Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

i88

vid öfverens, att skälen till hertigens utestängande från den

ställning, testamentet gaf honom, skulle sammanfattas för att

förvaras — de skäl nämligen, som utan men kunde fattas i

pennan.^ Tydligen var tanken alltjämt att trygga sig mot

2 okt. framtida efterräkning. Den 2 voterade prästeståndet om bibe-

hållandet eller uteslutandet af orden om regeringens ansvar,

hvilka biskop Laurelius tillrådde att stryka. Af stiften yttrade

sig också sex för deras borttagande, medan fyra voro af mot-

satt mening och två ville, att man blott skulle utesluta ordet

> förnämligast :' — något som alltså synes hafva uppfattats såsom

en förmildring af uttrycket.-^ Arkebiskop Lenaeus, som nu var

kommen till hufvudstaden, tillstyrkte eftergift; likaså biskopen

i Abo, Johannes Terserus. Dock var följande dag åter tal om

saken. ^

Samma dag — den 2 — talades i rådet om prästerskapets

skrift, och drotsen fäste sig nu i s}'nnerhet vid dess ord, att

hertigen borde ihågkommas med något underhåll, hvilket han

liksom adeln fann icke böra vara en förpliktelse, utan ske af

regeringens gunst; Rosenhane åter häfdade den åsikten, att

man borde sä litet som möjligt röra dessa saker för att icke

stöta prästerna. Sedan upplästes borgerskapets svar, nu något

ändradt, och klandrades däruti en punkt så lydande, att de

hoppades, att hertig Adolf måtte mötas med sämja och enig-

het; äfven hvad som var infördt om deras privilegier, besvär

och frihet i handel fanns af somliga betänkligt. Rosenhanes

yrkande var dock fortfarande att icke rätta mer än nödvändigt.

Härvid fick drotsen anledning att anmärka, att vid det högtid-

liga svar, som framdeles skulle gif\as på rikssalen, hvarken

hertigen eller testamentet borde nämnas, något som också gilla-

des och beslöts.^ — Senare under sammanträdet voro åter

ståndens svar före, och Bengt Horn yttrade missnöje med att

intet af dem kategoriskt resolverat sig» mer än ridderskapet,

under det de andra endast sade sig vara eniga med rådet och

därmed liksom kastade skulden i framtiden på detta; äfven

Klas Tott uttalade sig i samma anda.

3 okt. Den 3 oktober kom svaret på rikssalen åter på tal; Gustaf

Bonde ansåg i motsats till Per Brahe, att hertigen där borde

nämnas, för att afskära alla anspråk för honom; han anförde

1 Wald. Prot.

' Präst. Prot. och IVnht Prot., det senare liär fullständigare.

' RP. III och V.

More magazines by this user
Similar magazines