Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

295

förekommas, och mot hans vilja företogs valet redan följande

dag, den 20.

Lars Kagg valdes med 28 röster mot 14 eller 15 för Mag-

nus Gabriel de la Gardie, som i stället intog sin plats som riks-

kansler enligt Karl Gustafs fullmakt; och åter mot sin ön-

skan måste drotsen på flertalets yrkande för ständernas utskott

tillkännagifva äfven den för sjukdom frånvarande Herman Fle-

mings tillträde till sin af Karl Gustaf gifna riksskattmästarepost,

Präster och borgare upptogo rådets åtgärd väl, men utan tvekan

gjorde ridderskapet i fråga om alla tre sin afvikande upp-

fattning om ständernas rätt gällande, och förgäfves sökte rege-

ringen genom t\"änne beskickningar med skäl och öfvertalning

bringa det till eftergift.

Inför denna adelns hållning visade drotsen den 22 oktober

strax tydlig villighet att gifva vika och att uppoftra den adeln

misshaglige Fleming. Rådets flertal — hit hörde Schering Rosenhane,

Gustaf och Sten Bielke, Klas Tott — ådagalade öppen

blick för den demokratiska innebörden i riddarhusmajoritetens

kraf — nu äfven skriftligen inlagda, och det med hot att i vidrigt

fall lämna riksdagen — , men det röjde ock en stark känsla

för adelns makt i närvarande läge. Gustaf Bonde, som nu i

drotsens ställe framträdde som rådsflertalets främste ledare, häfdade

väl vid en ny beskickning till riddarhuset offentligen rådets

rättsståndpunkt i fråga om fullmakterna, men lät enskildt rid-

derskapet veta, att i förening med de andra ständerna icke skulle

nekas det att framföra på skäl grundade invändningar äfven

mot dessas innehafvare. Kunde ståndet draga med sig de ofrälse,

och ville det bära ansvaret i framtiden inför myndig konung,

var han redo att böja sig; ty skadligare än adelns anspråk an-

såg han dock, att rådets förbindelse med de tre förenade lägre

stånden kunde varda under långvarig tvist.

Ridderskapet, som allt igenom handlade med säkerhet och

följdriktighet, äskade nu rent ut förslag till kanslers- och skatt-

mästaretjänsterna; och ehuru drotsen icke kunde undgå att vid

Kaggs, de la Gardies och Flemings förnyade nämnande också

ånyo nämna de senare tvås fullmakter, ansåg sig adeln hafva

fått den fria yttranderätt, den begärt, då han på särskild förfrågan

af landtmarskalken gaf ståndet frihet att säga hvad det ville

»med skäl och lag» mot personerna.

Härutinnan gick Per Brahe tvifvelsutan rådsflertalets vilja

i förväg. ?klen en gång gjordt, kunde medgifvandet icke åter-

More magazines by this user
Similar magazines