Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

egeringens myndighet, utan intresset att under de gifna för-

hållandena häfda sitt stånds likställdhet med det första.^

77 okt. En jämförelse mellan regeringens och ridderskapets förslag

anställdes den 17 på riddarhuset genom ett utskott af nio per-

soner; det förra föranledde betydliga tillägg och omflyttningar

uti adelns uppsatta punkter, i det de nu anslötos till de nitton

punkterna i regeringens projekt.^ Dettas inledning vann icke

utskottets gillande. För 1634 års Regeringsforms antagande

som regel för styrelsen anfördes där fem särskilda skäl: att den

vore först »påfunnen» af en fullmyndig och högtberömlig ko-

nung; att den vore på allmän riksdag öfversedd och erkänd

för en rikets lag och stadga, som oryggligt och vid straff skulle

hållas i alla tider; att regeringen under drottning Kristinas

omyndighet förts lyckligt, berömligt och väl efter denna form;

att tvänne följande regenter aldrig ogillat eller upphäft den^

utan fastmera i konungaförsäkran och kröningsed svurit att hålla

Sveriges lag och stadgar, ibland hvilka Regeringsformen varit

»den fundamentalaste:), samt slutligen, att såväl Kristina som

Karl Gustaf följt denna och brukat sig tillhanda däruti anförda

ämbeten och kollegier.^ Mot dessa skäl anmärktes, att de

syntes mera kasta omkull än stadfästa Regeringsformen. Och

i själfva verket visade ju denna öfversikt af dess historia uppen-

bart det faktum, att den aldrig af myndig konung och rikets

ständer tillsammans stadgats såsom lag.

Prästeståndet fortsatte emellertid sitt arbete och öfvervägde

bland annat ånyo frågan om ständernas röster vid de

fems val, med samma resultat som den 16; såsom skäl anföras

nu, att saken rörde rikets välfärd, och i synnerhet, att utöfvan-

det af sådan rätt nu erbjödes och tillätes."^ Ståndet mottog för

öfrigt före middagen utskott från adeln och bönderna. För ridder-

skapets utsände, som anfördes af Johan Gyllenstierna, förkla-

rade biskop Enander, att prästerna höUe en god del af dess anmärkningar

goda och gilla; på det, som blott rörde adeln, kunde

de ej så mycket inlåta sig; något hade de ock skjutit till regeringen

— ett yttrande snarlikt Uppsalaborgmästarens på riddarhu-

^ Pfäst. Prot. 18 okt. talar om den rätt, ståndet bör äga vid val af de

fem, »så wäl och billigt som Ridderståndet.»

^ RAF. VIII s. 59

ff. I sitt nya skick finnas adelns yrkanden såsom

påminnelser vid regeringens projekt till Regeringsform ib. s. 220 fl", (bil. I).

' RAP. VIII s. 203 f. (bil. F).

* Präst. Prot.