RISKKAPITALIST SOM - IQ Pager

iqpager.quid.se

RISKKAPITALIST SOM - IQ Pager

va.se

verkstadsspecial

svenska JÄttarnas

mÖrka baksiDor

lundinaffären

3 tungviktare om

bristen på moral

kvartalskapitalismen

aDJÖ till kortsiktighet

och rapporthets

riskkapitalist som

shoppar

grönt Filippa Bergin

invest in change

| va | 32 | 22 xxxxxx 200x | www.va.se | 1

nummer 1

29 mars 2012


nordea.se

Nordea Småbolagsfond Norden

Fonden med kvalitetsbolag

som är bra så in i Norden

Småbolagsfond Norden är återigen utsedd till Bästa Nordenfond

av Fondmarknaden.se. Fonden förvaltas av Mats Andersson sedan

2002. Fonden tilldelades priset även 2008.

Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning.

Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och

det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om

Nordeas fonder fi nner du i Basfakta för investerare och i fondernas Informationsbroschyrer

som du hittar på nordea.se eller på våra kontor.

Bästa

Nordenfond

2011

Nordea Bank AB (publ)


chefredaktören

smällde vi upp det berg som kallas affärstidning. Från

det berget tittade vi på de vanliga affärsnyheterna med

perspektivet internet och nya spelregler för ekonomin. Vi

sa samtidigt att vi vet att det finns andra berg att stå på,

men bara det faktum att vi reste det där berget förändrade

världen. Plötsligt var vd:ar, politiker och opinionsbildare

tvungna att förhålla sig till vårt perspektiv, och

inte bara hantera internet och digitaliseringen som en

branschfråga.

Det tog tio år, men i dag kan nog alla hålla med om att

de där förändringarna vi då pratade om, de händer. Överallt

och med större kraft än vi någonsin kunnat föreställa

oss. Vem hade trott att en arabisk vår skulle ske med

kraften i sociala medier?

Samma potentiella samhälls­ och affärsomvandlande

kraft som vi då tillskrev internet har hållbarhetsfrågan.

Den kommer i grunden förändra hur vi beter oss som

konsumenter, arbetstagare, investerare och medborgare.

Hållbarhetsfrågan kommer att rita om marknader,

skapa nya möjligheter och ge utrymme för skiften mellan

gamla oligopol och nya utmanare. Den kommer att förändra

hur och på vilken tidshorisont vi värderar bolag.

Den kommer att förändra synen på företags relation till

samhället, företagens relation till sina anställda och företags

relation till sina investerare. Den kommer att förändra

finansmarknadens mätsystem och funktioner.

Och näringslivet står i centrum. Konsumenter kommer

att ta beslut som politiken inte vågar. Investerare

kommer att värdera risk på ett sätt som forskningen bara

kan förklara teoretiskt.

Därför smäller vi nu upp berget VA Hållbarhet. En

affärstidning för perspektivet som kommer att forma

våra affärer och investeringar det närmaste decenniet.

Vi bevakar vanliga affärsnyheter ur ett hållbarhetsperspektiv.

Vi diskuterar investeringar ur samma synvinkel

och jagar nya nyckeltal för att guida investerare

Ett nytt perspektiv

För ett drygt decennium sedan

startade jag en tidning om

internet. Internet, eller snarare

digitalisering och transparens,

höll på att förändra världen. En

maktförskjutning som skulle komma att

skaka om företag och marknader i grunden.

I stället för att starta en branschtidning

för internetexperter och konsulter

på jakt efter en hållbar placeringsmodell. Vi låter de

kända profilerna diskutera miljö­ och hållbarhetsfrågor,

och dess implikationer på deras strategier och affärer.

Miljö, energi, CSR och klimatfrågor är självklara expertområden,

men fokus ligger på hållbarhetsperspektivet

på de vanliga affärsnyheterna.

I grunden är det mycket enkelt. Vi gör en affärs tidning

där företaget är en del av samhället – och där det värderas

i affären. Där relationerna till omvärlden och ryktet

har ett värde.

När jag började på VA för sju år sedan träffade jag en

direktör på en lokal sparbank. Han sa att för honom var

det där med hållbara affärer mycket enkelt. Han behövde

bara fundera över om han skulle kunna se sina kunder

och anställda i ögonen när han mötte dem på Ica

– dagen efter och om tio år.

Svårare än så är det inte. Det är bara att skalan i dag

är global, och relationerna oändliga.

Och att det inte finns några regler. Bara ett ständigt

pågående samtal som varje klok företagsledare deltar i.

Där sätts förväntningarna. Där skapas relationerna och

förtroendet.

Det är det som är att vara en del av samhället.

Välkommen upp på berget VA Hållbarhet. Bläddra

och läs hur världen ser ut härifrån. n

P.S Tidningen kommer att komma ut med 20 nummer

per år och du som är prenumerant på VA får den som en

del av din prenumeration. Du kan också prenumerera

på den separat, läs mer på va.se/hallbarhet. D.S

Pontus schultz

pontus.schultz@va.se

| va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 | 3


hardy roger/scanpix

I

av emanuel sidea

april

2007 var Ian H Lundin kallad

till riksdagens konstitutionsutskott.

Där fick han frågan om

Lundingruppen haft avtal av samma

slag som andra oljebolag i Sudan,

vilket innebar att Omar al-Bashirs

regeringsarmé fick använda

oljebolagets privata landningsbanor

och oljebolagens egenbyggda vägar för

transporter av regeringens trupper. Ian H

Lundin böjde sig fram till mikrofonen för

att svara.

”Not that I am aware of”, sade han.

I oktober 2011 på kontoret hos brodern

Lukas Lundin får han samma fråga, nu av

Veckans Affärer.

”Alla kunde använda vår väg i Sudan,

det fanns inga bommar eller vägtullar”,

sade Lukas Lundin.

Frågan om huruvida Sudans regim och

dess ledare har fått hjälp är inte oviktig.

Omar al­Bashir står anklagad för bland annat

brott mot mänskligheten och Lundin

4 | va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 |

nyheter lundinaffären

Lundins norska

huvudvärk

I åratal har familjen

Lundin struntat i

kritiken om att vara

diktaturkramare.

Nu kämpar de

i medierna för att

vända opinionen.

På spel står oljefyndigheter

värda

tiotals miljarder

kronor och allt

handlar om Norge.

utreds för folkrättsbrott av Internationella

åklagarkammaren. Det här är också ett av

skälen till varför kritiken mot Lundingruppens

företrädare har varit omfattande

under de senaste veckorna.

Nu har också Ian H Lundin, som styrelseordförande

för Lundin Petroleum, stigit

fram i offentligheten för att möta de institutionella

ägarna och medierna. Motivet

har varit att ”uppmuntra och ta del i en

bredare debatt”, som han och Lukas Lundin

skrev på DN Debatt.

Trots att anklagelserna återkommit på

nyhetsagendan vid flera tillfällen är det

först nu man vill ta debatten.

Svaret på varför finns västerut.

Lundin Petroleum prospekterade i

Nordsjön i september 2010 när en stor oljekälla

påträffades. Ytterligare en hittade i

samma struktur i ett grannfält. Sammanlagt

uppskattas reserverna uppgå till

1,7–3,3 miljarder fat oljeekvivalenter i

Johan Sverdrup­fältet (som tidigare hette

Avaldsnes­Aldous).

Upptäckten är Norges största sedan

mitten av 1980­talet, givet att beräkningarna

stämmer. Oavsett exakt storlek är

det ett enormt fynd. För Lundinbröderna

har det stor betydelse för Lundin Petroleums

framtid och sedan upptäckten blev

känd har bolagets börsvärde ökat med miljarder.

Men främst har det varit en

prestige vinst: bolaget är den femte ägaren

av koncessionen.

”Det är en stor succé och förändrar spelet

helt!”, har Lukas Lundin tidigare sagt.

Brödernas far, Adolf H Lundin, lyckades

aldrig hitta en elefant, det vill säga en fyndighet

med över en miljard fat. Det gjorde

däremot sönerna.

När nu Ian Lundin bestämt sig för att

svara på journalisters och aktieägares

frågor har han gjort en poäng av att verksamheten

i Sudan på sätt och vis tillhör

det förgångna. Norge står i dag för 80 pro­

du missade väL inte vårt stora porträtt på Lukas Lundin i oktober 2011. Läs den på www.va.se!

cent av bolagsgruppens oljeproduktion.

De senaste sex sju åren har Lundin, med

stigande priser på råvaror, fått en ökad

konkurrens från andra aktörer. Deras position

som stora risktagare i diktaturer och

på andra riskabla platser har urholkats.

”Det som hänt de senaste fem tio åren är

att det finns fler aktörer från Asien, främst

Kina, som inte begränsas av politiska risker.

De är lika oss i det avseendet”, sade

Ian Lundin i en VA­intervju 2011.

Lundinarnas verksamheter i

Sudan, Syrien, Nigeria och Egypten

är numera historia. Tidigare

var familjen också verksam i Iran

och Ryssland, men inte längre. I

dag finns sfärens mest betydelsefulla verksamheter

i Norge, Kanada och Sydostasien.

En rörelse från politiskt instabila länder

och diktaturer till mer stabila marknader,

inte sällan också demokratiska. Branschbe

dömare och bolagsanalytiker som VA talat

med bekräftar bilden, men det har inte

varit något som bolaget kommunicerat

externt – inte förrän nu.

”Just nu ligger vårt fokus på Norge”,

sade Ian H Lundin i en TV4­intervju i förra

veckan.

Att man har en starkare position på

andra platser än riskfyllda platser är del av

en mognadsprocess, enligt Ian H Lundin.

”Det är en naturlig utveckling av att vi

växer, att de exploateringsprojekt vi haft

nu går in i en mognare fas med ett kassaflöde

och att det finns råvarureserver i bolaget.

Det gör att vår risk går ner”, sade

han i en VA­intervju i fjol.

Men även om risken har minskat är den

upplevda risken en annan. Uppfattningen

om vad Lundingruppen står för har nu blivit

en belastning på de mogna och demokratiska

marknader där man numera är verksam.

I Norge har tongångarna inte varit särskilt

positiva till att den svenska Lun­


dingruppen kontrollerar olja motsvarande

20 procent av Norges samlade tillgångar.

Särskilt när bolaget gjort klart att dessa

inte kommer att säljas. Enligt Lukas Lundin

kommer Norge generera alldeles för

bra kassaflöde för att säljas. En försäljning

skulle bara motivera ett pris motsvarande

tio års kassaflöde mot en verklig produktion

med ett kassaflöde på 40–50 år.

Norska politiker har svarat med att peka

ut det faktum att Lundin utreds för folkrättsbrott.

Det är ett välmotiverat skäl till

att ifrågasätta deras lämplighet att utvinna

olja på Norges kontinentalsockel.

Nyligen har det norska regeringspartiet

Sosialistisk venstreparti gjort klart att

blotta misstanken om folkrättsbrott gör

att Oljefonden omedelbart bör sälja sitt

innehav i Lundin Petroleum. Statens

pensjonsfond utland, oftast kallad Oljefonden,

ägde vid årsskiftet 1,61 procent av aktierna

i Lundin Petroleum, då värt 870

miljoner kronor.

Sosialistisk venstrepartis Snorre Valen,

som är miljöpolitisk talesman, anser att i

väntan på en utredning bör Lundin inte få

några nya oljerättigheter i Norge. Snorre

Valen har också i en Aftonbladetintervju

sagt att om den oberoende granskning som

ägare begärt, och som Sosialistisk venstreparti

också ställer sig bakom, visar att

Lundin har brutit mot de mänskliga rättigheterna

vill man helt stoppa deras verksamhet

i Norge.

Det skulle innebära en katastrof för

Lundin Petroleum.

Sedan augusti 2011, innan bolaget gav en

uppdaterad bild av Johan Sverdrup­fältets

storlek, till mitten på januari 2012 ökade

bolagets börsvärde med 150 procent – från

cirka 23 miljarder kronor till cirka 58 miljarder

kronor. Det ger en idé om vilket

värde oljetillgångarna i Norge har.

Lukas Lundin har tidigare hållit med

om att Norge är en svår balansgång, just

på grund av oljefyndighetens storlek.

”Norge är politiskt. Det måste skötas på

rätt sätt med staten och ägarandelarna”,

sade han till VA i oktober 2011.

I en oljebranschtidning i fjol publicerades

en skämtteckning som framställer

Lukas Lundin med

Johan Sverdrups­oljefyndet

i form av ett hundkoppel där

han knackar på hos den

norska staten. I en pratbubbla

säger han: ”Snälla, kan

jag få behålla den?” n

Lundingruppen

byter fot

l Lundin Oil såldes till kanadensiska

Talisman Energy 2001, då blev man av

med affärerna med Gaddafis Libyen.

Med vad som fanns kvar bildades Lundin

Petroleum med prospekteringstillgångar

i Sudan, Iran och aktier i ryska

oljebolaget KMOC. Samtliga marknader

retirerade man från: aktierna i KMOC

såldes 2002 och oljeprojektet i Sudan

såldes till malaysiska Petronas 2003.

l Zink- och blyfyndigheterna i Iran,

ägda av Union Resources, köptes under

stark kritik år 2005, men såldes vidare

bara några år senare, 2009, till australiska

Minemakers.

l Lundingruppen har inte helt lämnat

Afrika. Genom Africa Oil har man tillgångar

i Etiopien, Kenya och det somaliska

utbrytarlandet Puntland. Gruppen

har också diamantgruvor i Namibia,

Botswana och Sydafrika. Men sett i förhållande

till resten av Lundingruppens

bolagsportfölj är det små innehav.

fokus västerut.

Ian H Lundin kontrollerar

20 procent av

Jerrevång/scanpix

Norges samtliga

oljetillgångar. stefan

| va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 | 5


6 | va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 |

debatt lundinaffären

I en transparent värld vet alla vem du gör affärer

Dags för

med – och du får stå till svars för det. Oavsett om det

är en kinesisk diktatur eller krigsherrar i Sudan.

Med Lundinaffären kommer en viktig fråga: Vilken moral kan man kräva av

företag när det kommer till demokrati och mänskliga rättigheter. VA:s Per

Grankvist frågade en präst, en företagsledare och Sveriges nya CSR-ambassadör.

micke lundström

”Du måste ha ett

eget regelverk”

Hans Stråberg om varför det är en sak att ha

rätt i princip och en sak att få rätt i media.

om m a n

som företagsledareförsöker

agera i

enlighet med

sin moraliska

en

Ӏv

kompass kan det bli fel någon

gång och då måste man rätta till

det. Min grundsyn är att det då

bara finns en sak att göra: tala

sanning. För allt annat hinner upp

dig förr eller senare och då blir det

mycket värre.

Det finns säkert företag som

närmar sig transparens med

viss försiktighet, men egentligen

är det enkelt. Antingen är

man transparent eller så är man

det inte.

Visst, är man transparent

kan det också innebära att uppgifter

om en del mindre önskvärda

aktiviteter har lättare att

nå media. Men även om det kan

blir fel och kännas som media

vinklar orättvist är det lättare

att agera om man är proaktiv.

Så transparens gör att man

tvingas skärpa sig och tvingas

skärpa kontrollen av det man

gör. Och det är bra för varumärke

och affärer.

De flesta internationella bo-

lag har uppförandekoder som

gäller ovanpå lokala lagar och

regler. Även om ett uppförande

är legio i ett land, exempelvis

att smörja tjänstemän, gör det

inte det mera tillåtet eftersom

det trots allt bryter mot företagens

interna etiska regelverk.

Under mina år som koncernchef

för Electrolux upplevde jag

aldrig att det var en nackdel att

vi hade ett tydligt regelverk –

tvärtom var det något som gav

oss fördelar. Med tydligt regelverk

menar jag inte bara att det

ska finnas dokumenterat – men

att det ska vara känt och att

medarbetarna ska känna till

vilka processer vi tillämpar för

att kontrollera att de följs. Det

är som med 50-skyltarna. Om

man aldrig ser polisen göra fartkontroller

är det lätt att man

kör fortare och fortare.

När vi på Electrolux gjorde

affärer i högriskländer där det

förekom både barnarbete och

där det var problem med arbetssäkerheten

ökade vi antalet

inspektioner hos våra underleverantörer

för att hela tiden

kontrollera att vi levde upp till

lokala lagar och förordningar


global moraldiskussion

och vårt eget regelverk. Och när

vi inte gjorde det åtgärdade vi

problemet så fort som möjligt.

Det är klart att företag kan

bidra till att förbättra arbetsförhållandena

i andra länder.

Men det är svårt att som enskilt

företag påverka andra länders

lagstiftning och dess efterlevnad.

Sättet att göra det på är att

agera som en god förebild. Ju

mer förebild man är, ju mer

tvingar man samtidigt andra

företag att följa efter för att försöka

utjämna de konkurrensfördelar

man fått.

I vår transparanta värld är

processerna för att följa upp att

värderingarna efterlevs faktiskt

något man måste ha ordning på.

Allt annat är farligt för varumärket,

för det rykte man har i omgivningen

eller hos investerare.

Det kan därför inte vara någon

skillnad om man är ett konsumentföretag

eller inte – ryktet är

alltid avgörande i affärer.

Ett exempel på hur global den

miljö företag agerar i blivit var

när jag som nytillträdd vd besökte

Indien och uttalade mig

om vår Brasilianska verksamhet

i någon fråga. Tre timmar

senare ringde chefen för Electrolux

i Brasilien och undrade

vad jag egentligen hade sagt efter

att journalister ringt honom

lokalt. Så höga är kraven på att

man ska vara transparent och

tydlig med sina värderingar. Eller

rättare sagt, så var kraven

på företag redan för tio år. I dag

är de ännu högre.

Utan uttalade värderingar om

vad som är rätt och fel och hur

man vill bidra till ett bättre samhälle

är det lätt att exploatera

möjligheter när man ser dem,

utan att tänka på vilka konsekvenser

det kan ha för andra.

Men samtidigt kan det vara

en sak att ha rätt och en annan

att få rätt i media.” n

”Lundin har rätt i princip”

Sveriges CSR-ambassadör Lisa Emilia Svensson om

varför företag måste verka i diktaturer.

na Lundin

säger att de

bidragit till

att göra livet

”När bröder-

bättre i Etiopien, Sudan och Kongo

genom att investera där har

de principiellt rätt. Handel är vik-

Peter jönsson

tigt och en förutsättning för att

länder ska utvecklas. Samtidigt

måste man vara medveten om de

utmaningar som finns i dessa

länder och man har ett ansvar

för hur företagsverksamheten

påverkar omgivningen.

Frågan är naturligtvis om företag

ska bedriva verksamhet i

länder som har mindre demokratiska

styrelseskick eller där

korruptionen är stor? Jag tycker

det. Det är både viktigt och

önskvärt att svenska företag är

närvarande på svåra marknader.

Det ger möjlighet att kunna

agera som goda förebilder och

positivt bidra till en lokal utveckling.

Samtidigt måste detta göras

parallellt med att företagen är

tydliga med att de vill minimera

sin eventuellt negativa påverkan

och positivt bidra till att förhållanden

blir bättre. Jag vill inte

se ett ”race to the bottom” där

företag utnyttjar avsaknaden

av lagar och regler för att sänka

standarder oavsett om det gäller

mänskliga rättigheter, arbetstagares

rättigheter eller

miljöfrågor.

Företag som bedriver verksamhet

på riktigt svåra marknader,

exempelvis i konfliktzoner,

måste ha internationella ramverk

som ingångsvärde och vara medvetna

om rådande förutsättningar

för civilsamhället.

Man måste även försöka se till

att inte civilbefolkningen skadas

och medverka till en positiv utveckling

på sikt. För att kunna

göra det måste man ha koll på sin

verksamhet, till exempel hur anställda

agerar. Ansvaret inkluderar

också rimlig kännedom i leverantörskedjor

och affärsrelationer.

Oavsett var man gör affärer

har företag i dag alltid att vinna

på att kommunicera den positiva

utveckling man bidragit till. I

en värld som blir allt mer sammanlänkad

är transparens och

öppenhet kärnvärden.

När något läcker ut (och det

gör det oftast förr eller senare)

så kan man varken kontrollera

tillfället eller innehållet.

En sådan strategi kan leda

till att företag hamnar i försvarsställning

där man tvingas

reagera andras påståenden. I

stället för att själv sätta agendan

blir man ett byte i medias

jakt på nyheter och plötsligt är

det svansen som viftar på hunden.

Även om media naturligtvis

också har ett ansvar för att inte

vinkla nyheter så att det låser

den viktiga diskussionen om hur

företag kan bidra till förbättringar,

borde företag som Lundin

också inse att den bästa

strategin är att berätta om konkreta

exempel på vilken positiv

förändring man bidragit till i de

här länderna – men också de utmaningar

man mött och vad

man gjort för att minimera dessa.

Först då kan vi konstruktivt

bedöma i vilken grad investeringarna

bidragit till att göra livet

bättre för människorna i

Etiopien, Sudan och Kongo i

praktiken.” n

t

| va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 | 7


t

w

8 | va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 |

debatt lundinaffären

”Företagsledare måste ha en

moralisk kompass”

sa k m åste

vi ha klar för

oss: Ett företag

är en del av ”En

Prästen och debattören Helle Klein om varför näringslivet

ska sätta press på politikerna och varför bröderna Lundin inte bidrar till

att göra livet bättre i Sudan.

samhället och

måste därmed förhålla sig till

det liksom samhället måste förhålla

sig till företaget. Därigenom

får också företag en stor

politisk betydelse och den makten

måste användas med eftertanke.

Med tanke på att olja dessutom

är en av de verkligt stora

maktfrågorna i världen just nu

är Lundin Petroleums affärsidé

allt annat än okomplicerad.

Med tanke på oljebolagens

kontroversiella natur, både ur

ett geopolitiskt och ur ett miljömässigt

perspektiv, måste de

om några göra bedömningar av

samhällets utveckling och de

etiska övervägningar som är

knutna till detta.

Och här har de enligt mitt sätt

att se det, verkligen fallerat.

När bröderna Lundin hävdar

att de bidrar till att göra livet

bättre i Sudan genom att investera

där är det inte ens sant. Sudanesiska

regeringsstyrkor har

ju faktiskt fördrivit människor

från ställen där Lundin velat

leta olja och oljeutvinningen har

bidragit till att konflikten mellan

regimen och rebellerna

dessutom ökat i intensitet.

Genom sitt agerande har börderna

Lundin därmed snarare

gjort livet sämre, än bättre.

Att bara säga att man uppfyller

följer lokala lagar och regler

räcker inte. Även om man hör

den typen av argument av företag

som gör affärer i diktaturer

eller senast, i samband med avslöjandet

av den svenska vapen-

affären i Saudiarabien, så innebär

det ju att man tillämpar olika

värderingsskalor i olika delar

av världen.

Peter jönsson

Det är ingen hållbar etisk kodex

– värderingarna måste man

bära med sig, oavsett var i världen

man verkar.

Att familjen Lundin hittills

verkat vara mindre känsliga

mot kritik kan vara kopplat till

det faktum att de inte har några

konsumenter att svara inför, på

samma sätt som Ikea eller H&M

tvingas göra.

Tondöva för tidens stämningar

eller inte – de har kunnat

hålla på i många år utan att behöva

bry sig.

Samtidigt ser vi hur konsumentvärderingarna

till slut når

fram när stora ägare börjar

ställa frågor.

De värderingar som spelat in

när vi valt pensionsfonder får

effekt när fonderna just därför

sätter press på Lundin.

Guidade av de värderingar

som utgör deras moraliska

kompass måste alla företagsledare

våga sätta den press på

politikerna för att bidra till en

bättre värld.

Ett avgörande slag i kampen

mot apartheid var när näringslivet,

företag världen över, bestämde

sig för att delta i bojkotten.

Då fick det effekt.

Resonemang av typen att ”om

inte vi gör det, kommer någon

annan att göra det” är därför

ett etiskt resonemang som både

är nonsens och förkastligt.

Om inte för någon annan så

för sig själv måste varje människa

ha ett antal värderingar

som man tror på och agerar efter.”

n


kommentar

Som sandsäckar

i Sudan

Det första min boxningstränare anmärkte på

var att mina slag saknade sting. Även om rörelsen

kommer från axeln måste kraften komma

från fötterna, förklarade hon. ”Man känner i slagen

om du står på stadig grund eller inte.”

Samma avsaknad av sting är uppenbar i de slag

som bröderna Lundin delar ut i senaste ronden av deras boxningsmatch

med media.

Varför låter de inte kraften komma från fötterna? Varför berättar

de inte om sina värderingar och hur de påverkar deras

sätt att agera? Varför berättar de inte om hur uppförandekoden

följs upp, eller konkretiserar vilken positiv inverkan de haft lokalt

i Sudan, Etiopien eller Kongo. Varför låter de oss inte känna

om de står på stadig grund?

Det andra min tränare klankade på var att jag glömde skydda

både ansiktet med händerna mellan slagen. ”Om du inte skärper

dig får du snart en blåtira som sabbar ditt utseende.”

Precis som så många andra har jag noterat att Lundins ”tar

debatten” som om de vore sandsäckarna i boxningshallen. De

tar emot slagen men de slår inte tillba-

”Avsaknad

av sting är

uppenbar.”

ka. För att en moraldebatt ska bli spänstig

krävs som bekant det att två uppfattningar

ställs mot varandra. Men

trots upprepade anklagelser vägrar

Lundin fortfarande att hålla upp sin moral

som skydd för ansiktet.

Jag tillhör varken de som tror att

Lundins saknar värderingar, eller de som anser att de är värdelösa

på att välja pr-konsulter, men noterar att bröderna är duktiga

på att ta stryk och att det verkar vara en mycket medveten,

om än oväntad, strategi.

För de som jobbar som sparringpartners är belöningen för en

stund i boxningsringen och ett spräckt ögonbryn en rund summa

pengar. Frågan är därför vilken belöning som hägrar för bröderna

Lundin när media till slut tröttnat på att slå på sandsäckar?

Som Veckans Affärers Emanuel Sidea konstaterar i en artikel

på annan plats i denna tidning vill Lundins med debatten sätta

punkt för diskussionen om deras inblandning i

folkrättsbrott i Sudan för att sedan kunna

säkra den fortsatta rätten till att utvinna

olja på norska oljefält. Även om det saknas

bevis, är de ändå moraliskt skyldiga,

Även om jag tycker att bröderna Lundin förtjänat

ett kok stryk för bristen på gott uppförande

är det ändå så att de som inte är bevisat

skyldiga alltid kan hävda sin oskuld.

Och som i det här fallet, dessutom

skratta hela vägen till banken. n

Per Grankvist

chefredaktör csr i Praktiken

redAkTIoNSChef

Anna-Stina Atterday

redAkTIoNSASSISTeNT

Annika Holtz

tel 08-736 50 11

reSeArCh

Gustav J:son Halth

341 078

TRYCKSAK

redaktion

Tel: 08-736 52 00

Postadress: 105 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53

E-post: förnamn.efternamn@va.se Webbadress: www.va.se

Prenumerationsärenden: prenhantering@pressdata.se

projekTredAkTör

Leila El-Sherif Wollheim

ArT dIreCTor

Jonas Carlson

Ari Luostarinen

Bildredaktör

VA LedArSkAp

Camilla Wagner

ChefredAkTör

Ansvarig utgivare

Pontus Schultz

reporTrAr

Chef BörS/håLLBArheT

Per Olof Lindsten

LAyouT

Maria Källner

Layout

VA håLLBArheT

Per Grankvist

Veckans Affärer ges ut av Bonnier Tidskrifter AB

Medlem i Sveriges Tidskrifter. © Veckans Affärer. ISSN 0506-4406

Tryck: Sörmlands Grafiska AB

edITIoNSChef

Ulf Skarin

Jill Bederoff Ulrika Fjällborg Pontus Herin

Jonas Malmborg

TIdNINGeN

Peter Paunovic

08-736 50 48

Martin Mellgren

Chef

Magnus Gustavsson Magnus Eriksson Teresia Dunér

Emanuel Sidea

Charlotte Stjerngren

MArkNAd eVeNT

efTerTexT

Marko Grönholm

0651-169 86

Annonskraft

weBBChef weBBredAkTIoN

Johan Widmark

Airi Iliste

Nyhetsgrafik

repro

Rune Ahlström

Ylva Lindberg Cicki Lewenhaupt Katarina

Nilsson

Justin

annons

koNCepT

Benny Bergenstråhle

08-736 51 51

Anna Jandler

08-736 51 36

Marie Lind

Layout

VA.se

Nina Olsson

08-451 00 45

Jimmy Hörström

08-541 00 44

order oCh MATerIAL

Thommy Sällberg

08-736 52 33

PREnumERantER!

Gör dina kundtjänstärenden på nätet:

www.kundservice.net

Ring: 08-799 63 41 Faxa: 08-28 59 74

Bonnier AB, där Veckans Affärer ingår, äger och förvaltar ett gemensamt, aktuellt register över koncernens kunder. Där säkerställs korrekta leveranser och betalningar, liksom

att du får relevant information, något som är värdefullt för oss och för dig som kund. Registret innehåller namn, personnummer, adress/teleadress, leverans- och betalnings-

och inköpsuppgifter om dina produkter. Till dina grundläggande uppgifter påförs områdesbaserade och statistiskt beräknade profiler med utgångspunkt från din bostadsadress.

Profilfaktorer för området är utbildning, civilstånd, ålder, boendeform och bostadsortens läge, inkomstnivå, antal barn, resvanor och livsstil. Uppgifterna insamlas från dig, genom

dina inköp, eller från annan källa, t.ex. från offentligt tillgängliga register och databaser. Registret uppdateras fortlöpande.

Uppgifterna används av företagen i Bonnierkoncernen för att fullgöra rättigheter och förpliktelser (betalning, leverans av produkter, m.m.), och som underlag för statistik och

marknadsföring. Uppgifterna analyseras och grupperas inför urval, prioritering och planering av kontakter med dig. Marknadsföringsmaterial kan med stöd av uppgifterna överföras

till dig via post, telefon, eller på annat lämpligt sätt (e-post och sms används endast i befintlig relation eller efter samtycke).

Dina personuppgifter kan lämnas ut till samarbetspartners utanför Bonnierkoncernen. Bonnierkoncernen har respekt för dig som kund och du kan känna trygghet för hanteringen

av dina personuppgifter. Dessa lämnas aldrig ut för marknadsföring av tvivelaktiga produkter. Personuppgifter sparas under den tid de äger aktualitet och under den tid du har

en pågående prenumeration (medlemskap) och för en tid därefter då du kan utnyttja fördelarna med att vara kund i Bonnierkoncernen. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga

villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en aktiv prenumerations- eller medlemsperiod är vi tacksamma om du

meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter.

Du har rätt att skriftligen utan kostnad begära ett registerutdrag eller rättelse/radering av eventuellt felaktiga uppgifter om

dig. Du kan också spärra uppgifterna mot marknadsföring. Veckans Affärer ges ut av Bonnier Tidskrifter

VI HJÄLPER DIG ATT TOLKA VÄRLDEN

Det pendlar snabbt från mörker och lågkonjunktur

till spirande optimism i världsekonomin.

Veckans Aff ärer är din trygga och lönsamma

guide genom trendskiften och börssvängningar.

Just nu kan du prova

12 NUMMER FÖR ENDAST

499 kr

(ordinarie lösnummerpris 828 kr)

Gå in på www.va.se/guide och beställ redan i dag!

| va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 | 9


Kan man verkligen

få för mycket information

när öppenhet

och transparens

är aktiemarknadens

livsnerv? Hittills har ju lösningen

på varje diskrepans varit

mer information.

”Ja det kan man”, blir svaret

från professor John Kay.

Han är en av Storbritanniens

mest framstående ekonomer

och professor vid London School

of Economics och har på uppdrag

av den brittiska regeringen

genomfört en undersökning

bland ett hundratal marknadsaktörer.

Syftet är att granska

om aktiemarknaderna lever upp

till kraven att stödja långsiktig

tillväxt och god bolagsstyrning.

Frågeställningarna handlar

om vad som hindrar ägarna

från att vara mer långsiktiga

och agera i samverkan med de

bolag de äger aktier i och hur

börsens aktörer ska kunna ge

spararna en bättre avkastning.

Här luftas synpunkter som

marknadsaktörernas slaveri

under index och konsekvenserna

av kraven på rättvisande

värdering (mark to market) av

framför allt pensionsskulder.

Det som förvånade John Kay

och många med honom var dock

det kompakta motstånd som

fanns mot kravet på kvartalsrapportering.

Information är ju som alla vet

dyrbar att producera. Men de

direkta kostnaderna är oftast

små i relation till de indirekta

kostnaderna. Meningslös infor-

10 | va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 |

börsen långsiktighet

Kvartalskapitalism – adjö

I slaget mellan marknadens ständiga krav på information och

bolagens långsiktighet är de senare på väg att vinna. Michael Treschow

och Uni lever har redan slopat kvartalsrapporterna.

långsiktig föregångare. ”Vi slopade kvartalsrapporteringen redan i fjol. Nu presenterar vi endast en fullständig

finansiell rapport två gånger per år”, förklarar Unilevers styrelseordförande Michael Treschow.

mation, eller i värsta fall missledande

information, påverkar

vårt beteende och det får konsekvenser.

I brist på förståelse

grabbar människor tag i den information

som finns tillgänglig

även om den är irrelevant.

IndustrIföreträdare, som

Confederation of British Industry

välkomnade rapporten och

menar att förslaget att slopa

kravet på kvartalsrapporteringen

är ett riktigt steg att ta.

EU-kommissionen håller just

nu på att ta fram ett förslag till

ändring i det så kallade öppenhetsdirektivet

i syfte att öka

fokus på hållbarhet och långsiktiga

resultat. En av de viktigare

förändringarna är just att kravet

på kvartalsrapportering ska slopas

för alla börsnoterade bolag i

medlemsstaterna. Förslaget ska

enligt plan vara klart i slutet av

året och, om det går igenom, införas

under 2014. Reglerna är

inte tvingande vilket innebär att

marknadsplatser som Stockholmsbörsen

kan ha kvar sina

krav på kvartalsrapportering

även efter denna tidpunkt.

”Skulle förslaget gå igenom

får vi i samverkan med våra

medlemmar och noterade bolag

ta ställning till vad som lämpar

sig bäst för vår marknad”, säger

Carl Norell, informationsansvarig

på Nasdaq OMX.

Ett bolag som valt att förekomma

EU-kommissionens regeländringar

är holländska Unilever,

där den svenske näringslivsnestorn

Michael Treschow

är styrelseordförande.

”Vi slopade kvartalsrapporteringen

redan i fjol. Nu presenterar

vi endast en fullständig finansiell

rapport två gånger per

år. Däremellan lämnar vi en försäljningsrapport

som ju är det

relevanta för företaget. Det stör

”Industriföreträdare välkomnade rapporten och menar att förslaget

att slopa kravet på kvartalsrapporteringen är ett riktigt steg att ta.”

magnus hjalmarson neideman/scanpix


inte vår cykel på samma

sätt. Varför ska vi

prata om vinst per aktie

när det inte är det

du styr företaget på?

Det är klokare att

ägna sig åt att prata

om viktiga saker som

order och kvalitet, det

som driver affären”,

menar Michael Treschow.

Förändringen, som

främst drevs av Unilevers

vd Paul Polman,

fick efter viss debatt

stöd av samtliga ledamöter

och nu var oron

stor för marknadens

reaktion.

Men från marknaden

hördes inget och

de ledamöter som tvekade har i

dag erkänt att de missbedömde

frågan.

en som menar att kortsiktiga

intressen kommit att dominera

alltmer även på den svenska

marknaden, och som efterlyser

en debatt likt den brittiska, är

Sophie Nachemson-Ekwall, doktorand

på Handelshögskolan

och tidigare ekonomijournalist.

Nyligen lämnade hon en rapport

till Svenskt Näringslivs projekt

kring företagsamt ägande.

I rapporten, som handlar om

hur institutionella investerare

ska kunna ta ägaransvar på

börsen, framkommer att kortsiktighet

blivit tongivande som

drivkraft hos en del institutionella

aktörer som aktivistfonder

och hedgefonder.

Det kortsiktiga beteendet har

även spritt sig till vanliga aktiefonder

och pensionsfonder som i

bolag med öppen ägarbild samarbetar

med aktivister för att

driva på en styrelse och företagsledning

för att driva upp

aktiekursen kortsiktigt.

”Med ens verkar den värdeskapande

bolagsstyrningen med

dess behov av balans mellan

kortsiktigt och långsiktigt tänkande,

ha hamnat på undantag”,

konstaterar Sophie Nachemson-

Ekwall.

kritisk.

Sophie Nachemson-Ekwall.

framstående

ekonom. Professor

John Kay.

fredrik persson/scanpix

scanpix

Det inte är så svårt

att förstå vilka konflikter

som kan uppstå

om förmånstagaren

ska ha en avkastning

på trettio års sikt, förtroendepersonerna

i

styrelsen sitter på 6

till 8 år, förvaltarna

premieras på årsbasis

och företagsledningen

i det enskilda bolaget

utvärderas på den

vinst som levereras

varje kvartal.

Den svenska aktivistfondfirman

Cevian

Capital, med Christer

Gardell i spetsen, är en

av de aktörer som bidragit

med synpunkter

till ”The Kay review”.

”Du kan tycka att bolagen i

Sverige blivit mer kortsiktiga,

men det är ett mindre problem i

Sverige än exempelvis här i

England. Andra länder bör gå

mot den svenska modellen”, säger

Cevian Capitals brittiske

partner Harlan Zimmerman.

I dag är ägandet i Storbritannien

betydligt mer spritt än i

Sverige och det viktiga utbytet

och samarbetet mellan ägare

och ledning saknas ofta i den

brittiska bolagsstyrningen.

Dessutom är ägarrepresentationen

oftast lägre i Storbritannien

till förmån för fler chefer

från bolaget i fråga.

”I brittiska styrelser finns en

stor oro för vad de okända ägarna

tycker och känner om bolaget

inte lever upp till de otydliga

och odefinierade kraven. I Sverige

känner ledamöterna ett

tydligt uppdrag från ägarna”,

menar Harlan Zimmerman.

John Kay konstaterar att aktiemarknaden

i dag tillgodoser

marknadsaktörernas, det vill

säga bankernas och mäklarfirmornas,

behov bättre än både

ägarnas och bolagens. n

jILL bederoff

jill.bederoff@va.se

Åf in och alfa Laval ut

i Va:s hållbara portfölj

Tack vare en övervikt av cykliska innehav har Veckans

Affärers Hållbara portfölj gått fortsatt starkt de senaste

veckorna och har nu distanserat sig 16 procentenheter

före index. Atlas Copco, SKF och Nederman är de starkaste

korten just nu.

Denna vecka gör vi en av våra sällsynta omplaceringar. Ett

av de cykliska innehaven, Alfa Laval, får lämna portföljen. Vi

analyserade verkstadskoncernen för en vecka sedan vilket utmynnade

i en säljrekommendation. Det är ingen tvekan om att

bolaget tillhör elitserien i verkstadssektorn, men vi ser en

överhängande risk att en fortsatt oro på finansmarknaderna

kan slå mot kreditgivningen och därmed mot viktiga investeringsprojekt.

Vi vågar inte tro på den vinsttillväxt framöver

som dagens värdering kräver. Aktien gav dock en klart godkänd

avkastning i portföljen på

37 procent, 17 procentenheter

bättre än index på två år.

Nykomling i Hållbara portföljen

blir i stället ÅF. Industrikonsultbolagetköprekommenderade

vi i slutet av januari

med bland annat motiveringen

”ett defensivt val där skördetiden

bara börjat”. Bolaget har

också en mycket stark affärskultur

och marknadsposition

mot hållbara projekt och har

fått näst högsta betyg i vår

hållbarhetsrankning. n

Veckans affärers hållbara portfölj

VA:s miljö- AnskAffnings- kurs utVeckling, utV. rel.

och etikbetyg kurs, kr 16/3, kr % index, %

Atlas Copco 97,35 175 80 59

Ericsson 65,95 68,20 3 -17

Meda 66,50 63,40 -5 -25

Nederman 62,25 122 95 74

Nolato 58,25 70,80 22 1

SCA 100 120 20 0

Skanska 107 120 12 -9

SKF 120 170 42 21

Swedol 27,00 30,50 13 -8

ÅF (ny) 128 128 0 0

HÅllbArA portFöljEN 36 16

långsiktigt. Det är framför allt de cykliska aktierna som går starkt i

VA:s Hållbara portfölj just nu med Atlas Copco och Nederman i täten.

VA:s miljö- och etikbetyg:

– = Risknivå och ledningens

förmåga att hantera risker.

= Stora risker som påverkar lönsamheten.

= Ledningen oförmögen att hantera riskerna.

Hållbart försprång

140

130

120

110

100

90

2009

6 nov

VA:s hållbara portfölj OMXS

2010 2011 2012

16 mars

före. Veckans Affärers

Hållbara portfölj har utökat

försprånget till index under

våren till 16 procentenheter.

VA:s hållbArA portfölj består av aktier

som vi bedömt ur ett mer långsiktigt

perspektiv. Vi har tagit hänsyn till bolagens

förmåga att anpassa sig till ökade

krav på miljö och etik liksom deras möjligheter

att dra nytta av en sådan utveckling.

| va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 | 11

KÄLLA: FACTSET


12 | va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 |

börsen verkstadsbranschen


osynligt Arbete.

Atlas Copco redovisar

bara en femtedel så stor

energiåtgång i produktionen

som verkstadskollegan

Sandvik. Förklaringen är

outsourcing till utländska

underleverantörer.

atlas copco

Mycket

snack

lite verkstad

Bakom verkstadsbolagens

stolta satsningar på

energi effektiviseringar

och förnybara lösningar

lurar kartellanklagelser

och mutskandaler.

Bolagens ambitiösa

hållbarhetsrapportering

är ibland bara en

tunn fernissa.

Av JohAn WidmArk

Hållbarhet definieras

som bekant inte

bara genom utsläpp

och miljöpåverkan

utan är ett samlingsbegrepp

för uthållighet i

alla avseenden – såväl miljö och

socialt ansvar som ekonomi och

operationella förutsättningar.

I ett internationellt perspektiv

har svensk industris ryggrad,

de svenska verkstadsbolagen,

kommit långt i sitt hållbarhetsarbete.

Och bolagens hållbarhetsredovisningar

gör ett

mycket övertygande jobb i att

framhålla det, i alla fall vid för­

sta anblicken. Men man behöver

inte skrapa mycket på ytan för

att en annan bild ska framträda.

Och den bilden är rätt annorlunda

än vad vi svenskar instinktivt

vill tro.

Den första sprickan som

märks i verkstadssektorns

fasad är de återkommande lagöverträdelserna.

Visserligen borde nationaljuvelerna

Atlas Copco och Volvo

ha lärt sig en del efter FN:s

anklagelser 2005 om korrupta

mutaffärer under FN:s Oil for

foodprogram i Irak efter första

Irakkriget.

t

| va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 | 13


t

Atlas Copco nekade till

anklagelserna medan Volvo

nådde en uppgörelse med det

amerikanska justitiedepartementet

2008 där Volvo betalade

totalt cirka 117 miljoner kronor i

böter, återbetalning av vinster

och ränta.

Kartellanklagelser är inte

heller ett obekant fenomen för

verkstadsindustrin.

Senast ut i ledet var det SKF

som fick ”besök” som företaget

själva uttrycker EU­kommissionens

gryningsräd mot SKF:s

anläggningar i Göteborg och i

Schweinfurt i Tyskland. Samma

sak skedde mot kollegan

Schaeffler och flera andra europeiska

företag som tillverkar

lager till industrin.

Även om inget formellt åtal

väckts ännu, visar tidigare erfarenheter

att det kan få betydande

konsekvenser. Analysfirman

Bernstein beräknar att eventuella

böter kan resultera i en resultatpåverkan

motsvarande 12

procent av bolagets vinst per

aktie i år.

inte heller för Abb är karteller

och mutanklagelser något

obekant.

2004 tvingades bolaget betala

125 miljoner kronor i böter för

mutor vid oljeaffärer i Nigeria,

Läkemedel

IT-tjänster

Teknik hårdvara

Medicinteknik

Detaljhandel

Bilindustri

Dagligvaror

Verkstad

0% 3% 6% 9% 12% 15%

Källa: Goldman Sachs

14 | va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 |

börsen verkstadsbranschen

”2009 dömdes ABB att betala 346 miljoner kronor

för otillåtet kartellsamarbete och tre månader senare genomfördes

nya razzior hos bolaget i Västerås och Ludvika.”

Angola och Kazakstan. I december

2008 bjöd man aktieägarna

på en kalldusch när man

skrev ner resultatet med 6,6

miljarder för förväntade böter

kopplade till mutor som ABBanställda

betalat för kontrakt i

Mellanöstern, Europa, Asien

och Latinamerika.

2009 dömdes ABB att betala

346 miljoner kronor

för otillåtet kartellsamarbete

och tre

månader senare genomfördes

nya razzior

hos bolaget i

Västerås och Ludvika.

Den gången friades

ABB dock från

anklagelserna och

utredningen lades

ner.

Listan kan göras

ännu längre, med

bolagsnamn som Autoliv

där det pågår

kartellutredningar både i USA

och i Tyskland, och Lindab som

utretts för kartellbrott i Finland,

en utredning som efter

fem års utredning dock lades

ner.

Dessvärre finns det mycket

som pekar på att när bolag uppvisar

exempel på den här sortens

problem handlar det inte

om enskilda isolerade företeelser,

utan att det egentligen är

toppen på ett isberg av rutten

företagskultur.

Exempelvis betalade tyska

Siemens 2008 en rekordbot på

sammanlagt 1 miljard euro för

mutaffärer vid sammanlagt

över 4 200 tillfällen.

Intressant nog menar organisationenTransparency

International i

en rapport från 2009

att medan företagen

framhåller ett starkt

åtagande att bekämpa

korruption på hög

strategisk nivå, saknas

ofta verktyg och

system för att upp­

fylla dessa åtaganden

i realiteten. De framhåller

också verkstadssektorngenerellt

som en högrisksektor

med relativt

låg snittrating. Samtidigt som

det är en stor utmaning att styra

upp en skev företagskultur,

som exempelvis verkar ha präglat

ABB, är det inget oöverstigligt

hinder. Desstum är det något

som bolaget självt kan styra

över.

Men det finns andra krafter

som påverkar verkstadssektorn

FoU/försäljning, procent Andel försäljning mot staten, procent

MWh/Mkr i försäljning

kostnAdsökning. Med ökad konkurrens från

inte minst nya aktörer i tillväxtländer riskerar

verkstadsbolagen att behöva öka sin FoU.

Hälsovård

Försvar

Läkemedel

Verkstad

IT-tjänster och mjukvara

Banker

Sällanköpsvaror

Halvledare

Källa: Goldman Sachs

kollAr inte sinA

underleverAntörer.

Karin Holmquist,hållbarhetschef

på Atlas.

0 20 40 60 80 100

Sandvik

ABB

H&M

TeliaSonera

Volvo

Alfa Laval

Atlas Copco

Ericsson

som är svårare för bolagen att

hantera, både på gott och på ont.

Verkstadssektorn har de senaste

decennierna omvärderats

till att bli en premiesektor på

Stockholmsbörsen, det vill säga

den värderas högre än börsen i

genomsnitt.

Det har flera förklaringar,

dels sektorns förbättrade tillväxtutsikter

där tillväxtmarknadernas

boomande efterfrågan

och efterfrågan på gröna

och energieffektiva lösningar

varit betydande drivkrafter.

Flera svenska verkstadsföretag

kan hävda att man positionerat

sig här. ABB:s produkter

möjliggör exempelvis för kunderna

att minska överföringsförlusterna

i näten, men även

bolag som Alfa Laval och Atlas

Copco kan presentera energieffektiviserande

eller energisparande

lösningar och produkter.

Dessutom är SKF en nyckelleverantör

till vindturbinindustrin,

som drivs av samma övergripande

trend.

sektorns väg till premiestatus

på börsen har också drivits av

betydande operationella förbättringar

där man outsourcat

produktionen, anpassat kostnadsbasen

och skärpt sina prissättningsstrategier,

vilket sam­

innovationskris väntar kunderna skuldsanerar Missvisande redovisning

svAjigt. En stor andel offentliga kunder kan

vara tryggt, men inte i tider av statsskuldkriser

världen över.

4,1

8,7

6,6

5,9

10,7

Källa: Bolagens rapporter, VA

14,4

18,7

30,6

inte helA bilden. Andelen outsourcing gör

att storbolagens redovisning av t ex energiförbrukningen

inte visar hela sanningen.


mantaget tagit sektorn till en

högre nivå av lönsamhet.

Så de senaste decenniernas

omvärdering är motiverad.

Men samma krafter som möjliggjort

denna förbättring har

även fört med sig betydande

hållbarhetsrisker för verkstadsbolagen.

Dels har tillväxtmarknadsboomen

bidragit till att driva upp

råvarupriserna och därigenom

insatskostnaderna i bolagens

produktion. Samtidigt som stigande

råvarupriser har varit en

betydande trigger för efterfrågan

på verkstadssektorns produkter,

särskilt för bolag som

Atlas Copco och Sandvik, har det

också belastat kostnadssidan på

de råvarutunga produkterna.

Med avseende på energiåtgången

i produktionen är det

betydande skillnader mellan

bolagen i sektorn. Exempelvis

har Sandvik nära fem gånger så

hög energiåtgång per försäljningskrona

som kollegan Atlas

Copco. För Sandvik uppgår den

enligt bolagets hållbarhetsrapportering

till motsvarande 30

MWh per såld miljon kronor,

jämfört med Atlas strax under

6 MWh per miljon kronor.

Atlas siffra är anmärkningsvärt

låg inte bara i relation till

vi är inte så goda

som vi tror

vi svenskAr är vana vid att

befinna oss högt upp på listan

över länder med låg korruption, i

alla fall vad gäller stat och rättssystem.

det är därför särskilt intressant

att notera att svenska företag

endast får i snitt 15 av 50 totalt

möjliga poäng på transparency

internationals skala över företagens

arbete med korruption,

där lågt är dåligt och högt är bra.

exakt vilka 10 företag som representerade

sverige i undersökningen

är inte angivet frånsett att

de är tagna från Forbes 2 000­

lista över publika bolag. av de 18

svenska bolagen på listan i dag är

11 verkstadsbolag.

sabah arar/scanpix

oil for food. Atlas Copco, Volvo och en rad andra bolag anklagades för mutor i Irak under kriget 2005. Volvo fick

betala 117 miljoner kronor till amerikanska justitiedepartementet.

sektorns snitt runt 14 MWh per

miljon kronor i försäljning, men

även jämfört med bolag i andra

sektorer, som H&M och Teliasonera

där energiåtgången är

14 respektive 11 MWh per miljon

kronor i försäljning.

hur kAn AtlAs produktion vara

mindre än hälften så energiintensiv

som för ett klädbolag,

poäng antal bolag

Kanada 27 21

USA 25 119

Schweiz 25 10

Holland 24 20

Storbritannien 22 30

Spanien 19 11

Italien 18 20

Snitt 17 486

Tyskland 16 40

Sverige 15 10

Frankrike 14 29

Sydkorea 11 10

Hong Kong 11 10

Japan 10 32

Belgien 9 10

Kina 6 30

Taiwan 3 10

Ryssland 2 10

ojust. Vi är mer korrupta

än snittet globalt.

och nära hälften av en teleoperatör?

Svaret är naturligtvis att

man varit duktig på att outsourca

energiintensiv produktion till

underleverantörer. Men dessa

leverantörers siffror följer man

inte. Inte heller är energiåtgången

en parameter i upphandlingen

av underleverantörstjänster,

enligt Atlas Copcos

chef för corporate responsibility,

Karin Holmquist. Så

siffran i hållbarhetsredovisningen

blir i det närmaste

meningslös.

Än så länge är utflyttningen

av produktion på underleverantörer

relativt oproblematisk för

verkstadsbolagen ur hållbarhetssynpunkt.

Men precis som

man kritiskt har börjat granska

underleverantörskedjan för vissa

konsumentvaror, där säljbolagen

i väst använder outsourcing

till namnlösa underleverantörer

i öst för att kringgå konsumentkrav

och regelverk, kommer det

här sannolikt att bli en utmaning

även för verkstadsbolagen.

Den ökade outsourcingen på

underleverantörer i tillväxtmarknaderna

ställer nya krav,

inte bara på leveranssäkerhet i

underleverantörsledet, utan

även en effektiv översyn och

uppföljning av det regelverk som

satts upp på strategisk nivå.

Vidare har verkstadssektorns

omstöpning mot en högre

globalisering gjort att lågkostnadsproducenter,

framför allt i

Kina, har seglat upp som allvarliga

konkurrenter till de svenska

bolagen. De inträdesbarriärer

som västerländsk kompetens

och kunnande utgjort tidigare

har sakta eroderat i takt

med att de västerländska bolagen

lagt ut allt mer av sin egen

produktion i lågkostnadsländer.

Allt fler exempel dyker nu

upp på att det som tidigare betraktades

som kinesiska kopior

i allt högre utsträckning blir seriösa

lågkostnadskonkurrenter,

av jämförbar kvalitet.

Ett av de tydligaste exemplen

på det är Ericsson, där kinesiska

Huawei, trots telekomutrustnings

relativt höga teknikhöjd,

ändå lyckades slå ut merparten

av den västerländska konkurrens

som fanns för tio år sedan och nu

är Ericssons största och värsta

konkurrent. Liknande mönster

t

| va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 | 15


t

märks nu för allt fler bolag, som

ABB och Atlas Copco.

Det här kan komma att påverka

utvecklingen av forsknings­

och utvecklingsutgifter

framöver.

På sektorbasis uppgår teknikhårdvarubolagens

utgifter

för forskning och utveckling till

runt 8 procent, vilket illustrerar

nödvändigheten med kontinuerlig

utveckling för att behålla

konkurrenskraft i sektorn.

i verkstAdssektorn uppgår

siffran än så länge bara till runt

3 procent. Men tekniksektorn

har varit utsatt för asiatisk konkurrens

längre än verkstadsindustrin,

i alla fall i den intensiva

form vi ser i dag, och skillnaden

i utvecklingsutgifter, på

nära 5 procentenheter av försäljningen,

kan vara en föraning

om vad som komma skall för

verkstadsbolagen.

Den ökande globaliseringen

innebär också en ökad andel av

försäljningen till tillväxtmarknader

där regelverket är under

utveckling. Det kan locka inte

bara underleverantörer utan

även direkta dotterbolag att ta

genvägar som riskerar att flyta

upp till ytan långt senare och då

bli enormt kostsamma, alltså

inbäddade miljö­ och hållbarhetsbomber

av typen asbestproblem

för ABB.

16 | va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 |

börsen verkstadsbranschen

MisstAnke. EU-kommissionen gjorde gryningsräd mot

SKF:s anläggningar i Göteborg och Tyskland.

”Sammantaget blir

hållbarhetsbetyget för

sektorn på sin höjd medel.”

Verkstadsindustrin är också,

näst hälsovård och försvar, den

sektor som är mest exponerad

mot statligt spenderande. Nära

40 procent av intäkterna för

sektorn bedöms vara exponerad

mot en statsbudget av något

slag. Det bidrar till en press i

det korta till medellånga perspektivet,

då statliga utgifter i

hela västvärlden är under press.

Det motverkas dock något av

verkstadsbolagens position, där

deras affär ofta är närliggande

infrastrukturinvesteringar,

som i sin tur är det föredragna

sättet för stater att stimulera

ekonomin.

Sammantaget blir hållbarhetsbetyget

för sektorn på sin

höjd medel.

uthålligheten i lönsamhet

och konkurrenskraft är diskutabel,

energi­ och råvaruberoendet

högt, utmaningarna i underleverantörsledet

ökar och på

många håll verkar det önskvärt

med en rejäl uppsträckning vad

gäller företagskultur och etik.

Verkstadssektorn har på ett

imponerande vis förvandlats till

en samling riktigt fina kvalitetsbolag

med avseende på produkter,

tillväxt och lönsamhet.

Nu gäller det för hållbarhetsarbetet

att hänga med på den

omstöpningen, och då krävs

mera arbete. n

olivier morin/scanpix

Allt ljus på underleverantörerna

Fokus i hållbarhetsanalysen och debatten

kommer att allt mer skifta över till underleverantörskedjan,

enligt analys­ och indexleverantören MSCI

som konstaterar att endast ett av fyra företag har

strategier på plats för att identifiera och hantera risken

med ökade energikostnader i underleverantörskedjan.

Men företagen börjar bli lite mer medvetna om att de måste

börja ställa högre krav även på underleverantörerna.

Idag säger 39 procent av företagen att de kan tänka sig att

kasta ut underleverantörer som inte kan uppfylla formellt

uppställda miljökrav, visar en färsk rapport från Carbon Disclosure

Project, CDP, och managementkonsultfirman Accenture.

För två år sedan var det bara 17 procent av företagen

som kunde tänka sig detta.

I rapporten konstateras samtidigt att inom tre till fem år

bör det vara standard för företagen att redovisa även exempelvis

koldioxidutsläppen från hela underleverantörskedjan.

11

procent har franska

oljebolaget Totals aktie rasat

efter den stora gasläckan i

Nordsjön, öster om Skottland

i helgen.

förnyelsebAr energi

på världens börser

fick fart i början på året

i spåren på ökad riskaptit.

Förnybar energi, WilderHill New Energy Index

Världsindex, MSCI AC World

120

110

100

90

2 januari

2012

februari 27 mars

2012

30 procent kvinnor gör susen

KÄLLA: FACTSET

Är 30 procent den magiska gränsen? Det frågar

sig aktieanalytikerna på investmentbanken Societe

Generale i en analys av kvinnorepresentationen i

börsbolagens styrelser.

Banken har dels undersökt totalavkastningen de tre

senaste åren för aktier i de europeiska storbolag som har minst

20 procent kvinnliga styrelseledamöter med gruppen europeiska

storbolag som helt saknar kvinnor i styrelsen.

Utfallet blev att bolagen med kvinnor i styrelsen gick något

sämre. Men motsvarande jämförelse mellan bolagen med

minst 30 procent kvinnor i styrelsen visade att dessa aktier

gav betydligt bättre avkastning.

En rapport från managementkonsultfirman McKinsey visade

på liknande resultat, att bolagens finansiella utveckling är

tydligt mer positiv i gruppen med minst 30 procent kvinnor i

styrelserna.

”Det krävs minst tre kvinnor för att förändra dynamiken i

styrelserummet” konstaterar analytikerna på Societe Generale.


E-PRIZEDAGEN

– ENERGI, EKONOMI OCH EFFEKTIVITET

E-Prizedagen 30 maj på Grand Hôtel i Stockholm är den

främsta samlingsplatsen för ledare i näringslivet och den

off entliga sektorn som är intresserade av att förstå hur

skärningspunkten mellan energi, ekonomi och eff ektivitet

påverkar deras verksamheter och hur det kan bidra till att

sänka kostnader och öka deras konkurrenskraft.

Registrera dig nu för att höra när inspirerande talare från hela världen delar med

sig av sin bild på var energifrågan står och hur den kommer förändras, blandat

med konkreta exempel från deras egna organisationer. Programmet kommer bland

annat ge nya insikter kring hur man kan etablera ett transparent system för att

registrera energianvändning och utsläpp – och hur man identifi erar, prioriterar och

mäter minskning av energi- och resursförbrukning på ett sätt som direkt påverkar

lönsamheten. Under eftermiddagen ordnar vi fl era parallella seminarier om

utvecklingen i gränslandet mellan energi, eff ektivitet och ekonomi.

TALARE

Förutom generösa möjligheter att nätverka med ledare från olika branscher och

sektorer kommer deltagare att få lyssna på många kloka och inspirerande talare.

Lyssna på talare från bland annat Facebook, IBM, Volvo Cars, Exibea och

Stadium och bredda ditt internationella perspektiv med chefen för Japan

Renewable Energy Foundation och genom att höra Tysklands ambassadör och

USAs viceambassadör diskutera vad Sverige kan lära sig av energipolitiken

i deras respektive länder.

MER INFORMATION OCH ANMÄLAN

eprize2012.eventbrite.com

Vilka är Sveriges

energismartaste

företag?

Nominera på

eprize.se

MISSA INTE EN AV SVERIGES MEST

UPPSKATTADE KONFERENSER FÖR

NÄRINGSLIVET

Ta inte bara vårt ord på det – så här

tyckte besökarna på förra årets

E-Prizekonferens:

95,9 %

skulle rekommendera

konferensen till en vän

87,2 %

tyckte att den innehöll

konkreta exempel

87,1 %

fi ck nya kontakter

85,1 %

svarade att konferensen

gav dem nya perspektiv

SAMARBETSPARTNER MEDIEPARTNER SPONSOR MED STÖD AV


18 | va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 |

Intervju Filippa bergin

Riskkapitalist på

Med Axel Johnsonkoncernen i ryggen har hon startat riskkapitalbolag

med hållbarhetsfokus. Filippa Bergin ska investera i konsumentföretag

som inte satsar på ökade volymer och nya resursuttag. Av jIll Bederoff

Dubbelt så mycket

med hälften så lite.

Är det en ekvation

som går att lösa? Ja,

det tror i alla fall

hållbarhetsprofilen Filippa Bergin

som sedan ett knappt halvår

tillbaka arbetar med att investera

i resurssnåla affärsidéer.

Invest in Change heter hennes

nya riskkapitalbolag med hållbarhetsfokus.

I en röd stuga på Söders höjder

som hon hyr av en ambassadörsfru,

tar hon emot. Med

månghundraåriga anor i en

trädgård med vatten som porlar

och en fenomenal utsikt över ett

vårlikt Stockholm är det inte

svårt att tänka hållbarhet.

Med ärvda pengar och med

hjälp av Axel Johnson AB som

tände på hennes idé är hon igång

med sitt drömprojekt.

”Jag vill skapa ett hus med företag

där de kan få den del av

affärsutvecklingen som de inte

kan få på andra ställen eller med

andra typer av pengar.”

För femton år sedan befann

hon sig långt ifrån den svenska

idyllen.

Då arbetade hon som jurist

med mänskliga rättigheter för

FN i länder som Kambodja,

Vietnam och Östtimor. Men så

smittades hon av ett fruktat

ebolaliknande virus och tvinga-

des återvända hem. Utbredningen

av begreppet CSR (corporate

social responsibility) var

i sin linda i det svenska näringslivet

och Filippa Bergin tog efter

en tid som konsult anställning

på en nystartad del av Amnesty

International, Amnesty

Business Group. Syftet var att

hjälpa svenska företag att inte

kränka mänskliga rättigheter.

Att just Axel Johnson AB

är hennes samarbetspartner

i Invest in Change

har sin förklaring. Efter Amnesty

blev hon rekryterad till

Johnsonägda Åhlénsgruppen

som ansvarig för CSR–frågor.

”Det var fantastiskt roligt för

på Åhlénsgruppen var det här

en fråga av strategisk vikt. Det

handlade mycket om att göra en

lägesbedömning och bedöma

riskexponeringen.”

På Åhléns kom hon till insikt

om den nära koppling de flesta

människor har till handeln och

insåg att de flesta av dagens affärsidéer

i konsumtionsinriktade

företag bygger på ökade volymer

och därmed inte är hållbara.

”Jag tycker liknelsen mellan

jorden och dess resurser och ett

rymdskepp är slående. Utanför

rymdskeppet tar det slut.”

Som så ofta ger föräldraledighet

ett avbrott i vardagen och

ett tillfälle att tänka. Så var det

även för Filippa Bergin. Tanken

på Invest in Change började

växa fram. Att just verka i konsumentledet

var självklart.

”Konsumtion är vår livsstil,

så om det är någonstans man

ska göra förändring så är det

här. Framtiden är oviss och vi

vet inte hur fort saker och ting

kommer att förändras – men

när det barkar åt skogen så

kommer det att göra det ordentligt”,

säger hon med en viss

rädsla i rösten.

Bolag som hon vill investera i

ska ha affärsidéer som är mindre

beroende av nya resursuttag

än genomsnittet och därmed

mindre riskfyllda.

”Om man tror på den forskning

som finns vet vi att dagens

affärsidéer som bygger på

volym uttag av nya resurser inte

kan fortsätta. Och om man tror

att priset på olja och bomull

kommer att stiga eller tror att

politikerna kommer att införa

nya skatter och avgifter på koldioxidutsläpp

– vad ska man då

satsa på?”

Till dags dato har hon inte

gjort några investeringar, men

väl en grundlig analys om vad

som händer med vår planet och

mer konkret hur förändringarna

kommer att påverka oss här i

Sverige och vad en ny hållbar af-

färsidé bör innehålla för att vara

framgångsrik.

Hon har också arbetat med

att ta fram en modell som sätter

kronor och ören på den skada

bolagen orsakar genom utsläpp

av koldioxid.

”Min dröm är att hitta en modell

där jag kan beskriva att i

bolag A kostar en omsättningskrona

30 öre i skador av koldioxidutsläpp

men i bolag B kostar

den 10 öre. Bakom dessa siffror

kommer det att ligga en omfattande

analys.”

M

odellen finns i dag som

utkast men kommer att

utvecklas ytterligare.

Hon nämner Pumas ambitiösa

arbete med att sätta ett pris på

bolagets miljöeffekter som ett

bra exempel.

Hon är förtegen kring de bolag

som finns på hennes radar

men berättar ändå att det i något

fall handlar om en annorlunda

syn på ägandet.

”Vi låter produkter som vi

äger vandra mellan flera ägare.

Kanske inte ägandet är lösningen

på alla behov. Det finns andra

sätt att leva ett lyxigt liv än nyuttag

av resurser. Blocket är en

lysande affärsidé, men som dras

med väldigt höga transaktionskostnader.”

För henne handlar det om

”Konsumtion är vår livsstil, så om det är någonstans man ska göra förändring

kommer att förändras – men när det barkar åt skogen så kommer det att göra


tvärs

Invest in Change

fIlIppA BergIns drömprojekt

som hon startade för

fem månader sedan. invest in

Change ska gå in som majoritets­

eller minoritetsägare i

konsumtionsinriktade bolag

vars affärsidé stödjer ett

minskat resursutnyttjande.

axel Johnson ab, sveriges

ledande detaljhandelskoncern

är samarbetspartner

och står för en del av finansieringen.

De tänkta förvärven väntas

ha en omsättning på mellan

en halv miljon kronor upp till

200 miljoner kronor. investeringarna

är långsiktiga och

det finns ingen uttalad exitstrategi.

långsiktiga investeringar utan

någon exithorisont. Helst ska bolagen

redan ha nått lönsamhet

men hon kan göra undantag eller

endast bidra genom att ta plats i

styrelsen.

Storleken på investeringsobjekten

ligger mellan en halv miljon

till 200 miljoner kronor.

”De mindre bolagen är nog

egentligen för små för Axel

Johnson. Men om de tackar nej

är det möjligt att jag gör investeringen

med en annan investerare.”

När vi lämnar den lilla röda

stugan och beger oss ned mot

Hornsgatan lovar hon att visa

upp sin första investering efter

sommaren. n

så är det här. Framtiden

det ordentligt.”

filippa Caroline

norman Bergin

född: 1970.

fAmIlj: Maken

Peter Norman, finansmarknadsminister.

utBIldnIng: Jurist.

KArrIär: Arbetat

med mänskliga rättigheter

inom FN och på

Amnesty Business

Group. Ansvarig för

CSR på Åhlénsgruppen.

I dag driver hon Invest

in Change.

är oviss och vi vet inte hur fort saker och ting

| va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 | 19

ari luostarinen


MÖTESPLATSEN FÖR INNOVATION

DE STÖRSTA AKTÖRERNA INOM LIFE SCIENCE HAR DEFINIERAT

EN AV BRANSCHENS VIKTIGASTE UTMANINGAR

Hur kan vi använda läkemedel

klokare, och minska deras

påverkan på vattenmiljön?

NU ANVÄNDER VI CROWDSOURCING FÖR ATT

HITTA NYA IDEER OCH TEKNIKER

UTMANINGEN VI HITTAR LÖSNINGEN MED ÖPPEN INNOVATION

Hållbar utveckling är ett relativt nytt begrepp inom

läkemedelssektorn, kanske på grund av den stora

betydelsen läkemedel haft för folkhälsan. Nu börjar

vi få allt större förståelse för kopplingen mellan

hälsa och miljö. Två av de områden där det tydligast

visats att läkemedelssubstanser har inverkan

på miljön är hormoner och antibiotika – inte minst

när det gäller påverkan på vår vattenmiljö.

Nu söker vi nya idéer och tekniker som kan bidra

till att hormoner och/eller antibiotika i mindre

utsträckning kommer ut i våra vattendrag. Den

minskade miljöpåverkan kan komma från förändrad

konsumtion eller produktion, bättre hantering

av överblivna läkemedel eller mer effektiv vattenrening.

De mest spännande innovationerna får

presentera sig på Globe Forum 2012, en heldagskonferens

i Stockholm 26 april.

HAR DU LÖSNINGEN? VILL DU VARA MED OCH UTVECKLA SVENSK LÄKEMEDELSINDUSTRI?

Mer information om utmaningen och hur du kan leverera lösningen hittar du på

GLOBEFORUM.COM

GLOBE FORUM är en mötesplats för näringslivet, offentlig

sektor, innovatörer/forskare och investerare. Globe Forum

är ledande på hållbar utveckling genom öppen innovation,

möten och debatt. Globe Forum bjuder in världsledande

experter till dynamiska forum där vi skapar nya

skärningspunkter. Det är här framtidens lösningar skapas.


opinion newsmill

Tobinskatten symbol för kraftlöshet

En liten, liten skatt som inte spelar någon roll för skattebetalarna.

Men den ska finansiera en tredjedel av EU­budgeten.

Frågan om den finansiella transaktionsskatten

har kommit att bli en förklaring och

en symbol för Europas oförmåga till reformer

för skärpt konkurrenskraft. En totempåle

som ska hjälpa mot allt: mot underskott, mot

risker på de finansiella marknaderna, till att

finansiera nya investeringar och minska medlemsstaternas

avgifter till EU. Dessutom ska

den få den så kallade finansmarknaden att betala sin rättmätiga

del av skatterna.

Den har blivit den nya tidens alkemi. En liten, liten skatt –

pytteliten har den rent av kallats – ska på en gång inte spela

någon roll för skattebetalarna men samtidigt finansiera en

tredjedel av EU­budgeten.

Eftersom pengarna som tas in via

skatten inte drabbar någon – annat

än den mystiska marknaden – blir det

pengar som nästan gratis kan finansiera

det mesta som vi tycker är bra.

Men det är som med gamla

tiders alkemi: den kan samla

många troende eftersom det

är en behaglig tanke att hitta helt nya

pengar men det går likväl inte att

göra guld av bly.

För det första är det aldrig någon

mystisk marknad som likt en självständig

organism betalar skatter

och avgifter. En marknad är en mötesplats

för människor och företag.

Och det är alltid människorna som betalar skatter av det enkla

skälet att det är så företag fungerar. De måste ha intäkter som

motsvarar sina kostnader.

Därför är det inte någon elmarknad som finansierar statliga

inkomster i form av elskatter. Inte livsmedelsindustrin eller

jordbruksmarknaden som genom moms på livsmedel betalar

statens utgifter. Det är vi skattebetalare som gör det genom

att betala elskatter, moms och bilskatter av olika slag. Och för

den som inte kommer ihåg det: det är vi alla som betalar också

bankernas kostnader.

För det andra innebär detta att den finansiella transaktionsskatten

ökar hushållens skatter på samma sätt som alla andra

skatter. Det innebär att de pengar som kommer in motsvarar

pengar som försvinner från den privata sektorn. Skatten minskar

utrymmet för investeringar i företag och ökar utrymmet

för offentliga investeringar. Den höjer kostnader för företag

och den stärker konkurrenskraften för de företag som utanför

”Denna naiva tro på att

det bara krävs en liten

skatt i stället för stora

reformer är det största

hotet mot Europas

återhämtning.”

Europa inte tvingas betala en extra skatt på investeringar och

lån. Det blir inga nya pengar som skapas utan gamla som dras

in till stat och EU.

För det tredje är det en skatt som ska gälla på den mest lättrörliga

av alla marknader, nämligen den finansiella, där mycket

små skillnader är avgörande för konkurrenskraft och för

var transaktioner och investeringar genomförs. En stor del av

Europas finansiella transaktioner kommer att flytta ut från

Europa medan andra drabbas av en skatt som kommer att urholka

värdet på pensioner och tillväxten. EU­kommissionen

konstaterade när den presenterade sitt förslag att den skulle

kosta mellan 1 och 2 procent av vår samlade BNP. Som en insats

för att stärka tillväxten är den milt talat udda. I en ekonomi

som mer än något annat behöver tillväxt är det än mer

udda att införa en skatt som kommer

att minska den. Lika udda som att

tro att vi får ökade investeringar genom

höjda skatter på investeringar

och lån.

Men det mest allvarliga är att

så mycket av förhoppning

ställs till denna finansiella

transaktionsskatt. Det säger något

om alla de politiker som tror att tillväxt

skapas genom höjda skatteroch

som tror att vi kan hantera underskotten,

skuldbördorna och framtidens

investeringar genom att uppfinna

en ny form av beskattning. En

skatt som ska finansiera nya utgifter,

ersätta privata investeringar med offentliga och som bygger

på föreställningen att vi kan återvinna Europas konkurrenskraft

genom att göra våra varor och tjänster dyrare i stället

för att reformera vår ekonomi för ökad konkurrens, ökat

utrymme för privata investeringar och ökat företagande.

Denna naiva tro på att det bara krävs en liten skatt i stället

för stora reformer är det största hotet mot Europas återhämtning

och vår förmåga att vara en ledande

global ekonomi. Vore det så att det

är genom skatter man vinner ledarskap

hade Europa nämligen redan varit

ledande, utan några problem och

kriser. n

Gunnar Hökmark

eU-parlamentariker

är ett oberoende institut baserat på den samlade kunskapen hos 18 000 medlemmar i Sveriges största debattsajt newsmill.se.

*Newsmill Analys är ett oberoende institut baserat på den samlade kunskapen hos 18 000 medlemmar i Sveriges största debattsajt, newsmill.se.

| va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 | 21


Det hänger på oss alla

Det får vara slut på knutna nävar i byxfickorna.

Politiker ska ha vett att hålla sig undan när det istället

behövs smågalna pionjärer och envetna entreprenörer.

A

tt annanstans – inom företag, organisationer, på universiteten,

inom byalag eller på Facebook.

knyta näven i byxfickan hjälper

inte mycket. Gör du det ofta

kanske du blir starkare i handmusklerna,

men det är nog allt. Inte

ens aggressionerna försvinner, snarare

har de en tendens att växa av

instängd frustration.

Alltför många nöjer sig med att

gnälla. Andra tar tag i saker. Och det är de som gör skillnad,

som får saker att hända. Jag har alltid älskat smågalna

pionjärer och entreprenörer, folk som väljer att ta

saker i egna händer. De som byggde vindkraftverk innan

det var lönsamt, de som startar skolor med alternativ

pedagogik eller bygger upp en bilpool på internet.

Jag gillar när folk bestämmer

sig för att göra något åt problem i

stället för att gnälla. Det de har

gemensamt är ett engagemang

och en vilja att göra skillnad. Och

allvarligt talat, var skulle vi vara

utan dem?

Oftast finns de nytänkande

krafterna i mindre grupper

– åtminstone till att

börja med. Det är svårt för politiker

att hitta på vindkraftverk,

nya pedagogiker åt skolan eller

bilpooler. Några måste vara pionjärer

och visa möjligheterna.

Förr fanns det gott om dem,

pionjärerna. De byggde upp

mycket av det vi i dag ser som

självklart. Men samhället blir

liksom aldrig färdigt. I dag ser jag tendenser att vi blir

bekväma och tycker att politiker ska lösa allt åt oss. Det

är fel tänkt. Dels är politiken alltid mer eller mindre

konservativ, eftersom det sällan är majoriteten som är

mest nytänkande. Dels löses många problem bäst genom

att agera, inte genom att vänta på att någon annan

ska agera.

Ett av de områden där det behövs mycket nytänkande

och utveckling de närmaste decennierna är miljöområdet.

Politiken kan skapa förutsättningar genom grundläggande

styrmedel som miljöskatter, utsläppshandel, produktkrav,

internationella avtal och mycket annat. Men

lösningarna och kreativiteten behöver växa fram någon

22 | va hållbarhet | 1 | 29 mars 2012 |

GästKröniKan maria wetterstrand

”När människor

själva är beredda att

ta tag i och lösa saker

ska politiken hålla sig

undan. Ska de göra

någonting alls ska de

snarare underlätta

än försvåra.”

Kooperativ finns i dag inom vindkraftbranschen.

Medlemmar går ihop och investerar i vindkraftverk

varifrån de får köpa sin el till självkostnadspris.

Alltså en hyfsad affär och en viktig drivkraft för

vindkraftens utveckling. Det finns kooperativ för bilpooler,

som erbjuder ett effektivt och smart användande av

moderna, gemensamma bilar. Exempelvis distansarbetsplatser

som drevs som kooperativ skulle inte enbart

hjälpa långpendlare att bredda sina nätverk och minska

miljöpåverkan utan dessutom öka möjligheten att jobba

från sin hemstad fler dagar i veckan.

Kooperativ är ett sätt att ta ge-

mensamt ansvar för något man

vill förändra.

Tyvärr försvåras ibland initiativen

från politiskt håll. Vindkraftkooperativenstraffbeskattas

för värdet av det lägre priset.

Bilpoolerna har problem att få

hyra parkeringsplatser för bilarna

och kooperativa förskolor

har motarbetats av en del

kommuner.

Det borde vara tvärtom.

När människor själva

är beredda att ta tag i och

lösa saker ska politiken

snarare hålla sig undan.

Ska de göra någonting alls

ska de snarare underlätta

än försvåra.

Enskilda människors förmåga att

samla sig kring nya intressanta lösningar

kommer att vara avgörande

för om vi klarar utmaningen eller

inte. Det får vara slut med knutna

nävar i byxfickor, eller väntan på

att kommun och stat löser allt. n

Maria Wetterstrand

Grön samhällsdebattör

(som stylades för bilden till va:s

stora gröna nummer i dec 2010)

micke lundström


följ oss på twitter.com/csripraktiken linkd.in/csripraktiken facebook.com/csripraktiken

analys och

sammanhang

Varje dag ger vår redaktion

i Stockholm och våra

korrespondenter i New

York och London dig nya

perspektiv på näringslivet.

Här hi ar du konkreta

exempel på hur innovativa

organisationer arbetar

med hållbarhet för a öka

sin konkurrenskra – och

bidra till en bä re värld.

Våra ledarskribenter och

krönikörer komple erar

bilden med nya vinklar på

framtidens aff ärsfrågor.

Koll, argument och verktyg

– smart förpackat.

SVERIGES SMARTASTE AFFÄRSTIDNING

FÖR DIG SOM TAR MED DIG

DINA VÄRDERINGAR TILL JOBBET

verktyg och exempel

Med över 1 000 artiklar

uppdelade i mer än femton

branscher hi ar du alltid

exempel från kollegor och

konkurrenter a inspireras

av. Oavse om du letar e er

exempel på vad företag

från Abercrombie & Fitch

till Yves Saint Laurent har

gjort, e er ämnen från

arbetsförhållanden till

y randefrihet, eller e er

företeelser från SA 8000 till

sladdhybrider.

meningsfulla jobb

Vi ger dig överblicken

över några av de mest

meningsfulla lediga jobben

i Sverige. Hi a tjänsten

som formar morgondagens

samhälle!

csr-kalender

Ha koll på intressanta

seminarier, konferenser och

kurser inom hållbarhetsområdet

– i Sverige och i

världen. I kalendariet är det

lä a se när, var och hur

det sker.

csripraktiken.se

packa upp

ett modernt

affärsliv nu!

nyhetsbrev

Två gånger per vecka skickar

vi dig en briefi ng över vad vi

rapporterat om de gångna

dagarna, komple med tips

på meningsfulla tjänster

och huvudrubrikerna i

nyhetskällorna du behöver

för a vara uppdaterad.

csr i praktiken live

poddradio

Lyssna på CSR i Praktikens

gratis poddradioprogram

med fördjupande intervjuer

i relevanta ämnen och

exklusiva inspelningar från

aktuella event.

En aff ärssajt från Veckans Aff ärer


Talking to me?

Audi A1 Sportback. Ny uppkäftig medlem i familjen.

På liten yta kan du nu få mycket Audi. Växla med paddlar bakom ratten, streama musik från mobilen och

kör effektivt med cylinder on demand. Uppkäftiga Audi A1 Sportback bygger på Audis downsizing-filosofi

och kommer i rakt nedstigande led från Audi S8. Välj mellan 5 motoralternativ och 12 färger.

Nya Audi A1 Sportback fr 165.000 kr. Leasing fr 1.070 kr, förm. värde fr 1.283 kr.

Bränsleförbr. bl. k. 3,8–5,9 l/100 km. CO₂ 99–139 g/km.

MILJÖKL. EU5. AUDI LEASING 36 MÅN, 30% SÄRSKILD LEASINGAVG. 50% RESTV. RÖRLIG RÄNTA BASERAD PÅ STIBOR 90. FÖRMÅNSVÄRDE NETTO/MÅN VID 50% MARG.SKATT. LEASING EXKL. MOMS.

VI RESERVERAR OSS FÖR EV ÄNDRINGAR/AVVIKELSER. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD.

More magazines by this user
Similar magazines