Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

hans intresse personligen så nära som möjligt.^ För att tr}-gga

arffursten vid kronan var dessas insättande bland hans förmyn-

dare säkerligen öfverflödigt, och därom h}-ste nog icke häller

Karl Gustaf något tvifvel; men för den anda och art, efter hvil-

ken styrelsen under hans omyndiga år skulle komma att föras,

kunde deras när\-aro och deltagande blifva af stor, kanske bestämmande

betydelse.

Deras allmänna mål borde rimligtvis vara att i sin stad och

framför andra öfvervaka och förebygga, att icke till äfventyrs

under konungens minderårighet hans och rikets intresse vårdslö-

sades, kanske ock hans rätt, befogenhet och makt inkräktades

och inskränktes. Det kom härvid mindre an på deras personliga

egenskaper — Karl Gustaf måste väl veta, att hans gemål

icke var af naturen synnerligen lämpad för statshvärf, och att

hans broder visserligen, efter hvad det s}-nes, till nöjes förvaltat

sitt generalguvernörskap i Göteborg under Kristinas sista år,

och i Polen och Preussen visat sig som en tapper och brukbar

' I HSH. V s. 224 finnes en berättelse, att Kad Gustaf redar. år 1656

eller 1657 — riksmarsken Gustaf Horn dog först 1657 — tänkt göra hertig

Adolf till riksmarsk, för det fall, att han själf skulle dö; konungen skulle funnit

sin broder underlig till sinnes och icke att lita på och velat göra honom

oskadUg genom en utnämning, som skulle göra honom beroende af regerin-

gens öfriga medlemmar. Berättelsen säges hämtad från en mot slutet af 1600-

talet skrifven anteckning bland presidenten Anders Liljehöks handskrifter i

öfverkammarherre Stjernelds samling; sagesman skall vara Bengt Oxenstierna,,

med h\-ilken konungen talat om saken. — Adolf Johan själf säger sig i sin

skritt till ständerna 1664, Stierxmax, Bihang, s. ^93, kunna med sina förtrognes

bref styrka, att Karl Gustaf redan några år haft samma afsikt med

lionom, som han visat på sitt yttersta. I ständernas svar, ib. s. 397, erkännes

i allmänhet om testamentet, att konungen redan några år tänkt därpå I ett

oafsändt egenhändigt bref till Hedvig Eleonora från Stegeborg aug. 1660 bland

Adolf Johans koncept, Steg.^ åberopar denne Ehrensteens och jmånga andras»

muntliga och skriftliga vittnesbörd om dessa Karl Gustafs planer rörande hans

person. — Lars Roman till Adolf Johan Stockholm 11 juli 1660, /^., påstår, att

konungen för ett år sedan befallt Ehrensteen i ett testamente förordna her-

tigen till »Grand Connestablej> och öfverdirektor öfver de fem kollegierna,

något som höge och låge visste att berätta. Jfr ock ett odateradt bref till

Bengt Horn från Bengt Oxenstierna, Horn., som synes vara från tiden kort

löre eller vid riksdagen i Göteborg, där det efter omnämnande af tidender

Iran Sverige och önskan om »mascula consilia» på sdenna Ricksdagen» heter:

Grefwe Stenbock berättas och wara Ricks Admiral och Hertigh Adolph i förslagh

at blifua Ricks Dråtzet, äffter Grefwe Pär Brahe säijes wela dancka af. Doch-,

ähr ingen af de mina, som mälder något här om. Wet altså intet, om det

hafuer någon grundh. Migh komer det otroliget före. Herren uplyse sit

ansichte öfuer oss och war oss nådigh, så at wij rätt måga lära känna fålket.

5

More magazines by this user
Similar magazines