Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

285

för att icke ridderskapet i allt skulle blitVa dem öfverlägset.

Man fann lämpligt att förfråga sig i saken hos senaten. — De nio

bönder, som sedan anlände, yttrade på Enanders fråga, hvad

dem sjntes om adelns hållning mot Fleming, att de aldrig

hade försport om den herren annat ån godt; visste ridderskapet

annat, borde det omtalas. Härvid mottog prästerskapet kal-

lelse att i utskott komma upp till regeringen.

När prästeståndets utskott senare^ mställde sig på slottet, Meddelande

ansågs här att Schering Rosenhane borde föra ordet för rege-

' fådef till

ringen, emedan saken angick kansleren, som eljest skulle hafva''''''''^^'^^'

cfjort det.^ Rosenhane gaf alltså utskottet officiell underrättelse ^/ ,

om ridderskapets beslut och anhöll, att prästerna ville öfver-

lägga om saken, med god enighet samt konungens och rikets

tjänst och säkerhet som mål. Till svar erinrade Linköpings-

biskopen om sitt stånds och rådets förra mening om testamen-

tet; han äskade rent ut af regeringen råd och undervisning,

huru man skulle med heder komma ifrån saken. Utskottet fick

ett ögonblick träda af, men rådets svar vardt därefter intet an-

nat än ett afböjande af prästernas anhållan. Enander tog då

u])p saken från en annan sida — kunde ej testamentet försva-

ras, så gällde det att häfda ståndets inflytande och rätt i all-

mänhet. Han begärde, att det icke i framtiden mätte lända

prästerskapet till förfång, om det vid detta val hittills icke så

noga bevakat denna, något h varom ock Rosenhane tillförsäk-

rade det trygghet för regeringens del. En ytterligare åstun-

dan af biskopen att fa veta några skäl mot Herman Fleming,

på det att han och hans ståndsbröder icke måtte hetas vara

\'iiderhanar, som läte drif\-a sig hit och dit utan skäl, vann

ingen uppfyllelse.

Till slut påminde Enander, att prästerskapet aldrig hade

gratulerat riksamiralen grefve Vrangel till detta hans ämbete

och därför funne nödigt att göra det nu; och därefter skedde hög-

tidlig gratulation med handtagande såväl till denne som till

marsken och kanslern. Uppenbart berodde detta förfarande pä

aftal mellan de ofrälse stånden, ty det iakttogs strax efteråt

äfven från borgarnes och böndernas sida; det var, som det

' E. m. enligt Präst. Prot. Rådet var oafbratet samladt från morgonen

till sin följande votering i Flemings sak.

^ »Jnkummo budh, att uthskotet at Prästerskapet war för handen, ocli

at H. Sch. Rosenhane skulle föra ordet för dem, emedan saken ginge något

R. Canceleren an.: RP. V.

"

More magazines by this user
Similar magazines