Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

58

resolution af ständerna, och försäkrade henne, att allt skulle ske till

hennes och deras unge konungs säkerhet, så framt ständerna

ville följa riksrådets råd; hvarom icke, så hade rådet gjort sin

ed tillfyllest och ville vara urskuldadt, om det ginge annat än

väl.^

Återblick. Den 15 februari var den stora dagen i kampen om testa-

mentet, då dess fiender och anhängare, med ständig samverkan

och fast sammanhållning inbördes å ömse sidor, mätte sina

krafter och utkämpade den i hufvudsak afgörande striden. På

den ena sidan ser man ridderskapet och adeln med drotsens

och rådets beslutsamma stöd söka inverka på de ofrälse stånden

hvart för sig, och först och i främsta rummet på allmogen, som

först i sin helhet, sedan i starkt utskott uppkallas på riddar-

huset; h varefter sex af detta stånd åter intagas där inom stängda

dörrar, och manas att hällre hålla sig till adeln än till präster-

skapet, som bidrager så föga till kronans behof. Sedan kallas

hela bondeståndet till riksens råd, där grefve Per råder dess

medlemmar att akta sina hufvuden, samt hotar med riksrådens

afgäng från sina ämbeten, om hertigen sättes till regeringen,

och beder bönderna tänka på att svara för den oreda och skada,

som kan följa däraf.

För ett prästerskapets utskott, och sedan på samma sätt

för ett utskott af borgerskapet, utvecklar Klas Rälamb ä rid-

derskapets vägnar med vältalighet, klarhet och juridisk skärpa

de skäl emot testamentet, som han hämtar från Sveriges lag

och rikets välfärds kraf enligt hans stånds uppfattning; han försummar

ej att klart framhålla den möjliga faran frän hertigens

sida: xGud förbjude, det lättelig ske kunde, att han komme med

konungen, som nu ung är, i kompetens», icke häller att peka

på Vrangel, Kagg och Stenbock såsom förmodligen den af Karl

Gustaf utnämnde marskens motståndare och rådets och adelns

stöd.^ Borgarståndets utskott mottages ock af rådet, som manar

^ Rosenhafte. — Enligt Heidench, KB, skulle rådets hälsning varit något

skarpare: det skulle frågat, om drottningen hällre ville se fred och lugn i

landet och öfvergifva testamentet, eller förblifva vid detta och se uppror.

^ Les A?iecdotes de Suede, s. 77 (1716 års upplaga), säger om Rålamb

på tal om hans uppträdande vid riksdagen, att hertigen sökte vinna honom

genom stora löften. På denna uppgift grundar sig väl Fryxells, XIII s. 14:

»Hertigen å sin sida sägres hafva sökt genom mutor vinna Klas Rålamb«.

More magazines by this user
Similar magazines