Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

46

Utskott af Emellertid hade borgerskapet sammanträdt och fatt under-

borgerskapet rättelse om böndernas och prästernas besök på riddarhuset;

hos adeln, (j^rpå blefvo också borgarne anmodade att inställa sig. De

ville först undandraga sig att sålunda infinna sig särskildt, men

ridderskapet påstod dem hafva begärt det, hvilket de förnekade.

Efter öfvervägande affärdades dock ett utskott af tjugofyra

personer till riddarhuset.-^

Rådplägningen inleddes med att landtmarskalken påminde

om sammankomstens ändamål, hvarpå borgmästar Prytz efter

några inledningsord om borgerskapets sorg och ifver för rikets

säkerhet bad adeln meddela sina tankar, som borgarnc ville taga

ad referendum. Posse utvecklade därefter något närmare öfver-

läggningsämnet, med vanligt betonande af konungens goda upp-

såt och kort anförande af skälen mot furstens deltagande i re-

geringen, och Prytz gaf ännu en gång uttryck ät sitt stånds

angelägenhet om allas välfärd.

I tvänne längre föredrag gaf därefter Klas Rålamb i det

väsentliga samma framställning af frågans beskaffenhet och sa-

kernas läge, som förut inför prästeståndets utskott. Han bör-

jade äfven nu med det olagliga i hertigens upptagande i rådet

och den fara, som hans tilltänkta ställning på grund af den

mänskliga viljans föränderlighet skulle kunna medföra: >/Gud

förbjude, det lättelig ske kunde, att han komme med konungen,

som nu ung är, i Kompetens!» Han dröjde sedan vid konungens

rätta mening, som den hårda .sjukdomen hindrat honom

att rätt uttrycka; att tolka denna i strid med konungens .syfte

vore ett obetänksamt verk, blandadt med otacksamhet.

Borgmästar Prytz hade därpå ordet, men yttrade blott i

allmänna ordalag, att borgarne gärna såge utredt, hvad råd

man skulle bruka för att bättre trygga sig, men att de icke

kommit för att själfve uttala sig därom, samt att de nog.samt

märkte, att stora skäl anfördes i denna högvisa och berömliga

diskurs. Landtmarskalken yrkade visserligen närmare utlåtande,

men hans anhållan blef ej uppfylld.

I stället fortsatte Rålamb sin utredning, i det han på samma

sätt som förut inför prästerna efter ett afbrott tog upp den

1 Bo7-g. Frät. Jfr RAP. VII s. 66; Pr,ist. Prot. liar ock härom en se-

nare uppgift af eu utskoU från borgerskapet. — Om den följande öfverliigg-

ningen meddelar Boi-g. Prot. endast, att adeln »mycket subtiligt» förebar åt-

skilliga skäl mot testamentet, men att borgarne togo allt ad referendum.

RAP refererar den lika utförligt som diskussionen med prästerna, utan att

häller nu nämna Rålambs namn.

More magazines by this user
Similar magazines