Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

307

Genast vid inledningen utspann sig, såsom var att vänta,

en diskussion, hvari Johan Gyllenstierna mot de la Gardie häf-

dade, att den gamla formen icke haft kraft som lag efter drott-

ning Kristinas minderårighet, och biskop Enander fullständigt

framställde sitt stånds tankar i fråga om dess giltighet. Rålamb

förfäktade adelns yrkande pä omarbetning af 1634 års stadga,

på det man icke i framtiden måtte få det ena tillägget vidhängdt

på det andra. Men med denna önskan var förbunden

åsikten, att Regeringsformen skulle gälla äfven efter omyndig-

hetstiden, och därför föredrog Enander ett additament; och de

la Gardie sporde å sin sida, hvem som kunde garantera ständerna,

att de icke en tid senare ändrade lagen, äfven om man

nu af nytt och gammalt gjorde en enda akt. Brunnius gjorde gäl-

lande, att myndig konungs medverkan kräfdes till stiftande af lag,

som skulle gälla efter minorenniteten; en appendix hade dessutom

den fördelen, att den visade efterkommande förändringarnas om-

fång. Af ridderskapet stod Johan Gyllenstierna i hufvudsak på

samma sida.^ Däremot var borgmästare Prytz böjd för en omarbetning,

dock utan att därför erkänna stadgan som fundamen-

tallag, men då Rosenhane förklarade, att en sådan skulle kräfva

alltför lång tid, ville Prytz icke vara envis. — Det blef afgjordt,

att orsakerna till Regeringsformens antagande i inledningen till

rådets förslag skulle utelämnas, likaså uttrycket fundamental-

lag; detta senare tog dock ridderskapet till föredragning i

ståndet.

Adelns begäran i fråga om de fem höga riksämbetsmän-

nens val förklarade kanslern i regeringens namn icke oskälig.

En bestämmelse om besluts fattande efter röstflertal inom regering

och råd ansåg Enander menlig för den förras myndighet;

rikskansleren påstod dock motsatsen, och yrkandet gillades.

Men mot ridderskapets vidare önskningar för händelsen af skilda

meningar inom råd och regering framförde Gustaf Bielke dettas

farhågor för oenighet och missförstånd samt dess förslag om rå-

dets sammankallande genom drottningen eller kanslern; och han

understöddes härutinnan af de la Gardie. Adeln tog därpå

saken ad referendum; prästerskapet godkände helt och hållet

regeringens mening, och borgerskapet höll före, att endräkt

^ »H. Johan Gyllenst. Holt och intet böra giöras någon fundamental

lagh, uthan en explication öfwer det förre.» RP. V. — Lagerfelt ansåg 1644

års riksdagsbeslut beteckna Recrerinsrsformen som iundanientallag. Ib.

More magazines by this user
Similar magazines