Familjearbete – Min sak - Sakasti
Familjearbete –
Min sak ?
– riktlinjer för ett familjeinriktat
arbetssätt i församlingen
Publikationer från Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Familjearbete 2010:2
– min sak?
Publikationen baserar sig bland annat på strategier och
utvecklingsdokument för olika verksamhetsområden
FÖRORD 3
GRUNDEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE 5
Människan är värdefull, Människan är skapad till
gemenskap, Föräldraskap är en gåva och en uppgift,
Livsstilen föds ur tron
TRE GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER 7
Äktenskap, Familj, Kyrkans familjearbete
TRE MÖTEN I FAMILJEARBETET 9
Att möta sig själv, Att möta en annan människa,
Att möta Gud
MÅLEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE 11
Familj och egen mognad 12, Familj, parrelationer och
äktenskap 14, Familj och föräldraskap 16, Familj, mor-
och farföräldrar, faddrar 18, Familjen i utmanande,
föränderliga och svåra omständigheter 20
FYRA FÖNSTER – REDSKAP FÖR FAMILJEARBETET 23
Glädje och lärande 24, Stärka och befästa 24,
Tidigt stöd 25, Problembearbetning och krisstöd 25,
Hur man kan använda fönstren 26
FRÅN MÅLSÄTTNING TILL KONKRET ARBETE 28
Familjeinriktat arbetssätt, Familjefokusering/inriktning
förutsätter flexibilitet
UTVECKLING AV FAMILJEARBETET 30
SÄRDRAG I KYRKANS FAMILJEARBETE 32
Andlighet, Gudstjänstliv och sakramenten, Kyrkliga
förrättningar, Förlåtelse, Tro och kärlek, Ansvar för livet,
Församlingen – en bild av en stor familj
KYRKANS ANSTÄLLDAS FAMILJER 34
Arbetsgemenskapen och de anställdas egna familjer,
Olika slags familjer, Den egna erfarenhetens plats
i familjearbetet, Yrkeskunskap genom utbildning
Familjearbete – min sak?
ISBN 978-951-789-317-6 (nid.)
ISBN 976-951-789-318-3 (PDF)
Publikationer från Evangelisklutherska
kyrkan i Finland 2010:2
ISSN 1798-7903
Illustrationer Tarja Rae
Layout Maarit Malinen
Yliopistopaino, Familjearbete Helsingfors – min sak? 2009
Förord
Publikationen Familjearbete – min sak? är avsedd för kyrkans
anställda och frivilliga och för de förtroendevalda som stöd för
beslutsfattandet. Målet är att inspirera personer i olika roller
i församlingarna att se sina egna möjligheter att bidra till att
familjerna mår bra. Publikationen ger riktlinjer och konkreta
arbetsredskap som hjälper församlingarna att bättre se till familjernas
behov.
I kyrkans fostrande arbete, särskilt i barnarbetet, har familjeperspektivet
redan länge prioriterats. Examen i barn- och
ungdomsarbete ger god beredskap och färdigheter för ett
familjefokuserat arbete, men ansvaret för ett bredbasigt familjearbete
i församlingarna ligger inte enbart hos barn- och
familjearbetarna. Det behövs ett samarbete där alla anställda
bidrar med sin kompetens.
Varje anställd och alla frivilliga har viktiga perspektiv på familjen.
Av de många små delarna skapas en bättre helhetsbild
av hur familjerna på orten mår och hur församlingen kan stödja
dem. Det är inte heller enbart fråga om församlingsmedlemmarnas
familjer utan också de anställdas familjer.
Arbetsgrupp tillsatt av Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning:
Ann-Mari Holländer, barn- och familjearbete
Helena Lindfors, gudstjänstliv
Sinikka Metsätähti, vuxenarbete
Irene Nummela, diakoni och samhällsansvar
Raija Ojell KKN, varhaiskasvatus ja perhetyö
Arja Seppänen, familjearbete
Familjearbete – min sak?
3
I kyrkans familjearbete blir den kristna människosynen ofta
en motkraft till hur människor behandlas i vår tid.
Familjearbete – min sak?
GRUNDEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE
Kyrkans familjearbete har sin grund dels i Bibelns människosyn och livsuppfattning,
dels i det som vår lutherska kyrka anser vara centralt.
Människan är värdefull för att hon
• är skapad av Gud
• har friköpts från ondskans makt på ett oerhört värdefullt sätt
• är den Heliga Andens tempel.
Människan är skapad till gemenskap
Människan blir människa i samverkan med andra. Från allra första början
har människan levt i parrelationer och familj. Också församlingen är en
bild av Guds familj.
Föräldraskap är en gåva och en uppgift
Det är en vuxens uppgift att ta hand om barnen, stödja deras uppväxt
och leda dem in i vuxenlivet. I Bibeln är det en självklarhet att höra till en
gemenskap. Det sociala föräldraskapet är allas uppgift. Också de som inte
har egna barn kan aktivt stödja barnens uppväxt.
Livsstilen föds ur tron
Livet som kristen levs i de närmaste relationerna, i församlingen och i samhället.
Kärleken till nästan aktualiseras både inom familjen och i förhållande
till människor på längre avstånd. Det är inom familjen som man oftast
upplever den djupaste kärleken och den största svårigheten att älska.
Tron på Gud uppmuntrar oss att stödja våra närmaste och andra som
behöver hjälp. Tilliten till Gud ger också den kraft och uthållighet som vi
behöver i livet, till exempel för att förmedla kristen fostran eller kämpa för
en rättvisare värld.
Familjearbete – min sak?
5
I sista hand bestämmer varje människa själv
vem som hör till hans eller hennes familj.
Familjearbete – min sak?
TRE GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER
Äktenskap
Äktenskapet är en överenskommelse mellan en man och en kvinna om att
dela livet, och denna överenskommelse skyddas av samhällets lagar. Lagarna
reglerar makarnas rättigheter och skyldigheter, deras egendom,
barnens ställning och parternas juridiska och ekonomiska trygghet vid skilsmässa
eller dödsfall. Samboförhållanden ger inte samma rättigheter. Ett
par kan vigas till äktenskap hos magistraten eller i kyrkan. Par som vigts
hos magistraten kan få kyrklig välsignelse för sitt äktenskap.
Kyrklig vigsel, där man ber Gud välsigna äktenskapet, är ett naturligt val
för kristna som inleder sitt gemensamma liv. Kärleken mellan en man och en
kvinna har enligt kristen tro sin kraftkälla i Guds kärlek.
Familj
Enligt Statistikcentralen definieras familj som en enhet bestående av minst
två generationer i rakt upp- eller nedstigande led som bor i samma hushåll.
Som familj klassificeras gifta, samboende och registrerade par som
bor i gemensamt hushåll tillsammans med barn, hushåll med en förälder
och barn samt gifta, samboende eller registrerade par som inte har barn.
Personer som bor tillsammans på annan grund (t.ex. syskon som bor i samma
hushåll) brukar i allmänhet inte kallas familj. En person som bor ensam
utgör inte heller en familj enligt Statistikcentralens definition.
Verkligheten i dag är att det finns många olika slags familjer.
Kyrkans familjearbete
Med kyrkans familjearbete avses det arbete församlingarnas anställda
och frivilliga gör för att stärka olika slags familjer och deras medlemmars
• andliga liv
• personliga mognad
• inbördes omsorg och respekt
• ork i svåra livssituationer
• kontakter med församlingen.
Familjearbete – min sak?
7
Gemenskap och möten
visar sig ofta vara det viktigaste i livet.
Familjearbete – min sak?
TRE MÖTEN I FAMILJEARBETET
Ett möte kännetecknas av närvaro och gemenskap, att bli sedd och hörd.
Detta är grundpelare i kyrkans arbete. Familjearbetet ger möjligheter till
åtminstone tre slags möten.
Att möta sig själv
Ett viktigt möte sker när en människa står ansikte mot ansikte med det som
hänt henne i livet och möter det som livet format henne till.
I nära relationer blir en människa ofta tvungen att möta sina själviska och
till och med elaka sidor. Ibland kan det göra väldigt ont att möta sig själv.
Detta möte blir stärkande om det gör att människan blir medveten om sina
gåvor, om allt gott som hänt i livet och om sina drömmar. Ibland kan man i
mötet med sig själv upptäcka att det mitt i svårigheterna har funnits – och
finns – mycket kraft att gå vidare.
Att möta en annan människa
Församlingen erbjuder många möjligheter att möta människor i samma situation
som en själv eller i andra livssituationer. Medvandrare och möten
med andra i samma situation får hela tiden allt större betydelse. Frivilligverksamheten
söker nya former. Utgångspunkter i mötet mellan anställda
och församlingsmedlemmar är likvärdighet och ömsesidig respekt.
Att möta Gud
Det tredje mötet är mötet mellan Gud och människan. I kyrkans arbete
bereder vi rum för dessa möten – och ändå sker de utan att vi vet om det.
Gud finns mitt ibland oss där människor finns. Om människan inte finns tillgänglig
för mötet med sig själv i sin egen vardag kan hon ha svårt att uppleva
Guds närhet och hans inbjudan. En djupare självförståelse ökar ofta
längtan efter Gud samtidigt som den väcker behov av förlåtelse och nåd.
Familjearbete – min sak?
9
Familjearbete – min sak?
Konkreta mål är ljuspunkter
som visar vägen till destinationen.
MÅLEN FÖR KYRKANS FAMILJEARBETE
Det är kyrkans mål att handla så att familjemedlemmar i olika åldrar
• upplever Guds kärlek i vardag och fest
• får uppleva möten som ger glädje och styrka
• lär sig ta vara på sin nästa och sig själv
• får hjälp och upplever hopp i svårigheter
• kan tro på en framtid och en mening med livet
• får en allt djupare relation till Gud och hittar sin plats i församlingen.
På de följande uppslagen anges en lång rad mål för hur församlingsarbetet
kan öka familjernas välmående. Vid måluppställningen har vi använt
utvecklingsdokument från flera av kyrkans verksamhetsområden.
Målen är avsedda som inspiration för en långsiktig planering. De lyfter
också upp döda vinklar i familjearbetet. Det stora antalet mål visar på
familjearbetets omfång. Det är inte tänkt att församlingarna ska uppfylla
alla mål. Varje anställd, team och församling får själv utforma målen för
familjearbetet utgående från församlingsmedlemmarnas behov, de anställdas
synpunkter och de tillgängliga resurserna.
I indelningen av målen har vi följt olika skeden i familjens liv. Fokus ligger
på innehållsplanet och målen kan anpassas till olika familjeformer.
Ämnesområdena är följande:
Familj och egen mognad
Familj, parrelationer och äktenskap
Familj och föräldraskap
Familj, mor- och farföräldrar, faddrar
Familjen i utmanande, föränderliga och svåra omständigheter
Familjearbete – min sak?
11
12
Familjearbete – min sak?
Familj och egen mognad
Vi respekterar människors livslånga mognadsprocess på alla plan.
Barn har rätt att vara barn, unga att vara unga, vuxna att vara vuxna och
äldre att vara äldre. Alla skeden av livet är värdefulla. Den andliga, den
själsliga och den fysiska mognaden och tillväxten hänger samman.
Vi uppskattar hemmet som den viktigaste tillväxtplatsen för barn och vuxna.
Föräldrarna fostrar sina barn och barnen formar sina föräldrar. Partnerna
slipas mot varandra. Alla har sin plats i församlingen. Gränserna mellan
generationerna respekteras. Familjen är barnets första församling. Föräldrarna
ger en modell för hur barn formar sin gudsbild.
Vi ser glädjen och kärleken som kraftkällor som för oss vidare.
Människans djupaste behov är att älska och bli älskad. Kärnan i livets hemlighet
är hopp och glädje, vilket julen och påsken vittnar om. En kärleksfull
miljö sporrar till mognad och tillväxt.
Vi erbjuder lämplig andlig föda för alla åldrar.
Församlingen har chans att vara en varm gemenskap där församlingsmedlemmarna
och de anställda med sina familjer får vad de behöver för att
kunna nå en mogen andlighet.
Vi ger hemmen stöd för det andliga livet i olika skeden av familjelivet.
Dopets värde och betydelse stärks. Familjerna uppmuntras att leva ut sin tro
i vardagen till exempel genom afton- och bordsböner, andliga sånger, familjefester
och kyrkliga högtider. Familjerna uppmuntras att tillsammans delta i
gudstjänster och nattvardsfirande.
Vi utmanar människor till personlig tillväxt och att lyssna till sig själva.
Vi stöder barns och vuxnas inre självstyrning. Vi uppmuntrar dem att reflektera,
lyssna till sitt innersta, klara av misslyckanden och skapa sina egna,
konstruktiva överlevnadsmönster som de kan möta svårigheter i livet med.
Vi hjälper familjemedlemmarna se att det är tillåtet att vara ofullkomlig.
I familjen lär man sig att det är tillåtet att behöva omsorg. Det är en av
grundpelarna i en sund självbild. Barn får vara behövande. Barn i skolåldern
eller unga studerande behöver inte kunna allt eller alltid orka. Också
vuxna behöver få höra detta.
Vi försvarar barnens rätt att växa och mogna i lugn och ro.
Föräldrar får uppmuntran och hjälp att skydda barn och unga från influenser
som inte passar deras ålder. Mediefostran förbättras.
Vi söker modeller för att stödja mognad också på utmanande områden.
Vi lär oss konstruktiva sätt att handskas med aggressioner i familjen och
förmåga att möta kroppens helighet, könsfrågor och sexualitet. Vi erbjuder
möjlighet till stöd bland annat för familjer som lever med sjukdom.
Vi skapar stödgrupper där människor i samma situation kan dela och lossa
sina och varandras bördor. Svåra erfarenheter tär på krafterna och när de
kapslas in försvårar de den personliga tillväxten. I familjer kan bördorna
också överföras till barnen. Vi beaktar barns, vuxnas och äldres varierande
behov av stöd.
Vi beaktar de äldres utvecklingsbehov.
Vi är lyhörda för de äldre familjemedlemmarnas behov. Vi ordnar möjligheter
att dela erfarenheter och frågeställningar kring till exempel familjesituation,
förmåga att hänga med i utvecklingen, hälsa, relationer och
död. Vi bjuder in de äldre att delta i meningsfull frivilligverksamhet.
Vi betonar mångfalden som rikedom.
Vi stöder möten mellan barn och familjer från olika kulturer och religioner.
Utifrån den kristna människosynen och respekten erbjuder kyrkans familjearbete
goda förutsättningar att möta mångfalden.
Familjearbete – min sak?
13
14
Familjearbete – min sak?
Familj, parrelationer och äktenskap.
Vi ökar betydelsen av löften och trohet.
Vi försvarar äktenskapets och det långvariga parförhållandets värde. Ett
gott förhållande mellan partnerna är i sig värdefullt. Föräldrarnas relation
är också barnens andliga hem.
Vi värdesätter parrelations- och äktenskapsarbete.
Ett långsiktigt och målmedvetet parrelations- och äktenskapsarbete ses
som en del av församlingens familjearbete. Vi utser en person bland de
anställda som har ansvar för detta arbete. Vi ser till att både män och
kvinnor deltar i planeringen och genomförandet.
Vi informerar om möjligheter att vårda parrelationer.
Våra egna anställda, våra samarbetspartner och församlingsmedlemmarna
får information om verksamhetsformer som ordnas av församlingen,
kristna organisationer och hela kyrkan. Vi använder webbkommunikation.
Vi tar upp relationsfrågor inom vårt eget arbetsområde.
Vuxen-barngrupper, föräldraträffar, personliga samtal och förrättningssamtal
ger goda möjligheter att lyfta fram relationsfrågor. I vigsel- och
dopsamtalen talar vi om parets relation och erbjuder möjligheter till fortsatt
kontakt. Vid förrättningssamtalen använder vi material som passar
situationen.
Vi ordnar parrelationsarbete i vår egen församling.
Vi erbjuder församlingsmedlemmarna möjlighet att delta i evenemang,
konserter, föreläsningar, diskussionskvällar, smågrupper och veckoslutsläger
som behandlar relationer. Vi utvecklar webbaserade verksamhetsformer
och webbkommunikationen.
Vi stöder unga och unga vuxna i deras sällskapande.
Vi söker idéer och moderna sätt att hjälpa sällskapande par hitta formerna
för ömsesidig respekt. Vi tar vara på de möjligheter som finns i konfirmandundervisningen
och hjälpledarverksamheten.
Vi uppmärksammar livets mångfald i pararbetet.
I planeringen och genomförandet av pararbetet tar vi hänsyn till parens
ålder, livssituation och varierande livsfrågor, till exempel unga vuxna,
äldre, småbarnsföräldrar, fosterfamiljer, mångkulturella par och återflyttare.
Också många singlar har behov av att tala om relationsfrågor.
Vi utmanar frivilliga par att ta ansvar.
Vi kallar friviliga till den arbetsgrupp som planerar relationsarbetet. För
frivilliga ordnar vi gemensamma träffar, utbildning och möjligheter att hålla
föreläsningar, hjälpa till med det praktiska eller leda grupper. Vi ser till
att de får stöd i sin uppgift.
Vi påverkar via medierna.
Vi lyfter fram relationsfrågor
i lokala medier.
Familjearbete – min sak?
3
15
16
Familjearbete – min sak?
Familj och föräldraskap
Vi vårdar en familjeatmosfär präglad av omsorg och glädje.
Vi hjälper familjerna att få ett gott och fridfullt vardagsliv hemma. Barnets
tankar präglas av det man talar om i hemmet. Mera vänlighet, glädje och
uppmuntran, mindre klander, kritik och krav.
Vi ger vuxna möjlighet att reflektera över sina värderingar.
I familjeklubbar, vid föräldraträffar och i smågrupper ger vi föräldrar utrymme
att fundera över vilka värderingar de vill förmedla åt sina barn.
Vi stöder föräldrar som är osäkra om det är korrekt att ge sina barn en
kristen fostran. Vi talar för vård av det andliga livet som en naturlig grundläggande
rättighet för alla åldrar. Om barnet inte under barndomen och
ungdomstiden får lära sig att reflektera över värderingar kanske förmågan
att välja övertygelse saknas som vuxen.
Vi stärker en holistisk kristen fostran som skapar rum för delaktighet.
Vi sammanlänkar barns och ungas kristna fostran och undervisningen
med olika slags aktiviteter, vardagliga situationer, lek,
spel och annat som hör till fostran. Vi ger barnen en
positiv och trygg uppfattning om tron och
församlingen. Lågtröskelevenemang för
familjer planeras och ordnas
tillsammans med familjerna.
De anställdas interaktiva och
pedagogiska kompetens fördjupas.
Familjen är barnets första
smågrupp. De anställda
utbildas till att kunna hjälpa
föräldrarna lära barn och unga
hur man skapar konstruktiva
syskon-, kompis- och vänskapsrelationer.
Föräldrar
uppmuntras att utbilda sig
till ledare på frivillig basis.
Vi eftersträvar en positiv vuxensamverkan.
Vi eftersträvar en positiv samverkan med föräldrarna. Förutom att vi tar
oss an föräldraskapets utmaningar och problem talar vi också om det
glädjefyllda i att vara förälder.
Vi framhåller gränsernas stora betydelse i fostran.
Tillsammans med föräldrarna lyfter vi upp gränsernas betydelse och föräldrarnas
förstahandsansvar för barnens och de ungas välmående.
Vi utvecklar förrättningssamtalen.
Vid förrättningssamtalen tar vi oss tid att lyssna och ta upp aktuella familjefrågor.
Vi beaktar de många relationer som finns i en familj och de spänningar
de kan ge upphov till. Vi reserverar tillräckligt med tid för samtalet
och vid behov använder vi ett släktträd för att skapa en överblick över familjesituationen.
Vi förbättrar samarbetet mellan olika kategorier av anställda.
Vi värdesätter de möten som sker vid dop- och konfirmationsfester och begravningar.
Vi möter familjemedlemmar, faddrar och andra gäster utan
brådska. Vi fortsätter kontakten genom personlig interaktion och via elektroniska
medier. Vi skapar frimodigt nya handlingssätt och samarbetsformer
som stärker enheten.
Vi lyssnar på barn i olika åldrar och deras föräldrar.
Vi satsar på att lyssna till hur barn i alla åldrar och deras föräldrar har
det. Vi utvecklar innehållet i föräldraträffarna. Vi försöker stärka relationerna
mellan unga och deras föräldrar också i de ungas frigörelseskede.
Vi tar hänsyn till familjemedlemmarna till exempel i konfirmationsmässan.
Vi utvecklar våra sätt att hitta och hjälpa familjer som behöver extra stöd.
Vi hjälper frånskilda föräldrar att samarbeta som föräldrar. Vi stärker det
diakonala greppet och beredskapen att möta familjer i olika slag av nöd
genom stödgrupper för föräldrar, effektiverat stöd till enskilda familjer och
långvarigt familjegruppsarbete.
Vi är öppna för de frågor som uppstår hos föräldrar med vuxna barn.
Vi uppmuntrar föräldrar att sköta relationerna till sina vuxna barn. Vi hjälper
föräldrar att vid behov dra gränser i förhållande till sina vuxna barn
och deras krav.
Familjearbete – min sak?
17
18
Familjearbete – min sak?
Familj, mor- och farföräldrar, faddrar
Vi stärker medvetenheten om att man hör till en kedja av generationer.
Vi uppmuntrar familjer att hålla kontakt med mor- och farföräldrar. Vi beaktar
de utmaningar och behov som finns i stödjandet av far- och morföräldrar
i olika familjekonstellationer.
Vi skapar verksamhetsutrymme för socialt mor- och farföräldraskap.
Församlingen har möjlighet att sammanföra barn som saknar mor- och farföräldrar
och mor- och farföräldrar som saknar barn.
Vi utvecklar redskap för att växa in i rollen som mor- och farförälder.
Vi skapar egna grupper för mor- och farföräldrar. Vi ger plats för diskussion
om livet som mor- och farförälder, om lyckan och svårigheterna,
värderingar och barnens livssituation etc.
Vi värdesätter far- och morföräldrarnas livserfarenhet.
I församlingens verksamhet ger vi utrymme för det perspektiv mor- och
farföräldrar har fått genom sin livserfarenhet och den förmåga de har att
se vad som är väsentligt i livet.
Vi inser far- och morföräldrarnas viktiga roll i att förmedla kristen tro och
kristna traditioner till barnen. Vi talar med respekt om far- och morföräldrarnas
förböner och deras stöd i den kristna fostran. Vi uppmuntrar dem
att återberätta de bibliska berättelserna, sjunga andliga sånger och gå
till nattvarden tillsammans med barnen. Vi bjuder in dem att ta ansvar i
mässor, familjeklubbar, temakvällar och stödgrupper.
Vi ger utrymme att fundera över livets gränser.
När ett barn föds, föds också nya far- och morföräldrar, och detta sker
om och om igen med varje barn. När en far- eller morförälder dör möter
barnen och familjen den andra gränsen för livet. Vi skapar möjligheter att
bearbeta sorgen efter att man förlorat en mor- eller farförälder och lyfter
fram det kristna hoppet.
Vi ökar vår egen och församlingsmedlemmarnas medvetenhet om faddrarnas
uppgifter. Inom vårt eget verksamhetsområde, i informationen och på
webbsidorna lyfter vi fram medvetenheten om vad det är att vara fadder.
Vi stärker fadderskapets kristna betydelse. Vi betonar en fadders uppgift
som förebedjare för barnet och barnets familj.
Vi utrustar faddrar.
I konfirmandundervisningen och hjälpledarutbildningen utrustar vi
framtida faddrar med de redskap de behöver. Vi tar fram material om
fadderskap och delar ut det till faddrarna.
Vi uppmuntrar faddrarna till delaktighet.
Vi ger faddrar möjlighet att sjunga, tala, be och välsigna sina fadderbarn
vid dopet eller konfirmationen. Vi bjuder in dem till gudstjänster och till att
välsigna sina fadderbarn vid skolstarten. Vi ordnar läger för faddrar och
fadderbarn.
Vi stärker fadderskapet och kontinuiteten.
Vi uppmuntrar faddrar att hålla regelbunden kontakt med sitt fadderbarn.
Vi uppmuntrar faddrarna att stödja fadderbarnet och föräldrarna vid förändringar
i livet. Vi försvarar barnets rätt att hålla kontakt med sina faddrar
till exempel i skilsmässosituationer.
Vi utvecklar församlingens strukturer
för att möta faddrar.
Vi tar upp fadderskap som tema
på arbetsplatsmöten.
Vi använder material avsett för
faddrar som kontaktredskap.
Vi skapar praxis som ger
faddrar möjlighet att delta
i dopsamtal och vi
utvecklar fadderskapet.
Familjearbete – min sak?
19
320
Familjearbete – min sak?
Familjen i utmanande, föränderliga och
svåra omständigheter
Vi lyfter fram de livsalternativ tron kan ge.
Vi betonar kontinuitet och stabilitet i mänskliga relationer. Vi stöder familjerna
att välja måttlighet som alternativ till skuldsättning. Vi lyfter fram
möjligheterna att välja en lugnare livsstil. Vi försvarar allas lika människovärde
genom att tala för till exempel barnens, de äldres och de handikappades
sak.
Vi stöder familjemedlemmarna vid förändringar i livssituationen.
Vi är medvetna om de risker och möjligheter det innebär för individens och
hela familjens välmående att till exempel bli arbetslös eller flytta till en ny
ort. Vi erbjuder samtalshjälp, självhjälpsgrupper och frivilligverksamhet. Vi
skapar lågtröskelmöjligheter för stillhet och förbön.
Vi ordnar gruppaktiviteter efter behov.
Vi stöder närståendevårdare och familjer där sjukdom eller handikapp
kräver anpassning eller gör livet tungt. Vi är medvetna om de speciella
frågor som följer med tonårsgraviditeter, barnlöshet, adoption, fosterföräldrar
och regnbågsfamiljer. Vi söker vägar för att stödja föräldrar vars
barn har omhändertagits.
Vi stöder familjen när familjestrukturen förändras.
Vi erbjuder samtalsstöd eller självhjälpsgrupper för änkor och änklingar,
frånskilda, barn i skilsmässofamiljer eller medlemmar i ombildade familjer.
Vi hjälper ensamföräldrar att orka. Vi beaktar dessa familjefrågor vid
föräldraträffar och föreläsningsserier om familjefrågor.
Vi erbjuder hjälp vid plötsliga chockupplevelser och olyckor.
Som arbetsgemenskap tar vi ansvar för att i samverkan med lokala nätverk
skapa en klar praxis för plötsliga händelser. Vi använder oss av de
möjligheter gudstjänstlivet erbjuder för att stödja och trösta. Vi tar kontakt
och besöker människor som till exempel har mist sitt hem eller någon närstående.
Vi talar om beroendeproblem.
Vi är medvetna om olika slag av beroenden: alkohol, droger, medicin,
sex, spel, webb, arbete. Vi känner till vem i vår egen organisation som
har sakkunskap i beroendefrågor och vart hjälpbehövande kan hänvisas i
det lokala hjälpnätverket. Vi tvekar inte att dela vår oro med en kollega,
oberoende av om oron gäller en församlingsmedlem eller någon i arbetsgemenskapen.
Vi hänvisar personer med beroende till hjälp.
Vi ser våldets många ansikten och ingriper.
Vi känner till olika uttrycksformer för andligt, psykiskt, fysiskt och sexuellt
våld och vilka långtgående traumatiska verkningar detta kan ha på alla
familjemedlemmar. Vi skapar handlingsformer för tidigt ingripande. Vi
samarbetar med skolor, arbetsplatser, organisationer och kommunen och
framför allt med föräldrar för att förebygga och identifiera mobbning och
olika slag av våld.
Vi är medvetna om mångkulturella familjers och återflyttares utmaningar.
Dessa familjer inbjuder vi aktivt att delta i församlingsgemenskapen. Vi
skapar trygga omgivningar där de kan träffa varandra och andra invånare
på orten. Vi ökar samverkan mellan till exempel rådgivningen, skolan
och församlingen.
Familjearbete – min sak?
21
22
Ett skepp färdas inte på havet bara för
att undvika att gå på grund, inte heller
är familjearbete bara en fråga om att
förebygga eller reparera skador.
Familjearbete – min sak?
FYRA FÖNSTER – REDSKAP FÖR FAMILJEARBETET
FÖREBYGGANDE
OCH
UPPMUNTRANDE
FAMILJEARBETE
KORJAAVA
PERHETYÖ
Familjearbetet har traditionellt delats in i arbete som
förebygger och arbete som korrigerar problem. Indelningen
är allt för snäv för att ge en rättvis bild av hur
rikt och omfattande kyrkans familjearbete är.
Här ges en beskrivning av familjearbetet med hjälp av
fyra fönster. De övre fönstren beskriver ett stärkande
och uppmuntrande familjearbete (jfr förebyggande arbete)
och de nedre beskriver det korrigerande arbetet.
Glädje och lärande Stärka och befästa
Tidigt stöd Problembearbetning
och krisstöd
Familjearbete – min sak?
23
24
Glädje och lärande
Familjearbetets första fönster beskriver all den verksamhet
och alla de möten där det är roligt att vara tillsammans
och där man är intresserad av att lära sig nya saker.
I arbetet med familjerna och familjemedlemmarna är
samvaron och gemenskapen värdefull i sig. Människors
naturliga längtan efter tillväxt kommer fram på många
sätt i olika roller: som flickor och pojkar, som män och
kvinnor, som föräldrar och makar, som far- och morföräldrar, som faddrar
osv. Lärande är till sin karaktär givande, även om det också kan kräva
ansträngning och vara tungt.
I familjearbetet handlar det om glädje och lärande när vi tillsammans
musicerar, diskuterar, håller andakt, åker på utfärd eller deltar i familjemässor,
klubbar, grupper och föräldraträffar. Deltagarna kan njuta av
att vara tillsammans, spegla sina livsfrågor och livserfarenheter mot varandra,
få nya insikter, växa till andligen och tillägna sig andliga, sociala,
fysiska och andra färdigheter.
Tidigt stöd
Familjearbete – min sak?
Det tredje fönstret talar om att upptäcka familjers behov
av tidigt stöd och att reagera på det. Det är fråga
om korrigerande familjearbete.
Barn och unga är känsliga sensorer för hur familjen mår.
Om saker och ting inte står rätt till berättar eller signalerar
de det på olika sätt. När man reagerar på något
i ett barns, en ungdoms eller en vuxens beteende är
det bra att tala om det med en kollega. Genom tidigt och vist ingripande
och styrning till professionell hjälp kan man hindra att situationen förvärras
och därmed hjälpa barnet och föräldrarna.
I det konkreta arbetet möter man det tidiga ingripandets utmaningar till
exempel när en söndagsskollärare märker att ett barn gång på gång är
hungrigt eller om en diakoniarbetare ser att en ung familjemedlem har en
osund inställning till alkohol och droger.
Stärka och befästa
Det stärkande perspektivet i familjearbetet talar om
framförhållning inför krävande livssituationer.
Medvetenhet om de utmaningar som följer med åldrande
eller om olika skeden i en parrelations eller familjs
utveckling ger församlingarna möjlighet att i förebyggande
syfte stödja familjerna inför känsliga skeden och
händelser livet.
En förstärkning eller ett befästande av det som redan finns behövs till
exempel när första barnet föds, i familjer med tonåringar och när huset blir
tomt. Konkreta arbetsformer som placerar sig i detta fönster är samarbete
med rådgivningen, familjeklubbar, beaktande av tonåringarnas föräldrars
behov i samband med konfirmandarbetet eller parrelationsarbete för personer
i åldern 50+. När man tillsammans deltar i nattvarden stärks både
ens egen andliga tillväxt och familje- och församlingsbanden.
Problembearbetning och krisstöd
Det fjärde perspektivet på familjearbetet beskriver en
situation där en enskild familjemedlem, ett par eller en
hel familj behöver hjälp. Problemsituationen kan ha vuxit
fram under en lång tid eller så kan det vara fråga om
en akut kris.
Svårigheter av olika grad blir ofta komplicerade problem
om man inte medvetet tar itu med dem. En del av
kyrkans personal har professionell kompetens att leda en mera långvarig
terapeutisk process och fungera som stödpersoner. Alla kyrkans anställda
bör ha grundläggande kunskap om hur man ger omedelbart stöd i akuta
krissituationer och när man ska hänvisa någon till mera omfattande hjälp.
Hembesök, enskilda träffar, långvarigt arbete och stödgrupper är exempel
på arbetsformer som passar in i det fjärde fönstret.
Kyrkans familjerådgivning har specialiserat sig på att hjälpa par, familjer
och enskilda personer i kris. På många orter ger familjerådgivarna andra
kyrkligt anställda handledning och utbildning i att kunna ge stöd i familjefrågor.
Familjearbete – min sak? 25
26
HUR FÖNSTREN KAN ANVÄNDAS
De fyra perspektiven är inte heltäckande. I verkligheten är familjearbetet
och familjelivet djupare och mera omfattande – det finns fler perspektiv
och fler situationer. Ibland kan alla fyra perspektiven aktualiseras i ett
enda möte.
Fönstren hjälper till att ge en överblick över familjearbetets vidd. Man kan
använda dem som en hjälp för att strukturera och planera sitt eget arbete.
De visar tydligt var det egna basarbetet som regel placerar sig och hur
långt det egna kunnande räcker.
Familjearbetets fyra fönster kan användas som utgångspunkt när man ser
över hur väl församlingens familjearbete täcker olika familjers behov, om
det finns överlappningar eller obeaktade områden. Vilka är de anställdas
styrkor, vilka områden behöver utvecklas och hurdan utbildning behövs?
Fönstren kan också fungera som hjälpmedel vid planeringen av konkreta
evenemang eller aktiviteter. Det är till exempel lättare att planera en
föräldrakväll för dagklubbsbarnen när man har funderat över om man i
första hand strävar efter glädje och lärande eller om man kanske vill ge
plats för föräldrars oro för barnen.
Familjearbete – min sak?
Ibland kan alla fyra perspektiven
aktualiseras i ett enda möte.
Glädje och lärande Stärka och befästa
Tidigt stöd Problembearbetning
och krisstöd
Familjearbete – min sak? 27
28
Familjearbete – min sak?
FRÅN MÅLSÄTTNING
TILL KONKRET ARBETE
Ett familjeinriktat arbete innebär åtminstone två saker:
• Man tar hänsyn till familjen utgående från familjens behov.
Familjemedlemmarnas fysiska, psykiska, sociala och andliga behov är viktiga.
Alla som verkar i församlingen har som uppgift att lyssna till familjernas
och enskilda familjemedlemmars behov och möta dem enligt eget
övervägande inom ramen för sin uppgift. Kyrkans anställda värnar om
en aktiv och visionär dialog. De kan också erbjuda stöd som församlingsmedlemmarna
inte nödvändigtvis förstår att begära. Samtalet är en äkta
dialog.
• Familjen är närvarande också i mötet med en enskild person.
En människa kommer alltid från en familj. Man bär med sig sin aktuella
familjesituation i mötet med andra, också när det inte är något man uttryckligen
talar om. När den som arbetar för församlingen är medveten
om detta återspeglar det hur man möter församlingsmedlemmen. Man kan
ge akt på hans eller hennes liv och reagera på det också ur ett familjeperspektiv.
Familjeinriktning förutsätter flexibilitet.
Kontakterna med olika människor utmanar alla i församlingen att flexibelt
växla mellan olika situationer i familjearbetet. Kantorn kan på en gång
gå från att vara en glad musiker som övar körsång till en familjearbetare
som möter ett barns smärta över en frånvarande förälder. På motsvarande
sätt kan en präst direkt efter en andakt få ta del av oron kring en familjs
alkoholproblem. Personalen på pastorskansliet kan få ett samtal som gäller
praktiska arrangemang i församlingens verksamhet samtidigt som en person
som nyligen mist en närstående kommer in genom dörren.
En människa bär med sig
sin aktuella familjesituation
i mötet med
andra, också när man
inte uttryckligen talar
om familjen.
Familjearbete – min sak?
29
30
Familjearbete – min sak?
UTVECKLING AV FAMILJEARBETET
Församlingarna har nått olika långt med familjearbetet och ett familjeinriktat
angreppssätt. Församlingssammanslagningar kan ibland på gott eller
ont svänga upp och ned på tidigare strukturer inom familjearbetet. Detta
avsnitt om utveckling av familjearbetet ger redskap för bedömning av församlingens
nuvarande familjearbete och för framtidsplanerna. Familjearbetet
och det familjeinriktade greppet stärks om familjearbetet utvecklas
på följande områden:
Gemensam plan för familjearbetet
Församlingen har en gemensam, långsiktig plan för hur familjeinriktningen
ska stärkas och familjearbetet utvecklas.
En ansvarsperson för familjearbetet och ett familjearbetsteam
Församlingen har en anställd som ansvarar för familjearbetet och till vars
arbetsbeskrivning hör att utveckla och koordinera församlingens familjearbete.
Denna person leder ett familjearbetsteam som består av anställda
från olika verksamhetssektorer.
Samarbete över sektorgränserna
Familjearbetet genomförs med ett gränsöverskridande arbetssätt. För gemensam
verksamhet, upphandling och utbildning reserveras en egen budget.
I planeringen betonas utvecklingen av frivilligverksamheten inom familjearbetet,
och arbetstid reserveras för detta utvecklingsarbete.
Jämställt beaktande av kvinnliga och manliga perspektiv
Församlingen slår vakt om att mäns och pojkars samt kvinnors och flickors
särdrag beaktas i familjearbetet. Båda könen är representerade i familjearbetsteamet.
Familjeinriktat arbetssätt
De anställda utvecklar sitt eget basarbete så att det till innehållet blir mera
familjeinriktat. Arbetsmängden ökar inte nödvändigtvis.
Nätverk
Församlingen deltar i skapandet av strukturer för lokalt, långsiktigt nätverkssamarbete
som alla parter har nytta av. Enskilda anställda utvecklar
lämpliga verksamhetsmodeller inom sina egna lokala nätverk. Församlingen
använder sig av riksomfattande nätverk och den utbildning och det
material dessa producerar.
På en lång resa har även en liten justering
av kursen en avgörande betydelse för
vilken hamn skeppet når.
Familjearbete – min sak?
31
32
Familjearbete – min sak?
SÄRDRAG I KYRKANS FAMILJEARBETE
Kommunerna och många föreningar och kristna organisationer utför också
familjearbete vid sidan av församlingarna. Vilka är kyrkans specifika
särdrag i familjearbetet?
Andlighet
Andligheten är en naturlig del av det mänskliga. Människan har en längtan
efter Gud, eftersom hennes primära relation är relationen till Gud. En röd
tråd i kyrkans familjearbete är att vårda troslivet för personer i alla åldrar.
Gudstjänstlivet och sakramenten
Människan behöver finnas i Guds närvaro, söka hans vilja genom Bibeln
och ingå i en församlingsgemenskap. Genom dopet innesluter Gud oss i sin
gemenskap. Nattvardsfirandet i mässan ger krafter åt både barn och vuxna.
Genom att sjunga, hålla andakt och be tillsammans stärks och skapas
kontakter mellan olika åldrar. Dessa dimensioner finns alltid på ett eller
annat sätt närvarande i familjearbetet.
Kyrkliga förrättningar
Vid jordfästningar möts sörjande, vid dop finns glädjen över det nya livet
och en ny församlingsmedlem. Vid en vigsel gläds vi över kärleken och
ber för dem som ingått äktenskap. Vardag och fest, brustenhet och gemenskap,
glädje och sorg – allt ryms i de kyrkliga förrättningarna och de
familjefester som följer med dem.
Förlåtelse
I många religioner närmar man sig Gud genom arbete, gåvor och förtjänster.
Kristendomens primära budskap är nåd. Guds förlåtelse är en gåva till
den som brutit och gjort fel. Att be om förlåtelse, ta emot förlåtelse och ge
förlåtelse är grundläggande kunskaper i livet. Det är bra om man får lära
sig detta redan i sitt barndomshem.
Tro och kärlek
Kyrkans familjearbete bygger på att Gud är god. Gud ger oss sin kärlek
som en gåva att ge vidare. Genom att berätta om Gud i ord och handling
gör vi tron synlig.
När vi ser Kristus i en annan människa kan vi inte gå förbi honom om han
behöver hjälp. ”Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra” – denna
tanke beskriver all den verksamhet där man lindrar människors nöd eller
söker försoning, gemenskap och rättvisa. En kristens livsstil har sin grund i
Guds kallelse till oss att leva i kärlek.
Ansvar för livet
Ända från början har det varit människans uppgift att värna om skapelsen.
För många individer, par och familjer är naturen en kraftkälla. En del av
församlingens familjearbete sker också mitt i naturen.
Strävan efter en ansvarsfull och måttfull livsstil hör till en kristens liv, liksom
också strävan att inspirera andra till detta. I detta ingår också att visa
människan som skapad varelse uppskattning och omsorg.
Församlingen – en bild av en stor familj
Församlingen beskrivs som Kristi kropp och Guds familj. I dessa bilder ingår
tanken på gemenskap och olika uppgifter. Ett av kännetecknen för de
första kristna var den inbördes kärleken.
Många upplever det som viktigt att höra till en smågrupp i församlingen.
Samtidigt är vår hemkyrka en helhet, en riksomfattande och världsomspännande
Kristi kyrka. Församlingsmedlemmarna utgör kyrkan, de anställda
är ”församlingsmedlemmar som specialiserat sig” på vissa uppgifter.
Kyrkans familjearbete är lokal verksamhet som utförs med och för familjerna
och samtidigt är det ett led i byggandet av Kristi kropp.
Familjearbete – min sak?
33
34
Familjearbete – min sak?
KYRKANS ANSTÄLLDAS FAMILJER
Arbetsgemenskapen och de anställdas egna familjer
De anställdas arbetstider och arbetets karaktär innebär en utmaning för
deras egna familjer, som ofta får tänja flexibiliteten till max. Hur kan arbetsgemenskapen
vara flexibel och ta hänsyn till de anställdas familjesituationer,
till exempel småbarnsföräldrar eller närståendevårdare? I konkreta
situationer är det ofta fråga om små ord och handlingar.
Olika slags familjer
Också församlingarnas anställda lever i olika slags familjer. I kollegiet kan
det uppstå motstridiga känslor i förhållande till frånskilda, ombildade familjer
eller homosexuella. Hur gör man då för att stärka den ömsesidiga
respekten inom kollegiet?
Den egna erfarenhetens plats i familjearbetet
I familjearbetet är den egna personligheten och erfarenheten viktiga arbetsredskap.
Alla har erfarenhet av hur det är att vara barn, för alla är
barn till någon förälder. Alla anställda har erfarenhet av hur det är att bli
bemött av föräldrar eller andra vuxna. De egna erfarenheterna kan användas
som resurs i mötet med föräldrar.
Egen erfarenhet av parrelationer eller föräldraskap, och eventuellt av hur
det är att vara far- eller morförälder, utökar erfarenhetskapitalet. Vanligtvis
finns det fler frågor än svar när det gäller familjeliv. En anställd behöver
inte vara mer än han eller hon är. Då ger man också föräldrar lov att vara
som de är, med alla sina frågor.
Yrkeskunskap genom utbildning
Familje- och relationsarbete kan man utföra även om man inte själv har
barn eller lever i en parrelation eller om man upplever att man misslyckats i
sitt eget familjeliv. Sakkunskap som inhämtats via utbildning utgör en grund
för arbete i kyrkan.
Respekten för varje människa
är en orubblig värdering i kyrkans arbete.
Familjearbete – min sak?
35
Publikationen Familjearbete – min sak? är avsedd för kyrkans anställda
och frivilliga och för de förtroendevalda som stöd för beslutsfattandet.
Målet är att inspirera personer i olika roller i församlingarna att
se sina egna möjligheter att bidra till att familjerna mår bra.
Publikationen ger riktlinjer och konkreta arbetsredskap som hjälper
församlingarna att bättre se till familjernas behov.
Familjearbete – min sak?
ISBN 978-951-789-317-6 (nid.)
ISBN 976-951-789-318-3 (PDF)
Publikationer från Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2010:2
ISSN 1798-7903
Illustrationer Tarja Rae
Layout Maarit Malinen
Tryck: Yliopistopaino, Familjearbete – min Helsingfors sak? 2010.
ISBN 978-951-789-317-6
tähän tulee
isbn viivakoodi
Change language