräldraskapet är allas uppgift. Också de som inte<br />
har egna barn kan aktivt stödja barnens uppväxt.<br />
Livsstilen föds ur tron<br />
Livet som kristen levs i de närmaste relationerna, i församlingen och i samhället.<br />
Kärleken till nästan aktualiseras både inom familjen och i förhållande<br />
till människor på längre avstånd. Det är inom familjen som man oftast<br />
upplever den djupaste kärleken och den största svårigheten att älska.<br />
Tron på Gud uppmuntrar oss att stödja våra närmaste och andra som<br />
behöver hjälp. Tilliten till Gud ger också den kraft och uthållighet som vi<br />
behöver i livet, till exempel för att förmedla kristen fostran eller kämpa för<br />
en rättvisare värld.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
5
I sista hand bestämmer varje människa själv<br />
vem som hör till hans eller hennes familj.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?
TRE GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER<br />
Äktenskap<br />
Äktenskapet är en överenskommelse mellan en man och en kvinna om att<br />
dela livet, och denna överenskommelse skyddas av samhällets lagar. Lagarna<br />
reglerar makarnas rättigheter och skyldigheter, deras egendom,<br />
barnens ställning och parternas juridiska och ekonomiska trygghet vid skilsmässa<br />
eller dödsfall. Samboförhållanden ger inte samma rättigheter. Ett<br />
par kan vigas till äktenskap hos magistraten eller i kyrkan. Par som vigts<br />
hos magistraten kan få kyrklig välsignelse för sitt äktenskap.<br />
Kyrklig vigsel, där man ber Gud välsigna äktenskapet, är ett naturligt val<br />
för kristna som inleder sitt gemensamma liv. Kärleken mellan en man och en<br />
kvinna har enligt kristen tro sin kraftkälla i Guds kärlek.<br />
Familj<br />
Enligt Statistikcentralen definieras familj som en enhet bestående av minst<br />
två generationer i rakt upp- eller nedstigande led som bor i samma hushåll.<br />
Som familj klassificeras gifta, samboende och registrerade par som<br />
bor i gemensamt hushåll tillsammans med barn, hushåll med en förälder<br />
och barn samt gifta, samboende eller registrerade par som inte har barn.<br />
Personer som bor tillsammans på annan grund (t.ex. syskon som bor i samma<br />
hushåll) brukar i allmänhet inte kallas familj. En person som bor ensam<br />
utgör inte heller en familj enligt Statistikcentralens definition.<br />
Verkligheten i dag är att det finns många olika slags familjer.<br />
Kyrkans familjearbete<br />
Med kyrkans familjearbete avses det arbete församlingarnas anställda<br />
och frivilliga gör för att stärka olika slags familjer och deras medlemmars<br />
• andliga liv<br />
• personliga mognad<br />
• inbördes omsorg och respekt<br />
• ork i svåra livssituationer<br />
• kontakter med församlingen.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
7
Gemenskap och möten<br />
visar sig ofta vara det viktigaste i livet.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?
TRE MÖTEN I FAMILJEARBETET<br />
Ett möte kännetecknas av närvaro och gemenskap, att bli sedd och hörd.<br />
Detta är grundpelare i kyrkans arbete. <strong>Familjearbete</strong>t ger möjligheter till<br />
åtminstone tre slags möten.<br />
Att möta sig själv<br />
Ett viktigt möte sker när en människa står ansikte mot ansikte med det som<br />
hänt henne i livet och möter det som livet format henne till.<br />
I nära relationer blir en människa ofta tvungen att möta sina själviska och<br />
till och med elaka sidor. Ibland kan det göra väldigt ont att möta sig själv.<br />
Detta möte blir stärkande om det gör att människan blir medveten om sina<br />
gåvor, om allt gott som hänt i livet och om sina drömmar. Ibland kan man i<br />
mötet med sig själv upptäcka att det mitt i svårigheterna har funnits <strong>–</strong> och<br />
finns <strong>–</strong> mycket kraft att gå vidare.<br />
Att möta en annan människa<br />
Församlingen erbjuder många möjligheter att möta människor i samma situation<br />
som en själv eller i andra livssituationer. Medvandrare och möten<br />
med andra i samma situation får hela tiden allt större betydelse. Frivilligverksamheten<br />
söker nya former. Utgångspunkter i mötet mellan anställda<br />
och församlingsmedlemmar är likvärdighet och ömsesidig respekt.<br />
Att möta Gud<br />
Det tredje mötet är mötet mellan Gud och människan. I kyrkans arbete<br />
bereder vi rum för dessa möten <strong>–</strong> och ändå sker de utan att vi vet om det.<br />
Gud finns mitt ibland oss där människor finns. Om människan inte finns tillgänglig<br />
för mötet med sig själv i sin egen vardag kan hon ha svårt att uppleva<br />
Guds närhet och hans inbjudan. En djupare självförståelse ökar ofta<br />
längtan efter Gud samtidigt som den väcker behov av förlåtelse och nåd.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
9
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
Konkreta mål är ljuspunkter<br />
som visar vägen till destinationen.
MÅLEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE<br />
Det är kyrkans mål att handla så att familjemedlemmar i olika åldrar<br />
• upplever Guds kärlek i vardag och fest<br />
• får uppleva möten som ger glädje och styrka<br />
• lär sig ta vara på sin nästa och sig själv<br />
• får hjälp och upplever hopp i svårigheter<br />
• kan tro på en framtid och en mening med livet<br />
• får en allt djupare relation till Gud och hittar sin plats i församlingen.<br />
På de följande uppslagen anges en lång rad mål för hur församlingsarbetet<br />
kan öka familjernas välmående. Vid måluppställningen har vi använt<br />
utvecklingsdokument från flera av kyrkans verksamhetsområden.<br />
Målen är avsedda som inspiration för en långsiktig planering. De lyfter<br />
också upp döda vinklar i familjearbetet. Det stora antalet mål visar på<br />
familjearbetets omfång. Det är inte tänkt att församlingarna ska uppfylla<br />
alla mål. Varje anställd, team och församling får själv utforma målen för<br />
familjearbetet utgående från församlingsmedlemmarnas behov, de anställdas<br />
synpunkter och de tillgängliga resurserna.<br />
I indelningen av målen har vi följt olika skeden i familjens liv. Fokus ligger<br />
på innehållsplanet och målen kan anpassas till olika familjeformer.<br />
Ämnesområdena är följande:<br />
Familj och egen mognad<br />
Familj, parrelationer och äktenskap<br />
Familj och föräldraskap<br />
Familj, mor- och farföräldrar, faddrar<br />
Familjen i utmanande, föränderliga och svåra omständigheter<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
11
12<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
Familj och egen mognad<br />
Vi respekterar människors livslånga mognadsprocess på alla plan.<br />
Barn har rätt att vara barn, unga att vara unga, vuxna att vara vuxna och<br />
äldre att vara äldre. Alla skeden av livet är värdefulla. Den andliga, den<br />
själsliga och den fysiska mognaden och tillväxten hänger samman.<br />
Vi uppskattar hemmet som den viktigaste tillväxtplatsen för barn och vuxna.<br />
Föräldrarna fostrar sina barn och barnen formar sina föräldrar. Partnerna<br />
slipas mot varandra. Alla har sin plats i församlingen. Gränserna mellan<br />
generationerna respekteras. Familjen är barnets första församling. Föräldrarna<br />
ger en modell för hur barn formar sin gudsbild.<br />
Vi ser glädjen och kärleken som kraftkällor som för oss vidare.<br />
Människans djupaste behov är att älska och bli älskad. Kärnan i livets hemlighet<br />
är hopp och glädje, vilket julen och påsken vittnar om. En kärleksfull<br />
miljö sporrar till mognad och tillväxt.<br />
Vi erbjuder lämplig andlig föda för alla åldrar.<br />
Församlingen har chans att vara en varm gemenskap där församlingsmedlemmarna<br />
och de anställda med sina familjer får vad de behöver för att<br />
kunna nå en mogen andlighet.<br />
Vi ger hemmen stöd för det andliga livet i olika skeden av familjelivet.<br />
Dopets värde och betydelse stärks. Familjerna uppmuntras att leva ut sin tro<br />
i vardagen till exempel genom afton- och bordsböner, andliga sånger, familjefester<br />
och kyrkliga högtider. Familjerna uppmuntras att tillsammans delta i<br />
gudstjänster och nattvardsfirande.<br />
Vi utmanar människor till personlig tillväxt och att lyssna till sig själva.<br />
Vi stöder barns och vuxnas inre självstyrning. Vi uppmuntrar dem att reflektera,<br />
lyssna till sitt innersta, klara av misslyckanden och skapa sina egna,<br />
konstruktiva överlevnadsmönster som de kan möta svårigheter i livet med.<br />
Vi hjälper familjemedlemmarna se att det är tillåtet att vara ofullkomlig.<br />
I familjen lär man sig att det är tillåtet att behöva omsorg. Det är en av<br />
grundpelarna i en sund självbild. Barn får vara behövande. Barn i skolåldern<br />
eller unga studerande behöver inte kunna allt eller alltid orka. Också<br />
vuxna behöver få höra detta.
Vi försvarar barnens rätt att växa och mogna i lugn och ro.<br />
Föräldrar får uppmuntran och hjälp att skydda barn och unga från influenser<br />
som inte passar deras ålder. Mediefostran förbättras.<br />
Vi söker modeller för att stödja mognad också på utmanande områden.<br />
Vi lär oss konstruktiva sätt att handskas med aggressioner i familjen och<br />
förmåga att möta kroppens helighet, könsfrågor och sexualitet. Vi erbjuder<br />
möjlighet till stöd bland annat för familjer som lever med sjukdom.<br />
Vi skapar stödgrupper där människor i samma situation kan dela och lossa<br />
sina och varandras bördor. Svåra erfarenheter tär på krafterna och när de<br />
kapslas in försvårar de den personliga tillväxten. I familjer kan bördorna<br />
också överföras till barnen. Vi beaktar barns, vuxnas och äldres varierande<br />
behov av stöd.<br />
Vi beaktar de äldres utvecklingsbehov.<br />
Vi är lyhörda för de äldre familjemedlemmarnas behov. Vi ordnar möjligheter<br />
att dela erfarenheter och frågeställningar kring till exempel familjesituation,<br />
förmåga att hänga med i utvecklingen, hälsa, relationer och<br />
död. Vi bjuder in de äldre att delta i meningsfull frivilligverksamhet.<br />
Vi betonar mångfalden som rikedom.<br />
Vi stöder möten mellan barn och familjer från olika kulturer och religioner.<br />
Utifrån den kristna människosynen och respekten erbjuder kyrkans familjearbete<br />
goda förutsättningar att möta mångfalden.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
13
14<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
Familj, parrelationer och äktenskap.<br />
Vi ökar betydelsen av löften och trohet.<br />
Vi försvarar äktenskapets och det långvariga parförhållandets värde. Ett<br />
gott förhållande mellan partnerna är i sig värdefullt. Föräldrarnas relation<br />
är också barnens andliga hem.<br />
Vi värdesätter parrelations- och äktenskapsarbete.<br />
Ett långsiktigt och målmedvetet parrelations- och äktenskapsarbete ses<br />
som en del av församlingens familjearbete. Vi utser en person bland de<br />
anställda som har ansvar för detta arbete. Vi ser till att både män och<br />
kvinnor deltar i planeringen och genomförandet.<br />
Vi informerar om möjligheter att vårda parrelationer.<br />
Våra egna anställda, våra samarbetspartner och församlingsmedlemmarna<br />
får information om verksamhetsformer som ordnas av församlingen,<br />
kristna organisationer och hela kyrkan. Vi använder webbkommunikation.<br />
Vi tar upp relationsfrågor inom vårt eget arbetsområde.<br />
Vuxen-barngrupper, föräldraträffar, personliga samtal och förrättningssamtal<br />
ger goda möjligheter att lyfta fram relationsfrågor. I vigsel- och<br />
dopsamtalen talar vi om parets relation och erbjuder möjligheter till fortsatt<br />
kontakt. Vid förrättningssamtalen använder vi material som passar<br />
situationen.<br />
Vi ordnar parrelationsarbete i vår egen församling.<br />
Vi erbjuder församlingsmedlemmarna möjlighet att delta i evenemang,<br />
konserter, föreläsningar, diskussionskvällar, smågrupper och veckoslutsläger<br />
som behandlar relationer. Vi utvecklar webbaserade verksamhetsformer<br />
och webbkommunikationen.
Vi stöder unga och unga vuxna i deras sällskapande.<br />
Vi söker idéer och moderna sätt att hjälpa sällskapande par hitta formerna<br />
för ömsesidig respekt. Vi tar vara på de möjligheter som finns i konfirmandundervisningen<br />
och hjälpledarverksamheten.<br />
Vi uppmärksammar livets mångfald i pararbetet.<br />
I planeringen och genomförandet av pararbetet tar vi hänsyn till parens<br />
ålder, livssituation och varierande livsfrågor, till exempel unga vuxna,<br />
äldre, småbarnsföräldrar, fosterfamiljer, mångkulturella par och återflyttare.<br />
Också många singlar har behov av att tala om relationsfrågor.<br />
Vi utmanar frivilliga par att ta ansvar.<br />
Vi kallar friviliga till den arbetsgrupp som planerar relationsarbetet. För<br />
frivilliga ordnar vi gemensamma träffar, utbildning och möjligheter att hålla<br />
föreläsningar, hjälpa till med det praktiska eller leda grupper. Vi ser till<br />
att de får stöd i sin uppgift.<br />
Vi påverkar via medierna.<br />
Vi lyfter fram relationsfrågor<br />
i lokala medier.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
3<br />
15
16<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
Familj och föräldraskap<br />
Vi vårdar en familjeatmosfär präglad av omsorg och glädje.<br />
Vi hjälper familjerna att få ett gott och fridfullt vardagsliv hemma. Barnets<br />
tankar präglas av det man talar om i hemmet. Mera vänlighet, glädje och<br />
uppmuntran, mindre klander, kritik och krav.<br />
Vi ger vuxna möjlighet att reflektera över sina värderingar.<br />
I familjeklubbar, vid föräldraträffar och i smågrupper ger vi föräldrar utrymme<br />
att fundera över vilka värderingar de vill förmedla åt sina barn.<br />
Vi stöder föräldrar som är osäkra om det är korrekt att ge sina barn en<br />
kristen fostran. Vi talar för vård av det andliga livet som en naturlig grundläggande<br />
rättighet för alla åldrar. Om barnet inte under barndomen och<br />
ungdomstiden får lära sig att reflektera över värderingar kanske förmågan<br />
att välja övertygelse <strong>sak</strong>nas som vuxen.<br />
Vi stärker en holistisk kristen fostran som skapar rum för delaktighet.<br />
Vi sammanlänkar barns och ungas kristna fostran och undervisningen<br />
med olika slags aktiviteter, vardagliga situationer, lek,<br />
spel och annat som hör till fostran. Vi ger barnen en<br />
positiv och trygg uppfattning om tron och<br />
församlingen. Lågtröskelevenemang för<br />
familjer planeras och ordnas<br />
tillsammans med familjerna.<br />
De anställdas interaktiva och<br />
pedagogiska kompetens fördjupas.<br />
Familjen är barnets första<br />
smågrupp. De anställda<br />
utbildas till att kunna hjälpa<br />
föräldrarna lära barn och unga<br />
hur man skapar konstruktiva<br />
syskon-, kompis- och vänskapsrelationer.<br />
Föräldrar<br />
uppmuntras att utbilda sig<br />
till ledare på frivillig basis.
Vi eftersträvar en positiv vuxensamverkan.<br />
Vi eftersträvar en positiv samverkan med föräldrarna. Förutom att vi tar<br />
oss an föräldraskapets utmaningar och problem talar vi också om det<br />
glädjefyllda i att vara förälder.<br />
Vi framhåller gränsernas stora betydelse i fostran.<br />
Tillsammans med föräldrarna lyfter vi upp gränsernas betydelse och föräldrarnas<br />
förstahandsansvar för barnens och de ungas välmående.<br />
Vi utvecklar förrättningssamtalen.<br />
Vid förrättningssamtalen tar vi oss tid att lyssna och ta upp aktuella familjefrågor.<br />
Vi beaktar de många relationer som finns i en familj och de spänningar<br />
de kan ge upphov till. Vi reserverar tillräckligt med tid för samtalet<br />
och vid behov använder vi ett släktträd för att skapa en överblick över familjesituationen.<br />
Vi förbättrar samarbetet mellan olika kategorier av anställda.<br />
Vi värdesätter de möten som sker vid dop- och konfirmationsfester och begravningar.<br />
Vi möter familjemedlemmar, faddrar och andra gäster utan<br />
brådska. Vi fortsätter kontakten genom personlig interaktion och via elektroniska<br />
medier. Vi skapar frimodigt nya handlingssätt och samarbetsformer<br />
som stärker enheten.<br />
Vi lyssnar på barn i olika åldrar och deras föräldrar.<br />
Vi satsar på att lyssna till hur barn i alla åldrar och deras föräldrar har<br />
det. Vi utvecklar innehållet i föräldraträffarna. Vi försöker stärka relationerna<br />
mellan unga och deras föräldrar också i de ungas frigörelseskede.<br />
Vi tar hänsyn till familjemedlemmarna till exempel i konfirmationsmässan.<br />
Vi utvecklar våra sätt att hitta och hjälpa familjer som behöver extra stöd.<br />
Vi hjälper frånskilda föräldrar att samarbeta som föräldrar. Vi stärker det<br />
diakonala greppet och beredskapen att möta familjer i olika slag av nöd<br />
genom stödgrupper för föräldrar, effektiverat stöd till enskilda familjer och<br />
långvarigt familjegruppsarbete.<br />
Vi är öppna för de frågor som uppstår hos föräldrar med vuxna barn.<br />
Vi uppmuntrar föräldrar att sköta relationerna till sina vuxna barn. Vi hjälper<br />
föräldrar att vid behov dra gränser i förhållande till sina vuxna barn<br />
och deras krav.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
17
18<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
Familj, mor- och farföräldrar, faddrar<br />
Vi stärker medvetenheten om att man hör till en kedja av generationer.<br />
Vi uppmuntrar familjer att hålla kontakt med mor- och farföräldrar. Vi beaktar<br />
de utmaningar och behov som finns i stödjandet av far- och morföräldrar<br />
i olika familjekonstellationer.<br />
Vi skapar verksamhetsutrymme för socialt mor- och farföräldraskap.<br />
Församlingen har möjlighet att sammanföra barn som <strong>sak</strong>nar mor- och farföräldrar<br />
och mor- och farföräldrar som <strong>sak</strong>nar barn.<br />
Vi utvecklar redskap för att växa in i rollen som mor- och farförälder.<br />
Vi skapar egna grupper för mor- och farföräldrar. Vi ger plats för diskussion<br />
om livet som mor- och farförälder, om lyckan och svårigheterna,<br />
värderingar och barnens livssituation etc.<br />
Vi värdesätter far- och morföräldrarnas livserfarenhet.<br />
I församlingens verksamhet ger vi utrymme för det perspektiv mor- och<br />
farföräldrar har fått genom sin livserfarenhet och den förmåga de har att<br />
se vad som är väsentligt i livet.<br />
Vi inser far- och morföräldrarnas viktiga roll i att förmedla kristen tro och<br />
kristna traditioner till barnen. Vi talar med respekt om far- och morföräldrarnas<br />
förböner och deras stöd i den kristna fostran. Vi uppmuntrar dem<br />
att återberätta de bibliska berättelserna, sjunga andliga sånger och gå<br />
till nattvarden tillsammans med barnen. Vi bjuder in dem att ta ansvar i<br />
mässor, familjeklubbar, temakvällar och stödgrupper.<br />
Vi ger utrymme att fundera över livets gränser.<br />
När ett barn föds, föds också nya far- och morföräldrar, och detta sker<br />
om och om igen med varje barn. När en far- eller morförälder dör möter<br />
barnen och familjen den andra gränsen för livet. Vi skapar möjligheter att<br />
bearbeta sorgen efter att man förlorat en mor- eller farförälder och lyfter<br />
fram det kristna hoppet.<br />
Vi ökar vår egen och församlingsmedlemmarnas medvetenhet om faddrarnas<br />
uppgifter. Inom vårt eget verksamhetsområde, i informationen och på<br />
webbsidorna lyfter vi fram medvetenheten om vad det är att vara fadder.<br />
Vi stärker fadderskapets kristna betydelse. Vi betonar en fadders uppgift<br />
som förebedjare för barnet och barnets familj.
Vi utrustar faddrar.<br />
I konfirmandundervisningen och hjälpledarutbildningen utrustar vi<br />
framtida faddrar med de redskap de behöver. Vi tar fram material om<br />
fadderskap och delar ut det till faddrarna.<br />
Vi uppmuntrar faddrarna till delaktighet.<br />
Vi ger faddrar möjlighet att sjunga, tala, be och välsigna sina fadderbarn<br />
vid dopet eller konfirmationen. Vi bjuder in dem till gudstjänster och till att<br />
välsigna sina fadderbarn vid skolstarten. Vi ordnar läger för faddrar och<br />
fadderbarn.<br />
Vi stärker fadderskapet och kontinuiteten.<br />
Vi uppmuntrar faddrar att hålla regelbunden kontakt med sitt fadderbarn.<br />
Vi uppmuntrar faddrarna att stödja fadderbarnet och föräldrarna vid förändringar<br />
i livet. Vi försvarar barnets rätt att hålla kontakt med sina faddrar<br />
till exempel i skilsmässosituationer.<br />
Vi utvecklar församlingens strukturer<br />
för att möta faddrar.<br />
Vi tar upp fadderskap som tema<br />
på arbetsplatsmöten.<br />
Vi använder material avsett för<br />
faddrar som kontaktredskap.<br />
Vi skapar praxis som ger<br />
faddrar möjlighet att delta<br />
i dopsamtal och vi<br />
utvecklar fadderskapet.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
19
320<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
Familjen i utmanande, föränderliga och<br />
svåra omständigheter<br />
Vi lyfter fram de livsalternativ tron kan ge.<br />
Vi betonar kontinuitet och stabilitet i mänskliga relationer. Vi stöder familjerna<br />
att välja måttlighet som alternativ till skuldsättning. Vi lyfter fram<br />
möjligheterna att välja en lugnare livsstil. Vi försvarar allas lika människovärde<br />
genom att tala för till exempel barnens, de äldres och de handikappades<br />
<strong>sak</strong>.<br />
Vi stöder familjemedlemmarna vid förändringar i livssituationen.<br />
Vi är medvetna om de risker och möjligheter det innebär för individens och<br />
hela familjens välmående att till exempel bli arbetslös eller flytta till en ny<br />
ort. Vi erbjuder samtalshjälp, självhjälpsgrupper och frivilligverksamhet. Vi<br />
skapar lågtröskelmöjligheter för stillhet och förbön.<br />
Vi ordnar gruppaktiviteter efter behov.<br />
Vi stöder närståendevårdare och familjer där sjukdom eller handikapp<br />
kräver anpassning eller gör livet tungt. Vi är medvetna om de speciella<br />
frågor som följer med tonårsgraviditeter, barnlöshet, adoption, fosterföräldrar<br />
och regnbågsfamiljer. Vi söker vägar för att stödja föräldrar vars<br />
barn har omhändertagits.
Vi stöder familjen när familjestrukturen förändras.<br />
Vi erbjuder samtalsstöd eller självhjälpsgrupper för änkor och änklingar,<br />
frånskilda, barn i skilsmässofamiljer eller medlemmar i ombildade familjer.<br />
Vi hjälper ensamföräldrar att orka. Vi beaktar dessa familjefrågor vid<br />
föräldraträffar och föreläsningsserier om familjefrågor.<br />
Vi erbjuder hjälp vid plötsliga chockupplevelser och olyckor.<br />
Som arbetsgemenskap tar vi ansvar för att i samverkan med lokala nätverk<br />
skapa en klar praxis för plötsliga händelser. Vi använder oss av de<br />
möjligheter gudstjänstlivet erbjuder för att stödja och trösta. Vi tar kontakt<br />
och besöker människor som till exempel har mist sitt hem eller någon närstående.<br />
Vi talar om beroendeproblem.<br />
Vi är medvetna om olika slag av beroenden: alkohol, droger, medicin,<br />
sex, spel, webb, arbete. Vi känner till vem i vår egen organisation som<br />
har <strong>sak</strong>kunskap i beroendefrågor och vart hjälpbehövande kan hänvisas i<br />
det lokala hjälpnätverket. Vi tvekar inte att dela vår oro med en kollega,<br />
oberoende av om oron gäller en församlingsmedlem eller någon i arbetsgemenskapen.<br />
Vi hänvisar personer med beroende till hjälp.<br />
Vi ser våldets många ansikten och ingriper.<br />
Vi känner till olika uttrycksformer för andligt, psykiskt, fysiskt och sexuellt<br />
våld och vilka långtgående traumatiska verkningar detta kan ha på alla<br />
familjemedlemmar. Vi skapar handlingsformer för tidigt ingripande. Vi<br />
samarbetar med skolor, arbetsplatser, organisationer och kommunen och<br />
framför allt med föräldrar för att förebygga och identifiera mobbning och<br />
olika slag av våld.<br />
Vi är medvetna om mångkulturella familjers och återflyttares utmaningar.<br />
Dessa familjer inbjuder vi aktivt att delta i församlingsgemenskapen. Vi<br />
skapar trygga omgivningar där de kan träffa varandra och andra invånare<br />
på orten. Vi ökar samverkan mellan till exempel rådgivningen, skolan<br />
och församlingen.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
21
22<br />
Ett skepp färdas inte på havet bara för<br />
att undvika att gå på grund, inte heller<br />
är familjearbete bara en fråga om att<br />
förebygga eller reparera skador.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?
FYRA FÖNSTER <strong>–</strong> REDSKAP FÖR FAMILJEARBETET<br />
FÖREBYGGANDE<br />
OCH<br />
UPPMUNTRANDE<br />
FAMILJEARBETE<br />
KORJAAVA<br />
PERHETYÖ<br />
<strong>Familjearbete</strong>t har traditionellt delats in i arbete som<br />
förebygger och arbete som korrigerar problem. Indelningen<br />
är allt för snäv för att ge en rättvis bild av hur<br />
rikt och omfattande kyrkans familjearbete är.<br />
Här ges en beskrivning av familjearbetet med hjälp av<br />
fyra fönster. De övre fönstren beskriver ett stärkande<br />
och uppmuntrande familjearbete (jfr förebyggande arbete)<br />
och de nedre beskriver det korrigerande arbetet.<br />
Glädje och lärande Stärka och befästa<br />
Tidigt stöd Problembearbetning<br />
och krisstöd<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
23
24<br />
Glädje och lärande<br />
<strong>Familjearbete</strong>ts första fönster beskriver all den verksamhet<br />
och alla de möten där det är roligt att vara tillsammans<br />
och där man är intresserad av att lära sig nya <strong>sak</strong>er.<br />
I arbetet med familjerna och familjemedlemmarna är<br />
samvaron och gemenskapen värdefull i sig. Människors<br />
naturliga längtan efter tillväxt kommer fram på många<br />
sätt i olika roller: som flickor och pojkar, som män och<br />
kvinnor, som föräldrar och makar, som far- och morföräldrar, som faddrar<br />
osv. Lärande är till sin karaktär givande, även om det också kan kräva<br />
ansträngning och vara tungt.<br />
I familjearbetet handlar det om glädje och lärande när vi tillsammans<br />
musicerar, diskuterar, håller andakt, åker på utfärd eller deltar i familjemässor,<br />
klubbar, grupper och föräldraträffar. Deltagarna kan njuta av<br />
att vara tillsammans, spegla sina livsfrågor och livserfarenheter mot varandra,<br />
få nya insikter, växa till andligen och tillägna sig andliga, sociala,<br />
fysiska och andra färdigheter.<br />
Tidigt stöd<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
Det tredje fönstret talar om att upptäcka familjers behov<br />
av tidigt stöd och att reagera på det. Det är fråga<br />
om korrigerande familjearbete.<br />
Barn och unga är känsliga sensorer för hur familjen mår.<br />
Om <strong>sak</strong>er och ting inte står rätt till berättar eller signalerar<br />
de det på olika sätt. När man reagerar på något<br />
i ett barns, en ungdoms eller en vuxens beteende är<br />
det bra att tala om det med en kollega. Genom tidigt och vist ingripande<br />
och styrning till professionell hjälp kan man hindra att situationen förvärras<br />
och därmed hjälpa barnet och föräldrarna.<br />
I det konkreta arbetet möter man det tidiga ingripandets utmaningar till<br />
exempel när en söndagsskollärare märker att ett barn gång på gång är<br />
hungrigt eller om en diakoniarbetare ser att en ung familjemedlem har en<br />
osund inställning till alkohol och droger.
Stärka och befästa<br />
Det stärkande perspektivet i familjearbetet talar om<br />
framförhållning inför krävande livssituationer.<br />
Medvetenhet om de utmaningar som följer med åldrande<br />
eller om olika skeden i en parrelations eller familjs<br />
utveckling ger församlingarna möjlighet att i förebyggande<br />
syfte stödja familjerna inför känsliga skeden och<br />
händelser livet.<br />
En förstärkning eller ett befästande av det som redan finns behövs till<br />
exempel när första barnet föds, i familjer med tonåringar och när huset blir<br />
tomt. Konkreta arbetsformer som placerar sig i detta fönster är samarbete<br />
med rådgivningen, familjeklubbar, beaktande av tonåringarnas föräldrars<br />
behov i samband med konfirmandarbetet eller parrelationsarbete för personer<br />
i åldern 50+. När man tillsammans deltar i nattvarden stärks både<br />
ens egen andliga tillväxt och familje- och församlingsbanden.<br />
Problembearbetning och krisstöd<br />
Det fjärde perspektivet på familjearbetet beskriver en<br />
situation där en enskild familjemedlem, ett par eller en<br />
hel familj behöver hjälp. Problemsituationen kan ha vuxit<br />
fram under en lång tid eller så kan det vara fråga om<br />
en akut kris.<br />
Svårigheter av olika grad blir ofta komplicerade problem<br />
om man inte medvetet tar itu med dem. En del av<br />
kyrkans personal har professionell kompetens att leda en mera långvarig<br />
terapeutisk process och fungera som stödpersoner. Alla kyrkans anställda<br />
bör ha grundläggande kunskap om hur man ger omedelbart stöd i akuta<br />
krissituationer och när man ska hänvisa någon till mera omfattande hjälp.<br />
Hembesök, enskilda träffar, långvarigt arbete och stödgrupper är exempel<br />
på arbetsformer som passar in i det fjärde fönstret.<br />
Kyrkans familjerådgivning har specialiserat sig på att hjälpa par, familjer<br />
och enskilda personer i kris. På många orter ger familjerådgivarna andra<br />
kyrkligt anställda handledning och utbildning i att kunna ge stöd i familjefrågor.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>? 25
26<br />
HUR FÖNSTREN KAN ANVÄNDAS<br />
De fyra perspektiven är inte heltäckande. I verkligheten är familjearbetet<br />
och familjelivet djupare och mera omfattande <strong>–</strong> det finns fler perspektiv<br />
och fler situationer. Ibland kan alla fyra perspektiven aktualiseras i ett<br />
enda möte.<br />
Fönstren hjälper till att ge en överblick över familjearbetets vidd. Man kan<br />
använda dem som en hjälp för att strukturera och planera sitt eget arbete.<br />
De visar tydligt var det egna basarbetet som regel placerar sig och hur<br />
långt det egna kunnande räcker.<br />
<strong>Familjearbete</strong>ts fyra fönster kan användas som utgångspunkt när man ser<br />
över hur väl församlingens familjearbete täcker olika familjers behov, om<br />
det finns överlappningar eller obeaktade områden. Vilka är de anställdas<br />
styrkor, vilka områden behöver utvecklas och hurdan utbildning behövs?<br />
Fönstren kan också fungera som hjälpmedel vid planeringen av konkreta<br />
evenemang eller aktiviteter. Det är till exempel lättare att planera en<br />
föräldrakväll för dagklubbsbarnen när man har funderat över om man i<br />
första hand strävar efter glädje och lärande eller om man kanske vill ge<br />
plats för föräldrars oro för barnen.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
Ibland kan alla fyra perspektiven<br />
aktualiseras i ett enda möte.
Glädje och lärande Stärka och befästa<br />
Tidigt stöd Problembearbetning<br />
och krisstöd<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>? 27
28<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
FRÅN MÅLSÄTTNING<br />
TILL KONKRET ARBETE<br />
Ett familjeinriktat arbete innebär åtminstone två <strong>sak</strong>er:<br />
• Man tar hänsyn till familjen utgående från familjens behov.<br />
Familjemedlemmarnas fysiska, psykiska, sociala och andliga behov är viktiga.<br />
Alla som verkar i församlingen har som uppgift att lyssna till familjernas<br />
och enskilda familjemedlemmars behov och möta dem enligt eget<br />
övervägande inom ramen för sin uppgift. Kyrkans anställda värnar om<br />
en aktiv och visionär dialog. De kan också erbjuda stöd som församlingsmedlemmarna<br />
inte nödvändigtvis förstår att begära. Samtalet är en äkta<br />
dialog.<br />
• Familjen är närvarande också i mötet med en enskild person.<br />
En människa kommer alltid från en familj. Man bär med sig sin aktuella<br />
familjesituation i mötet med andra, också när det inte är något man uttryckligen<br />
talar om. När den som arbetar för församlingen är medveten<br />
om detta återspeglar det hur man möter församlingsmedlemmen. Man kan<br />
ge akt på hans eller hennes liv och reagera på det också ur ett familjeperspektiv.<br />
Familjeinriktning förutsätter flexibilitet.<br />
Kontakterna med olika människor utmanar alla i församlingen att flexibelt<br />
växla mellan olika situationer i familjearbetet. Kantorn kan på en gång<br />
gå från att vara en glad musiker som övar körsång till en familjearbetare<br />
som möter ett barns smärta över en frånvarande förälder. På motsvarande<br />
sätt kan en präst direkt efter en andakt få ta del av oron kring en familjs<br />
alkoholproblem. Personalen på pastorskansliet kan få ett samtal som gäller<br />
praktiska arrangemang i församlingens verksamhet samtidigt som en person<br />
som nyligen mist en närstående kommer in genom dörren.
En människa bär med sig<br />
sin aktuella familjesituation<br />
i mötet med<br />
andra, också när man<br />
inte uttryckligen talar<br />
om familjen.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
29
30<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
UTVECKLING AV FAMILJEARBETET<br />
Församlingarna har nått olika långt med familjearbetet och ett familjeinriktat<br />
angreppssätt. Församlingssammanslagningar kan ibland på gott eller<br />
ont svänga upp och ned på tidigare strukturer inom familjearbetet. Detta<br />
avsnitt om utveckling av familjearbetet ger redskap för bedömning av församlingens<br />
nuvarande familjearbete och för framtidsplanerna. <strong>Familjearbete</strong>t<br />
och det familjeinriktade greppet stärks om familjearbetet utvecklas<br />
på följande områden:<br />
Gemensam plan för familjearbetet<br />
Församlingen har en gemensam, långsiktig plan för hur familjeinriktningen<br />
ska stärkas och familjearbetet utvecklas.<br />
En ansvarsperson för familjearbetet och ett familjearbetsteam<br />
Församlingen har en anställd som ansvarar för familjearbetet och till vars<br />
arbetsbeskrivning hör att utveckla och koordinera församlingens familjearbete.<br />
Denna person leder ett familjearbetsteam som består av anställda<br />
från olika verksamhetssektorer.<br />
Samarbete över sektorgränserna<br />
<strong>Familjearbete</strong>t genomförs med ett gränsöverskridande arbetssätt. För gemensam<br />
verksamhet, upphandling och utbildning reserveras en egen budget.<br />
I planeringen betonas utvecklingen av frivilligverksamheten inom familjearbetet,<br />
och arbetstid reserveras för detta utvecklingsarbete.<br />
Jämställt beaktande av kvinnliga och manliga perspektiv<br />
Församlingen slår vakt om att mäns och pojkars samt kvinnors och flickors<br />
särdrag beaktas i familjearbetet. Båda könen är representerade i familjearbetsteamet.<br />
Familjeinriktat arbetssätt<br />
De anställda utvecklar sitt eget basarbete så att det till innehållet blir mera<br />
familjeinriktat. Arbetsmängden ökar inte nödvändigtvis.<br />
Nätverk<br />
Församlingen deltar i skapandet av strukturer för lokalt, långsiktigt nätverkssamarbete<br />
som alla parter har nytta av. Enskilda anställda utvecklar<br />
lämpliga verksamhetsmodeller inom sina egna lokala nätverk. Församlingen<br />
använder sig av riksomfattande nätverk och den utbildning och det<br />
material dessa producerar.
På en lång resa har även en liten justering<br />
av kursen en avgörande betydelse för<br />
vilken hamn skeppet når.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
31
32<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
SÄRDRAG I KYRKANS FAMILJEARBETE<br />
Kommunerna och många föreningar och kristna organisationer utför också<br />
familjearbete vid sidan av församlingarna. Vilka är kyrkans specifika<br />
särdrag i familjearbetet?<br />
Andlighet<br />
Andligheten är en naturlig del av det mänskliga. Människan har en längtan<br />
efter Gud, eftersom hennes primära relation är relationen till Gud. En röd<br />
tråd i kyrkans familjearbete är att vårda troslivet för personer i alla åldrar.<br />
Gudstjänstlivet och <strong>sak</strong>ramenten<br />
Människan behöver finnas i Guds närvaro, söka hans vilja genom Bibeln<br />
och ingå i en församlingsgemenskap. Genom dopet innesluter Gud oss i sin<br />
gemenskap. Nattvardsfirandet i mässan ger krafter åt både barn och vuxna.<br />
Genom att sjunga, hålla andakt och be tillsammans stärks och skapas<br />
kontakter mellan olika åldrar. Dessa dimensioner finns alltid på ett eller<br />
annat sätt närvarande i familjearbetet.<br />
Kyrkliga förrättningar<br />
Vid jordfästningar möts sörjande, vid dop finns glädjen över det nya livet<br />
och en ny församlingsmedlem. Vid en vigsel gläds vi över kärleken och<br />
ber för dem som ingått äktenskap. Vardag och fest, brustenhet och gemenskap,<br />
glädje och sorg <strong>–</strong> allt ryms i de kyrkliga förrättningarna och de<br />
familjefester som följer med dem.<br />
Förlåtelse<br />
I många religioner närmar man sig Gud genom arbete, gåvor och förtjänster.<br />
Kristendomens primära budskap är nåd. Guds förlåtelse är en gåva till<br />
den som brutit och gjort fel. Att be om förlåtelse, ta emot förlåtelse och ge<br />
förlåtelse är grundläggande kunskaper i livet. Det är bra om man får lära<br />
sig detta redan i sitt barndomshem.
Tro och kärlek<br />
Kyrkans familjearbete bygger på att Gud är god. Gud ger oss sin kärlek<br />
som en gåva att ge vidare. Genom att berätta om Gud i ord och handling<br />
gör vi tron synlig.<br />
När vi ser Kristus i en annan människa kan vi inte gå förbi honom om han<br />
behöver hjälp. ”Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra” <strong>–</strong> denna<br />
tanke beskriver all den verksamhet där man lindrar människors nöd eller<br />
söker försoning, gemenskap och rättvisa. En kristens livsstil har sin grund i<br />
Guds kallelse till oss att leva i kärlek.<br />
Ansvar för livet<br />
Ända från början har det varit människans uppgift att värna om skapelsen.<br />
För många individer, par och familjer är naturen en kraftkälla. En del av<br />
församlingens familjearbete sker också mitt i naturen.<br />
Strävan efter en ansvarsfull och måttfull livsstil hör till en kristens liv, liksom<br />
också strävan att inspirera andra till detta. I detta ingår också att visa<br />
människan som skapad varelse uppskattning och omsorg.<br />
Församlingen <strong>–</strong> en bild av en stor familj<br />
Församlingen beskrivs som Kristi kropp och Guds familj. I dessa bilder ingår<br />
tanken på gemenskap och olika uppgifter. Ett av kännetecknen för de<br />
första kristna var den inbördes kärleken.<br />
Många upplever det som viktigt att höra till en smågrupp i församlingen.<br />
Samtidigt är vår hemkyrka en helhet, en riksomfattande och världsomspännande<br />
Kristi kyrka. Församlingsmedlemmarna utgör kyrkan, de anställda<br />
är ”församlingsmedlemmar som specialiserat sig” på vissa uppgifter.<br />
Kyrkans familjearbete är lokal verksamhet som utförs med och för familjerna<br />
och samtidigt är det ett led i byggandet av Kristi kropp.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
33
34<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
KYRKANS ANSTÄLLDAS FAMILJER<br />
Arbetsgemenskapen och de anställdas egna familjer<br />
De anställdas arbetstider och arbetets karaktär innebär en utmaning för<br />
deras egna familjer, som ofta får tänja flexibiliteten till max. Hur kan arbetsgemenskapen<br />
vara flexibel och ta hänsyn till de anställdas familjesituationer,<br />
till exempel småbarnsföräldrar eller närståendevårdare? I konkreta<br />
situationer är det ofta fråga om små ord och handlingar.<br />
Olika slags familjer<br />
Också församlingarnas anställda lever i olika slags familjer. I kollegiet kan<br />
det uppstå motstridiga känslor i förhållande till frånskilda, ombildade familjer<br />
eller homosexuella. Hur gör man då för att stärka den ömsesidiga<br />
respekten inom kollegiet?<br />
Den egna erfarenhetens plats i familjearbetet<br />
I familjearbetet är den egna personligheten och erfarenheten viktiga arbetsredskap.<br />
Alla har erfarenhet av hur det är att vara barn, för alla är<br />
barn till någon förälder. Alla anställda har erfarenhet av hur det är att bli<br />
bemött av föräldrar eller andra vuxna. De egna erfarenheterna kan användas<br />
som resurs i mötet med föräldrar.<br />
Egen erfarenhet av parrelationer eller föräldraskap, och eventuellt av hur<br />
det är att vara far- eller morförälder, utökar erfarenhetskapitalet. Vanligtvis<br />
finns det fler frågor än svar när det gäller familjeliv. En anställd behöver<br />
inte vara mer än han eller hon är. Då ger man också föräldrar lov att vara<br />
som de är, med alla sina frågor.<br />
Yrkeskunskap genom utbildning<br />
Familje- och relationsarbete kan man utföra även om man inte själv har<br />
barn eller lever i en parrelation eller om man upplever att man misslyckats i<br />
sitt eget familjeliv. Sakkunskap som inhämtats via utbildning utgör en grund<br />
för arbete i kyrkan.
Respekten för varje människa<br />
är en orubblig värdering i kyrkans arbete.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
35
Publikationen <strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>? är avsedd för kyrkans anställda<br />
och frivilliga och för de förtroendevalda som stöd för beslutsfattandet.<br />
Målet är att inspirera personer i olika roller i församlingarna att<br />
se sina egna möjligheter att bidra till att familjerna mår bra.<br />
Publikationen ger riktlinjer och konkreta arbetsredskap som hjälper<br />
församlingarna att bättre se till familjernas behov.<br />
<strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min <strong>sak</strong>?<br />
ISBN 978-951-789-317-6 (nid.)<br />
ISBN 976-951-789-318-3 (PDF)<br />
Publikationer från Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2010:2<br />
ISSN 1798-7903<br />
Illustrationer Tarja Rae<br />
Layout Maarit Malinen<br />
Tryck: Yliopistopaino, <strong>Familjearbete</strong> <strong>–</strong> min Helsingfors <strong>sak</strong>? 2010.<br />
ISBN 978-951-789-317-6<br />
tähän tulee<br />
isbn viivakoodi