Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

allmänna riksmöten måste utgöra en kraftig borgen för stän-

dernas inflytande pä rikets styrelse och förvaltning; och tre-

årsperiodens stadgande ägde stöd i 1650-talets bevillningspraxis.^

Åtskilliga punkter i adelns skrift framburo dess särskilda

ståndsintressen, i synnerhet såsom ämbetsmannastånd. Dit

hörde bland annat en anhållan, som gaf anledning till någon

strid med rådet: Ridderskapet klagade öfver att sedan någon

tid hafva till rådets förmän blifvit utestängdt från åtskilliga

högre ämbeten och tjänster;" det anhöll om ändring härutinnan,

och i synnerhet, att generaler, som upphöjdes till riksråd, mätte

lämna sina generalscharger. — Som blott de förnämsta famil-

jernas medlemmar dittills vunnit inträde i rådet, riktade sig

denna begäran i viss mån mot dessa. — I samma anda äskades,

att såväl riksrådsämbeten som andra, både civila och militära,

måtte utdelas utan hänsyn till riddarhusets klasser eller familjer

efter personernas egenskaper och förtjänster; att infödde

svenske af adel måtte användas i kansliet, och de svenska regementena

sä vidt görligt besättas med svenske officerare; att

en rangordning måtte uppgöras för civilbetjänte och hvar och

en utom riddarhuset skattas icke efter sitt säte pä detta, utan

efter sitt ämbete — äfven förhållandet mellan civila och militäriska

charger skulle härvid tagas i betraktande ^ — ; att i na-

turalisering af utländingar och de naturaliserades bruk i rikets

tjänst måtte ske vissa inskränkningar. Vidare yrkades särskildt

i fråga om rådet, att detta icke skulle tagas endast af »riddarståndet»

— det vill säga af riddarhusets två högre klasser —

såsom nu en tid mestadels skett, utan både af riddare och

svenner, enligt Sveriges lags uttryckliga föreskrift, så att intet

afseende där\id måtte göras på skyldskap eller vänskap, utan

allenast på trohet, ärlighet, förstånd, allvarsamhet och förtjänst.

Om adlande anhölls, att det under konungens minderårig-

het måtte ske med riksråds rade, ehuru ingen tvekade om dess

beskaffenhet af regale.^ — Till alla ämbeten borde en viss lön

anslås, som kunde riktigt årligen utfalla.

Hvilka än tankarna om reduktionen voro hos ståndets olika

^ Se Sam. Clasox, Om icppkomsten af bestämda perioder för den

svenska riksdagens sammanträde, Historisk Tidskrift 1892, s. 147 ff.

» Se RAP. Vm s. 227. Jfr nedan s. 515.

' Om rangfrågans behandling se Severix Bergh, Rangstride7na inom

adeln under i6oo- talet. Historisk Tidskrift 1896, s. 117 fi".

* Oriktig uppgift Carlson', II s. 157.

,

More magazines by this user
Similar magazines