Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

booksnow2.scholarsportal.info

Carl X Gustafs Testemente den politiska striden i Sverige 1660

62

ordna om dennes >'vid all oförmodlig händelse provisional tutel,

dess högfurstliga stat och underhåll, med annat mera, som härvid

hänger.» Det kunde ju förnekas, och erkändes kanhända

icke af adeln, att de sista orden i denna punkt otvetydigt angåfvo

rikets regering; sådan v^ar dock de ofrälses äsikt, emedan, som

det anfördes i prästeståndet, denna regering vore oskiljaktig

ifrån förmynderskapet. Men ännu en invändning kunde resas,

äfven om detta medgafs: obestridligen hade ständerna i sin

skrifvelse öfverlämnat åt konungen sagda förordningsrätt utan

utsagd inskränkning eller uttryckligt förbehåll af någon ytter-

ligare pröfning från sin sida; men man måste väl dock antaga,

att förutsättningen därvid var, att denne vid dess utöfning icke

skulle öfverskrida af Sveriges lag uppdragna gränser. Ur denna

synpunkt blir frågan, om detta genom testamentets bestämmel-

ser skett.

Det häfdades också, att testamentet vore upprättadt utan

riksrådets medverkan, hvilken enligt Rålamb jämte ständernas

bifall varit nödvändig för dess giltighet som lag.^ I Karl Gu-

stafs liksom i Kristinas konungaförsäkran var den förpliktelse

utesluten, som funnits i Gustaf Adolfs att ej stifta ny lag eller

ändra gammal utan rådets, liksom ständernas, bifall.^ Hvad

Rålamb till stöd för sitt yrkande åberopar, är också blott Lands-

lagens allmänna förbud mot lagstiftning utan »allmogens» bifall;

»allmogen» fann han nu representerad af råd och ständer. Det

framgår ej med tydlighet, huruvida han med sitt kraf på rådets

medverkan syftat både på dess deltagande i ständernas beslut

såsom främste underskri fvande, och pä dess förberedande ytt-

rande, inhämtadt af konungen enligt den allmänna förpliktelsen

att styra riket med råds rade. I en något senare statsrättslig

handling, där samma tankegång framträder — ständernas för-

klaring vid 1664 års riksdag öfver hertig Adolf Johans då af-

gifna protestation — är detta emellertid tydligen fallet. Ej

häller kan afgöras, hvad Rålamb och ledarne af 1664 års ständer

ansett rådets rätt att gifva råd gent emot myndig konung

innebära, och om han och de möjligtvis fattat den rent af såsom

^ Rosenhane 13 febr. säger ock, att »testamentet inte war formerat äffter

Swerighes lagh, äij eller mädh Rickz Rådz Rådhe».

^ HiLDEBRAND, s. 248 ff. — Däremot hade Karl Gustaf i sin kommga-

fö7-säkran^ § 6, förbundit sig att ej förändra något i riket till dess bästa, sä-

kerhet, uppkomst och tarf utan rikets råds råd och ständernas vetskap och

samtycke. Denna hans förpliktelse åberopas emellertid aldrig i protokollen

öfver 1660 års debatter.

More magazines by this user
Similar magazines