Familjearbete – Min sak - Sakasti

Familjearbete – 

Min sak ? 

– riktlinjer för ett familjeinriktat 

arbetssätt i församlingen 

Publikationer från Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Familjearbete 2010:2 

– min sak?

Publikationen baserar sig bland annat på strategier och 

utvecklingsdokument för olika verksamhetsområden 

FÖRORD 3 

GRUNDEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE 5 

Människan är värdefull, Människan är skapad till 

gemenskap, Föräldraskap är en gåva och en uppgift, 

Livsstilen föds ur tron 

TRE GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER 7 

Äktenskap, Familj, Kyrkans familjearbete 

TRE MÖTEN I FAMILJEARBETET 9 

Att möta sig själv, Att möta en annan människa, 

Att möta Gud 

MÅLEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE 11 

Familj och egen mognad 12, Familj, parrelationer och 

äktenskap 14, Familj och föräldraskap 16, Familj, mor- 

och farföräldrar, faddrar 18, Familjen i utmanande, 

föränderliga och svåra omständigheter 20 

FYRA FÖNSTER – REDSKAP FÖR FAMILJEARBETET 23 

Glädje och lärande 24, Stärka och befästa 24, 

Tidigt stöd 25, Problembearbetning och krisstöd 25, 

Hur man kan använda fönstren 26 

FRÅN MÅLSÄTTNING TILL KONKRET ARBETE 28 

Familjeinriktat arbetssätt, Familjefokusering/inriktning 

förutsätter flexibilitet 

UTVECKLING AV FAMILJEARBETET 30 

SÄRDRAG I KYRKANS FAMILJEARBETE 32 

Andlighet, Gudstjänstliv och sakramenten, Kyrkliga 

förrättningar, Förlåtelse, Tro och kärlek, Ansvar för livet, 

Församlingen – en bild av en stor familj 

KYRKANS ANSTÄLLDAS FAMILJER 34 

Arbetsgemenskapen och de anställdas egna familjer, 

Olika slags familjer, Den egna erfarenhetens plats 

i familjearbetet, Yrkeskunskap genom utbildning 

Familjearbete – min sak? 

ISBN 978-951-789-317-6 (nid.) 

ISBN 976-951-789-318-3 (PDF) 

Publikationer från Evangelisklutherska 

kyrkan i Finland 2010:2 

ISSN 1798-7903 

Illustrationer Tarja Rae 

Layout Maarit Malinen 

Yliopistopaino, Familjearbete Helsingfors – min sak? 2009

Förord 

Publikationen Familjearbete – min sak? är avsedd för kyrkans 

anställda och frivilliga och för de förtroendevalda som stöd för 

beslutsfattandet. Målet är att inspirera personer i olika roller 

i församlingarna att se sina egna möjligheter att bidra till att 

familjerna mår bra. Publikationen ger riktlinjer och konkreta 

arbetsredskap som hjälper församlingarna att bättre se till familjernas 

behov. 

I kyrkans fostrande arbete, särskilt i barnarbetet, har familjeperspektivet 

redan länge prioriterats. Examen i barn- och 

ungdomsarbete ger god beredskap och färdigheter för ett 

familjefokuserat arbete, men ansvaret för ett bredbasigt familjearbete 

i församlingarna ligger inte enbart hos barn- och 

familjearbetarna. Det behövs ett samarbete där alla anställda 

bidrar med sin kompetens. 

Varje anställd och alla frivilliga har viktiga perspektiv på familjen. 

Av de många små delarna skapas en bättre helhetsbild 

av hur familjerna på orten mår och hur församlingen kan stödja 

dem. Det är inte heller enbart fråga om församlingsmedlemmarnas 

familjer utan också de anställdas familjer. 

Arbetsgrupp tillsatt av Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning: 

Ann-Mari Holländer, barn- och familjearbete 

Helena Lindfors, gudstjänstliv 

Sinikka Metsätähti, vuxenarbete 

Irene Nummela, diakoni och samhällsansvar 

Raija Ojell KKN, varhaiskasvatus ja perhetyö 

Arja Seppänen, familjearbete 


3

I kyrkans familjearbete blir den kristna människosynen ofta 

en motkraft till hur människor behandlas i vår tid. 

Familjearbete – min sak?

GRUNDEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE 

Kyrkans familjearbete har sin grund dels i Bibelns människosyn och livsuppfattning, 

dels i det som vår lutherska kyrka anser vara centralt. 

Människan är värdefull för att hon 

• är skapad av Gud 

• har friköpts från ondskans makt på ett oerhört värdefullt sätt 

• är den Heliga Andens tempel. 

Människan är skapad till gemenskap 

Människan blir människa i samverkan med andra. Från allra första början 

har människan levt i parrelationer och familj. Också församlingen är en 

bild av Guds familj. 

Föräldraskap är en gåva och en uppgift 

Det är en vuxens uppgift att ta hand om barnen, stödja deras uppväxt 

och leda dem in i vuxenlivet. I Bibeln är det en självklarhet att höra till en 

gemenskap. Det sociala föräldraskapet är allas uppgift. Också de som inte 

har egna barn kan aktivt stödja barnens uppväxt. 

Livsstilen föds ur tron 

Livet som kristen levs i de närmaste relationerna, i församlingen och i samhället. 

Kärleken till nästan aktualiseras både inom familjen och i förhållande 

till människor på längre avstånd. Det är inom familjen som man oftast 

upplever den djupaste kärleken och den största svårigheten att älska. 

Tron på Gud uppmuntrar oss att stödja våra närmaste och andra som 

behöver hjälp. Tilliten till Gud ger också den kraft och uthållighet som vi 

behöver i livet, till exempel för att förmedla kristen fostran eller kämpa för 

en rättvisare värld. 


5

I sista hand bestämmer varje människa själv 

vem som hör till hans eller hennes familj. 


TRE GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER 

Äktenskap 

Äktenskapet är en överenskommelse mellan en man och en kvinna om att 

dela livet, och denna överenskommelse skyddas av samhällets lagar. Lagarna 

reglerar makarnas rättigheter och skyldigheter, deras egendom, 

barnens ställning och parternas juridiska och ekonomiska trygghet vid skilsmässa 

eller dödsfall. Samboförhållanden ger inte samma rättigheter. Ett 

par kan vigas till äktenskap hos magistraten eller i kyrkan. Par som vigts 

hos magistraten kan få kyrklig välsignelse för sitt äktenskap. 

Kyrklig vigsel, där man ber Gud välsigna äktenskapet, är ett naturligt val 

för kristna som inleder sitt gemensamma liv. Kärleken mellan en man och en 

kvinna har enligt kristen tro sin kraftkälla i Guds kärlek. 

Familj 

Enligt Statistikcentralen definieras familj som en enhet bestående av minst 

två generationer i rakt upp- eller nedstigande led som bor i samma hushåll. 

Som familj klassificeras gifta, samboende och registrerade par som 

bor i gemensamt hushåll tillsammans med barn, hushåll med en förälder 

och barn samt gifta, samboende eller registrerade par som inte har barn. 

Personer som bor tillsammans på annan grund (t.ex. syskon som bor i samma 

hushåll) brukar i allmänhet inte kallas familj. En person som bor ensam 

utgör inte heller en familj enligt Statistikcentralens definition. 

Verkligheten i dag är att det finns många olika slags familjer. 

Kyrkans familjearbete 

Med kyrkans familjearbete avses det arbete församlingarnas anställda 

och frivilliga gör för att stärka olika slags familjer och deras medlemmars 

• andliga liv 

• personliga mognad 

• inbördes omsorg och respekt 

• ork i svåra livssituationer 

• kontakter med församlingen. 


7

Gemenskap och möten 

visar sig ofta vara det viktigaste i livet. 


TRE MÖTEN I FAMILJEARBETET 

Ett möte kännetecknas av närvaro och gemenskap, att bli sedd och hörd. 

Detta är grundpelare i kyrkans arbete. Familjearbetet ger möjligheter till 

åtminstone tre slags möten. 

Att möta sig själv 

Ett viktigt möte sker när en människa står ansikte mot ansikte med det som 

hänt henne i livet och möter det som livet format henne till. 

I nära relationer blir en människa ofta tvungen att möta sina själviska och 

till och med elaka sidor. Ibland kan det göra väldigt ont att möta sig själv. 

Detta möte blir stärkande om det gör att människan blir medveten om sina 

gåvor, om allt gott som hänt i livet och om sina drömmar. Ibland kan man i 

mötet med sig själv upptäcka att det mitt i svårigheterna har funnits – och 

finns – mycket kraft att gå vidare. 

Att möta en annan människa 

Församlingen erbjuder många möjligheter att möta människor i samma situation 

som en själv eller i andra livssituationer. Medvandrare och möten 

med andra i samma situation får hela tiden allt större betydelse. Frivilligverksamheten 

söker nya former. Utgångspunkter i mötet mellan anställda 

och församlingsmedlemmar är likvärdighet och ömsesidig respekt. 

Att möta Gud 

Det tredje mötet är mötet mellan Gud och människan. I kyrkans arbete 

bereder vi rum för dessa möten – och ändå sker de utan att vi vet om det. 

Gud finns mitt ibland oss där människor finns. Om människan inte finns tillgänglig 

för mötet med sig själv i sin egen vardag kan hon ha svårt att uppleva 

Guds närhet och hans inbjudan. En djupare självförståelse ökar ofta 

längtan efter Gud samtidigt som den väcker behov av förlåtelse och nåd. 


9


Konkreta mål är ljuspunkter 

som visar vägen till destinationen.

MÅLEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE 

Det är kyrkans mål att handla så att familjemedlemmar i olika åldrar 

• upplever Guds kärlek i vardag och fest 

• får uppleva möten som ger glädje och styrka 

• lär sig ta vara på sin nästa och sig själv 

• får hjälp och upplever hopp i svårigheter 

• kan tro på en framtid och en mening med livet 

• får en allt djupare relation till Gud och hittar sin plats i församlingen. 

På de följande uppslagen anges en lång rad mål för hur församlingsarbetet 

kan öka familjernas välmående. Vid måluppställningen har vi använt 

utvecklingsdokument från flera av kyrkans verksamhetsområden. 

Målen är avsedda som inspiration för en långsiktig planering. De lyfter 

också upp döda vinklar i familjearbetet. Det stora antalet mål visar på 

familjearbetets omfång. Det är inte tänkt att församlingarna ska uppfylla 

alla mål. Varje anställd, team och församling får själv utforma målen för 

familjearbetet utgående från församlingsmedlemmarnas behov, de anställdas 

synpunkter och de tillgängliga resurserna. 

I indelningen av målen har vi följt olika skeden i familjens liv. Fokus ligger 

på innehållsplanet och målen kan anpassas till olika familjeformer. 

Ämnesområdena är följande: 

Familj och egen mognad 

Familj, parrelationer och äktenskap 

Familj och föräldraskap 

Familj, mor- och farföräldrar, faddrar 

Familjen i utmanande, föränderliga och svåra omständigheter 


11

12 


Familj och egen mognad 

Vi respekterar människors livslånga mognadsprocess på alla plan. 

Barn har rätt att vara barn, unga att vara unga, vuxna att vara vuxna och 

äldre att vara äldre. Alla skeden av livet är värdefulla. Den andliga, den 

själsliga och den fysiska mognaden och tillväxten hänger samman. 

Vi uppskattar hemmet som den viktigaste tillväxtplatsen för barn och vuxna. 

Föräldrarna fostrar sina barn och barnen formar sina föräldrar. Partnerna 

slipas mot varandra. Alla har sin plats i församlingen. Gränserna mellan 

generationerna respekteras. Familjen är barnets första församling. Föräldrarna 

ger en modell för hur barn formar sin gudsbild. 

Vi ser glädjen och kärleken som kraftkällor som för oss vidare. 

Människans djupaste behov är att älska och bli älskad. Kärnan i livets hemlighet 

är hopp och glädje, vilket julen och påsken vittnar om. En kärleksfull 

miljö sporrar till mognad och tillväxt. 

Vi erbjuder lämplig andlig föda för alla åldrar. 

Församlingen har chans att vara en varm gemenskap där församlingsmedlemmarna 

och de anställda med sina familjer får vad de behöver för att 

kunna nå en mogen andlighet. 

Vi ger hemmen stöd för det andliga livet i olika skeden av familjelivet. 

Dopets värde och betydelse stärks. Familjerna uppmuntras att leva ut sin tro 

i vardagen till exempel genom afton- och bordsböner, andliga sånger, familjefester 

och kyrkliga högtider. Familjerna uppmuntras att tillsammans delta i 

gudstjänster och nattvardsfirande. 

Vi utmanar människor till personlig tillväxt och att lyssna till sig själva. 

Vi stöder barns och vuxnas inre självstyrning. Vi uppmuntrar dem att reflektera, 

lyssna till sitt innersta, klara av misslyckanden och skapa sina egna, 

konstruktiva överlevnadsmönster som de kan möta svårigheter i livet med. 

Vi hjälper familjemedlemmarna se att det är tillåtet att vara ofullkomlig. 

I familjen lär man sig att det är tillåtet att behöva omsorg. Det är en av 

grundpelarna i en sund självbild. Barn får vara behövande. Barn i skolåldern 

eller unga studerande behöver inte kunna allt eller alltid orka. Också 

vuxna behöver få höra detta.

Vi försvarar barnens rätt att växa och mogna i lugn och ro. 

Föräldrar får uppmuntran och hjälp att skydda barn och unga från influenser 

som inte passar deras ålder. Mediefostran förbättras. 

Vi söker modeller för att stödja mognad också på utmanande områden. 

Vi lär oss konstruktiva sätt att handskas med aggressioner i familjen och 

förmåga att möta kroppens helighet, könsfrågor och sexualitet. Vi erbjuder 

möjlighet till stöd bland annat för familjer som lever med sjukdom. 

Vi skapar stödgrupper där människor i samma situation kan dela och lossa 

sina och varandras bördor. Svåra erfarenheter tär på krafterna och när de 

kapslas in försvårar de den personliga tillväxten. I familjer kan bördorna 

också överföras till barnen. Vi beaktar barns, vuxnas och äldres varierande 

behov av stöd. 

Vi beaktar de äldres utvecklingsbehov. 

Vi är lyhörda för de äldre familjemedlemmarnas behov. Vi ordnar möjligheter 

att dela erfarenheter och frågeställningar kring till exempel familjesituation, 

förmåga att hänga med i utvecklingen, hälsa, relationer och 

död. Vi bjuder in de äldre att delta i meningsfull frivilligverksamhet. 

Vi betonar mångfalden som rikedom. 

Vi stöder möten mellan barn och familjer från olika kulturer och religioner. 

Utifrån den kristna människosynen och respekten erbjuder kyrkans familjearbete 

goda förutsättningar att möta mångfalden. 


13

14 


Familj, parrelationer och äktenskap. 

Vi ökar betydelsen av löften och trohet. 

Vi försvarar äktenskapets och det långvariga parförhållandets värde. Ett 

gott förhållande mellan partnerna är i sig värdefullt. Föräldrarnas relation 

är också barnens andliga hem. 

Vi värdesätter parrelations- och äktenskapsarbete. 

Ett långsiktigt och målmedvetet parrelations- och äktenskapsarbete ses 

som en del av församlingens familjearbete. Vi utser en person bland de 

anställda som har ansvar för detta arbete. Vi ser till att både män och 

kvinnor deltar i planeringen och genomförandet. 

Vi informerar om möjligheter att vårda parrelationer. 

Våra egna anställda, våra samarbetspartner och församlingsmedlemmarna 

får information om verksamhetsformer som ordnas av församlingen, 

kristna organisationer och hela kyrkan. Vi använder webbkommunikation. 

Vi tar upp relationsfrågor inom vårt eget arbetsområde. 

Vuxen-barngrupper, föräldraträffar, personliga samtal och förrättningssamtal 

ger goda möjligheter att lyfta fram relationsfrågor. I vigsel- och 

dopsamtalen talar vi om parets relation och erbjuder möjligheter till fortsatt 

kontakt. Vid förrättningssamtalen använder vi material som passar 

situationen. 

Vi ordnar parrelationsarbete i vår egen församling. 

Vi erbjuder församlingsmedlemmarna möjlighet att delta i evenemang, 

konserter, föreläsningar, diskussionskvällar, smågrupper och veckoslutsläger 

som behandlar relationer. Vi utvecklar webbaserade verksamhetsformer 

och webbkommunikationen.

Vi stöder unga och unga vuxna i deras sällskapande. 

Vi söker idéer och moderna sätt att hjälpa sällskapande par hitta formerna 

för ömsesidig respekt. Vi tar vara på de möjligheter som finns i konfirmandundervisningen 

och hjälpledarverksamheten. 

Vi uppmärksammar livets mångfald i pararbetet. 

I planeringen och genomförandet av pararbetet tar vi hänsyn till parens 

ålder, livssituation och varierande livsfrågor, till exempel unga vuxna, 

äldre, småbarnsföräldrar, fosterfamiljer, mångkulturella par och återflyttare. 

Också många singlar har behov av att tala om relationsfrågor. 

Vi utmanar frivilliga par att ta ansvar. 

Vi kallar friviliga till den arbetsgrupp som planerar relationsarbetet. För 

frivilliga ordnar vi gemensamma träffar, utbildning och möjligheter att hålla 

föreläsningar, hjälpa till med det praktiska eller leda grupper. Vi ser till 

att de får stöd i sin uppgift. 

Vi påverkar via medierna. 

Vi lyfter fram relationsfrågor 

i lokala medier. 


3 

15

16 


Familj och föräldraskap 

Vi vårdar en familjeatmosfär präglad av omsorg och glädje. 

Vi hjälper familjerna att få ett gott och fridfullt vardagsliv hemma. Barnets 

tankar präglas av det man talar om i hemmet. Mera vänlighet, glädje och 

uppmuntran, mindre klander, kritik och krav. 

Vi ger vuxna möjlighet att reflektera över sina värderingar. 

I familjeklubbar, vid föräldraträffar och i smågrupper ger vi föräldrar utrymme 

att fundera över vilka värderingar de vill förmedla åt sina barn. 

Vi stöder föräldrar som är osäkra om det är korrekt att ge sina barn en 

kristen fostran. Vi talar för vård av det andliga livet som en naturlig grundläggande 

rättighet för alla åldrar. Om barnet inte under barndomen och 

ungdomstiden får lära sig att reflektera över värderingar kanske förmågan 

att välja övertygelse saknas som vuxen. 

Vi stärker en holistisk kristen fostran som skapar rum för delaktighet. 

Vi sammanlänkar barns och ungas kristna fostran och undervisningen 

med olika slags aktiviteter, vardagliga situationer, lek, 

spel och annat som hör till fostran. Vi ger barnen en 

positiv och trygg uppfattning om tron och 

församlingen. Lågtröskelevenemang för 

familjer planeras och ordnas 

tillsammans med familjerna. 

De anställdas interaktiva och 

pedagogiska kompetens fördjupas. 

Familjen är barnets första 

smågrupp. De anställda 

utbildas till att kunna hjälpa 

föräldrarna lära barn och unga 

hur man skapar konstruktiva 

syskon-, kompis- och vänskapsrelationer. 

Föräldrar 

uppmuntras att utbilda sig 

till ledare på frivillig basis.

Vi eftersträvar en positiv vuxensamverkan. 

Vi eftersträvar en positiv samverkan med föräldrarna. Förutom att vi tar 

oss an föräldraskapets utmaningar och problem talar vi också om det 

glädjefyllda i att vara förälder. 

Vi framhåller gränsernas stora betydelse i fostran. 

Tillsammans med föräldrarna lyfter vi upp gränsernas betydelse och föräldrarnas 

förstahandsansvar för barnens och de ungas välmående. 

Vi utvecklar förrättningssamtalen. 

Vid förrättningssamtalen tar vi oss tid att lyssna och ta upp aktuella familjefrågor. 

Vi beaktar de många relationer som finns i en familj och de spänningar 

de kan ge upphov till. Vi reserverar tillräckligt med tid för samtalet 

och vid behov använder vi ett släktträd för att skapa en överblick över familjesituationen. 

Vi förbättrar samarbetet mellan olika kategorier av anställda. 

Vi värdesätter de möten som sker vid dop- och konfirmationsfester och begravningar. 

Vi möter familjemedlemmar, faddrar och andra gäster utan 

brådska. Vi fortsätter kontakten genom personlig interaktion och via elektroniska 

medier. Vi skapar frimodigt nya handlingssätt och samarbetsformer 

som stärker enheten. 

Vi lyssnar på barn i olika åldrar och deras föräldrar. 

Vi satsar på att lyssna till hur barn i alla åldrar och deras föräldrar har 

det. Vi utvecklar innehållet i föräldraträffarna. Vi försöker stärka relationerna 

mellan unga och deras föräldrar också i de ungas frigörelseskede. 

Vi tar hänsyn till familjemedlemmarna till exempel i konfirmationsmässan. 

Vi utvecklar våra sätt att hitta och hjälpa familjer som behöver extra stöd. 

Vi hjälper frånskilda föräldrar att samarbeta som föräldrar. Vi stärker det 

diakonala greppet och beredskapen att möta familjer i olika slag av nöd 

genom stödgrupper för föräldrar, effektiverat stöd till enskilda familjer och 

långvarigt familjegruppsarbete. 

Vi är öppna för de frågor som uppstår hos föräldrar med vuxna barn. 

Vi uppmuntrar föräldrar att sköta relationerna till sina vuxna barn. Vi hjälper 

föräldrar att vid behov dra gränser i förhållande till sina vuxna barn 

och deras krav. 


17

18 


Familj, mor- och farföräldrar, faddrar 

Vi stärker medvetenheten om att man hör till en kedja av generationer. 

Vi uppmuntrar familjer att hålla kontakt med mor- och farföräldrar. Vi beaktar 

de utmaningar och behov som finns i stödjandet av far- och morföräldrar 

i olika familjekonstellationer. 

Vi skapar verksamhetsutrymme för socialt mor- och farföräldraskap. 

Församlingen har möjlighet att sammanföra barn som saknar mor- och farföräldrar 

och mor- och farföräldrar som saknar barn. 

Vi utvecklar redskap för att växa in i rollen som mor- och farförälder. 

Vi skapar egna grupper för mor- och farföräldrar. Vi ger plats för diskussion 

om livet som mor- och farförälder, om lyckan och svårigheterna, 

värderingar och barnens livssituation etc. 

Vi värdesätter far- och morföräldrarnas livserfarenhet. 

I församlingens verksamhet ger vi utrymme för det perspektiv mor- och 

farföräldrar har fått genom sin livserfarenhet och den förmåga de har att 

se vad som är väsentligt i livet. 

Vi inser far- och morföräldrarnas viktiga roll i att förmedla kristen tro och 

kristna traditioner till barnen. Vi talar med respekt om far- och morföräldrarnas 

förböner och deras stöd i den kristna fostran. Vi uppmuntrar dem 

att återberätta de bibliska berättelserna, sjunga andliga sånger och gå 

till nattvarden tillsammans med barnen. Vi bjuder in dem att ta ansvar i 

mässor, familjeklubbar, temakvällar och stödgrupper. 

Vi ger utrymme att fundera över livets gränser. 

När ett barn föds, föds också nya far- och morföräldrar, och detta sker 

om och om igen med varje barn. När en far- eller morförälder dör möter 

barnen och familjen den andra gränsen för livet. Vi skapar möjligheter att 

bearbeta sorgen efter att man förlorat en mor- eller farförälder och lyfter 

fram det kristna hoppet. 

Vi ökar vår egen och församlingsmedlemmarnas medvetenhet om faddrarnas 

uppgifter. Inom vårt eget verksamhetsområde, i informationen och på 

webbsidorna lyfter vi fram medvetenheten om vad det är att vara fadder. 

Vi stärker fadderskapets kristna betydelse. Vi betonar en fadders uppgift 

som förebedjare för barnet och barnets familj.

Vi utrustar faddrar. 

I konfirmandundervisningen och hjälpledarutbildningen utrustar vi 

framtida faddrar med de redskap de behöver. Vi tar fram material om 

fadderskap och delar ut det till faddrarna. 

Vi uppmuntrar faddrarna till delaktighet. 

Vi ger faddrar möjlighet att sjunga, tala, be och välsigna sina fadderbarn 

vid dopet eller konfirmationen. Vi bjuder in dem till gudstjänster och till att 

välsigna sina fadderbarn vid skolstarten. Vi ordnar läger för faddrar och 

fadderbarn. 

Vi stärker fadderskapet och kontinuiteten. 

Vi uppmuntrar faddrar att hålla regelbunden kontakt med sitt fadderbarn. 

Vi uppmuntrar faddrarna att stödja fadderbarnet och föräldrarna vid förändringar 

i livet. Vi försvarar barnets rätt att hålla kontakt med sina faddrar 

till exempel i skilsmässosituationer. 

Vi utvecklar församlingens strukturer 

för att möta faddrar. 

Vi tar upp fadderskap som tema 

på arbetsplatsmöten. 

Vi använder material avsett för 

faddrar som kontaktredskap. 

Vi skapar praxis som ger 

faddrar möjlighet att delta 

i dopsamtal och vi 

utvecklar fadderskapet. 


19

320 


Familjen i utmanande, föränderliga och 

svåra omständigheter 

Vi lyfter fram de livsalternativ tron kan ge. 

Vi betonar kontinuitet och stabilitet i mänskliga relationer. Vi stöder familjerna 

att välja måttlighet som alternativ till skuldsättning. Vi lyfter fram 

möjligheterna att välja en lugnare livsstil. Vi försvarar allas lika människovärde 

genom att tala för till exempel barnens, de äldres och de handikappades 

sak. 

Vi stöder familjemedlemmarna vid förändringar i livssituationen. 

Vi är medvetna om de risker och möjligheter det innebär för individens och 

hela familjens välmående att till exempel bli arbetslös eller flytta till en ny 

ort. Vi erbjuder samtalshjälp, självhjälpsgrupper och frivilligverksamhet. Vi 

skapar lågtröskelmöjligheter för stillhet och förbön. 

Vi ordnar gruppaktiviteter efter behov. 

Vi stöder närståendevårdare och familjer där sjukdom eller handikapp 

kräver anpassning eller gör livet tungt. Vi är medvetna om de speciella 

frågor som följer med tonårsgraviditeter, barnlöshet, adoption, fosterföräldrar 

och regnbågsfamiljer. Vi söker vägar för att stödja föräldrar vars 

barn har omhändertagits.

Vi stöder familjen när familjestrukturen förändras. 

Vi erbjuder samtalsstöd eller självhjälpsgrupper för änkor och änklingar, 

frånskilda, barn i skilsmässofamiljer eller medlemmar i ombildade familjer. 

Vi hjälper ensamföräldrar att orka. Vi beaktar dessa familjefrågor vid 

föräldraträffar och föreläsningsserier om familjefrågor. 

Vi erbjuder hjälp vid plötsliga chockupplevelser och olyckor. 

Som arbetsgemenskap tar vi ansvar för att i samverkan med lokala nätverk 

skapa en klar praxis för plötsliga händelser. Vi använder oss av de 

möjligheter gudstjänstlivet erbjuder för att stödja och trösta. Vi tar kontakt 

och besöker människor som till exempel har mist sitt hem eller någon närstående. 

Vi talar om beroendeproblem. 

Vi är medvetna om olika slag av beroenden: alkohol, droger, medicin, 

sex, spel, webb, arbete. Vi känner till vem i vår egen organisation som 

har sakkunskap i beroendefrågor och vart hjälpbehövande kan hänvisas i 

det lokala hjälpnätverket. Vi tvekar inte att dela vår oro med en kollega, 

oberoende av om oron gäller en församlingsmedlem eller någon i arbetsgemenskapen. 

Vi hänvisar personer med beroende till hjälp. 

Vi ser våldets många ansikten och ingriper. 

Vi känner till olika uttrycksformer för andligt, psykiskt, fysiskt och sexuellt 

våld och vilka långtgående traumatiska verkningar detta kan ha på alla 

familjemedlemmar. Vi skapar handlingsformer för tidigt ingripande. Vi 

samarbetar med skolor, arbetsplatser, organisationer och kommunen och 

framför allt med föräldrar för att förebygga och identifiera mobbning och 

olika slag av våld. 

Vi är medvetna om mångkulturella familjers och återflyttares utmaningar. 

Dessa familjer inbjuder vi aktivt att delta i församlingsgemenskapen. Vi 

skapar trygga omgivningar där de kan träffa varandra och andra invånare 

på orten. Vi ökar samverkan mellan till exempel rådgivningen, skolan 

och församlingen. 


21

22 

Ett skepp färdas inte på havet bara för 

att undvika att gå på grund, inte heller 

är familjearbete bara en fråga om att 

förebygga eller reparera skador. 


FYRA FÖNSTER – REDSKAP FÖR FAMILJEARBETET 

FÖREBYGGANDE 

OCH 

UPPMUNTRANDE 

FAMILJEARBETE 

KORJAAVA 

PERHETYÖ 

Familjearbetet har traditionellt delats in i arbete som 

förebygger och arbete som korrigerar problem. Indelningen 

är allt för snäv för att ge en rättvis bild av hur 

rikt och omfattande kyrkans familjearbete är. 

Här ges en beskrivning av familjearbetet med hjälp av 

fyra fönster. De övre fönstren beskriver ett stärkande 

och uppmuntrande familjearbete (jfr förebyggande arbete) 

och de nedre beskriver det korrigerande arbetet. 

Glädje och lärande Stärka och befästa 

Tidigt stöd Problembearbetning 

och krisstöd 


23

24 

Glädje och lärande 

Familjearbetets första fönster beskriver all den verksamhet 

och alla de möten där det är roligt att vara tillsammans 

och där man är intresserad av att lära sig nya saker. 

I arbetet med familjerna och familjemedlemmarna är 

samvaron och gemenskapen värdefull i sig. Människors 

naturliga längtan efter tillväxt kommer fram på många 

sätt i olika roller: som flickor och pojkar, som män och 

kvinnor, som föräldrar och makar, som far- och morföräldrar, som faddrar 

osv. Lärande är till sin karaktär givande, även om det också kan kräva 

ansträngning och vara tungt. 

I familjearbetet handlar det om glädje och lärande när vi tillsammans 

musicerar, diskuterar, håller andakt, åker på utfärd eller deltar i familjemässor, 

klubbar, grupper och föräldraträffar. Deltagarna kan njuta av 

att vara tillsammans, spegla sina livsfrågor och livserfarenheter mot varandra, 

få nya insikter, växa till andligen och tillägna sig andliga, sociala, 

fysiska och andra färdigheter. 

Tidigt stöd 


Det tredje fönstret talar om att upptäcka familjers behov 

av tidigt stöd och att reagera på det. Det är fråga 

om korrigerande familjearbete. 

Barn och unga är känsliga sensorer för hur familjen mår. 

Om saker och ting inte står rätt till berättar eller signalerar 

de det på olika sätt. När man reagerar på något 

i ett barns, en ungdoms eller en vuxens beteende är 

det bra att tala om det med en kollega. Genom tidigt och vist ingripande 

och styrning till professionell hjälp kan man hindra att situationen förvärras 

och därmed hjälpa barnet och föräldrarna. 

I det konkreta arbetet möter man det tidiga ingripandets utmaningar till 

exempel när en söndagsskollärare märker att ett barn gång på gång är 

hungrigt eller om en diakoniarbetare ser att en ung familjemedlem har en 

osund inställning till alkohol och droger.

Stärka och befästa 

Det stärkande perspektivet i familjearbetet talar om 

framförhållning inför krävande livssituationer. 

Medvetenhet om de utmaningar som följer med åldrande 

eller om olika skeden i en parrelations eller familjs 

utveckling ger församlingarna möjlighet att i förebyggande 

syfte stödja familjerna inför känsliga skeden och 

händelser livet. 

En förstärkning eller ett befästande av det som redan finns behövs till 

exempel när första barnet föds, i familjer med tonåringar och när huset blir 

tomt. Konkreta arbetsformer som placerar sig i detta fönster är samarbete 

med rådgivningen, familjeklubbar, beaktande av tonåringarnas föräldrars 

behov i samband med konfirmandarbetet eller parrelationsarbete för personer 

i åldern 50+. När man tillsammans deltar i nattvarden stärks både 

ens egen andliga tillväxt och familje- och församlingsbanden. 

Problembearbetning och krisstöd 

Det fjärde perspektivet på familjearbetet beskriver en 

situation där en enskild familjemedlem, ett par eller en 

hel familj behöver hjälp. Problemsituationen kan ha vuxit 

fram under en lång tid eller så kan det vara fråga om 

en akut kris. 

Svårigheter av olika grad blir ofta komplicerade problem 

om man inte medvetet tar itu med dem. En del av 

kyrkans personal har professionell kompetens att leda en mera långvarig 

terapeutisk process och fungera som stödpersoner. Alla kyrkans anställda 

bör ha grundläggande kunskap om hur man ger omedelbart stöd i akuta 

krissituationer och när man ska hänvisa någon till mera omfattande hjälp. 

Hembesök, enskilda träffar, långvarigt arbete och stödgrupper är exempel 

på arbetsformer som passar in i det fjärde fönstret. 

Kyrkans familjerådgivning har specialiserat sig på att hjälpa par, familjer 

och enskilda personer i kris. På många orter ger familjerådgivarna andra 

kyrkligt anställda handledning och utbildning i att kunna ge stöd i familjefrågor. 

Familjearbete – min sak? 25

26 

HUR FÖNSTREN KAN ANVÄNDAS 

De fyra perspektiven är inte heltäckande. I verkligheten är familjearbetet 

och familjelivet djupare och mera omfattande – det finns fler perspektiv 

och fler situationer. Ibland kan alla fyra perspektiven aktualiseras i ett 

enda möte. 

Fönstren hjälper till att ge en överblick över familjearbetets vidd. Man kan 

använda dem som en hjälp för att strukturera och planera sitt eget arbete. 

De visar tydligt var det egna basarbetet som regel placerar sig och hur 

långt det egna kunnande räcker. 

Familjearbetets fyra fönster kan användas som utgångspunkt när man ser 

över hur väl församlingens familjearbete täcker olika familjers behov, om 

det finns överlappningar eller obeaktade områden. Vilka är de anställdas 

styrkor, vilka områden behöver utvecklas och hurdan utbildning behövs? 

Fönstren kan också fungera som hjälpmedel vid planeringen av konkreta 

evenemang eller aktiviteter. Det är till exempel lättare att planera en 

föräldrakväll för dagklubbsbarnen när man har funderat över om man i 

första hand strävar efter glädje och lärande eller om man kanske vill ge 

plats för föräldrars oro för barnen. 


Ibland kan alla fyra perspektiven 

aktualiseras i ett enda möte.

Glädje och lärande Stärka och befästa 

Tidigt stöd Problembearbetning 

och krisstöd 

Familjearbete – min sak? 27

28 


FRÅN MÅLSÄTTNING 

TILL KONKRET ARBETE 

Ett familjeinriktat arbete innebär åtminstone två saker: 

• Man tar hänsyn till familjen utgående från familjens behov. 

Familjemedlemmarnas fysiska, psykiska, sociala och andliga behov är viktiga. 

Alla som verkar i församlingen har som uppgift att lyssna till familjernas 

och enskilda familjemedlemmars behov och möta dem enligt eget 

övervägande inom ramen för sin uppgift. Kyrkans anställda värnar om 

en aktiv och visionär dialog. De kan också erbjuda stöd som församlingsmedlemmarna 

inte nödvändigtvis förstår att begära. Samtalet är en äkta 

dialog. 

• Familjen är närvarande också i mötet med en enskild person. 

En människa kommer alltid från en familj. Man bär med sig sin aktuella 

familjesituation i mötet med andra, också när det inte är något man uttryckligen 

talar om. När den som arbetar för församlingen är medveten 

om detta återspeglar det hur man möter församlingsmedlemmen. Man kan 

ge akt på hans eller hennes liv och reagera på det också ur ett familjeperspektiv. 

Familjeinriktning förutsätter flexibilitet. 

Kontakterna med olika människor utmanar alla i församlingen att flexibelt 

växla mellan olika situationer i familjearbetet. Kantorn kan på en gång 

gå från att vara en glad musiker som övar körsång till en familjearbetare 

som möter ett barns smärta över en frånvarande förälder. På motsvarande 

sätt kan en präst direkt efter en andakt få ta del av oron kring en familjs 

alkoholproblem. Personalen på pastorskansliet kan få ett samtal som gäller 

praktiska arrangemang i församlingens verksamhet samtidigt som en person 

som nyligen mist en närstående kommer in genom dörren.

En människa bär med sig 

sin aktuella familjesituation 

i mötet med 

andra, också när man 

inte uttryckligen talar 

om familjen. 


29

30 


UTVECKLING AV FAMILJEARBETET 

Församlingarna har nått olika långt med familjearbetet och ett familjeinriktat 

angreppssätt. Församlingssammanslagningar kan ibland på gott eller 

ont svänga upp och ned på tidigare strukturer inom familjearbetet. Detta 

avsnitt om utveckling av familjearbetet ger redskap för bedömning av församlingens 

nuvarande familjearbete och för framtidsplanerna. Familjearbetet 

och det familjeinriktade greppet stärks om familjearbetet utvecklas 

på följande områden: 

Gemensam plan för familjearbetet 

Församlingen har en gemensam, långsiktig plan för hur familjeinriktningen 

ska stärkas och familjearbetet utvecklas. 

En ansvarsperson för familjearbetet och ett familjearbetsteam 

Församlingen har en anställd som ansvarar för familjearbetet och till vars 

arbetsbeskrivning hör att utveckla och koordinera församlingens familjearbete. 

Denna person leder ett familjearbetsteam som består av anställda 

från olika verksamhetssektorer. 

Samarbete över sektorgränserna 

Familjearbetet genomförs med ett gränsöverskridande arbetssätt. För gemensam 

verksamhet, upphandling och utbildning reserveras en egen budget. 

I planeringen betonas utvecklingen av frivilligverksamheten inom familjearbetet, 

och arbetstid reserveras för detta utvecklingsarbete. 

Jämställt beaktande av kvinnliga och manliga perspektiv 

Församlingen slår vakt om att mäns och pojkars samt kvinnors och flickors 

särdrag beaktas i familjearbetet. Båda könen är representerade i familjearbetsteamet. 

Familjeinriktat arbetssätt 

De anställda utvecklar sitt eget basarbete så att det till innehållet blir mera 

familjeinriktat. Arbetsmängden ökar inte nödvändigtvis. 

Nätverk 

Församlingen deltar i skapandet av strukturer för lokalt, långsiktigt nätverkssamarbete 

som alla parter har nytta av. Enskilda anställda utvecklar 

lämpliga verksamhetsmodeller inom sina egna lokala nätverk. Församlingen 

använder sig av riksomfattande nätverk och den utbildning och det 

material dessa producerar.

På en lång resa har även en liten justering 

av kursen en avgörande betydelse för 

vilken hamn skeppet når. 


31

32 


SÄRDRAG I KYRKANS FAMILJEARBETE 

Kommunerna och många föreningar och kristna organisationer utför också 

familjearbete vid sidan av församlingarna. Vilka är kyrkans specifika 

särdrag i familjearbetet? 

Andlighet 

Andligheten är en naturlig del av det mänskliga. Människan har en längtan 

efter Gud, eftersom hennes primära relation är relationen till Gud. En röd 

tråd i kyrkans familjearbete är att vårda troslivet för personer i alla åldrar. 

Gudstjänstlivet och sakramenten 

Människan behöver finnas i Guds närvaro, söka hans vilja genom Bibeln 

och ingå i en församlingsgemenskap. Genom dopet innesluter Gud oss i sin 

gemenskap. Nattvardsfirandet i mässan ger krafter åt både barn och vuxna. 

Genom att sjunga, hålla andakt och be tillsammans stärks och skapas 

kontakter mellan olika åldrar. Dessa dimensioner finns alltid på ett eller 

annat sätt närvarande i familjearbetet. 

Kyrkliga förrättningar 

Vid jordfästningar möts sörjande, vid dop finns glädjen över det nya livet 

och en ny församlingsmedlem. Vid en vigsel gläds vi över kärleken och 

ber för dem som ingått äktenskap. Vardag och fest, brustenhet och gemenskap, 

glädje och sorg – allt ryms i de kyrkliga förrättningarna och de 

familjefester som följer med dem. 

Förlåtelse 

I många religioner närmar man sig Gud genom arbete, gåvor och förtjänster. 

Kristendomens primära budskap är nåd. Guds förlåtelse är en gåva till 

den som brutit och gjort fel. Att be om förlåtelse, ta emot förlåtelse och ge 

förlåtelse är grundläggande kunskaper i livet. Det är bra om man får lära 

sig detta redan i sitt barndomshem.

Tro och kärlek 

Kyrkans familjearbete bygger på att Gud är god. Gud ger oss sin kärlek 

som en gåva att ge vidare. Genom att berätta om Gud i ord och handling 

gör vi tron synlig. 

När vi ser Kristus i en annan människa kan vi inte gå förbi honom om han 

behöver hjälp. ”Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra” – denna 

tanke beskriver all den verksamhet där man lindrar människors nöd eller 

söker försoning, gemenskap och rättvisa. En kristens livsstil har sin grund i 

Guds kallelse till oss att leva i kärlek. 

Ansvar för livet 

Ända från början har det varit människans uppgift att värna om skapelsen. 

För många individer, par och familjer är naturen en kraftkälla. En del av 

församlingens familjearbete sker också mitt i naturen. 

Strävan efter en ansvarsfull och måttfull livsstil hör till en kristens liv, liksom 

också strävan att inspirera andra till detta. I detta ingår också att visa 

människan som skapad varelse uppskattning och omsorg. 

Församlingen – en bild av en stor familj 

Församlingen beskrivs som Kristi kropp och Guds familj. I dessa bilder ingår 

tanken på gemenskap och olika uppgifter. Ett av kännetecknen för de 

första kristna var den inbördes kärleken. 

Många upplever det som viktigt att höra till en smågrupp i församlingen. 

Samtidigt är vår hemkyrka en helhet, en riksomfattande och världsomspännande 

Kristi kyrka. Församlingsmedlemmarna utgör kyrkan, de anställda 

är ”församlingsmedlemmar som specialiserat sig” på vissa uppgifter. 

Kyrkans familjearbete är lokal verksamhet som utförs med och för familjerna 

och samtidigt är det ett led i byggandet av Kristi kropp. 


33

34 


KYRKANS ANSTÄLLDAS FAMILJER 

Arbetsgemenskapen och de anställdas egna familjer 

De anställdas arbetstider och arbetets karaktär innebär en utmaning för 

deras egna familjer, som ofta får tänja flexibiliteten till max. Hur kan arbetsgemenskapen 

vara flexibel och ta hänsyn till de anställdas familjesituationer, 

till exempel småbarnsföräldrar eller närståendevårdare? I konkreta 

situationer är det ofta fråga om små ord och handlingar. 

Olika slags familjer 

Också församlingarnas anställda lever i olika slags familjer. I kollegiet kan 

det uppstå motstridiga känslor i förhållande till frånskilda, ombildade familjer 

eller homosexuella. Hur gör man då för att stärka den ömsesidiga 

respekten inom kollegiet? 

Den egna erfarenhetens plats i familjearbetet 

I familjearbetet är den egna personligheten och erfarenheten viktiga arbetsredskap. 

Alla har erfarenhet av hur det är att vara barn, för alla är 

barn till någon förälder. Alla anställda har erfarenhet av hur det är att bli 

bemött av föräldrar eller andra vuxna. De egna erfarenheterna kan användas 

som resurs i mötet med föräldrar. 

Egen erfarenhet av parrelationer eller föräldraskap, och eventuellt av hur 

det är att vara far- eller morförälder, utökar erfarenhetskapitalet. Vanligtvis 

finns det fler frågor än svar när det gäller familjeliv. En anställd behöver 

inte vara mer än han eller hon är. Då ger man också föräldrar lov att vara 

som de är, med alla sina frågor. 

Yrkeskunskap genom utbildning 

Familje- och relationsarbete kan man utföra även om man inte själv har 

barn eller lever i en parrelation eller om man upplever att man misslyckats i 

sitt eget familjeliv. Sakkunskap som inhämtats via utbildning utgör en grund 

för arbete i kyrkan.

Respekten för varje människa 

är en orubblig värdering i kyrkans arbete. 


35

Publikationen Familjearbete – min sak? är avsedd för kyrkans anställda 

och frivilliga och för de förtroendevalda som stöd för beslutsfattandet. 

Målet är att inspirera personer i olika roller i församlingarna att 

se sina egna möjligheter att bidra till att familjerna mår bra. 

Publikationen ger riktlinjer och konkreta arbetsredskap som hjälper 

församlingarna att bättre se till familjernas behov. 


ISBN 978-951-789-317-6 (nid.) 

ISBN 976-951-789-318-3 (PDF) 

Publikationer från Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2010:2 

ISSN 1798-7903 

Illustrationer Tarja Rae 

Layout Maarit Malinen 

Tryck: Yliopistopaino, Familjearbete – min Helsingfors sak? 2010. 

ISBN 978-951-789-317-6 

tähän tulee 

isbn viivakoodi

Familjearbete – Min sak - Sakasti

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?