Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

'01

beslutet; Schering Rosenhane och Bengt Oxenstierna dock med

uttryckUgt förbehåll i fråga om hertigens underhåll. Med an-

ledning häraf framhöll Sten Bielke, att rådet icke glömt detta,

men ansett betänkligt att införa det i skriften, såsom grefve

Tott tillade därföre, att icke därmed skulle gifvas ett rättsan-

språk, utan sådant vara en ren nåd. — Riksdrotsen gaf därpå

uttryck åt sin glädje öfver rådets enighet, som gjorde, att det

vid riksdagen kunde tala med en mun. Sädana välgärningar

som frederna, den goda årsväxten och denna endräkt syntes

honom lindra den sorg, som Karl Gustafs frånfälle vållat.

I fråga om drottning Hedvig och hertig Adolf var senatens

beslut ett upptagande af ridderskapets yrkanden våd föregående

riksdag, sådana de framträdt efter dess eftergift med afseende

den förras regentskap, och tillika ett fastslående för fram-

tiden af den mellan riksdagarne enligt ständernas beslut tilllämpade

ordningen. I de punkter, hvarom råd och adel i

(jöteborg icke uttalat sig — bestämmelserna om de la Gardies

och Flemings platser i regeringen — hade rådet nu fattat

det beslut, som lag kräfde, då de ägde giltiga fullmakter på

sina nya ämbeten. Att alla dess medlemmar i själ och hjärta

önskat deras godkännande, är icke troligt; tidigare och senare

uppgifter tillägga riksdrotsen och hans vänner härutinnan helt

andra förhoppningar och planer.

Hertig Adolf erhöll underrättelse om rådets beslut genomAdo/f/o/ian

bref från Lars Roman af 23 sept. och dessförinnan af den '^'"'^'^^^-^'^'''^

19 från Johan Fredrik Schlezer.^ Roman arbetade alltjämt med "'^^^^^^'^^

nit för sin herres sak, men med all ifver kunde han dock- icke

mycket uträtta. Något kunde det ju visserligen verka, att han

en afton, när ständerna börjat samlas — än icke många, »dock

^ Steg. — I tre följande bref — Stockholm 22, 26, 27 sept. — rådde

Schlezer hertigen till eftergift, enieden han genom motstånd dock ingenting

kunde vinna; denna hans hållning vållade emellertid, att hertig Adolf upphörde

att begagna sig af hans tjänster. 29 sept. skref Schlezer om ett besök

hos riksdrotsen den 27 m. m.; därmed upphöra hans rapporter; 16 okt. be-

tecknar han det som en slags onåd, att han ej mottagit någon befallning

efter sina två eller tre sista bref, men uttrvxker fortfarande tjänstvillighet; 24

okt. framställer han danske konungens exempel som uppmuntrande för her-

tigen. Ännu från 1661 finnas tre bref. — Roman förklarade 23 sept. på

hertigens förfrågan Schlezer för Lutzows kreatur och uppgaf, att han på N-issa

håll tämligen troget förfäktat hertigens sak, men på andra agerat SchHppen-

bach; dock frikänner han honom från »malice». Ib.

börjati.

More magazines by this user
Similar magazines