NOVELLER, HEMBYGDSKASER R, - BADA - Högskolan i Borås

ALLA AR VALKOMNA ATT
LAPINA IN SINA DIKTER,
NOVELLER, HEMBYGDSKASER R,
DAGBOKSAN TECKNINGAR .a.
TILL HANINGE KULTURNAMN D "
BOX 73, 13622 HANbEN
TEL. 777 O4 00
ARR. HANIN
ABF, P
GARSKOLAN . HFMF)Y
" S ;.\,a
4f:t"~ &*'rna
IRNAMND, VuXENSKC' AN,
" . . $S

SKRIVARKAIJ~PANJ I RANIXGE
Specialarbete inom ämnet
bibliotekskunskap vid
bibliotekshögskolan.
Boras, ht 1975.
Gu-nnel Arvidson
Lillemor Eklund

- - -
Inledning ., Sid.
Specialarbetets syfte och metod ..................... 11
Syfte ............................................... II
Metod ............................................... I I
Skrivarkampanjer i Sverige .......................... 2.
Norrboktens lan ..................................... 91
Malmöhus och Kristianstad-s län ...................... I I
Vasternorrlands lan .................................
Jämtlands lan ....................................... 3.
Dalarna ............................................. II
Västra Blekinge ..................................... I
.......................................
Njölby kommun 4.
Järfälla kommun ..................................... II
Ornsköldsviks kommun ................................ 11
Kramfors kommun ...................................... II
...........................
Veckotidningen Land ................................. tf
Kvällstidningen Expressen 5.
4. Skrivarkam8anj i Haninge kommun ..................... tt
4.1 Haninge kommun ..................................*... I I
................................
4.2 Hur det hela började 6.
4.3 Kulturnämndens målsättning med Skrivarkampanjen ..... 11
5.
5.1
t l
Kampanjens upplaggning ..............................
11
Arrangörer ..........................................
5.2 Tidsplan ..........................................a- 11
5.3 Information ......................................... 7.
fl
5.3.1 Annons ..............................................
5.3.2 Flygblad ............................................ g.
5.3.3 Affisch ............................................. 11.
...........................
1 l
....
5.3.4 Andra informationskanaler 12.
5 4 Bidrag ;......................................... II
5.5 Antologi ............................................
5.6 Kontaktträff ........................................ 14.
Il
5.7 Kostnader för Skrivarkampanjen
......................
I I
r

Reaktioner i massmedia ............................ 14.
7 Edsat till studieförbunden
och Haninge Hembygdsgille ......................... 26.
fl
rågo or .............................................
...............................................
7.1
11
7.2 ABF
f l
7.3 Vuxenskolan .......................................
I1
7.4 Medborgarskolan ...................................
7.5 Baninge Hembygdsgille ............................. 27.
1 I
8. Enkät till politikerna ............................
l 8.1 Frågor ............................................
8.2 Socialdemokraterna ................................ Il
!I
8.3 Moderaterna .......................................
...............................
9. Enkät t il1 skrivarna 28.
Sammanfattning och slutsatser ..................... 30.
Litteraturlista 32

Det har varit spännande att få följa ~krivarkam~anjen i
Haninge anda fran början. Ingen visste då hur stort gensvaret
skulle bli.
Vi har fått vanliga svar och material från dem som jobbat
med skrivarkampanjer ute i landet.
Skrivare i Haninge har utförligt svarat på våra frågor, och
politiker och organisationer har gett oss sin syn på pro-
jektet.
Personalen vid biblioteket' och kulturförvaltningen i Ea-
ninge har uppmuntrat och stött oss.
vår handledare Greta Xenborg har gett konstruktiv kritik,
bl.a. synpunkter på uppsatsens disposition.
Vi tackar alla Er som hjalst oss med vart arbete.
ä or ås i december 1975
Gunnel Arvidson Lillemor Eklund

Problemställning
Det finns inga exakta uppgifter på hur många människor i Sverlge
som skriver dikter, noveller, romLner eller annat på sin fritid.
Mycket tyder dock på att de ar väldigt manga.
Amatörförfattarna har små möjligheter att nå ut till en publik.
Förlagen ger bara några få en chans och pressen har ont om utrymme.
Därför har skrivarna problem att få pubiicera sig.
Spelar biblioteket nsgon roll i sammanhanget? Kan biblioteket genom
att ge människor möjlighet att få sina manuskript tryckta, uppnunt-
ra dem att själva skapa litteratur? Kan biblioteket stimulera skri-
vare till diskussion om egna och andras alster?
Kan biblioteket genom de har aktiviteterna nå nya grupper av männis-
kor?
2. Specialarbetets syfte och metod
2.1 Syfte
Avsikten med zrbetet ar att redogöra för hur Skrivarkam~anjen i Haninge
planerades och genomfördes, och ta reda på om det finns behov
av att fortsätta den här typen av verksamhet. Vi har också undersökt
om kulturnamndens syfte med projektet uppnåtts. Vårt mal ar aven att
ge förslag till uppföljning.
Under en månad i början av 2975 gjorde vi den praktik, son ingår i
Bibliotekshögskolans utbildning. Vi praktiserade vid biblioteket i
bHanin~e_-och hade PR-verksamhet som specialisering.' D& utarbetade vi
i6forrnationen kring Skrivarkampanjen.
Informationen ar oerhört viktig för att en kampanj som den här skall
lyckas. Alltför ofta undlåter man att lagga ner tillräckligt mea arbete
på ztt informera människor om deras möjligheter i samhailet.
Därför har stor vikt lagts vid informationsaspekten. - -
Vi har avstått ifrån att göra en fullständig statistisk undersökning
i form av en eukat till alla bidragsgivare, eftersom arbetet da skulle
ha blivit alltför omfattande. I stallet har ett frågeformulär
skickats ut till 10 av deltagarna.
De 4 organisaticner, som stått som medarrangörer och 2 znsvariga politiker
har fått frågor att besvara. Massmedias reaktioner p& projektet
har också summerats.
För att få en uppfattning om bidragens keraktar, hur många som var
dikter, vilka teman som var vanligast förekonimande etc., laste vi
igenom alla manuskript. . ..
För att ge historik och visa Sar idén spridit sig,.rvdovisar vi de
uppgifter vi fått fram om andra kampanjer i landet.

Skrivarkampanjer i S-erige
Under de senaste åren har en rad skrivarkampanjer genomförts i o-
lika deikr av landet. Har följer en kort beskrivning av de vi kän-
ner till. Först kommer län, sedan landskap, sedan komniu.ner och sist
tidningar, som haft skrivarkampanjer. Dessa är uppstallda kronolo-
giskt inom varje avdelning.
3-1 Norrbottens lan
I Norrbotten gick hela länet samman. En inventering av amatörkonst-
narer - bildkonstnärer, konsthantverkare och författare - gjordes
under 1971 och 1972. Arrangörer var Norrbottens Bildningsförbund i
samarbete med b1.a. Norrbottens museum, studieförbund och kultur-
nämnder. Vi tar har endast upp "Skriv 72", som gälide författarna.
Inventeringen syftade till att upprauntra skrivkonsten, förmedla kon-
takt mellan förfättarna, allmänheten, förlagen och massmedia. Dess-
utom ville den undersöka be'hovet av vidareutbildning på skrivkons-
tens omrade.
Dels planerades en antologi, där alla som lämnade in rnannskri~t
skulle få nggot publicerat, och dels ett frågeformulär, som alla
deltagare m&cte fylla i. 186 personer larnnade in aiurag, 356.e lyrlk
och pross.. Norrbottens BildningsförSund tryckte antologin "Norr-
bottensskrivare" i 2.200 exemplar. Den kostade 25 kronor och om-
fattar 447 sidor. i8k personer Sesvarade enkäten, som visar att in-
tresset för studiecirklar och kurser ar stort i vissa kommuner i
länet.
3.2 Malmöhus och I(ristia.nstads län
Länsbibliote~et i i4airnöhus län gjorde i slutet av 1974 en stor sats-
ning för poesin med affischutstallningen Ifpoesi i .SkåneH. Utställ-
ningen bestod av 4 lokala yrkesförfattares dikter, som trycktsup~-~a
stora affischer. Den visades på biblioteken i Kalmöhus och X~istian-
stads lan. I anslutning till utställningen fanns också "poesiylank",
där anatörförfattare kunde sätta upp sina egna dikter och andra sina
favoritdikter.
3.3 Västercorrlands län -
Vas ternorrlands läns bildnings förbund har i samarbet e med Ånger manlands
litterzra sällskap genonfört en inventering av ~oesiskrivare
i länet. Den genomfördes under tiden 15 december 1974 - 15 januari
1975. såde yrkesförfzttare och amatörer inbjöds att lämna in bidrag
till en 1yrika.ntologi.
150 skrivare deltog. Boken gavs ut i maaj 1975 under titeln ll~årt behov
av dikt", och kostade ca 20 kronor. Den omfattar 164 sidor. Varje
diktare fick en sida i antologin till sitt förfogande och fick själv
bestämma vilken eller vilka av de insända dikterna som skulle finnas
med p& sidan.

Författarna uppma-nades också att sanda in några rader om sig själva
och varför de skriver. Avsikten med antologin var att stimulera intresset
för och debatten om lyrik.
P& antologins baksida står: "Denna bok har blivit något av ett kalejdoskop
f8r tiden, miljöerna, samhället. Envar har förmedlat sin syn
och fältet ar stort, Arbetare i skogen och i fabrike~ns, lärare, socialt
verksamma, husmödrar i stad och pa landsbygd, konstnärer ochförfattare
- kort sagt alla, gamla och =ng>, har samsats on! utrymmet.
Känslor, minnen, visioner - det ar hela tiden folket som talar; ur
det förflutna, i nuet, mot fraritiden. Ingen kan undgå att höra rösten,
diktens röst, som har haft och alltid kommer att ha sin lockelse
och sin gåtfulla klang."
3.4 Jämtlands lan
Jämtlands lans bilaningsförbund och Jämtlands lans bibliotek i Öster-
cuqd har tillsammans utlyst författarinventeringen "Skriv 75Ir. Syf-
tet med inventeringen och reglerna för att delta var desa-nma som 4
Norrbotten, förutom att aven yrkesverksamxa författare fick vara med.
En antologi planeras komma ut under varen 1976.
Dalarna
i962 gav Dalarnas författarförbund ut landskapsantologin IfDalaröster
1962'" Kopparbergs lans landsiing gav ett visst ekonomiskt bidrag.
Boken omfattar 255 sidor och kostade 22:50. Den är en 3versikt över
34 kända och okända Dalaförfattare, som skriver både prosa och lyrik.
Antologin är illustrerad med nagra grafiska blad.
Förbundet har förenat de professionella författarnas intressen ned
en folkbildande insats. Även gmat8rer fick vara med i förbundet och
kunde dar möta de etablerade författarna.
I967 utkom en andra antologi, vfDalaröster", som omfattar ?35 sidor.
Den'här gången var 28 författare representerade med prosa och lyrik.
Antologin ar illustrerad och kostade då 18:50.
3.6 Västra Blekinge
Dalarnas författarf5rbund inspirerade biblioteken i Västra Blekinge
att starta en skrivarklubb i samband med "Bokens veckaff 1963. De
flesta medlemmarna yar amatörer, men det krävdes att de utövat nå-
gon form av litterär verksamhet. Sölvesborgs kult~rniimnd har gett
klubben sitt stöd t.ex. genom kulturpriser.
Skrivarklubbens målsättning ar att "stimulera till ökat litterztur-
skapandeff och att !!,ge staden och bygden det litterära liv som förut
saknats". 1974 hade klubben nara 40 medlemmar. Den ger ut kalendern
"Strömdrag" (pris ?O kronor), dar de medlemmar som lamnat in bidrag
alltid får något publicerat. Tonvikten ligger på skönlitteratur.

Kalendern har hittills ut!tomrnit tre gånger, 1971, 1973 och 1975. 18 bi-
dragsgivare deltog i den första, son omfattar 63 sidor. Den andra
kalendern har med j0 författare p& 76 sidor. såda böckerna är il-
lustrerade och innehåller både lyrik och prosa.
Klubben ,har varit mycket aktiv b1.a. genom litteraturpristävlin-
gar, studiecirklar och litterära programkvällar.
M j ölby kommun
Författaren Karl-Rune Nordkvist gav vid ett besök i Mjölby idén
till en skrivarkampanj. Han hade upplevt liknande försök i Finland.
Mjölby stadsbibliotek inbjöd anatörförfattare att I; sina manusk-
ript utgivna i stencilform. Annonser gick ut p; sommaren 1973 och
sista inlamningcdag var I september. Mer än 200 personer lämnade in
bidrag och det gjorde att det var svårt att hantera materialet.
Hittills har bara ett tjugotal skrivare blivit publicerade. Intres-
serade låntagare har fungerat som jury och valt ut bidrag till två
häften, ett med lyrik och ett ned prosa. De kom ut varen 1974 res-
pektive våren 1975. Flera häften planeras eftersom alla bidragsgi-
vare blivit lovade att få &got publicerat.
Järfälla kommun
Järfälla kulturnämnd arrangerade i samarbete med studieförbund, skolor
och organisationer under febr~ari månad 1174 en -oesikam-a~j. Med
den ville kulturnamnden uppmuntra intresset for lyrik. Förutom utställning
och programverksamhet kring dikten, utlystes en poesitsvlina
för allmänheten och 7'poesiplank71 sattes upp på biblioteken.
Tävlingen resulterade i en stencilantologi, "Dikter från Järfälla",
ett urval som vill spegla bredden i det diktmaterial som kom in. 6
vuxna samt 12 barn och ungdomar presenterar sina bidrag på 41 sidor.
Första upplagan kom ut i juni 1974 och trycktes i 600 exemplar. Den
andra upplagan kom ut i januari 1975 och trycktes i 300 exemplar.
Antologin lades ut på biblioteken och kunde fås gratis. Kampanjen
resulterade bi.a. i en starkt ökad utlaning av poesi. Kulturnämn6en
diskuterar att trycka en tredje upplaga av antologin, eftersom efter-
frågan ar stor och den gamla snart ar slut.
Örnsköldsviks kornnun
Som en uppföljning av en diktarafton, gick kulturnämnden i Ornskölds-
vik 1974 ut med ett upprop i lokalpressen till amatördiktare. Dessa
uppmanades att skicka in sina alster (högst tre stycken) till huvud-
biblioteket. Resultatet blev ett lyrikhäfte, "Dikter Nolasko~s", scm
gavs ut 1975.
Krarnfors kommun
Stadsbiblioteket i Kramfors har sammanställt ett antal dikter 'fran
bade unga och gamla, Dikterna skrevs under bibliotekens "poesiveckau
våren 1974.

3.i1 Kvällstidningen Expressen
Tidningen Expressen utlyste under våren 1973 en lyriktävling, tlPoe-
siboken". Ca 10.000 människor, bland dem aven barn, lämnade in bi-
drag. Det kom in över 20.000 dikter fram till början av juni, då
tävlingstiden gick ut. TV^ pristagare utsågs, en i vuxen- och en i
barnklassen. Ticiningen publicerade sedan dikter varje dag i flera
månaders tid.
l Veckotidningen Land
Tidningen Land arrangerade ~nder 1973 en poesitävling, "Din dikt i
byrålådant1. Ca 9.000 dikter kom in från människor i a.lla åldrar. Av
dikterna valdes ut till boken I1J)ikter från folket7', som kon
1973. Den omfattar 190 sidor och .kostade 18 kronor.
1975 arrangerade tidningen en ny poesikampanj, som resulterade i
10.000 bidrag och boken "Nya dikter från folkett!, ca 22 Kronor.
Skrivarkampanj i Haninge kommun
Haninge kommun
Haninge är en
av skärgård.
;rortskommun till Stockholm och består till stor del
1968 påbörjades sammanslagningen av %terhaninge och Vasterhanince
till Haninge kommun och slutfördes 1971. Haninge hade 1975 ca
50.000 invanare, av vilka 10-11 ió är invandrare. I en del av kommunen
utgör invandrarna 25 :$. Medelzldern i Haninse ar läg, 25 är.
~hnga invånare nar.flyttat in från andra kommuner. Nybyggda bostads-
och affärscentra kontrasterar mot gammal skargårdsglesbygd.
Skatteunderlaget i kommunen ar lågt. Haninge hade knapp borgerlig
majoritet 1975. Centern var det största partiet.
Haninge bibliotek består av huvudbibliotek i Handex, 6 filialer,
utlåning vid 3 ålderdomshem och 2 sjukhus. Bokbussen lades ner i
slutet av varen 1975 och en ny filial öppnade i september samma år.
Bibliotekets driftsbudget var 1974 3,4 m i l joner. (~edia 434.000,
personal 1.701.200, övrigt 1.281.300.)

Hur det hela började
Kulturförvaltningen lade fram förslaget om en skrivarkam~anj hösten
1974, efter att ha diskuterat på vilket satt man bast skulle kunna
stödja amatörverksamheten i kommunen. Den hade fatt idén till kampan
jen från ~orrbotten, dar antologin llNorrbottensskrivaren givits
ut. (Se 2.i.)
Kulturnämnden antog förslaget. Studieförbund och Henbygdsgillet i
Haninge erbjöds att vara medarrangörer. De accepterade inbjudan.
Skriva.rkampanjen genomfördes under tiden februari - april 1975.
Alla Haningebor eller personer med anknytning till kommunen, som
skriver på fritiden, inbjöds att lämna in sina dikter, noveller,
hembygdskåserier m.m. till kulturnamnden. Bidragen skulle sedan sam-
manstZllas till en antologi.
Ku7turnämndenc målsättning med Skrivarkampanjen
Kulturnämnden ville öka sina insatser för amatörverksamheten p&
kulturområdet. Den avsag att ge skrivare i kommunen möjlighet att
få sina alster tryckta och ge dem tillfälle att möta läsare. Dess-
utom ville kulturnämnden förmedla kontakt mellan skrivarna. Amatör-
författarna skulle 15 til1Iall.e att komma med önskemal om och gr
synpunkter p5 kulturinsatserca i Haninge. Härigenom skulle kommu-
nens kulturliv kunna berikas.
5 = Kampanjens uppläggning
5.1 Arrangör er
Skrivarkampanjen arrangerades av Haninge kommuns kulturnämnd i sam-
arbete med ABF, Vuxenskolan, Medborgarskolan och Hembygdsgillet.
Organisationerna bidrog ekonomiskt med ett mindre belopp till kul-
turnämnden, som stod för merparten av kostnaderna. Kulturnämnden
svarade ,också för största delen av arbetet med kampanjen.
En arbetsgrupp tillsattes av kulturnämnden för ztt hålla i projek-
tet. Den bestod cv: 2 representanter för kulturnsmnden (2 politiker
varav 1 som ordförande), 4 representanter för kulturförvaltningen
(kulturchef, PR-bibliotekarie, 2 bibliotekarier) samt representan-
ter för organisationerna. De 2 politikerna, 1 socialdemokrat och
l moderat, var de enda som hade ratt att besluta i arbetsgruppen.
5.2 Tidsplan
Kulturnämnden antog i slutet av 1974 följande ungefärliga tidsplan
för SKrivarkam?anjen.
1 februari inb judan går ut (annonser , flygblad, af f ischer)
30 april
20 juni
sista inlämningsdag
redigering av bidragen, Utskrift påbörjad
20 augusti utskriften av manus avslutad
1 september
15 september
en antologi ges ut
en kontaktträff anordnas
De olika punkterna kommer att tas upp i det följande.

5.3 Information
Kostnaaerna för annonser, affischer och flygblad hade beräknats
till ca 2.500 kronor av kulturn2mnden. Det var den ekonomiska ram
vi hade. Vi utarbetade informationsniateriaI, som sedan godkändes
av arbetsgruppen.
Annons
Annonstexten skulle ge klara och tydliga upplysningar om vad Skrivarkampanjen
gällde. Samtidigt fick den inte vara alltför lång. Vi
försökte använda ett enkelt språk och vanda oss direkt till läsaren
i Du-form. Rubriken maste väcka intresse. I det här fallet talade
redan rubriken om till vilken målgrupp Skrivarkampanjen riktade sig:
"Till Dig som skriver på fritidenfr. Kulturchefens namn och telefonnummer
sattes ut för dem som ville ha ytterligare upplysningar.
Annonsen skulle ha en positiv ton. En &v uppgifterna som borde vara
med,' var att kulturnamnden inte betalade för bidragen. FSr att den
informaticnen Inte skulle bli för negativ, fick ett positivt medde-
1ande.zvsluta meningen: "Vi betalar inte för bidragen, men alla f$r
något de skickat in publicerat." PR-bibliotekarien gjorde seaan
smärre justerjngar i vår formulering av annonstexten.
Annonserna kostnadsberäknades med hjälp av spaltmillimeterpriset
för de olika lokaltidningarna. Beräkningen av omfang och lay-out
utgick ifrån spaltmillimeterpriset. Den ekonomiska samen måste vi
självfallet ta hänsyn till.
V& formulering av annonstexten:
T I L L D I G
P A FRITIDEN!
Har har Du chansen att f& Dina alster tryckts!
Du scm har anknytning till Haninge och som
skriver dikter, noveller, artiklar, berattelser
från hembygden, visor eller annat,
t.ex. dagbok, skickz in Dina rader till kulturnamnden,
Haninge kommun, Box 73,
136 22 Handen - senast 30 april 1975.
Om Du vill kan Du skriva under pseudonym,
men uppge i så fall Ditt namn!
Vi betalar inte för bidragen, men alla får
något de skickat in publicerat.
Bidragen ges ut som en antologi till hösten.
Vill Du veta mera kontakta Hans Johansson
eller nggon annan kulturnämndens kansli
tel. 777 04 00.
Arr: Haninge korn~iuns kulturnämnd, ABF,
Vuxenskolan, tu ed borgars kolan och
Hembygdsgillet.

Annonsen som den trycktes i lokaltidningarna:
Dig som skriver
:I p& fritiden!
:I
Hör har Ou chansen catt i& Dina alsier tryckta!
Du som har anknytning till Haninge och som skriver dikter,
noveiler, artiklar, berö!telser från hembygden, visor eller
annal. t ex dcgbok, skicka in Dina rcder tifi Haninge
kommuns kulturnämnd, Box 73, 136 22 Handen, eller Iamnc
in dem på nGgot av vbra bibliotek senast 30 april 1975.
Om Du vill kan Du skriva under pseudonym, men uppge
i så fall Ditt namn p6 en sarskild namnsedel.
Vi betolar inte för bidragen, men oila far nbgot de.
skickat in publicerat.
Bidragen ges ut till hösten som en liten bok, en antologi.
Viil Du veta mera kontakta Hans Johansson eller n&gon
annan p6 kulturnämndens kandi, te1 777 04 00.
An: Haninge kommuns kulturnämnd, ABF, '
Vuxenskolan, Medborgarskolan och
Hembygdsgiitet.
Enligt spaltmillimeterpriset i de olika lokaltidningarna kostade
annonsen:
Spaltmillirnetery-is Annonsens pris
DN-syd 1 :80
Södernyheterna 2:05
Haningeblaciet 0:85
Haningeposten 1 :75
Efter att kommunens rabatt dragits ifrån och mervärdesskatten
lagts till, blev annonsernas pris 1.217:10
Vi ville helst utesluta kommunsymbolen, som alltid åtföljs av tex-
ten "Haninge konmun". ilet skulle ha tagit för stor plats i annonsen.
* ii
Haninge kommunsymbol
Symbolen anvands på all kommunal informntion för att folk lätt
skall kunna identifiera vem som står bakom den. Hade symbolen
tagits med, sknlle vi varit tvungna att ha den i så stort formst
att.

ubriken hade kommit i skymundan. Förvaltningschefen samtyckte till
att kommunsymbolen uteslöts, eftersom studieförbunden och Hembygds-
gillet var medarrangörer. För att annonsen inte skulle bli för svsr-
last, fick den bara innehålla tre typsnitt. Dessutom maste den bli
ganska luftig. Restallningen av annonserna gick genom en annonsbyrå,
som har ett avtal med kommunen. Genom avtalet får kommunen reducera-
de priser.
Annonsen sattes in i 4 lokaltidningar: DN-Syd (1975-02-19), Haninge-
bladet (1975-02-21), Haningeposten (1975-02-17) och Södernyheterna
(1975-02-19). Xaningebladet kommer ut 2 ggr/vecka och Dl?-Syd kommer
som bilaga till Dagens Nyheter 1 g/vecka. 8ade Raningebladet och DY
ar prenumerationstidningar. Södernyheterna kommer 1 g/vecka och Ha-
ningeposten 1 g/m&nad. såda är gratistidningar. De tre sistnamnda har
unge f är 90% täckning.
PR-bibliotekarien använde också annonsen som pressmeddelande till de
fyra lokaltidningarna, lokalradion, kommunens taltidning samt kommu-
nens informationssekreterare. Pressmeddelandet gick ut endast i bör-
jan av kampanjen.
5.3.2 Flygblad
Flygblaciet fick en något annorlunda rubrik an annonsen, men i övrigt
användes samma text, med ett mindre tillägg, som förklarade kampznjens
målsättning. Till skillnad från annonsen hade det Sven tva illustrationer,
som biblioteket gjorde. Flygbladet fick samma rubrik som affischen,
för att de som sett affischerna uDe i kommunen lätt skulle
-kunna känna igen rubriken på flygbladet, ocn där få ytterligare information.
Flygbladen gjordes i A-5 format med text på båda sidorna för att kunna
få mycket luft mellan de olika styckena. De trycktes i 2.060 exemplar
6 öre/st (=120:-), och spreds så biblioteken i kommunen, instopade
i böcker som lanades ut eller utlagda vid lanedisken. De lades ocksa
ut i studieförbundens lokaler. Flygbladet har dessutom ingatt i bibliotekets
regelbundet utkommande skrift, som trycks i 1.725 exemplar
och b1.a. informerar om nya böcker och program.
Nu efteråt tycker vi att rubriken borde ha textats för hand med fetare
stil och på så satt blivit mera slagkraftig. Vi var inte med nar fargen
$ flygbladet bestämdes och hade hellre sett att det hade fått en
klar farg, t.ex. gul eller röd i stallet för vit. Det k0sta.r 5:- extra
per 100 exemplar att trycka flygbladet - i farg, och hade alltså endast
blivit 30:- dyrare.
Bild av flygbladet, - se nästa sida!

S K R I V A R K A M F
P A G A R !
DU SOM SKRIVER PK FRITIDEN!
Har har Du chansen att få Dina alster tryckta!
Du som har anknytning till Haninge och som
skriver dikter, noveller, a,rtiklar, berattelser
fran hembygden, visor eller annat, t ex dagboks-
anteckningar, skicka in Dina rader till Haninge
kommuns kulturnämnd, Box 73, 136 22 Handen,
eller lämna in dem på något av våra bibliotek.
Sista inliimningsdag 30 april 1975.
Bidragen ges ut till hösten som en liten bok,
en antologi,
Om Du vill kan Du skriva under pseudonym, men
uppge i så fal1 Ditt namn på en särskild namn-
sedel.
Vi betalar inte för bidragen, men alla f%r något
de skickat in publicerat.
Var god vand!
Avsikten med antologin ar att låta Dig som
skriver
- möta läsare
- få kontakt med andra "skrivaret' I
'A
- f& kontakt med kulturnämnden. Det kan vara o
värdefullt att få veta Dina önskemål om t
kommunens kul turinsatser
Vill Du veta mera kontakta
Hans Johansson eller nagon annan på
kulturnämndens kansli
Arr: Haninge kommuns kulturnämnd,
ABF, Vuxenskolan, Medborgarskolan
och Hembygdsgillet.

5.3.3 Affisch
För affischen försökte vi finna en sym'col, som kunde användas
som illustration. ;)en skulle cje visuell inicrmation om Skrivarkampanjen.
Det blev en röd stslnenna, som vi tecknade diagonalt
över nästan hela pzp~eret. 14angcicn text var mycket ~inure an i
annonsen. Rubriken I1Skrivarka.mpanj pAgåril fick bli ganska dorninerande.
Det viktiga vid valet av rubrik for affischen var att
den skulle vara iögonenfallande och slagkraftig. Affischen fick
inte tyngas med för mgnga ord, nen en viss information var nödvandig;
vilken typ av manuskript som kunde lamnes in, vart de
skulle lamnas och under vilken tid. Arrangörernas namn fanns också
med. Se omslaget!
Förslag till affisch hade vi själva textat och gjort lay-out till.
. Den trycktes i tvii farger, med hänsyn till den ekonomiska ramen.
Dessutom skulle fler farger störa textinformationen. V i valde
röd teckning och svart text pa vitt pager. Ergerna kontrasterar
viil mot varandra. Affischen skulle ocksa vara estetiskt
till-talande.
Vi jafiforde tre olika alternativ för framstSllning av affischen:
a) texten typsatt och affischen tryckt i offset
560:- (exkl. moms) far ?GO ex.
5) texta f ör hand och trycka affischen i. offset
400:- (exkl. moms) fEr 102 ex.
c) texta för hand och trycka affiscbe~ i silk-screen
365:- (exkl. moms) för 1CO ex.
Arbetsgruppen beslöt att det sista alternativet skulle anvandas
eftersom det blev billigare (med mons 429:40).
Affischen gjordes i formatet 50 x 70 cm. En så stor affisch kunde
inte sattas u?? på så många ställen i komnunen. Upplagan begransades
därför till 'i00 exemplar. Vi vagde detta mot atk göra en stGrre
upplaga i mindre format och kunna satta u-p den ps fler stZl1e.n.
Vi fann di att det större fornatet var det biista alternativet,
eftersom det bröt mot det mindre format, son biblioteket i vanlfga
fall anvnnder för sina affischer. Det storre formatet betonade
att det var en ny aktivitet, son skilde sig fr& bi%liotekets
återkommande veckoprogr-m. En-stor affisch borde ocksa sjalT~klart
fånga uspmarksarnheten Diittre -2n en liten.
Affischen sattes ucg ya biblioteken och 25 konnunrns anslagstavla
vid yenAelt6gen. Några exemplzr skickades ut till studieförbunden
och hembygdsgillet.
S .- -- -- d . -. - -
Sammanfattning: De tre olika informationsnetoderna (annons, flyg-
-
blad. affisch) var avseuda att komnlettera - varandra. Yersoner
med anknytning till Hapinge skulle f; information om Skrivärka~~anjen
genom olika media och p& olika platser.

5.3.4 Andra informationskanaler ,
5.4 Bidrag
Dessutom förekom information om kampanjen i personaltidningen för
de anställdz i kommunen.
Fressen informerades på ett tidigt stadtum av kulturchefen, som
per telefon gav planerna för Skrivarkampanjen.
I slutet av februari 1975 gick skoldirektören och kulturchefen i
Haninge ut med information om Skrivarkamganjen till kommunens la-
rare i svenska. De uppmanade lärarna att inte organisera något
skrivande på skoltid i klasserna. Dessutom ville de gärna ha larar-
nas synpunkter på kampanjen och. en eventuell uppföljning av den.
Mellan den 1 februari och den 30 april fick Haningeborna lämna sina
alster till kulturnämnden. Bidragen kom in ganska regelbundet under
hela perioden. En del skrivare ringde till Siblioteket, kulturche-
fen eller politikerna medan kampanjen pågick för att få ytterligare
upplysningar om den. Datum för sista inlämningsdag rubbades inte.
Resultatet blev 382 bidrag från 76 personer. här fördelade sig
de inlämnade manuskripten:
337 dikter
22 noveller
11 hembygdsskildringar
3 deckare
3 skoluppsatser
2 dagböcker
2 romaner
2 visor
Majoriteten av bidragen handlade om naturlyrik, barndomsminnen och
kärlek. Ett fåtal tog upp ämnen som historia, lokalhistoria, social-
politik, kommunalpolitik och internationell politik. En del skriva-
re hade lämnat in ett mycket stort antal dikter, medan andra bara
skickat in en enda. Ett fatal av prosabidragen var mycket långa.
Bland dessa marks en deckare, och en gammal rallares minnen.
Av de 76 skrivarna var 34 kvinnor och 42 man. 67,5 % av kvinnorna och
av mannen skriver dikter. Prosa skriver 17,s % av kvinnorna och
38 76 av mannen. såde lyrik och Frosa skriver 15 % av kvinnorna och i4
% av männen. Alla åldrar är representerade.
5.5 Antologi
- . -- - - . - - . 7-
L-
Arbetsgruppen för projektet läste alla manuskri~t och svarade för ur-
valet. Det, var ganska lätt att.valja ut en.eller två dikter fran var-
je bidransnivare. Det var svårare med prosan eftersom man dar,rr.&ste
bryta ut ett lämpligt stycke. Vid urvalet tog arbetsgruppen hansyn
till anrologins omfång och att alla skrivare skulle bli representerade.
Datum för redigering och utskrift av manus blev förskjutna p& grund av
att biblioteksyersonalen som ingick i arbetsgruppen var hårt pressade
av andra arbetsuppgifter. Redigeringen av bidragen avslutades inte för-
rän i september. Enligt tidsplanen skulle detta ha klarats av i juni.
Utskriften var färdig först i oktober, i stället för i augusti som var
planerat från början.

Antologins omslag

Antologin som skulle ha givits ut den 1 september kom i slutet av
november. Den omfattar 212 sidor och trycktes i en upplaga på 7.000
exemplar. Priset blev 8:-. Kulturnamnden subventionerade boken med
941:-.
Arbetsgrup-en diskuterade antologins titel och valde till sist mel-
lan två för-slag: "Dikt och prosa i Haninge!' och tfHaningeskrivare'f.
Man bestämde sig för namnet ffHaningeskrivaretl eftersom det var mind-
re pretentiöst.
Omslaget till boken gjordes i mycket enkelt utförande av vit papp.
Samma röda penna som använts på affischen förminskades och fick-bli
omslagsbild. Förutom pennan fanns endast namnet Haningeskrivare tex-
tat i svart.
. Bidragen var uppställda i bokstavsordning efter författarnamnen. In-
ga uppgifter utö~rer skrivarnas namn, som,t.ex. ålder eller yrke,
fanns me&. Utskriften gjordes i A4-format på en s.k. plakatmaskin
och förminskades sedan till 85-format. Tryckning och bindning av an-
tologin samt förminskning av teckningen på omslaget kostade samman-
lagt 7.741:-.
"Ha.ningeskrivarefl saldes på alla bibliotek i kommunen. Försäljningen
av antologin beräknades ge 6.800:- om 850 exem-lar saldes.
5.6 Kontaktträff
Kulturchefen skickade i sfuiet av noveaber ut en inbjudan till en
kontakttraff för skrivarna. Den ägde rum den 2 december, nästan 3
manader senare an som ursprungligen planerats. Ett ?O-tal skrivare
traffad.es i en nyöppnad biblioteksfilial och bjöds på kaffe och tårta
av kulturnZnnaen. kven vi fick vara med. En av arbetsgru~oens nolitiker
inledde och sedan berättade bibliotekarien Nils-Eric Fsinnman
om sina erfarenheter från Sölvesborgs skrivarklubb i Västra Blekinge.
En livlig diskussion följde om möjligheten att starta en skrivarklubb
i Haninge. Alla skrivare som yttrade sig var mycket positiva
till förslaget. Eftersom tiden var knapp hann man inte utveckla iddn
mer konkret, men en kontaktgrupp som skulle ansvara för att det blev
en fortsättning bildades.
Stamningen visade att alla tyckte Skrivarkampanjen var ett mycket bra
'initiativ. Skrivarna. fick varsitt gratisexemplar av antologin i början
av kvällen. Håriga köpte dessutom ytterligare exemplar.
5 07 Kostnader for Skrivarkampanjen
Ftgifter: Information 1.766:50,
Antologi .t 7.741 :-
Intäkter: Försäljning
av antologi 6.830:-
9.507:50 Subvention -
Den reella kostnaden blir alltsa 1.766:50 kr. :Ten
+ 941:-
7.741 :-
6.
utöver den summan tillkommer utgifter för personalen som arbetat med
hela Skrivarkampanjen, och utgifter för kontakttrafIen.
Reaktioner i nassmedia

Aftonbladet 1975-03-71
Med rubriken "Alla får sina dkkter tryckta i kommunens bok"
uppmärksammar AB SkrivarKarnpanjen i Haninge. Artikeln ar skri-
ven när kampanjen i knaopt en manad. Den visar fram av-
snitt ur några av de dikter som då. kommit in. Avslutningen ar
en uppmaning till dem som har något med Haninge att göra a tt
fatta pennan och skriva.
Det kommet dikter, dikter och
hter dikter till kulturnämnden i
Haninge dessa dagur. ibiand diinsar
det extra tungt i brevlidan -
da ar det en novell som raminr in
Det ar bidrag till den stora
Skriverkampanjen. Alla som
skickar in nagbt fhr det &yckt i
en bok som koiiiniu~en ger pit till
h0cten.
.mpanjen ser ut ntt bli en
socee - hir Will kan du . lisa
.nasa sninkprov ur författarflo*
den.
Alla far vara med f Haningeboken,
-- ucga och gamla. snälla
och stygga, bra xh diliga. Det
finns bara ett krav: Du-mbte ha
..
någon anknytning till kommunen,
bo eller jobba dar eiler pa.nfigot
satt ha med Hani~ge ?It Oora.
- Vi har $nyckt id& fdn
Norrbotten. sager kulturchefen
skribenterna. Vi vill inte vara en
jury och s~tta och bedöma de oli-
La bidragen. Dadör tar vi nggot
tr&a alla - det betyder att de
som skriver långt inte far med
Hans Johansson. De hai g~ort tv% hela sitt bidrag. Men vi. lovar
dna här,fÖrsbk och det har g8tt anda att alla ska hitta nago'L i
bm. Jaa tror att det ar n15nga boken. $?er Hans ohansson.
som sitter hemma vid kbksbordet Boken korn~pr till hosten och
och skriver, dikter och annat riset blir uriger'är en femma
som aldrig kommer längre an till Hans Johansson har flera pl?ner
den egna byiil5dan.
for "sina" forfa'ttare:
Kulturnämnden har gatt ut i Vi ska ordna en triiff D&
lokalnressen med annonser. tryckt biblioteket med alla. Sen beror
UDD flygblad och p& aila satt for- det p& dem sjalva hur kampajen
sökt locka Haningeborna att kom- ska fortsatta. Kanske bildar vi en
ma med i kampanjen. Varje dag forening eller hittar på nägcs
kommer nagot bidrag och Skri- annat for att halla kontgktert.
varkam~enjen påq5r ännu mhga S3 om du har nAgot med Haveckor
fram till den sista apni. ninqc att göra - fatta pennan
- Det viktiga kontakten med ocn skriv!
,&. -..
.
forts.

Aftonbladet 1975-03-11

DN -Syd 1/75-05-14
Sis ta inlämningsdag
till Skrivarkampanjen
var den 30 april.
Artikeln "300 bidrag
på vers och prosa
från Haningzuor"
. sumriera~ kanpan j ens
resultat;.
E P Ca 300 Biitlimiig
C,-aii O~.II (.ii :tv h~.l-~\,:ll-ii:i
iiil ca11 :iiitologi, 230111 ges
i !>ii~.inii ;iv [iiistc.~~.
- Vi kan inte trycka allt som
koinniit iii, berhttar ;lans Johnnsson
på Itulturnainndens kansli.
Men vi slra föisölra görahrvale: s5
I. att alla far med nägot.
' - Eicirngen kommer fran Haningebor
i alba iIJrar. fr5n ätt8 är
och uppiit. berattar han. iilen

I höst lioiiinier en bok
nied prosa och poesi - av
75 haningebor att ges ut.
Det är rc-sn!ta!et av. den
inbj~idrin sorii i mitten av
Eebriiari gick rtt till allmSrIieten
oii~ att till
kultiirniiirindrn slirtka in
de Jiftcr5ra försök sofil
. hitlills giinils i slir'ivbords-
' lador.
. .
- Vi har fatt in en massa bi-
- drag. Klart är att vi maste göra
ett urval. Men vStr ambition ar
samtidigt att alla som sant in
.' dikter eller berättelser ska f5
- - -. . . .
Hans Johansson berättar att
boken kommer att trycka3 p4
kommunens tryckeri, det blir i
kontors-off-set och kommer
antagligen att kosta fem kro-
nor. Stöme delen av kostnader-
- na svarar kulturnämnden f5r. -
-Annu $r det iqte bestamt vad
boken skall heta. Exakt vilka
urvalsprinciper arbetsgruppen
kommer att g5 efter ar ej heller
klart.
- Det viktigash - si har vi .
sagt från början - är inte de
litterära kvalitéerna i sig; säger
.Hans Johansson.
Pibftzdtns*driif f
med nsgot i antologin. säger I september skall bolien vara
Hans Johansson, kulturchef.
. - .
tryckt. Alla författarna komid6
fr6"in Xo~-r3oIle~z
mer att bjudas till en träff där
'
frågan om huruvida liknande
,- ' Atskilliga gör nigon &ng i
livet försök med att formulera
'sina erfarenhetcr i form av
.prosa eller poesi. Försök som i
de flesta fall blir liggande i
skrivbordslHdan. Lansbildningsförbunc'et
i Norrbottens
lan-var först i landet att samla
in dylik "amatörpoesi". Första
antologin med norrbottningar-
sas litteriira försök kom 1972.
ikygt l80 personer hade skic-
kat in bidrag. Länsbildnings-
förbundet har seäan kommit
med ytterligare en bok
Flera kommuner i landet -'
daribland Kaninge - har inspi-
rerats av norrbottningarnas ide.
1 Ifaninge var det kultur-
namnden, ABF, Medborgarsko-
lan, Vuxenskolan samt kommu-
nens hcmbygdspille som i mit-
ten av februari gick ut mod en
inbjudan till allm3nheten att
skicka in bidrag. Enda kravet
för att få Bomma med i antolo-
gin ar att man bor i Haninge.
Friittt sl dfi:lc.r
- Vi var viildigt nyfikna p5
hur mringa som skulle horsam-
ma inbjudan. Vi hade ingen
aning om det skulle b11 tio eller
hiindrn Siiitfinfnm ?;r fin n-,-v- ,
:antologier skall ges ut varje Hr '
kommer att diskuteras.
. En del olika modeller fiir hur
man kan uppmuntra ortens
'"okanda författare" kan-nam~i-
.gen tänkas.- I Blekinge har sa
till exempel en förening bildats
av de skrivande sj;iiva, Som
med jämna mellanrum gcr ut
antologier. .
'. Arbetsgruppen .som skzll
- --
'sammanstalln IInnioac-antologin
bestar bl. a. av Hervor
Fiöstad och blorgit Hörnsten
frHn kulturiiiiitin6e:i, Harry
Runqvist, - reprcsc-ritercncie
hembygdsgiliet och hIedDor-rskolan
samt biblicrtekarie k'crs-
- tin SjöhoIm. ABE' och Vuxenskolan
har annu ej sett ut sina
representanter.
.. - -- . - . HANSNORDH
Södernyheterna 1975-05-22
Tidningen berattar under
rubriken "Baninge ger ut
bok med 75 okända förfat-
tare" om Skrivarkampanjen.
Har presenteras också ar-
betsgruppen som skall sam-
manställa Haningeantologin.

DN-Svd 1975-10-15
"Hzningebornac egna dikter" star som rubrik till artikeln som
fått ett helt uypslag. Den presenterar nio skrivare och aven
utdra.g ur deras bidrag. Den beskriver aven kampanjen, och om-
talar antologin som ska utkomma om nagra veckor. Journalisten
har intervjuat oss tv& som skriver specialarbetet och bygger
i stort på de uppgifter vi lämnat.
~zcsarn$6~*~85;is3b~1~ak~~a*
f~.I"elia S ~ a ~ z i ~ imedr:a)ri*$;ar'
~ g g med cai7*sldd
bidancgg, bB&l~~gn mg: denr BM~R' CI~CJI*B~ %~IB~Hs?L fatt rasc%gá~n-,
td~rfg p~~EilJeear*nB. I.#ii~a ~ ~mbki~eumr* @X Syd ett vaamval arr;:
dc?& S Q P ~
r - , - i
ska*iriés, . j
Ett åttital personer, mest ama-
törer, hörsammade kulturnamn-
dens maning i våras att skicka In
bidrag till en Haningebornas
egem bok.
Iden till boken fick man från
Norrbotten, dar kulturprdagoger
"
gått n~nt i stugorna och höit sig
för om folk hade manuskript pH
kistbotten
Om ett par veckor kommer ho-
ken ut. Redaktionskommittén har
haft 337 iiikter, 2 visor, 22 no-
veller, 2 romaner, 2 deckare, il
hembygdsskildringar, 2 dagböc-
ker och en sciencefiction att val-
ja bland.
Ein rallares
leviiadstecl~xiiiig
Vanliga tenian ar naturen, kär-
.,., .&. . .
leken, barndomen och historien.
Socialt och politiskt engzgerade
texter om Sverige av i dag ar det
ont om.. -
Eland de längre bidragen
marks t ex en rallares levnndsteckning,
en deckare skriven av
en tolvårig flicka och en relrtors
dagbok fr5n sin arbetsvecka.
Två elever frän bibliotekshögskolan,
Gunnel Arvidssoii och Lillenior
Eklund, har analyserat det
inkomna materialet. De har funnit
att lika många mtin som
kvinnor lämnat bidrag. De flesta
av dem har skrivit sedan de var
barn.
Tydligen har kulturnZmndens
löfte att var och en sltulle få något
tryckt, lockat manga kvinnor
som tidigare inte haft sjiilvförtroende
nog att skicka in nagot.
De flesta av de manliga skriben-
s- .
m ' * , .
-
--,
terna däremot ':gamla i ga-
met".
5 000 kronor har Haninges fat-
tiga kulturnämnd satsat p2 pro-
jektet. Boken Er ett mycket en-
kelt utförande. Den trycks i 500
exemplar och säljs på biblioteken
för 5 kr styck,.
@ Boken koniiner
bara en gång
Tyvärr kommer antagligen Ha-
ningeboken att bli en engångsfo-
reteelse. Det finns varken perso-
nal eller pengar till att samla in
nytt material nästa år.
-Smakproven p& det här uppsla-
:et har valts ut dels bland refu-
serade bidrag, dels bland sadana
som kommer med i Haningebo-
ken.
.a 1 . * ^ .
forts.

Kulturnantnden
Una HO~IÖ, Till Haninge
koi~iniuns kulturnämnd:
Jag vet ett hus med tretton
våningar
arbetsplats f~nrdnga både ..
norrlänningar och
sklini?tgar. .
Huset ar stort och
liten ,
'
därinne finns wkten, harlighefen
och politiken.
För allu omkr2ng finns alltid ett ,,
skal
att göra besök, men ar val
knnske digot radda db husbs
höghet
blir till symboZ för de
bestämmandes
myndighet. .-
Hur .uÖi.e det ati t=
marknivi.
huset i
S& kunde alla lättare sina
makthavare n&? '
Lena Hornö förskoliärarc
. skrev dikter redan sorti bargi.
Har bara fått en dikt public?
rad hittills, i Haninge korn-
muns personaltidning Hand-
slaket. Säger att hon inte vå-
gar skicka in sina alster. Meri
insändare skriver hon U och
d&
' B B Birgit I,i&holm, Reflexio- Att skryta med sjukdom och Drömmen om ett eget företag
ner i nämndhusets cafeteria en lakarintyg , om att göra stora pengar
f redag morgon : och om assiatenten som rhan att bli betydande
skiter i. att bli ndgon.
- Men inte knega.
~tslngnri individers hopplösa Drömmen om kapitalets puladis
morgon Ko~kwrenssamhällets idertl.
i viistan framför socialkontorets Sm"ssZandet med möten
heliga tempel.
hemlighetsmakeriet.
Att vara yrkesman
Fem man, en kvinna och ett barn.
N men utanför Handens och Valfärdssveriges . Rädslan för att vara underlii.r/sc!ti
för all framtid utanför
icke ÖnskväroFa medborgare. den bittra stoltheten
s
arbetets tillfredsstallelse
Haninge kommuns dyra socialjall.' över ott vara på kant med
och relationer. Skattebetalarnas hatobjekt. sk4tsam~tillet.
Hitll i did
utiz~ttja'clessa förbannads
Att skryta med skatteskulder assistenten
f r h fornstora da'r. Allt för att halla uppe slcenrt.
Att skryta med ghrdagens fylla Allt för att inte visa ditt lidnndc.
och nattens kvtnnor
och morgonens dävna ensamhet.
pc3rt.T

Ann-Marie Riber ar direk-
tionssekretetare. Agnade sig åt
versmiikeri redan som mycket
ung. Både hennes man och dotter
skriver. Efter ett uppehall p&
många år i skrivandet, kom för
ett år sedan en period, da hon
satt och hade tpåkigt på jobbet.
Hon visste inte vad hon skulle ta
sig till. D& började hon skriva
igen. Det var som att öppna en
slussport. Hon skriver bara dikter
bl a religiösa: Hon har aldrig tidi-
gare försökt f4 n4got publicerat.
Hon bor i Handen. Hdr ar hennes
dikt, Tillönskan 'i skördetid:
Applen och banunm
hela karavaner..
Druv~,'ape~
mbnga ,v&mtner.
BUlbar, lingon - skogens gull.
Rönnbar@cWstar - famnen full. ,
öttskas Dig - f& kärleks skull.
- Bo Stjeraströip är ordfö-
rarrtle i .&er4bb .gds#örertiii en i
Tyresö. diir &L fran>& allt
ii~tr~arerat sig för bl a Nyfors
och andra garnla vattenfalls historia
onh bevaraarle. Hari tir
isgerijiir till yrket och en
striiirgt tipptagen man, så det
blir itrte ittycket skrivet. Hade
han tid, skulle han skriva ilatiirakil~lringar
från skiirgarden,
ilar lian liar sitt hjflrta.
,: Bo Stjernström, en vår-
tertur i Sotaskdren. Ur. loggboken
den 5 mars 1973!
- r
U Moreondis. stilla. . solen
skymtai fram som en gul citron.
Vi ghr nedför backen till bryggan
nedanför Söderby hönsfarm.
Horsfjärden ligger öppen, men
inne i hamnen är det fast is som
går att gå p&. Längre ut vid
bryggan ligger den lilla aluminiumbåten
Rosa. En tunn nyis
frasar kring henne, när grabbarna
kliver i.
Erik ö r, eller riittare mgt,
lyfter ut$et frusna vattnet ur
biiten. Det1 har varit kalk i natt.
'aran bkifuvade fast den lilla
utombordmpotorn och jag kom-
mer, efter med reservdunk, verk-
tyg,, matpgsen och fiskegrelorna.
Grabbarna lägger loss.
U i Efter nagra ryck &r mo-
torn1igång och vi glider ut efter
stolpraden.
Vattnet är kristallklart. Botten
rullar fram som en film. Våra
gamla hopkedjade bojstenar sve-
per förbi. Kvarnholmens Siluett
blir klarare men detaljerna ar
grumliga. Nhgra War hanger M
vattnet som smalter ihop i dim-
man. Tre svanar flyger tvärs
framför bhten in över Hästhol-
$mens marangar till de skyddanc ?
grunda vassvikarna vid Haringe-
lanqet. Nagra storskrakar strac-
ker förbi,, mest praktfullt vita
hannap. . . I
Birger ,miksson, ur Afton
vid Fagelsbngen i Liesma:
. . .Jag sdktar stegen en aning
och ser upp mot stugan. Inte ar
qen värst vacker, inte är den nå-
got arkitektoniskt m&erverk,
det kan nlan inte säga. Den ser
ödmjuk utj kanske athutad av
naturen däromkring, lite rädd att
bergen på ömse sidor ska krossa
den i sin famn en stormig natt.
Ja, gamla torpstugor kanske har
sini funderingar. - Men ändå
har den inte vad vi p& modernt
språk kallar charm? Talar den
inte till oss p& ett lagmalt, un-
derfundigt. satt, förvärvat under
decenniers närhet till det ur-
sprungliga? . . .
Förstubron ligger grå och bry-
ter av mot väggarnas klara röda.
Jag kranger av mej ryggsäcken
'och slår mej ned på trappsteget.
Det knarrar helt lätt som en väl-
komsthälsning. Lite kärvt, men
med varme i tonen. Gamla stugor
ar sadana, lite knarriga, lite svår-
skötta, men innerst inne valkom-
nande och välmenande.. .
BirgerEriksson ar avdel-
avdeliiingschef. Han började
skriva för ca 10 år sedan. Or-
sdken var att han blev redaktör
för stigfinnarnas klubbtidning.
Sedan dess har han skrivit en
hel del artiklar i laridsortstid-
ningar, reserapporter m in.
Han bor i Bandhagen.
Gustav Dahlebo är frilans-
jamalist;' Han skriver oiit al& 8
rnöjligt, ona olika slags (ljut,
kriiftor, huggorniar, myggor,
sångfåglar eller historbka
skildringar. Sist handlade det,
ow "sé&figeljakt i Ztalieri. Han
bor i Farsta nben har inassor
nied vunner i Haiiiirge sltiirgård.
&'at$aröm .
Piskare
II Gustav Dalilebo, utdrag ur
Nhtkaröfiskare avrättades.' Hov-

' Aiine-Marie - svahlin g& i'
gyntnasiet. Hoii började skriva
i ll-års&ldern. Hon gjorde tid-
ningar hemma pi skoj. .Har
skrivit lite av varje, dikter och
beriittelser. Bor i Veiitlelsö.
Höat - s6y varför sh gula blad.
Höst - säg vctrför s& kalZa bud.
VnXfOT iir3du ejskil
en skön tid före jul?
Höst - säg vmfiir så sorgsna
. &nähr.
Höst - siig varför sd kala lind&. "'
Viirför tog du den skyddande
aköZden
s6 träden star nakna i kölden?
HOst - säg varf6r är du sh gr&.
Höst - säg varför ar solen .sh
sudr att d.
VtrrJöi tri. du sii h6i.d och kull
pliunr allt fr&n mdrd till tall?
Höst - varför iii. den borta. .
Höst .- var är vbr sommar koitu.
Varför ar aZlt nu blott,
bara kallt och udtt och rdtt?
Spriek-
bildning b
,.
i W garie-~ouise Thone sitter i
kassan pä televerket. Anda sedan
hon var barn har hon älskat att
uttrycka sig med o&i och färger.
Det ligger i släkten. Morfar var
bildhuggare. Har fatt diktsamlingar
t refuserade av olika slag.
Hon bor i Handen.
W i we-Louise Thon6, Sprick-
bildnitig :
Min ätskades hander Zaga~ '
sprit* i trasiga krukor
sprickor C tra-siga jag.
De hiltler varsanat om mig,
hiinderm.
De haller mig kvar på jorden.
De Mtler mig kvar i sprickor
av verklighet.
Händerna.
Urual och saittntaitställniiig:
Ulla Hagberg
Foto: Per Kagrell, Lennart
Isaksson, Olle Seijboltl, Sain
Stadener.
-
i Edith Lindgren, Fran barn-
domen p& Ber@ gilrd,. Västerha-
ninge:
00 Att f& föija med mamma
den langa men spännande vägen
till Gansta och handla, det var
högtidsstunder. Da fick jag alltid
2 öre till karameller. Och pH
hemvägen stannade vi alltid i nå-
gon solig glanta, skar skivor av
den mjuka goda limpan med
medhavd kniv, och bräckkorv i
stora skivor därtill, det var feat.
pen runda ringen av korven
dinglade lustigt i solskenet. Och
s& kom hösten med pofatfsupp-
tagning och blanka äpplen i grä-
set.
Vi barn maste alltid hjälpa
till báde att ta upp potatis bch
rensa rovor p& gården. Lingon
plockades i stora hinkar för vin-
terföifidet. Vintern ja, den hade
ocksa sina glädjesmnen. Alltid
var det mycket sno och kalken
susade utför Iánga backen vid
mejeriet om kvällarna. Laxor
skulle läsas, strumpor stickas,
och julen närmade sig, alltid fö-
regangen av den fasansfulla
grisslakten. Den dagen gick jag,
inte hem förrän p& kvällen för
att slippa höra grisens skrin.
Edith Lindgren, f& konto.
rist, nu pensfonär. Fick sin
första dikt publieerad 1917
när hon var 9 år, sanitidigt
med att Vilhelm Moberg debuterade
i samnta tidning. De
tick var sin feninta för bidrageii.
Sedait gick deras väger
isär. HOIL har skrivit dikter och
artiklar 2 veekotid~tiiigar, t.ex.
Aret Runt, Hemniets Jourital,
Land. Betoiier att hon iitte ar
aai~~h6llstillvänd. Har skickat
iii r12 cliktsaiitling till Roaaiers.

Altonbl.atJet, l /7'j-1;?-1;;3
. Afton'o~ ;idets journa! icit izzr Bkrivi. t rsiiai7jnge-skrivn.r.~ :>r :ri a] ?.e-
,~.arnr?,~ins~~ med ainllsdnj.n

IiAhmGE
Det har ar Anne, Fritz och Camilla.
Flickorna Zr 12 ar, Fritz 67 och alla
tre ar amatörskrivare.
Anne skriver diHer, Carnilb deckzre
och Fritz Rar skrivit om sista
halshuggningen i Haninge kommun.
Anne, Fritz och Caniiia och 77
andra Haningebor har kommit ut
med en bok: Haninge skrivare.
I gar kv511 träffades Anne Jo- nagon anknytning till kommuneri ver-boken. Fritz Rosen en av de
hansson, Caniilla F'loyd och Fritz att skicka in siria bidrag till kom- älds*, ger oss eri bit av follcets
Rosen för första ghgen p8 en kon- mrinen.
taktträff för amatörskrivarna i Ha-
historia ned sin berattehe "Sista
ninge kommun.
80 BEDRAG l
ha:shug,pingen i kommunen". En
Men egentligen började det hela
dräcg, Gustav, slog ihjäl härads-
SA sn18ningorn kom det in bidrag
'tidigt i i~lras d5 !iulturriacinden f* ~ j k noveller, ~ ~ . ~ hövding , Jaderen. Jaderen var en'
i Haninge fick en id&
ramaner och berättelser. Välskriv- / fruktad och grym förtryckare som
- Om fulket i Xorrbotten sitter na, sämre skrivna. länga, !,nappast sörjdes av n&gon Men
éem~za och skriver och det blir sa personliga och spännande bidrag
fina böcker som "Norrbottensskri- som tidigare legat i byril&dor och Gustav fick sjtt straff: Hakhuggvare"
och "Norrbotten berättar" i hemlira danböcirer och lite var- ning. HaIshuggningen slieade i närså
kan vi i Heninge oclis5, tanke stans ute i Eaninge.
i-
neten av Västerhaninges nuvarande
Hans Johansson, kulturchef.
Nu har k~lturnam~iden samlat
Sä kom skrivarhanpanjen i Ha- alltihsp i en ?lok.com heter '*Ha- idrottsplats vid Galgsten pa
ninge till. afed flygblad och affi- ninee Skrivare". malmen.
scher uppmanades alla som bor i & kan du !& Armes "Ha- \ ''lbda in $ 1930-talet m e det
Haninge eller på annat satt har
i vet" och Camillas declrarnoveli en man, Per Erik Jansson, p&
"Kidnappad1'. *Den som blir kid- I Bergs I V'asterhanlno, som
nappad är en liten flicka i Camillas
alder. Hon med on ragr, med vid den Si& halshuggningen
s~iiniiande civm innan den lillz vid Galmten'', berättar Fritz
khka tjejen Snickrar till en stege "Han 'a: då Htta Qr och har relate- ,
och rymmer friln sin kidnappare. rat fallet. Han gick dit utan lov av
Vid polisförhören tycker fiickan sha föraidrar. Det fmns folk från
det d%r m& fkngelse verkzr otackt nFir och f;iSrran och uppieveisen
SI hon ljuger iliop en historia för var så hemsk, SA för honom vap det
att skydda sin kidqpare. Vi &a ett min?e for hela livet. En del av
. hte . a?-slöja. mer av den spiinnande pojkarna som hade klattrat upp i
hlstorlen har. 1 igden trillade ner av den Stora
s&nningen som ridde vid hals-.
l huggningstailfäilet."
Anne och Camilla är de )n&3
bidragsgiv-a till Hani~ge -.. skri- . ....-r r.rbA
- - 1 r
Dessa 6 artiklar har varit genomgående positiva.
Iitgrii-ki!l -- Valfridsson
Även 1oka.lpressens reportrar och fotografer var närvarande vid
kontaktträffen den. 2 december.
Lokalradion, Stockholmsnytt, hade ett inslag om Skrivarkampanjen
den 4 december. En av skrivarna läste en av sina egna dikter och
aven tre andra Haninge-skrivare presenterades.

7. Enkät till Stud-ieförbunden och Eianinge EemSygdsgille
7.1 Frågor
1. Eftersom xxx deltagit i kampanjen som medarrangör, vore det
väldigt intressant att f& veta vad förbundet tycker om den.
2. Vilken är xxx-s målsättning med kampanjen?
3. Hur vill förbundet utveckla sina insatser för amatörverksamheten
pd kulturområdet?
4, Ar de insatser som görs i dag tillräckiiga?
5. Vad anser xxx om samarbetet med kulturnämnden nar det galler
den här typen av projekt?
7 *z - ABF
ABF-s lokalavdelning i Haninge-Tyresö kommuner svarzde:
"Aktiviteter av typ Skrivarkampanjen ligger oss särskilt varmt om
hjärtat.. .". I ABF-S grundsatser sägs: ITABF
skall genom en fri och fri-
villig bildningsverksamhe t, grundad på jämlikhetens, solidaritetens
och demokratins principer, skapa förutsättningar för deiaktighet och
valfrihet i utbildning och kulturliv för alla människor." ABF tycker
sig ha stora problem med att finansiera liknande verksamheter, och
anser att det måste ska-as större ekonomiska resurser i frzmtiden.
Det visar nödvändigheten av samarbete med kulturnämnderna. Samordning
ar viktig för att nå effekt, och det ar praktiskt att det sker i kulturnämndens
regi.
Lokalavdelningen refererar till Kaj Norlings artikel i Arbetarbladet
1975-07-02 om ABF-s syn amatörismen, "För AB1-s del är det emellertid
inte bara frågan om att distribuera kulturarbetares skapelser till
foLkdjupen. Lika stor ar var upagift att ur vanliga människors vardag
locka fram deras uttrycksmöjligheter, de m& vara av konstnar.ligt
eller intellektuellt slag. En vag till deita gr naturligtvis våra
studiecirklar i musik, i teater, i konsthantverk, i foto, F litteratur.
Men vi hoppas också att via musikverkstader, lokala grammofons
skivor och utställningarr och utgivning av korta själv7~iografier och
andra litterära förs% bidra till att så mhga som inöjligt far möjlig-
het at t komna till tals i kulturlive t ." k är understrykning. )
7.3 Vuxenskolan
Vuxenskolan i Baninge ar mycket positiv till Skrivarkampanjen och
vill även i fortsättningen delta i liknande aktiviteter. Förbundets
målsättning med kampanjen överensstiinrner i stort med den som kulturnämnden
har. De insatser som görs för amatörverksamheten på kulturområdet
i dag anser man är otillrZckliga.
-
7.4 Medborgarskolan
Medborgarskolan gav det har svaret på vara fragor:
"l-ledborgarskolan har e j haft en malsattnicg som avviker fran kulturnamndens
utan letts av en allmän strävan att stödja ett projek* som -
förutsätter kulturell självverksamhet. Eftersom kaqanjen måste betraktas
såsom en försöksverksamhet och tidigare erfarenheter saknas vill
Medborgarskolan avvakta utfallet innan utvärdering av insatsernas storlek
och inriktning kan göras."

7.5 Haninge Hembygdsgille
Haninge Hembygdsgille med samme ordförande som Medborgarskolan gav
följande svar:
IfHembygdsgillet har utöver kulturnämndens målsättning och en allmän
strävan att stödja ett projekt som förutsätter kulturell självverk-
. samhet haft förhoppningen att få kontakt med skrivare som kan lämna
bidrag till kä~nedom om liv och verksa~het i Eaningr i äldre tider.
Eftersom kampanjen ..." (se ovan Medborgarskolans svar).
8. Enkät till politikerna
8.1 m råg or
8.2
1. Vad anser Ert parti om Skrivarkampanjen?
2. Vill Ert parti arbeta för fler liknande crojekt på amatörismens
område?
3. Hur skall i så fall dessa finansierzs?
4. Anser Ert parti att amatörismen stimulerar eller utgör ett hot
mot de professionella?
5. Vilken är Ert partis syn på samar5etet nellan kulturnämnden och
studieförbunden?
6. Har Ert parti tagit stallning i debatten om folkrörelsernas even-
tuella utökade inflytande på samhällets organ? (Har kulturomr6.det.)
Socialdemokraterna (representant i kulturnämnden i ~ anin~e)
Partiet är positivt Inställt till kampanjen. Det anser inte att ama-
törerna hotar de professionella. Samarbetet mellan kulturnämnden och
studieförbunden ar en förutsättning för ett nagorlunda vettigt och
bra kulturutbuu i en kommun. Partiet "har i en motion til.1 fullmakti-
ge begärt en utredning om annan arbetsfördelning mellan kommunen och
organisationerna b1.a. när det galler kulturverksamheten. I sanband
därmed uttalade sig (s) för ett större engagemang fran f~lkrörelserna.~
8.3 Mod.eraterna (representant i kulturnämnden i Haninge)
Moderata Samlingspartiet i Haninge svarar p& fråga 1 : '{Det ar val
lika motiverat att stimulera skapande verksamhet på detta omrade som
i fråga om t.ex. malning och amatorteater." P& fråga två svarar man
rfJa, varför inte?" Partiet jämställer Skrivarkampanjen medNannan hokby-
verksamhet"och anser att den bör finansieras med avgifter och stöd
från stat och kommun. F4an ar däremot tveksam till ett fortsatt engage-
mang frgn t.ex. kulturnZmnden och föreslår i stället att studieför-
bunden, gärna i samverkan, kan ta över, eventuellt i form av förlags-
verksamhet.
De a.nser att de professionella- stimulerar amatörerna och inte tvärtoni.
Amatörismen kan utgöra ett hot mot de professlonella om anslag och
stöd till de sistnämnda stryps.
Samarbetet mellan kulturnämnden och studieförbunden anser partiet
vara bra Iör båda parter.
Debatten om folkrörelsernas framtida stallning i samhället: "Man ser
uppenbara risker för att folkrörelserna kommer att institutionaliseras
i alltfor stor utstrackning och bli stödtrupper åt makthavarna."

Enkät till skrivarna
Ett frageformular skickades ut till 10 av de 78 deltagarna. De ut-
valda representerar olika åldrar, den yngsta 12 och den äldsta 82
år. Hälften ar kvinnor och hälften man, och både prosa- och lyrik-
författare är representerade. Dessutom tyckte vi att dessa perso-
ners bidrag var intressanta.
En av de 10 har inte besvarat fråga 1-12. I övrigt har det varit ett
mycket positivt gensvar.
h råga 1. Namn.
??råga 2 gällde födelseåret. En var född på 1890-talet? en vid sekel-
skiftet, en p& 10-talet, tre på 30-talet, två på 50-talet
och en på. &-talet.
~rå.ga 3. "Ar Ni född i k~mrnunen?'~ På den svarade alla nekande.
råga 4. "1 vilken form skriver Ni helst, t.ex. dikter, noveller, romaner...?"
Kar visade det sig att de flesta av kvinnorna ecbart
skriver lyrik medan de flesta mannen skriver yrosa.
~rågz 5. llEur länge har Ni skrivit?" Alla har skrivit sedan de var
barn eller unga.
råga 6. "Skriver Ni av någon speciell a.nledning?" Kwinnoraa skriver
oftast för a tt ge uttryck åt sina känslor och för att de
tycker det ar roligt. Mannen vill förmedla kunskap om ett
visst ämne.
råga 7. I1Hur fick Ni information om Skrivarkampanjen?" Nästap alla
fick informationen genom affischer eller genom annons i lo-
kalpressen. En genom flygblad, och en genom bibliotekarien
på ålderdomshemmet. En hade dessutom sett artikeln i Afton-
blads t.
råga 8. llVad var orsaken till att Ni lännade in Ert bidrag till kar-
panjen?" De flesta ville pröva sin skrivarförmåga och få and-
ra människors syn på det de skrivit. Två ansåg helt enkelt
att de hade bidrag som passade för antologin.
råga 9. "Har Ni tidigare fått något av det Ni skrivit ~ublicsrat?~'
Ingen av kvinnorna har tidigare fått det. Fyra av dem har
inte ens försökt. Männen har däremot alla fått &got pub-
licerat tidigare, mest i tidskrifter.
råga 10. "Är Ni intresserad av att få kontakt med andra skrivare i
Haninge?" Alla kvinnorna utom en, som tycker sig vara för
okvalificerad, vill ha kontakt med andra skrivare. Endast
en m m av tre, som svarat på frågan, är positiv.
råga 11. I1Skul-le N i ha intresse av: l1
a) Ifen skrivarklubb?"' ~ r av e fem som svarade på frågan var positiva.
b) "kontakttraf far?" Sex av åtta var posotiva.
c) "en regelbundet utkommande publikation för den har typen av
material, t.ex. en antologi eller en stenciltidskrift?"
Har svarade alla rio och var mycket positiva.

Š råga 12. "Anser Ni att någon fcrfattare påverkat Ert skrivande?If
De flesta trodde sig inte vara påverkade av nsgon speciell
författare, men dinga angav sina favoritförfattare.
råga 13. "Tror Ni att det skulle ge något ztt få en koppling mellan
Era lasup~levelser och Ert skrivande, genom att diskutera
böcker och Era egna alster på biblioteket, eller i en pub-
likation som kuride ges ut av biblioteket?" Av nio som sva-
rat frågan är sex positiva. 3n av dessa vill diskutera
den allmanna målsättningen med litteraturen, och en ar mest
positiv till en publikation. TV$ tycker idén ar bra, men
för andras räkning.
råga 14. "Har Ni egna förslag p& uppföljning av Skrivarkampanjen?"
Har några synpunkter:
- Kommunens ekonomi klarar inte en uppföljning
- A lla som deltagit bör träffas och diskutera en uppföljning
T.ex. knnde man ha träffar där skrivarna presenterar sig
s jalva och sina alster
- Förslag till en publikation son utkommer varje kvartal
- Bra om biblioteket kunde bjuda in lokala förmågor till dis-
kussionskvällar, Ifgärna med en s.k. auktoriserad författare
som stabiliserar det helaff
v råga 15. "Ar Ni låntagare vid något bibliotek i kommuneo?" Jz, alla
utom tv&. ,
råga 16. "Besöker Ni i så fall ofta biblioteket?" Tre svarade ja,
och de andrz sade att det varierar.
Fråga 17. lfH2nder det att Ni går till biblioteket av någon annan a.nledning
an att låna böcker, t.ex. för en Törlattarafton eller
en ~tstälining?~~ Sex besöker biblioteket även för författarafton
eller utställning etc., därav två i mån av tid.
råga 18. "Anser Ni att det skulle vara värdefullt att få en dialog
med bibliotekspersonalen och på så sätt kunna påverka b5b-
lioteksverksamheten?" Sju svarade positivt. TV; av dessa ut-
vecklade svaren:
-Biblioteket skall vara till för folket och därför är det
värdefullt med idéer utifrån
-All dialog mellan institutioner och allmanhet ar viktig
och nödvändig
Tre är tveksamma.
Egna funderingar: - It. . .jag skulle verkligen uppskatta ett 'öppnare I
bibliotek.I1 ". . .jag tycker nog att biblioteket
i Handen är på ganska god vag i det fallet, -53.- .tjer
upp en hel del händelser som rör oss och inte
kostar för mycket (en betydelsefull faktor tyvärr)
. If

10. sammanfattning och SI* tcatser
- Skrivarkampsnjen bra initiativ. Hoppas att fler
kan bli intresserade av att deige andra sina
"s torverk1I
- Skrivarkam~anjen ett hedervärt arrangemang. Bör
uppföljas helst med årlig antologi
- ~ örcslår kurs i skrivandets konst
- Vill utbyta tankar och erfarenheter med andra
s kr ivar e
- Alla intresserade kunde samlas i grupper och sammanstalla
en bok med egna teckningar och fotografier
o.dyl. Den behöver inte tryckas och kan ligga
framme pä bibl-i~teket precis som serieböckerna gör.
Boken kunde tillverkas t. ex. 1-2 ggr/ ar. P; det
sättet kunde fler och fler människor bli intresserade
Tidigare skrivarkampanjer, antalet bidrag som strömmat in till tid-
ningarnas lyriktavlingar, gensvaret p& kampanjen i Haninge, enkat--
svaren från de 10 amatörförfattarna, up-slutningen och diskussionen
på kontaktträffen vittnar om människors stora behov av att skriva och
f5 publicera sig. De lokala politikernas inställning och studieför-
bundens svar på våra fragor, visar att de ar intresserade och beredd2
att även i fortsättningen delta i och stödja liknande verksamheter.
Ytterligare ett uttryck för att amatörf3rfattande ar vart att upp-
märksamnias och angår mariga människor: är att pressen följt u?? och
genomgående varit positiv tiil'kampanjen.
Av de 10 skrivare vi frågat är 9 lzntagare vid något bibliotek. 3m
. - .
övrtrra. .66 's'kriya.re är bi~liotekc'n.~tt.jare kanner vi tyvärr inte till
eftersom vi inte haft möjlighet att Trågs dessa.
Kulturnsmndens målsättning att ge skrivarna tillfälle till kontakt
med varandra har u~pnåtts. Härigenom har Rari_ingeskrivarna fatt möjlighet
att själva utveckla kontakten med varandra och med biblioteket.
Skrivarkampanjen har varit lyckad och allt har fungerat bra sånär
som på tidsplanen. Det visar att det ar nödvändigt att det ffnns
personal som verkligen har tid för arbete med ett sadant här projekt.
Det stora gensvaret ar ett bevis för att det är vart att satsa ps
amatörismen på kulturområdet. Biblioteket borde ta tillvara m8jligheten
till kontakt med de har författarna för att få synpunkter på
kommunens kulturinsatser. Biblioteket kan genom denna kontakt bidra
till att det lokala kulturlivet skall kunna leva upp och utvecklas.
11. Förslag till uppföljnin~
En möjlighet Sr att biblioteket står som ansvarig utgivare för en
stenciltidskrift, som skrivarna sjalva lamnar bidrag till och redigerar.
En redaktionsgrupp p& 3-5 personer kunde bildas. Gruppen kan
allt eftersom bytas ut sä att alla skrivare nägon gäng far vara med
i den.

Tidskriften kunde komna ut försiagsv5s en gång per kvartal. Biblio-
teket borde kunna erbjuda lokaler med skrivmaskin och plats för re-
digeringsarbetet. Biblioteket skulle kunna bekosta pipper och tryck-
ning av tidskriften i offset på kommunens tryckeri. Om den trycks i
500 exemplar i Ak-format och omfattar 20 sidor skulle kostnaden bli
600:- (ett Ab-papper med tryck på 5åda sidor kostar 12 öre). Tid-
skriften kunde delas ut gratis på biblioteken i kommunen.
Innehållet kunde bestå av t.ex. skrivarnas egna dikter och noveller,
debatt om aktiviteter på biblioteket och artiklar om läsupplevelser.
Genom en sadan Iiär stenciltidskrift kuncie biblioteket aven i fort-
sättningen uppmuntra kommunens invånare att själva skapa litteratur
och ge dem publiceringsmöjligheter.
Om biblioteket inte anser sig kunna finansiera den billiga tidskrif-
ten, finns riöjligheten att ansöka om bidrag fran Statens Kulturråd,
för "exyeriment- och utvecklingsarbete inom amatörkulturell verksam-
hetir. Om en skrivarklubb i Haninge kan förverkligas Ban den ansöka
om bidrag hos kulturnämnden.
.

Antologier
Dalaröster 1962. En antologi mea 34 dalaförfattare. Red. av Karl H.
Bolay, Hans Bing. Malung 1962. 255 s. 111.
Dalaröster. Sa~manställd av Rolf Forss sch Rune Lindström. Utg. av
Dalarnas författarförbund. Ort ? 1967. 135 s. 111.
Dikter från folket. Din dikt i byrålådan. Ett urval dikter från tidningen
Lands poesitävling. Red.: Nils-Eric Björsson. Stockholm 1975.
190 s.
Dikter från Järfälla. Poesikampanjen. Duplic. Utg. av Jarfalla kulturnämnd.
Järfälla 1974, 41 s. 111.
. Dikter Nolaskogs. Amatörpoesi i urval. DuplTc. Orasköldsvik 1975. 52 s.
Haningeskrivare. Utg. av Hanirge kulturnämnd. Handen 1975. 212 s,
Norrbottensskrivare. Utg. av Norrbottens Bildningsförbund. Lule8 1972.
-447-
Strömdrau. Kalender utg. ar Sölvesborgs skrivarklubb. SöXvecborg 7971.
m.
Strömdrz Kalender utg. av Sölvesborgs skriva.rklubb. Sölvesborg 1973.
%-T+vart
Sehov av dikt. En antologi. Utg. av Västernorrlands lans bildningsförbund
i samarbete med Ångermanlands litterara sällskap. Nyland 1975.
164 s. 111.
Ostgötaskrivare nr. 1. Undertitel ? iluplic. Utg. av Wjölby stadsbibliotek.
Mjölby 1974. ? s. .-
Ostgötaskrivare nr. 2. Fem östgötar berättar. Duplic. Utg. av Mjölby
stadsbibliotek. Mjölby 1975. 27 s.
Övrigt material
Dalarna
Frinanian, Nils-Eric, Ett experiment. Biblioteksbladet 1966:~. Sid,
269-272.
Raninge konnun
HanTnge kommun. ~ulturnämndens arbetsgrupp fik Projekt skrivare. Sammantradecprotokoll.
Duplic. 1975.
Haninge kommuns kulturförvaltning. Informationsmaterial om Projekt skri-
L
vare. Duplic. 1974-75.
Ohoj skrivare. Handslaget. Personaltidning för de anställda i Haninge
kommun. 1975:2. Sid. 1.

Jamtlands lan
Jamtlands lans bildningsförbund och Jamtlands läns bibliotek. Frage-
formulär för författarinventeringen "Skriv 1975". Duplic. 1975.
L rikafton blev upptakt på författarinventering. Ostersundsposten
b.
Jär f älla kommun
Järfälla kommuns kulturnämnd. Informationsmaterial om Poesikampanjen.
Duplic. Februari 1974.
Kramf ors kommun
Poesivecka. Stjärnorna. Nya Norrland 1975-06-03.
Malmöhus och Kristianstads lan
Malmöhus läns bibliotek. InformatLonsmaterial om "Poesi i skånel'.
Duplic. 1974.
Möller, Lotte, Poesi. En verklighet där ord vänder vinden. Vi 1974:47.
Närmare 200 poesibidrag ställs ut på biblioteket. Ystads Allehanda
1974-11-20.
Poeter laser eget i satsning på poesi. Sydsvenska Dagbladet Snällposten
1974-11-12.
Sturm, Claes, Skånebiblioteken satsar pi lyrik. Dagens Nyheter 1974-12-14.
Norrbottens län
Rallén, To~e,"I?orrbotten berättar" folkets egen historia, Dagens Nyheter
m g - 1 6 .
Johansson, Rune, Varför sitter jag har och filar. Dagens Nyheter 7974-11-01.
Norrbottens Bildningsförbund. Rapport om amatörismen i Norrbotten. Duplic.
Luleå 1973. 41 s.
Veckotidningen Land
Björsson, Nils-Eric, poesin är en folkrörelse. Land 1975-01-24.
Bokuppslaget. Temanummer om poesi, Utg. av Bokbranschens marknadsinstitut
i samarbete med Författarcentrum. Malmö 1974.
Jonsg&rd.en, Kenneth, Unga diktare från Inferi. Konst och bokklassiker.
Arbetarbladet 1975-27-20.
Västernorrlands län
Vasternorrlands lans bildningsförbund. Informationsmaterial om ckrivar-
kampan j en i läne t. Duplli. 1974-75.

Västra Blekinge
Frinnman, Nils-Eric, Ett experiment. Biblioteksbladet 1966:5. Sid.. 269-272.
Frinnman, Nils-Eric, "Vara sej självu. Skrivaiklubben i Vastblekinge.
Biblioteksbladet 1974:.17. Sid. 297-300.
Johansson, Rune, Varför sitter jag har och filar. Dagens Nyheter 1974-1 1-01.
Ornsköldsviks kommun
Kulturna~nden vill samla lokal lyrik i dikthäfte. Ornsköldsviks Allehanda
TpCK.7 O.
Plocka fram dikterna. Kulturnämnden vill ha dem i sitt lyrikhäfte. Orn-
sköldsviks Allehanda 1975-02-08.
Utlys en tavlan i nolaskogslyrik. Ornsköl-dsviks Allehanda 1975-02-01.

G., - Eklund, -,- Skrivarkampanj i Hani,.,,.
bete inom ämnet 1 ~liotekskunskap vid biblio
olan. orå ås, ht 1975. 34 s.
Arbetet redogör för hur Skrivarkampanjen i Haninge lLW,imun
(1975-02-01 - 1975-04-30) planerades och genomför
des. Projektet var ett försök från kulturnämnden att
stödja och f& kontakt med amatörförfattare i kommunen
"-sultaet blev en anto' -;i, llHaningeskrivarell, och e
ntakt.t*raff. Skrivarna Lanerar att ~fnr+a en =kriv
.ubb.
V;r avsikt har varit att under,,.ca om det finns behov
av en uppföljning. Dessutom ville vi se om kulturnamn-
dens syfte med projektet uppnåtts. Vi beskriver ingåen-
de hur informationen utarbefats. En ~enomgang av andra
' :rivarkampanjer i Sverige qinns meA re, d e S~U-
.eförbund som var medarr~nyorar n kar har be,
,ara t f råge f ormular.
C1.~tsa,,a-: Projektet har v4ri, u, A .,=.,., satsr,,,,g.
,t visar människors stora 6ehov av att skriva och få
publicera sig, Vi ger förs1 g till hur biblioteket a-
ven i fortsättni -n kan sp ia 1 central roll fö
matö: -'jr fat tar kommunen.
'"5: 8
I;,".
'i"
, ,,,

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2011