Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

214

regering inträda i utöfvandet af sin myndighet. Att han var

emot detta, torde återigen angifva, att han i fråga om det bhfvande

styrelsesättet hade önskemål, afvikande från rådets andra

vanliga ledares — här närmast Per Brahes och Rosenhanes.

Och i själfva verket föreligger ju bevis därpå i hans kamp med

dessa om rådets inflytande på riksstyrelsen och riksförvaltningen,

en kamp, där han förfäktade samma uppfattning, som

sedan adeln skulle visa sig dela — något hvarom han redan

nu icke bör hafva varit okunnig.

Efter detta förspel började behandlingen af förslaget till Rege-

ringsformens jämkning efter tidens kraf. Härvid erinrades af Sten

Bielke om införande af rådets resolution om hertig Adolf och konun-

gens testamentes stadfästande i öfrigt. Men Rosenhane an-

såg, att detta skulle vara att liksom påtruga ständerna sitt be-

slut. Han påminde vidare om drottning Kristinas vittnesbörd

om Regeringsformen 1644, hvilket ock upplästes.^ Herman

Fleming hade det betecknande yrkandet, att i inledningen måtte

insättas, såsom i 1634 års stadga stode, att konungens rätt icke

skulle förminskas.^ — I fråga om de fem ämbetsmännen ville

Bonde hafva uttryckligen föreskrifvet, att de skulle tagas af

riddare och svenner. eller som de nyare termerna lydde i Karl

Gustafs försäkring, af ridderskapet och adeln, och detta befanns

godt.^

På eftermiddagen förekom åter, liksom förut den 9, en ut-

förlig öfverläggning om de fem ämbetena och deras ställning

^ Här afses tydligen uttalandet i slutet aF liennes konungaförsäkran.

'' Slutorden i sjätte punkten af 1634 års Regeringsform. Jfr Odhxer,

s. 21 med not 3. — Flemings yttrande finnes i RP. V (jfr III). Han

Yttrade sio^ ock i ett par andra punkter; så fann han önskvärdt, att

ett riksråd af kammaren kunde årligen draga omkring i landet och rannsaka

om kronans räntor ocli intrader, samt upptaga allmogens klagomål, hvarom

han åberopade Bengt Hanssons och Skyttehielms vittnesbörd att Karl Gustat

talat. Men drotsen och Bonde »höUo det tilhöra en fiscal och elHest wara

onödio-t». AV^. V och kortare III. I fråga om drotsens ställning till rättskip-

nino-en ansåg han lämphgt, att denne sutte blott i revisionen och icke i hoi-

rätten, så länge konungen vore minderårig; Per Brahe förklarade sig emel-

lertid önska samma ställning under konungens myndighet. lå.

Erik Fleming satte i fråga införande af förbud för konungen att utdela

furstendömen till sina söner, men häremot ansågs tillräckhg säkerhet gifven

genom Karl Gustafs försäkring 1650. A'/'. V.

^ J\/'. V, där samma termer oriktigt påstås brukade i Kristinas konunga-

lörsäkran.

More magazines by this user
Similar magazines