Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

277

misshaglige, mot Herman Fleming ensam. Att dennes namn

kom i minoritet förvånar icke efter årets och riksdagens föregående

händelser; att den segrande sidans öfverlägsenhet visade

sig så öfverväldigande, kan väcka någon undran. 0\"ilja mot

reduktionen, ovilja mot Fleming personligen och hans allmänna

politiska hållning, äfven hans .sjuklighet voro bland orsakerna

till hans nederlag. Det sista skälet framhalles starkt i en uppsats,

som Klas Rålamb författade till sitt för.svar, sedan han

tjugo är senare, i december 1682, instämts för Svea hofrätt att

svara för sitt förhållande med afseende pä Karl Gustafs testamente

vid riksdagarna 1660 — en rättegäng, som dock icke

fullföljdes.^ Han talar däri om den allmänna ogunst, som »den

gode herren;, endast från februari till september ådragit sig, så

att vid voteringen om honom — på riddarhuset 23 oktober —

näppeligen tio enligt Rålambs påstående afgåfvo ett enkelt ja

eller nej, medan de öfrige på sina sedlar skrefvo »nej, nej, nej; ,

Gud bevare oss», »bort med honom ;>, > korsfäst ;>, ;> ifrån ondo

oss bevare» och andra dylika uttryck. Detta allt, tillfogar han,

kom däraf, att Fleming på grund af sin .sjukdom icke kunnat

mottaga de officerare, som efter krigens slut sökte betalning

och belöning. — Denna framställning är påtagligt färgad af

skriftens ändamål, ehuru den tydligen innehåller en del af san-

ningen. Icke häller har Flemings sjukdom i och för sig varit

af bestämmande vikt vid afgörandet; man kände dock hans

arbetsförmåga och Karl Gustafs anordning med Gustaf Bondes

kammarpresidentskap till hans hjälp. Och man hade icke tve-

kat att samtidigt godkänna valet af Lars Kagg trots dennes

ålder och svaghet, som icke gåfvo tiygghet för lång verksam-

hetstid, änskönt han under året kunnat regelbundet bevista

rådets sammanträden. Politiska hänsyn voro utan tvifvel de

afgörande, och en stark och fast ledning på riddarhuset lär väl,

trots omröstningens .slutenhet, hafva vetat att i majoriteten för-

ena alla dem, som icke med synnerlig själfständighet stodo fast

vid en annan mening. Tecken att man visste konsten att för-

ena nödigt tryck med yttre iakttagande af allas beslutandefri-

het hafva redan förut röjt sig i ståndets och äfven i rådets

protokoll. —

Efter slutade voteringar utsågs ett utskott af tjugoen per-

soner, som skulle gå upp till rådet med underrättelse om utgången

och med anhållan om nytt förslag på riksskattmästare.

' KB, R,U.

More magazines by this user
Similar magazines