Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

245

äfven det af Sticht omtalade förslaget att behålla grefve Magnus

vid skattmästareskapet och göra en annan till rikskansler kan

hafva haft sina anhängare: de la Gardies egna uttalanden under

striden om de tre höga ämbetena synas röja fruktan för detta.

Af (lem, som Sticht nämner såsom i hans ställe föreslagna till

kanslcrsposten, var Schering Rosenhane onekligen för närva-

rande kansliets främste man; Gustaf Bielke hade redan af Karl

(lustaf varit påtänkt till denna höga syssla; för Bengt Oxenstierna

åter kunde åtminstone tala hans just i förbindelse med

den tjänst, det gällde, fräjdade ättnamn, äfven redan vunnen

erfarenhet i diplomatiska värf; inom rådets krets var han visser-

ligen ännu ingen af de ledande.

Den 19 oktober, sedan tvisten mellan rådet och ridderska- ig okt.

pet om förfarandet vid Regeringsformens behandling föregående Öfverlägg-

eftermiddag bilagts mera till det senares än till det förras from- ^^"i ^ ^'^^^

ma, blef ändtligen på allvar tal ; regeringen om om riks-

tillsättandet af

marskval.

det lediga riksmarskämbetet;^ enligt Arvid Gustafssons protokoll

var det riksdrotsen själf, som tillrådde att nu med första

skrida till val. Liksom tidigare önskade han vid detta sluten

omröstning, som ock beslöts, ehuru Schering Rosenhane icke

hyste några betänkligheter mot öppen votering.^

Strax därefter vardt diskussion, om ständerna och särskildt

ridderskapet skulle hafva något att säga vid regeringspersonernas

val — en fråga, som äfven varit före år 1634, då rådet varit

ense om sin rätt att i konungens ställe tillsätta riksämbetsmän,

och gifvit ständerna sitt val tilkänna med begäran och befall-

ning om de valdes erkännande, ehuru sådana män som Ga-

briel Gustafsson Oxenstierna och Jakob de la Gardie ansett

ständernas bekräftelse böra inhämtas med anförande af skälen

för rådets val, och äfven Johan Skytte synes varit af samma

eller liknande tankar.^ Gustaf Bonde, som för öfrigt önskade,

att man längesedan hade voterat, så att denna svårighet icke

1 RP. III och V.

"^

Jfr s. 204 f. (5 okt.). — Vid valet af drots och skattmästare 1654 vote-

rades med sedlar, men så att hvars och ens röst blef känd. SRP. IV s. 125

f. (13 juni).

s Odhxer.s. 24 f. SRP. IV s. 8 (15 jan.), s. 118 f. (20 maj). RAP. II s.

120 (bil. A, I: K. M:s proposition 14 juni).

More magazines by this user
Similar magazines