Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

Därpå vände si^^ Karl Ciustaf till Ehrenstecn och frågade

honom, hvarför han satt. att cventualregeringen skulle regera

etter Sveriges lag och vanliga regeringsform >. Sekreteraren

svarade att han tänkt på den förra minorenniteten under drott-

ning Kristinas unga är. Härtill genmälde konungen: »Det är

ambigue.* och kunde väl tagas för Regeringsformen 1634, den

som ännu är aldrig af någon konung författad, ej häller under-

skrifven eller konfirmerad. Låten hällre strykas ut de orden

och behållen, efter Sveriges lag.» Ehrensteen strök därpå i

bada exemplaren öf\er orden ioch vanliga regeringsform».

Konungen päminte an en gäng om öfverlämnandet af testamente

och fullmakter, i fall han skulle dö, och tillade, att om han

lefde till andra dagen, Khrensteen skulle meddela allt at drotsen,

som på grund af sjukdom hvarken kunnat infinna sig om mid-

liagen, då konungen redogjorde för de närvarande af rådet för

hvad han befallt att uppsätta, eller om aftonen, dä underskri f-

ningen och det följande försiggick."

Carl Mömer, Bielkenstiärnan, Axel! -Sparre och iaj^h, och iräghadc, om wij

hadhc däremot någhott att säija, däd ingen dristade sigh atl giöra uthi hans

stora swagheet.» — Plff.ndori-, s. 602, säger, att ingen svarade på konungens

tråga, om någon hade något att invända; Fkvxell, XIII s. 10, att Mömer

: svarade ett kort nei>.

Anmärkningsvärd är Rosenhanes uppgift, att testamentets uppläsning för

rådet skett före dess undertecknande, en uppgift, som äfven linnes lios Hei-

tleric/i, KB, och Plfendori-, s. 602. Hos dessa bägge behöfver den dock

icke hafva annan grund, än att denna ordning förefallit dem naturlig, och

Rosenhane kan hafva misstagit sig, ifall han kom in till konungen — i hans

rum eller inom skärmen — efter underskrifvandet, och åter drog sig tillbaka

efter Mörners svar. Deras vittnesbörd synes därför icke äga tillräcklig styrka

för att jäfva Ehrensteens framställning. 1 fråga om timmen för underskrii-

ningen är dennes uppgift utan tvifvel oriktig (se s. 13 not i), men detta miss-

tag är förklarligt och dess rättande sönderrifver icke sammanhanget i hans

berättelse, hvilket däremot sker genom att sätta rådets tillfrågande före under-

teckningen. Minnesfel hos Ehrensteen synes här uteslutet, och något skäl

för honom att här medvetet omkasta tidsföljden kan svårligen upptänkas.

^ »sådant war H. Sal. K. M:tz ord». Efwenstee/is Berättelse, UB. Plat-

sen för denna parentes, efter de tre orden »dhet är ambigue», anger väl, att

det följande trots den direkta anföringsformen ej gör anspråk på att Hka ord-

rätt återge konungens }ttrande. Efter dettas fullständiga anförande tillägger

han: »märkiandes iagh, att K. M:t wille undwijka här med impHcite confirmera

be:te Regieringzform». Att Ehrensteen själf verkligen åsyftat denna, styrkes

af hans Försvar för testamentet, ib. — Den befallda öfverstrykningen åter-

finnes i det bevarade testamentsexemplaret, RA. Den skedde enhgt Ehreii-

steens Berättelse och Fö?-svar i närvaro af hertigen, riksråd och andra.

* Om konungens uppdrag till sin broder se s. 22 not 1.

More magazines by this user
Similar magazines