1976 nr 164.pdf - BADA - Högskolan i Borås

bada.hb.se

1976 nr 164.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Innehåll.

l Inledning ,

l

~

2 Presentatibn av författarinnan och bokens ti lkomst

l

l

3 Samandrag av handlingen i onkel oms stuga

4 Onkel Toms stuga på engelska

13 ~ammanf attsing

14 ör te ck ni nk över undersökta böcker


Presentation av författarinnan och bo ens tillko L st.

l l l

Harriet Beecher Stowe föddes 1811 i N6 w England som dotter till en

berömd predikant. 1832 flyttade familjen till Cincinnati som låg

på Ohios nordeida. Söder om floden bör jade slavs,baten L Kentucky,

men trots när eten gjorde Harriet bara ett kort esök där under

de 18 år som h hon var bosatt i ~incinnati. Till d g n egentliga södern

reste hod aldrig. 1qågon direkt kdntakt med kiaveriet fick

hon inte, men hon kände starkt för nedrerna och f og deras parti.

Goda vänner till familjen tog emot ocd hjälpte fljrrymda slavar,

som tagit sig över floden, och själv fick hon en dag erfara, att

~

hennes färgade tjänsteflicka också hade rymt från södern och nu

var eftersökt av sin ägare. Harriets man och bro?, även dessa

predikanter, förde då nattetid längs småvägar flickan till en

farmare som gömde henne. Denna händelse ligger till grund för

en episod i boken, som för övrigt till stor del ar byggd på sådant

som n arr det har hört berättas ocd son därig8n8m har fått

bilda ~erkli~detsunderlag. l

Men Onkel TO~S stuga skrevs först sedan

hon 1850 hade flyttat

faktorn för bdkens tillkomst var

bestämde, att förrymda slavar

med titeln

Boken blev en f Örsäl jningssuccé och hdde et t sno' r mt inflytande

på diskussioneln om slaveriets vara eljer icke vaka. En av verk- . .

ningarna blev att det .blev nästan omijjfigt att &enomdriva Fugi-

9~

tive Slave ACT. Nästan alla i

d

nordsta erna vägra

~

e att acceptera

denna lag. Dessutom piskade boken upp en känslos orm som blev en

av de bidragande orsakerna till inbör eskriget. '

Onkel Toms stdgas betydelse ligger inte på det 1 tterära planet.

Boken är, i vi!saa partier, överdrivet sentimenta , och präglas

av f örfattaridnana religiösa ideologi .l Onkel Tom är helt felfri,

religiöst såvql som moraliskt, och blilr därför g .nska ointressant

som manniska. Man tror inte på honom. Ti.11 slut ör han martyrdöden

som en $isti efterföljare. Bokeln får snar .re ses som ett

historiskt dokument från den tidens Amerika, en lolitisk stridsskrift

som hade ett enormt inflytande på sin. sam id,

\

l

.l


Sammandrag avhandlingen i Onkel Tomsstuga.

l

I boken löpertvå berättelser parallellt. &da på den farm

i ~entucky, d?r Onkel Tom och en m%gd andra Shelby,

en god och välvillig godsägare. Denne rakar

och blir tvungen att kälja

handlaren Halky. Pojkens mor,

med sonen till nordstaterna hela

kumpaner. Slutligen, efter h jalp når hon Ca-

nada och kan !örja ett nytt liv i frihet med sin man

Georg som flytt fr& ett granngods.

Onkel lom därdmot ar för trofast för att

. alltid kunnat lita på honom och ska inte

Han finner sig i sitt öde trots att han

barn. Ett vis& hopp att få komma

Både fru shelby och familjens

, tillbaka honom så fort deras

. .

räddar Onkel Tom en liten flicka,

och köps därefter av

P

ennes far den

St. Clare. Han tillbringar fle a år som en aktjänare

hos denna familj. De lilla flickan

av godhet och osj2ilviskhett och Onkel Tom

blir'mycket fasta vid varandra, och hon utverkar

k

av sin far, att

han ska återfd sin frihet och kunna vända tillba a till sin familj.

Men inndn planerna hunnit förverkligas bli^ Eva sjuk och

dör, och kort därefter avlider hennes far i en olyckshändelse.

Onkel och ropas in av ~'gree, en grym

P& plantagen lever slavaTna ett hårt

de stupar och tvingas d+ vidare med

därifrån, men de enda som

mulatdkvinna, och

Tom $lir erbjuden

sdt Gud givit

de andra. Trots

sig brutaliseras.

för sent.

l

Georg Shelby

I bokens slut knyts de båda berätf elseina, saman igen. Det

visar sig, att Cassy ar mor till,Eliza, som flydqe till Canada.

De skildes åt och fick olikaagare, nar Eliza va en liten

0

flicka. Nu åtdrförenas de TT

i Canada, där Cassy fa

hos sin dotter och svärson. Så srnåningom reser h

till Afrika fö att dar arbeta för 'sitt folks

l

, .

. ..

.. , . ,

. .

. .

l


Onkel Toms stbga på engelska.

Den engelska versionen av Onkel Toms stuga som har granskats ingår

i Everyman's library och utkom dar första gången 1909. Då inget

nämis om bearbetning eller förkortning, utgår jag ifrån, att texten

följer: originalets.

Boken är indelad i '45 kapitel med och är i sin

helhet p& 433 sidor. Spraket ar passat för barn,

. och texten är vzldigt finstilt. inte .

Det enda som gjorts f ör att

ord i dialogeha satts med

must be k e p t d o w n,

e

milda, lättrörda, fantasifulla, tåliga, anspråkskösa, känsliga

Författarinnan, som med all kraft bekämpade slav riet, var trots'

detta mycket fördomsfull. Negrer var, enligt henpe, barnsliga,

och hade stor fallenhet för husliga sysslor. ~ågba exempel ur

boken : I

Tam, who had the soft impressible cature of hik kindly race,

ever yearnidg towards the simple and childlike~.

She was a nqtive and essential cook, co0king.b ing an indi-

, genous talent of the African race. 1 .

... and the elder ones poured forth words of e dearment, ming-

P

led in prayqrs and blessings after ihe manner of their susceptible

race. l

~ e

I boken förekdmmer även flera mulatter, och typi kt för förfat-

8

tarinnans inst!ällning är, att det är dessa som är de intelligenta

och handli2/gskraftiga, stolta och ädla. . I

. . that pcdliar air of re.finement , that softnbss of voice and

manner, whidh seems in many cases be a particular gift to the

quadron and mulat t o women.

... a bright and talented young mulatto man.

6

. .

d'!


I Saga 4, den

f ör Sveriges Farn

tigt förkortad jämfört med den engels iidå är ingen

viktigare händelse utelämnad..Boken ä och i litet format. Den är indelad i 39 kapitel

rubriker är i allmänhet kortare än

på engelska rtbriken "In which the

of humanityIf bch på svenska

i boken är kohtare,

och presenterlt det

främmande förklaras

Ex :

Kanada, engelsk koloni, där slavhandeln icke vhr tillåten .-

Mast erzhusb~nde , herre. Titeln llherJew skrives på engelska Mr.

I l l

'

.

. .

.

Stor;omsorg har lagts ner på att

il1 uttr ck i den engelska

"r genskape~ blir det i ordalag

talaf det t illi exempel bara om llTom, h j ärta så

lätt i tog intr ckf1 istället f ör "who

nature of his T kindly racett.

. l

Boken är rikii@ och omsorgsfullt illdstrerad av Karl Aspelin.

l

'

- ,

.l

S6 drev lian dnn till fän el~ct


t eket. Den ar genomgeda och skiljer sig Ztskilligt f rån

de tidigare Saga-upplagorna.

kelser under

tale

kortare,

. .

Vad som helt försvunnit ar förklaringar av de ord som kunde anses'

svåra för bar en att förstå. Detta slopande kan ifrågasättas;

7

eftersom det knappast är troligt, att ens nutida barn utan hjälp

vet rad ord sdm kreol, kväkare och kvdrteron innebär.

l

språket är kldrt moderniserat, och otidsenjip ord och uttryck

ar utbytita. I de tidigare sägs qet om herr

Shelby att "han låg utstrackt här utbytt mot Ifhan

satt hopsjunkdn i ,en djup

det verksc/m

ligen ni, p.mlie kurre?" heter här llbr det verkli en du, gamle

skojare?"

Bearbetaren har arbetat med det engelska

Ofta har uttrykk från den förkortade Saga bytts

G det längre orilginalet. Vissa tillägg har också g Wt exempel

p& detta är taget från bokens första stycke.

Det rak en kb11 vinterdag. TP~ herrak satt vid sitt vin i en

välmöblerad aatsal i en villa i staten Kentucky. Den ene av dem

var pråligt klädd, talade simpelt och med en viss skrytsamhet.

Han var slavhandlare och hette Ilaleyl Den andre, herr Shelby,

såg ut som ek verklig gentleman. Genpm. okloka affärer och ett

dyrbart levnadssätt hade Shelby råkat i skuld till

1

Haley, och

det var om detta de samtalade.

(Saga 1952)

Det var en fall.vinterdag. I en' vacter och villa i staten

Kentucky satt två män och samtalade vid

ene, som var undersätsig och hade grova

styrd i färggranna kläder. Hans tjocka

med ringar och på en urkedja av guld

Ban var skrytsam och vräkig, och hans

Mannen var slavhandlare och het t e

var däremot tydligen en förnäm nian. ven genom okloka affärer

och ett .dyrbart levnadssätt hade Shelby råkat i

e

skuld till

Haley, och ddt var om sina gemensamrn~ affärer d nu talade.

(bearbetad saga 1960)

l

Även inskränkn!ngar i texten har gjort$. Några epksoder som finns

med i de tidigare upplagorna har utgått.

L

. Illustrationer a ar samma som förut. Enda förändringen är, att

bibldtekterna under vissa av 'dem har ändrats för att bättre

svara mot bildjns innehåll.

l '


i B:di.'Pa 'N: 1':. 6 ,';P;;Q:

c:.

.. . . ., :. .. ". ,,< .

. . . . . ..

/. . . '. . . .

' .. .. S

. LL.L


C

. l

l

l .

1954 kom onkel Toms stuga ut på Lindqvists förla , översatt av

Ragnhild Hallfn. Den ingår i serien "De goda böckerna1!, . och enligt

förlaget är det genonigående temat i dessa böcker att det ljusa

och goda alltid besegrar mörkrets onda makter. 1

Boken är på 203 sidor med liten och ioen text och

ar indelad i 77 kapitel. Avsaknaden av bidrar till

att den gör ett massivt och svårtillgi$gligt intbck.

l

Eftersom denna bear.betning i lika hög grad vände+ sig till vux-

. na som till bdrn och ungdom har inga Jvåra &d fdrenklats eller

borttagits. ~ d t enda som gjorts för a t hjälpa lasaren är, att

vissa ord satjs med kursiv stil för att utmärka petoningen,

till exempel '\Det där tycks vara m i k väst, din skojare:'

. . eller '!Men j a g vill inte ha hennedtf

. .

Texten ar förkortad, trots att detta icte anges pågonstans.

att boken är bearbetad, endast översatt.

till och med finns i de star t förkorför

mindre barn, är inte medtagna k har, bland

. .

kusin Henrik som piskar sin slavpojke.

. .

l

Rena felaktigdeter förekommer också. $ slutet av boken reser

Georg med hel$ sin familj först till Frankrike fyr att studera

och sedan till! Afrika för att där kämpa för en battre framtid

f ör negrerna. etta återges i de övri$a svenska bearbetningarna,

även om det inte alltid framgår varför han vill till Afrika.

Här blir .det dstället något av en antlklirnax:

. , Det beslöts efter noggrant Övervägande att hele famïljen skul-

le resa till Frankrike på nagra år, och dit reste de också,

åtföljda av ~mneline. Georg studerade i fyra å& vid ett franskt

n

Här går man adltså på grund av felaktig översätt ing miste om

det som pekar framåt i boken. -

universitet,^ varpå de återvände till Kanada. ~

Språket i bokdn Gr vårdat och nyanserdt, slavhan i larens repli-

. ker är inte sa' råa och svordomsspäckade som i exkmpelvis Lindblads

bearbetding. är orn~o~~sfullt beskrivna.

Förfat arinnans rasfördomar gott sAm helt sållats

bort ur texte . De skymtar bara

exempel när d t 4

vacker egendo?, vilket aldrig är Men det

kan diskuteras vilket som är att bokstavstrogna

översädtning där

att d nog de fl sta reagerar på dem, eller denna, där de ar insmugna

i texten på nat sätt, så att ett barn kanske a&cepterar dem.

t


Onkel Toms sduga kom 1957 ut i ~hlins! Skotteserie, fritt berättad

Y

av Helmer IfoSman och Lisa Österlund.. Syftet med denna serie är

att bearbeta nagra av världslitterat rens bästa barn- och ungdomeböcker

så att innehållet blir mer liittillgängligt. .

l - I

Boken är p6 323 sidor och indelad i 43 mycket kdrta kapitel. Inget

ar längre än 14 sidor, de flesta innehåller bara (2. Det är gott

om luft mellan raderna och texten är elativt $+or. .

r I

språkligt har/ översättaren försökt a texten å lätt som aö j-

ligt, så att även bara med lässvårigh E ter ska k l nna ta sig igekom

den. Meningarna är enkla och kortb, svåra o4d är borttagna.

Uttalet av vissa l amerikanska namn förklaras. a odlar har översatts

till k&nor.

l

Handlingen ar starkt f örkortad.. finns risk ibland att

läsaren inte örstår sammanhanget.

Cassy vid sin och Emelys flykt har

förekomer en negerslav, men

Läsaren får inte reda på, att hon

-

berättas det,

talas till exempel om att

t om

n

vilket aldrig

varifrån on har fatt dem.

dem fra Legree.

från

Ytterligare eft exempel på slarvig öv'rs2ittning

Clares f.d. favoritslav, Adolf, har får en något

toning:

Herr St. Clare lät Tom ta hand om aila uppköp. Herr St. Clares

bror Adolf ' ade tidigare skött den Laken. Elen han var slösaktig.

Han trodde,]att husbonden var så 'rik, att det kjorde detsaana

hur han handlade.

Detta får kanlke läsaren att undra övar ett ovan' igt brödraförhållande,

som emellertid bara existerar .i just d nna bearbetning.

I . l r

Översättaren Säger sig ha bibehållit den livfull et och färg-

b

rikedom som präglar originalversionenl Flen man kan inte komma

l

ar, att St.

underlig fram-

if rh att frajf ör allt personteckning{n blivit lkdande på f ör-

kortningen. Man lar inte känna människorna, de bf ir bara figurer.

l

e . l

B0ken.s. 36 illustrationer är gjorda av Holger Roos. Onkel Tom är

indivi'dualisedad, men ser mer ut som n gammal shöman med skeppar-

krans än som Qn amerikansk negerslav. Vad som fökvånzr är, att

omslaget är ulfört av en annan illust och visar en typiskt

karikerad neger med stor röd mun och ögonvitor. Han har

inget med den Onkel Ton man möter inne i boken.

P


AV Carlsons bokförlag gav 1958 ut On411 Toas stdis i en serie

som heter s aska-~öckerna i F&g. Den ar 4 översat av Gertrud

Zetterholm efter en bearbetning av ~lbe Schiöle .

i

Boken innehåiter l82 sidor och iir ind lad i 32 d apitel. Texten

är stor ofh den riiest lättlästa avede svensk$ bearbetningar

som granskat s.

språket är förenklat och

i Ehlins Skot Feserie. Ord som är

latt och kväkare, f örklaras, Den starka av händelserna

gör att många av de sentimentala

av i original~t, antingen stryks helt

de andrar karltär. Den mycket

Eva klipper a;r sitt l&iga hår och

förvandlas till två sakliga

innehåll : l

En da.g hade Eva suttit ~.pp F sängen med de sa er hon ägde

framför sig. Bon höll på att bestämina vad hennes vänner

skulle ha, nar hon var död. ,

l

Direkta felaktigheter har också blivik följden' $v förkortningarna.

I den engelska versionen levde mulattkvinnan i samvetsäktenskap

med en rik vit man. En skurkaktig kusin so4 ville ha Caasy för

egen del, lurade in honom på spel, dryckenskap ch andra kvinnor,

och till slut sålde mannen i sitt f örbirradr tillstånd Cassy till

kusinen. Så kbrnplicerat blir det aldrig här. I tället får Cassys

man helt enkelt gula febern och dör ifrh så att hon dari-

genom måste säljas som slav.

Liksom i de andra bearbetningarna, utom är rasfördomarna

utrensade. Och tydligare än i de här om Geor~gs vilja

att kämpa för sitt folk. I de andra vagt, att Georg

reser till Afrika med sin famiLj, uttrycka varför:

Ensam kan jag inte göra något för mina kamrat r negrerna i Amerika,

som lever som slavar. Jag kan inte bryta bojor. Men

Afrikas stoka land ligger öppet för oss och vdra barn. Vi negrer

ska själva föra framtiden till dess kuster ocd grunda nya stater

'för kommandb slakten. Jag vill. resa till mitt eget land.

Bokens 68 illkstrationer, som ovanligt nog både är i färg och

svartvitt, är utförda av-Ernst Clausen. De är djärvare och utförda

i annan teknik an i de

saknar hos deh är lite mer tecknade personer.

Nu har alla samma lite

k

l

.


1972 gav ~indhlads förlag ut Onkel Toms stuga i

siska ungdomsböckerna. oversattare är Eva Larsso

4

~.

Boken innehåller 160 sidor uppdelat på 40 kapite , Illustrationer

saknas helt utom p5 omslaget Ejom upptas av en ganska sötsliskig

bild från en Amerikansk film om Onkel Toms stuga. xven denna bear-

betning är strkt förkortad, och till skillnad

andra, uppgesdet helt tydligt på försättsbladet,

om en förkortad version,

. l

. spraket är moderniserat. Tjänarna sägdr inte längre "sirw eller

"mast er" utan "herrn1!. Unge Georg kalias inte läbgre "mast er Georgw

utan tilltalas med !#dun, det vill säga .s$. länge han är en ung pojke. ,

När någrra år har gått och han träffar den döende Onkel Tom i slutet ,

av boken tillialas han automatiskt I1hgrrnn.

1 .

spraket Er mer talspråksbetonat än i de andra bearbetningarna.

är det mer

pråk son ar

l

ger jag fan I

l ". I

mine.," och av de

som dan hittar en direkt

säger en slavjägare något ". Här säger han

det direkt, III helvete heller!". I Eh erie används det

tamare utropet hut!".

Jämfört med Bonniers utgåva ar det ar inte

så direkt til$ättalagt för

och Ehlins ~ko(tt eserie. Cassy omnämns exempelvis som en Itlidelsefull

och st rk kvinna", uttryck som kan vara s art att förstå

för de yngre. 7

7

Och eftersom boken ar oiklustrerad sch har relativt

liten stil, f öksvårar det ta ytt erligarle lasningev f ör den lasovane.

Men å andra sidan heter serien De klashiska uhgdomsböckerna och

kan därför intle skyllas för att försöka vända si$ till nybörjar-

läsarna. s

l

-- -%

..

från hos de flesta

att det rör sig


1975 kom onkel! Toms i en serie som

heter Gula sejien.

serien, men av de övriga

bland andra ~drvant~s,

klassikerserie. .

Boken är på 3l!9

- k.a stort och

Av de svenska

originalet

- Hur är d t egentligen med Prue? siade hon.

Kvinnan svarade el i låg, hemlighetsf~~l ton:

- Du får inte säga

och de stän de in henne i källaren

sitta hela Ei dagen. Och jag hörde dem var fullt

med flugor qå l

henne - och att hon v

De 43 illustrdtioner som boken

nya illustratör och ser ut att. tid, då ori-

ginalet kom uti. De är.

- De här hundarna är qesserade att spira upp niggrer oh tuggar lika ärna i sig en au er som dc

äter sin Roillsmsmat. Så det 87 bart ort r.i 6ålLer er i skinne:, jade Le,p-ee: f .

..


Samhanfattning.

l

Som väntat råder det stor variation mellan de olkka bearbet-

ningarna. För barn som nyss lärt sig iäsa eller har li$ssvårig-

heter finqs ddt två mycket lätta versioner, nämligen Ehlins

Skotteserie odh AV Carlsons Basta-Böckerna i ärg. Här finns korta

meningar, sko2 text och många illustrdtioner .

Saga-bibliot eget representeras av en äldre. ffklasfisku version,

och en nyare dom ar genomsedd och har ett modernare språk.

Båda innehålldr Karl Aspelins detaljrika illustrationer och

är språkligt delativt enkla.

. Två. versioner ar tillrättalagda för ungdom, Bonniers

De odödliga udgdornsböckerna och Lindblads De

. böckerna. Lindblads version har ett edklara

. rikt språk än onn ni ers och är dessutom

Mer svartillgqngliga för de yngre är Lindqvists /le goda böcker- '

. na och Niloes Niloe-biblioteket: Gula serien. De ar egentligen

. skrivna för vuxna men återfinns bland de andra bearbetningarna

på barna~delndn~en.

. De värderinga? angående olika rasers egenskaper, som &t erf inns

i bokens originalversion, har arbetats bort i så gott som samtliga

av de undersökta böckerna. För yngre läsare, som är okritiska

och tar texten för sann, ar detta sakdrt det basta. För en vuxen

läsare däremot/, kan det upplevas som en stympnink av den ursprungliga

versioned.

l


ört eckning över undersökta böcker.

Stowe,.H. B. : Uncle Tom's cabin. - London, 1970. - 433 s. - (~verymans

library) .

. .

l

Stowe H. B. :I Onkel Toms stuga / bearbetning för Sveriges barn

P'

av handa Kerfstedt ; med originaltec

14. uppl. - Stockholm : Svensk lärare

264 s. : ill. i - (Barnbiblioteket Saga

l

Stowe, H. B.:Onkel Toms stuga /

- Ctowe, H. B.: Onkel Toms stuga / över6iittning av Nils Holmberg

; illustrationer av Stig södersten. - Stockholm : Albert

Bonniers förlag, 1954. - 330 s. : ilii - (De odöhiiga ungdomsböckerna)'

I

-

H. B.:Onkel Toms stuga / överiattning fr n engelskan

Hallén. - Stockholm : AB Lindqvists förlag, 1954. -

- .(ile'goda böckerna)

stowe, H. B. : Onkel Toms stuga / frit ar Helmer

Norman och Lisa Österlund ; illustrat

Stockholm : Glins

illa -

- ~olkbildningsföriaget, 1957. - 123 s. :

(~hlins skotteserie)

~. l

Stowe, H. .B. : onkel Toms stuga / beardetad av Eike Schiöler ;

, till svenska ?v Gertrud Zetterholm ; jllustrerad av Ernst

Clausen. - Stockhola : AV Carlsons bokförlag AB, 1958.'-

182 s. : ill. - (Bästa-Böckerna i ~ ärk ; 3)

: Stowe, B. B. : onkel Toms stuga / översattning av Eva Larsson. -

Stockholm : Lindblads förlag, 1972. -

I

160 s. - (De klassiska

ungdomsböckerda)

s

Stowe, H. B,: Onkel Toms stuga / över ättning av Harry

Lundin. - Stoykholm : Niloe, 1975. - 19 s. : ill. -

~ i o biblio$eket e ; G serie

l

~ ,

1 .

å


BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen

mellan åren 1974 och 1996.

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se

Upphovsrätten tillhör författarna.

Publiceringsår i BADA: 2011

More magazines by this user
Similar magazines