Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

Bonde betonade, att adelns syfte kunde man väl icke rätt veta,

men det hade man sett, att den >/med stor alteration och

commotion» förebragt sitt ärende.^ Den skarpaste riktningen

företrädde Sten Bielke, som yrkade på fattande af bestämdt

beslut om svaret till adeln och till och med satte i fråga, om

det icke borde uppsättas skriftligt. Detta stämde ej alldeles

med drotsens afsikt; han föreslog däremot, att icke han ensam,

utan äfven rådets öfriga medlemmar skulle nästa dag föra dess

talan inför adelns utskott, hvilket dock Tott med vanlig korrekt-

het fann betänkligt vid ett dylikt mera offentligt tillfälle. För

öfrigt sade sig Per Brahe hafva på förmiddagen af sinnesrörelse

förgätit de hufvudmoment, som han tänkt framhålla för ridder-

skapet. Något beslut fattades ej, utan saken fick bero vid den

förda diskussionen.

Samma eftermiddag upplästes omsider regeringens fönslag

till biakt till Regeringsformen hos samtliga ridderskapet och adeln. ^

Innan adelns eftersända utskott den 17 oktober infann sig /- okt.

och mottogs i rådkammaren, föreföll i denna ånyo ett menings-

utbyte om bästa sättet att bemöta det, hvarvid protokollet öfver

landtmarskalkens tal inför rådet föregående dag upplästes.^ I

fråga om adelns enighet sade Bonde sig veta, att hela andra

klassen — hvars medlemsantal visserligen var mycket ringa —

hade varit emot ståndets förfarande, och äfven skattmästaren

trodde, att mången redlig man på riddarhuset ogillade dess

handlingssätt.

Per Brahe hade redan dagen förut visat sig ohågad att ensam

utstå den fortsatta dusten med ridderskapet; han anhöll nu

rent af, att någon annan ville föra ordet i hans ställe, emedan

han liksom sist kunde glömma, hvad han skulle säga; skulle

han tala, borde åtminstone de andre därvid bistå honom med

påminnelser. Men ett sådant förfarande funno både Tott, Bonde

och riksamiralen orådligt. Bonde rådde emellertid att hålla

sig vid allmänna uttryck, likaså Klas Bielkenstierna, som

sade, att man icke gärna ville »svedja allt hvad ludet vore».

Därpå inkallades ridderskapets utskott, tjugotvå personer,*

' Jfr Rosenhane 16 okt.: ^^Kåm ett stort uthskått aff adelen, gr\Tnma

och onda emot all raison och respect.»

" RAP. VIII s. 39.

'- RP. III och V.

* RAP. VIII s. 61; ib. s. 62 1. utskottets besök i rådet.

227

n

More magazines by this user
Similar magazines