Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

323

han framhöll också dessa gods obet}-dlighet. — Fy^a riksråd

utsagos, som tillsammans med representanter för ständerna skulle

uppvakta Adolf Johan och gifva honom önskadt besked.

Den 31 oktober afgingo ock till hertigen såsom rådets de- 31 okt.

puterade Schering Rosenhane, Erik Sparre, Knut Kurk och Gu- ^^otifikation

staf Posse; de förenade sig med utskott från alla fyra stånden.^

Hertig Adolf mottog de utsände med stor artighet; dä Rosen-

hane meddelade honom beslutet att inrätta riksstyrelsen efter

den förra Regeringsformen och regeringens uppsåt att för öf-

rigt visa honom all respekt, svarade han »mäkta vackert.^ och

önskade, att beslutet måtte lända konungen och riket till gagn.

Han talade vidare om sin plikt mot sitt samvete och sitt

ansvar inför konungen vid dennes m}'ndighet, för att han icke

kunnat taga sig an de saker, som icke förtrotts honom. Han

påminde desslikes om den rätt, han såsom konungens farbroder

efter lag borde äga, hvarmed han tydligen åsyftade förmynderskap

för konungens person, utan andel i riksregeringen.^ Afven

anhöll han att få senare andraga sina enskilda önskemål.

Vid berättelsen i rådkammaren om sitt förrättade uppdrag

anmärkte Rosenhane, att det varit, som om hertigen sökt råd af

ständerna, hvad han med afseende på sina rättigheter som far-

^'''^ hertigen.

broder borde göra.*

Adolf Johan påminde sedan om sina önskemål hos Schering 1—3 nov.

Rosenhane dels genom sin ståthållare Isak Enefelt, dels i egen per-

son, hvarvid han begärde kommissarier af riksens råd för sina

' RP. III och V. RAP. VIII s. 115. Borg. Prof. — Äfven Präst. Prot.

och Terserus Berättelse, a. st., s. 39

ff., redogöra för uppvaktningen. IVatd.

Prot. 2 nov. har en notis om saken. — Hertig Adolf hade tidigare på morgonen

genom sin ståthållare Isak Enefelt sökt råd hos Johan Rosenhane,

huru han i fråga om konungens förmynderskap och sitt eget underhåll borde

förfara; denne rådde honom att gifva sig tillfreds med hvad konungen och

ständerna förordnade därom. Rosenhane. Gustaf Bonde, Schering Rosen-

hane och andra riksråd hade Lars Roman tidigare besökt, enligt bref till

Adolf Johan Stockholm 15 okt.. Steg., och funnit dem alla ense om, att

hertigen icke med någon respekt kunde sitta i rådet.

>» RAP. VIII s. "115.

^ Enligt Terserus tolkade sedan Rosenhane för utskotten hertigens ord

såsom afseende arf efter hans föräldrar, en uppfattning, som återfinnes i

Präst. Prot., medan Borg. Prot. anser både förmynderskapet och arfvegodsen

sannolikt åsyftade; samma eller snarlik är uppfattningen i RAP. Terserus

ansåg \\t.xVi.gtn förnäin/igast se på förm3-nderskapet; IVatd. Prot. \h.^r\\onon\

önska detta just för arfvegodsen. Jfr s. 552 ff.

^ RP. \.