Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

28

fosterlandets väl framför allt främjades, liksom det alltid af den

aflidne konungen tagits i hög akt. Härvid framdrog Rålamb till

belysande af testamentets natur skillnaden mellan privaträtten

samt natur- och folkrätten, hvarur den offentliga rätten härflöte.

Testamenten fölle under den förstnämnda, och genom sådana

kunde icke stadgas i ting. som hörde under offentlig rätt; vid

sammanstötning måste denna hafva företräde.^ Väl ville man

sålunda hålla testamentet i respekt, så vida det grundade sig

på salig K. M:s höga och godhjärtade intention, men rikets

bästa hade mer att innebära. Regementet borde föras efter lag

och förra statuter och ordningar; testamentet, om det ville vara

ett testamente, måste inskränkas efter lagligt bruk.

Att drottningen skulle hafva tvänne vota i rådet, hade aldrig

varit brukligt; icke häller vore lag likmätigt, att hon skulle

regera; lagens uttryckliga innehåll om regementets förande vore.

att makten skulle utöfvas af män, ej af någon kvinna.^ Eljest

ville de alla gärna och af hjärtat unna H:es K. M. sin höga

vördnad efter de villkor, som rikets lag angåfve.

Hvad Hans Furstliga Durchlaucht vidkomme, ville de ock

älska och vörda honom, såsom sin salige konungs broder och

nuvarande konungs farbroder, som dessutom varit brukad i åt-

skilliga krig och höga tjänster. Men de måste dock som patri-

oter betänka, att riket och regementet enligt Landslagens ut-

tryckliga ord borde styras och besättas med infödde svenske

riddare och svenner;' och H. F. D. vore visserligen född i Sve-

och hela wårt kere fädernes landz wählfärdh och conservation« omtalas i

Rdlambs Uppsats, Riksda^sacta.

' RAP. VII s. 52 f., jänifördt med Rälambs Uppsats, Riksdagsacta,

där det heter: »När wij nu till decision af dhetta gå till sielfwe uhursprunget,

huadan som rättigheet at giöra testamenten härflvter, finner man dem

hafwa sitt uphof, rätt och form af iure privato, som kallaz civile, och sålunda

böre restringeras till dhee sr\cker och materier allenast, som äre iuris privati;

i ansende att ius privatum icke kan derogera iuri pubhco och dhet som

dher af henger, såssom flytande uthur den naturHge och gentium iure», o. s. v.

' Härmed afses enligt Rdlambs Koncept, KB, Rdl., Landslagens ord om

rådet: »inföddom Swenskom mannom» samt »ei uthföddan man», »der sexus

masculinus twenne gongor uthtr\'ckeligen setties».

' »medh infödde Riddarom och Swänom, som ordhen expresse lyda»'.

RAP. VII s. 55. Bättre Rdlaf/ibs Uppsats, Riksdagsacta: >/Först måste

achtas, at mången kan wara inföd i Suerige och lijkwäl icke wara inföd

Suensk; sedan kan man wara uthfödh och likwähl icke wara uthlänsk; derföre

sätter lagen dhesse tre särskilte orden, inföd Suensk, uthlänsk och uthfödh.

såsom de der huartera hafwe sin särdeles signification, så at dhed ordet inföd

Suensk begrijper uthi sig icke allenast at wara födh i Suerige, uthan och

tillika med fodzlo(!) rätten hafwe nåt ius civitatis i Suerige.»

More magazines by this user
Similar magazines