Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

204

ät saken, ty Sten Bielke tillkännagaf, att han sett öfver »de

acta, som passerat vid förra förändringen» — det vill säga efter

Gustaf II Adolfs död — , både bref och annat. Pä drotsens

yrkande, att några riksråd skulle träda tillsammans till sakens

behandling — »själfva formen» borde dock

icke förändras, utan blott en biakt tillsättas

enligt hans åsikt

— , utsagos därtill

Gustaf Bielke ur hofrätten, Gustaf Baner ur krigskollegiet, Klas

Bielkenstierna ur amiralitetskollegiet, Schering Rosenhane och

Sten Bielke ur kansliet samt ur kammarkollegiet Gustaf Bonde. ^

JO sfpt. Detta val bekräftades följande dag, då också Rosenhane ånyo

upptog frågan, om de af nya tider kräfda förändringarna

skulle sättas uti en särskild akt; hvartill Sten Bielke genmälde,

att emedan Regeringsformen själf gjorde anspråk på att vara

en fundamentallag, skickade det sig icke att ändra dess text.

I enlighet med denna åsikt — inkonsekvent i sin rädsla för

ändring i orden, men icke för ändring i sak genom tilläggsbestämmelser

— blef också Additamentet uppsatt, ehuru man

icke finner något beslut fattadt därom. — Drotsen nämnde äf-

ven de lediga riksämbetenas tillsättande såsom ett ämne,

som nu borde öfverläggas jämte »det ryska väsendet», men

den följande diskussionen rörde sig blott om denna senare

angelägenhet.^

^? okt. Den 3 oktober var det åter Bonde, som framdrog regerings-

frågorna, i ty att han nu liksom Per Brahe några dagar förut

erinrade om de fem ämbetena; först, yrkade han, borde upp-

sättas förslag, och sedan skriftligen voteras. Drotsen förklarade,

att man kunde välja fritt och hvem man ville, och sade, att

när han valdes till riksdrots, voterades skriftligen, och Per Baner

jämte riksamiralen protokollerade. Sten Bielke invände, att

Baner förut varit af den mening, att hvar och en borde afgifva

tillika med testamentet, som det begärt få se. — Nordexfalks uppgift, s. 15,

att man redan 27 sept. varit betänkt på en »consultation huru Regeringen borde

inrättas och stabilieras,» återger en punkt i drotsens sista framställning till

ständernas utskott s. d., som i RP. II lyder: »Att dhe wille wara betänckte

uppå att consultera öfwer huru Regieringen skall inrättas och stabiljeras.»

Regeringsformen (som skriftlig akt) afses säkert ej här; jfr RP. V.

1 RP. II och V. — Schering Rosenhane hemställde, att man emellertid

skulle gifva ständerna något annat att tänka på, sedan de gifvit sitt betänkande

öfver regeringen, och den »moskovitiska saken» föreslogs. Ib. Jtr

SRP. IV s. 133, 135 (26 och 27 juni 1634).

' RP. III och V. — Erik Fleming ville äfven hafva bergskollegiet re-

presenteradt vid Regeringsformens öfverseende. RP. V.

More magazines by this user
Similar magazines