Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

i8

dock med förbehåll, att han icke därför skulle haf\a sitt säte

under drotsen, såsom marsken eljest plägade, och därigenom

att den nya regeringen genom ett den döende konungens bref

anbefalldes att sörja for hans broders värdiga underhåll.

Därmed var sålunda ett af de lediga ämbetena fylldt, och^

detta ett, som riksskattmästaren Magnus Gabriel de la Gardie

veterligen hade önskat att få bekläda.' Denne hade konungen

redan tidigare tänkt på att befordra till rikskansler,^ men under

sina sista dagar hade han, såsom vi sett, till en början i tankarne

att på denna plats sätta endera af bröderna Gustaf och Sten

Bielke, till hvilkas energi och klokhet han sannolikt hade större

tillit. Därigenom skulle visserligen de la Gardie få stanna vid

skattmästarechargen, för hvilken han icke ägde duglighet, hvar-

för konungen ock aflägsnat honom från dess skötsel i andra

uppdrag; men med skickliga underordnade, såsom främst kammarpresidenten

Herman Fleming och kammarrådet Gustaf Bonde,

' De la Gardics egen uppgift till Adolf Johans sekreterare Lars Roman

enligt dennes bref till hertigen Stockholm 14 juni, ^7^^. Att de la Gardie

däremot aldrig önskade kanslersämbetet, säger sig Bengt Horn i sin lyckönskningsskrifvelse

till denne Sitz 5 apr., De la Gärd., ha för detta hört af honom

själf. Det ena som det andra styrkes af Maria Euphrosynes lefvernesbe-

skrifning, F.wrs Handlingar, 1 s. 45; det senare äfven af de la Gardies ytt-

randen i rådet 20 okt. e. m., RP. V, och 22 okt. e. m., RP. III. — Jfr ock

Anders Gyldenklo till de la Gardie Stralsund 24 nov., De la Gärd., efter dennes

täflan om fäliherretjänsten vid höstriksdagen med Lars Kagg: »mongens

ögnemärcken till Rikz Marsks embeiet hafuer j medier tidh warit kastat opå

E. Excellentz, om huilken saak iagh och emot E. Ex:tz snart för 2 åhr j

Stettin jättadhe.»

' Franske ambassadören Hugues de Terlon skriiVer från Köpenhamn 7

mars (n. st.) till de la Gardie om hans utnämning: »c'estoit une chose que

Sa Maiesté d'heureuse memoire m'auoit dit asses souuent et auuant qu'elle

partist de Cronenbourg.» De la Gärd.; anfördt af Carlson', Ils. 116 noten.

— Maria Euphrosyne berättar, huru Karl Gustaf, såsom det synes efter ut-

skottsmötet i Göteborg 1658, meddelade henne sin afsikt att göra hennes

make till kansler, hvaremot hon förebragte, att denne hällre ville blifva vid

sin faders och farfaders krigiska yrke; konungen lät förmå sig att uppskjuta

saken. F.wts Handlingar, I s. 45

f. Jfr Memoires du chevalier de Terlon.

Il s. 530 {., Paris 1681; enhgt hvilka Karl Gustaf aderton månader före sin

död sagt Terlon, att han för det fall, att Gud kallade honom bort, tänkte

på att gifva kanslerstjänsten åt de la Gardie, som han trodde mer än någon

annan vid hofvet tillgifven sin son, men att han fruktade, att denne hällre

önskade marskämbetet. — Adolf Johan i bref till de la Gardie Göteborg

5 mars, De la Ga?'d., meddelar f. ö., att Karl Gustaf äfven yttrat, »att han

swåger destinerat hade Rixdrotzenss embete, i fahl hånom uthi swågerss lifss-

tidh något dödeliget skulle påkomma» — en tanke, som kom till utförande

tjugo år senare.

More magazines by this user
Similar magazines