Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

204

Först efter denna konferens berättade Per Sparre, hvad

änkedrottningen hade sagt honom, då hon kallat honom till sig:

hon hade talat om den fara, hvari adeln satte riket genom före-

varande tvist, och bedt den besinna, att hon vore änka och

hennes son ett barn och omyndig; för tillmötesgående hade hon

lofvat ridderskapet sin tjänst tillbaka, samt att anbefalla sin son

dess bästa vid hans myndiga år.

Adelns skrift Landtmarskalkens skrift upplästes på ståndets begäran därantagen

af på en andra gång, hvarefter frågades, om alla godkände den.

ståndet.

y^Ha ropade ja, heter det, undantagandes Georg Stiernhielm,

som äfven 28 september framträdt som förfäktare af en hof-

.sammare åsikt än adelns flertals. Han förklarade en del vara

af den tanke, att skriften kunde lindras eller ock först ett ut-

skott sändas till rådet. Emellertid beslöts, att .Sparre med ett

utskott skulle öfverlämna inlagan till regeringen, och till detta

valdes fyra personer af hvar klass. Därmed skildes ståndet före

middagen.

Efter aftonsängen kom det åter tillsammans.^ De som

hyste afvikande mening från majoritetens fingo nu skriftligen

sådana om-

anteckna sina namn på en särskild lista. ^' Under

ständigheter tarfvades mod och själfständig ställning för att

drista anmäla sig; också äro de antecknade icke flera än fem,

alla af första och andra klasserna, nämligen Abraham Lejon-

hufvud, Ernst Creutz, Lars Fleming, Arvid Ivarsson Natt och

Dag och Henrik Fleming. De förklarade sig väl vilja häfda

adelns rätt och frihet, men protestera mot ytterligheter.^ — Att

reservationer under dylika förhållanden öfverhufvud förekommo,

är ett ganska starkt bevis på en i det tysta säkert djupare och

allmännare splittring inom ståndet, som emellertid sammanhölls

med beslutsam kraft. De som icke ville underskrifva med de

fem nämnde — hvilket, som det heter, stod hvarjom och enom

fritt — fingo räcka upp sina fingrar till tecken af sitt instämmande

i adelns fattade beslut.

Landshöfding Ernst Creutz gaf sin uppfattning utförligare

tillkänna muntligen. Han sade sig vara enig med de andra

därom, att dem skett förnär vid valet, men fann botemedlet

* För uteblitVandc gällde iorttarandc 10 riksdalers böter. Ib. .s. 87.

2 Tryckt ib. s. 234 (bil. L).

^ Creutz har dock blott antecknat: »tycker niitiora reniedia wore til at ten-

tera». Ib. Jfr emellertid hans muntliga votuni (se te.\ten\

More magazines by this user
Similar magazines