Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660


fäktats af adeln och rådet; de finnas till dels i j^rotokollet

punktvis anförda jämte framställda motskäl.

Med afseende på konungens försäkring och ed att styra

sitt rike med riksråds rade invändes, att detta egentligen gällde

rikets styrelse och förvaltning, men icke dess konstitution eller

fundamentallags stiftande, därtill riksens ständer hade större

makt än riksens råd. Dessutom skulle ju testamentet hafva

erhållit en del af rådets samtycke, och att inhämta allas hade

tiden icke tillåtit.

I fråga om lagens fordran, att riksens råd skulle vara af

riddare och svenner, och hertig Adolfs förordnande till riksmarsk

anmärktes först, att marsken icke nämndes i Sveriges lag; vidare,

att däri intet vore stadgadt om rikets styrelse under en konungs

omyndighet, emedan det förut varit valrike ; nu, då Sverige vore

ett arfrike, behöfdes därför nödvändigt dessutom en regements-

form.^ Att alla främmande familjer skulle vara stängda från

riksrådsämbetet, kunde näppeligen vara lagens mening, då ju

praxis visade, att de fått tillträde till dem.^ — Och samma lag,

som nämnde riddare och svenner, visste ej tala om flere riksråd

än tolf. Xär en sådan afvikelse tillåtits i fråga om antalet,

hvarför då icke äfven i det, som nu vore i fråga? Slutligen,

lagen bjöde, att ett riksråd skulle vara infödd svensk, men talade

icke om en regeringsperson eller förmyndare, hvilket ämbete

här tillkomme.^

Det sades, att hertigen icke vore immatrikulerad. Men lagen

kunde icke så förstås, att man för att vara af riddare och sven-

ner måste vara inskrifven på riddarhuset, något som icke länge-

sedan först begynt brukas.* Fursten vore »eminentcr nobilis».

^ Nämligen för tider, då konungen vore omyndig, såsom ännu tydligare

säges i Priist. Prot.s referat af Enanders senare tal till ett adelns utskott (se

s. 55 ff.), där Regeringsformen 1654 och Karl Gustafs testamente ur denna

synpunkt sammanställas.

" Man kunde ju tänka på familjerna de la Gardie, Vrangel, Königsmark,

Mörner, Taube, Forbus, Douglas, Schlippenbach, som alla voro företrädda i

1660 års råd. — Icke ens bestämmelsen, att riksråd skulle vara infödd man,

hade alltid iakttagits; Douglas, Königsmark och Schlippenbach voro ej infödde.

Hugo Blomberg, Om svenskt statsbo?-garskåp ^ s. 48 (1891); Hildebr.\nd, s. 263.

' I Enanders not i anförda tal heter det, att man här »förnemligen och

mehra bör ahnsee officium Regentis än Marschi». Präst. Prot.

* »Uthi laghen kan intet förstaas, att den ähr immatriculerat, som ähr

inskrefwen på Riddarehuset, hwilcket icke så långesädhan ähr först begynt.»

Präst. Prot. — Innebörden af detta i protokollet illa återgifna argument

svnes icke kunna vara någon annan än den i täxten angifna.

More magazines by this user
Similar magazines