Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

1 84

därpå af samtliga ridderskapet blifvit slutligt antaget och med-

deladt prästeståndet, som enligt Sparre endast gjort invänd-

ningar mot ett ord eller två. — Regeringen skildes åt mellan 7

och 8 på aftonen.

Präsfeyska- Det var på prästerskapet det hängde, att saken om riks-

pets beslut, styrelsens inrättning ännu icke kommit till slut. Dock var det

sant, som Per Sparre angaf, att en stark böjelse för eftergift

redan skönjdes i ståndet. Genast när efter sammankomstens

början votering stiftsvis i saken begyntes, hade för Uppsala

ärkestift Mikael Colmodinus bland tvänne onda ting betecknat

som det mindre onda att till undvikande af »buller och oväsende»

gå ifrån testamentet, och Jonas Zephyrinus från Växiö stift visat

sig redo till detsamma. Xu ingrep emellertid ordföranden biskop

Enander i förhandlingarna med en påminnelse, att tvänne moment

borde aktas, nämligen det kungliga testamentets kraft och

vördnaden för fursten, och därpå yttrade sig Samuel Brask från

hans eget stift, lektor Erik Simonius i Linköping frän detsamma

och lektor Jonas Johannis i Skara till testamentets förmån;

den förstnämnde ville åtminstone höra ytterligare skäl däremot.^

Här afbröts omröstningen af Ehrensteens ankomst med

drottningens original af testamentet, h vilket han föredrog.^ Efter

honom uppkommo ridderskapets utskickade, till ett antal af

åtta, för hvilka grefve Gustaf Oxenstierna förde ordet. ^ Riddar-

hussekreteraren Samuel Schillerfelt uppläste adelns skriftliga

förklaring, och Rålamb erbjöd sig att utlägga, hvad man till

äfventyrs kunde önska. Emporagrius sporde därpå, hvarför de

i sin skrift kallade konungens testamente endast »provisionalt»,

hvartill Rålamb svarade, att det varit blott »provisionaliter»

författadt af konungen, att öfverlämnas till riksens råds betänkande,

änskönt det på grund af hans hastiga död icke kom-

mit därhän.^ Ständernas ansökan åter i Göteborg hade icke

afsett förordning om rikets styrelse, utan hans unge sons uppfostran,

medan konungen af krig hölles borta från riket. Så

borde ordet »provisional tolkas, så att ständernas rätt varit

1 Präst. Prof. IVald. Prot.

* Han manade också prästerskapet att antaga rådets mening om fursten

och testamentet, »tv sådant war och tillförende skedt, som klart är af actis

anno 1633» — tydhgen en hänvisning till Johan Kasimirs utestängande från

riksstyrelsen, hvarom se Odhxer, s. 10 ff. Ehrensteen anförde äfven drott-

ningens föredöme. Präst. Prot.

' RAP. VIII s. 17 f.

* Präst. Prot.