Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

andra hufvudafdelningen af sitt ämne med frågan om testamen-

tets natur. Utförligare än gent emot prästerskapets utskott sy-

nes han hafva uppehållit sig vid en annan sida af saken, nämligen

de löften, som några frånvarande herrar fått om de höga ämbetena.

Härvid komme riksamiralen i betraktande, som hade

gjort höga och märkliga tjänster; han kunde anse det som en

skymf att blifva förbigången och hade nu en här. Afven andra

herrar komme i åtanke, såsom Lars Kagg, Gustaf Stenbock

med flere. Hvad för villervalla som kunde följa häraf, kunde

borgarne själfve inse. — I detta sammanhang tog han upp frågan

om drotsens och marskens ombytta rang, som hade fara

med sig och strede mot god ordning, samt skulle väcka stora

betänkligheter hos dem, som beklädde sådana höga tjänster.

Han erinrade om riksdrotsens förtjänster såsom riksråd och re-

serinorsherre, likaså om de andre herrarnes. Man borde förden-

skull hålla enighet — så drog han slutsatsen ur det, han i detta

stycke anfört — för att få njuta deras tjänst, då de annars

kunde undandraga sig riksstyrelsens tunga börda.

Tvä gånger uttalade Rålamb i dessa anföranden adelns

villighet att gifva hertig Adolf, hvad honom enligt dess mening

tillkom: all respekt och ära såsom en furste och konungens broder,

samt förökadt underhåll. —

Prästerskapets talman hade icke närmare bemött den senare

delen af Rålambs föredrag; Prytz, som endast med artigheter

besvarat redan den första, gjorde det så mycket mindre; han

nöjde sig med förnyadt beröm öfver adelns högvisa betänkande,

och förklarade, att borgarne tänkt sig en förening af ständerna

och kunde ej annat än göra det samma ännu. Landtmarskalken

framförde därpå ett tack och en slutförmaning att utan hänsyn

till hvars och ens privatintressen se på konungens och kronans

gagn. Han anhöll ock, att borgerskapets utskott skulle straxt

gå till rådet. Därmed togo borgarne afsked, och tre af dem

gingo till detta, som emellertid begärde, att hela utskottet skulle

infinna sig.^

Ridderskapet påmintes af landtmarskalken åter om tysthet,

och förmanades att tänka på sin ed och icke låta märkas det

^ »att the skulle alle komma med ett större uthskått». RAF. VII s. 69.

Borg-. P7-ot.: »När wij nu trädde af Riddarhuuset, blef heela wårt Ståndz uth-

skickade inkallade til samptel. Rijksens Rådh.»

47

More magazines by this user