Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

Hcrti«j Adolf Johan gjorde med eller utan sina vänners rad Hertigen.

försök att göra den myndighet gällande, som han ansåg tillkomma

sig: han begärde af stadsmajoren Karl Sjöblad rulla på

garnisonen och förbjöd att lämna ankommande postbref till

rådet; det kom till ett häftigt uppträde mellan hertigen och

kommendanten, utan att den förre i det väsentliga vann, hvad

han önskade.^ Enligt uppgift i en ständernas skrift vid 1664 års

riksdag gjorde han anspråk på förmynderskapet ej blott på grund

af testamentet, utan ock på grund af sin släktskap med konun-

gen, och sökte tillägna sig större myndighet, än som tillhörde

en rikets marsk. Hans uppträdande skulle enligt samma källa

hafva bland råd och ständer ökat motståndet mot hans upphöjelse.^

Drottningen förhöll sig icke häller alldeles overksam: \\or\ Drottningen.

sände grefve Xils till rådet och begärde, att salig konungens

testamente icke måtte disputeras, samt åstundade veta, hvar-

utinnan hennes och hennes sons säkerhet kunde komma i fara

efter dess bestämmelser; hon visste noggrant besked om allt,

som tilldragit sig. Riksråden läto svara, att samtliga rådet

skulle komma upp till H:es ]M., så snart de kunde få fullkomlig

* Rosenhaju: »Härtighen prjecipiterade sigh, hootade Stadz Maijoren,

befalte giffwa sigh rulla på gvarnizonen, förböd leffwerera postbreffwen till

Ricks Rådh etz.» — I HSH. V s. 225 f. och i Lgenboms Hist. Märkv., IV

s. 122 noten, meddelas en skildring af uppträdet mellan Adolf Johan och

Sjöblad, hämtad i HSH från en anteckning från slutet af 1600-talet (se s.

15 not i), i LoEXBOMS samling från en anteckning af kungl. rådet Erik Lind-

sköld, meddelad af professor Samuel Alf. Här berättas, att dagen efter Karl

Gustafs död hertigen kallat till sig Sjöblad, förklarat, att han efter lag vore

förmyndare för sin brorsson, och befallt kommendanten att lämna honom

nycklarna till stadsportarna. Då Sjöblad vägrade göra detta utan drottningens

och rådets befallning, skall henig Adolf hafva dragit värjan ; äfven den andre

drog då sin värja och hotade att möta hertigen som en soldat, hvarpå denne

saktade sig. Detta uppträde skulle förmått ständerna enligt HSH, eller enligt

Hist. Märkv. adeln att utesluta Adolf Johan ur regeringen. Heiderich, KB,

berättar blott en tvist om postbrefven, förlagd till 15 febr., således samma

dag, som HSH och Lgenbo.m afse, medan Rosenhanes anteckning står

under den 15. Att hertigen först tredje dagen framträdt med sina anspråk,

synes ej troUgt, men sammanstötningar kunna hafva ägt rum på mer än en

dag. — Enligt Heiderich hck henigen i fråga om brefven sin vilja fram : två,

som sedan ankommo, buros till drottningen; de följande förvarades på hen-

hes befallning obrutna i kansHet, tills beslutet om regeringen fattats.

- Se Ständemas förklaring öfver Adolf Johans protestation 25 maj 1664,

Stiernm.w, Bihang, s. 399 f., 401 f. Jfr RAP. IX. 1664 s. 279 f. (bil. 2,

daterad 24 maj), samt RP. 1664. I 24 maj e. m. På dessa bägge ställen näm-

nas utan vidare detaljer hertigens framställda fordringar rörande stadsnvcklar-

nas lämnande till honom, postbrefvens öppnande och senatens sammankallande.


57

More magazines by this user
Similar magazines