Årsrapport 2008 (2300kb) dokumenttyp PDF - Nationellt ...

Nationellt Kvalitetsregister för Öron-, näs- och halssjukvård – Årsrapport for 2007 1 

ÅRSRAPPORT för 2007 

Nationellt register för öron-, näs- och halssjukvård 

Register 

+ Maligna tumörer inom öron-, näs- och halsområdet 

+ Transplantation av trumhinna, Myringoplastik 

+ Nässkiljeväggsoperation, Septumplastik 

+ Rörsättning vid öroninflammation hos barn 

+ Halsmandeloperation, Tonsilloperation 

+ Hörselförbättrande operation på stigbygeln, Otoskleros 

+ Barnhörselregistret 

+ Vuxna med grav hörselnedsättning 

Styrgruppen 

Nationellt register för öron-, näs- och halssjukvård 

September 2008

Innehållsförteckning 


Sammanfattning 3 

Rapporter 4 

Inledning 5 

Register 

- Maligniteter inom öron-, näs- och hals/huvud-regionen 7 

- Transplantation av trumhinna, Myringoplastik 8 

- Operation av nässkiljeväggen, Septumplastik 11 

- Rörbehandling av barn med öroninflammation 13 

- Halsmandeloperation, Tonsillektomi 15 

- Stigbygeloperation, Otoskleros 17 

Nya register 

- Grav hörselnedsättning hos vuxna 18 

- Barnhörselregistret 

Register på väg att etableras 

- Operation av benigna tillstånd i stämbanden, ingen redovisning sker i denna årsrapport 

19

Sammanfattning 


Öron-, näs- och halspecialitetens kvalitetsarbete på nationell nivå inleddes 1993 genom att öron-, näs- 

och halsföreningen tillsatte en kommitté för etik och kvalitet i vården. Kommittén fick i uppdrag att 

skapa ett kvalitetsregister för Öron-, näs och halssjukvård. För att spegla specialitetens diversifierade 

innehåll med såväl kirurgiska som medicinska åtgärder, stora och små volymer, öppen vård och sluten 

vård, akuta och kroniska åkommor liksom unga och gamla, skapades redan från början ett 

registercentrum med flera åtgärder/diagnoser. Dessa var initialt: 

- Handläggningstiden vid elakartade tumörer inom öron-, näs- och halsregionen 

- Transplantation av trasiga trumhinnor / myringoplastik 

- Operation av sned nässkiljevägg / septumplastik 

- Rörbehandling av barn med återkommande öroninflammation / sekretorisk mediaotit respektive akut 

mediaotit 

- Operation av halsmandlar / tonsilloperationer 

Under åren 2005 till 2007har tre delregister tillkommit, nämligen: 

Operation vid otoskleros – en åkomma där det inre av hörselbenen, stigbygeln, vuxit fast och 

förorsakar hörselnedsättning 

Rehabilitering vid grav hörselnedsättning hos vuxna 

Barn med hörselnedsättning / ”Barnhörselregistret” 

Ytterligare en diagnos/åtgärd diskuteras: 

Operation av benigna förändringar (polyper och knutor) på stämbanden 

Barnhörselregistret har tidigare drivits separat (lett av överläk Magnus Järvholm) och har fått 

startbidrag av Socialstyrelsen. 

Den geografiska täckningen är total med samtliga kliniker i offentlig vård som deltagare i registret. Alla 

kliniker är dock inte engagerade i alla delregister. Även flera privata vårdgivare finns med i registret. 

Täckningsgraden är fortfarande varierande. Att förbättra täckningsgraden är ett högprioriterat område. 

Ett system för beräkning av täckningsgrad för varje behandlad patient, för varje diagnos har 

installerats på vår webbplats http://kvalitet.onh.nu Kontrollen av en god täckning på individnivå är en 

viktig del av valideringsarbetet. 

Sedan september 2006 finns en öppen del på registrets webbplats där vem som helst, exempelvis 

sjukvårdsplanerare, journalister och allmänhet, kan ta del av resultat, som också bearbetats statistiskt. 

Den öppna redovisningen gjordes 2005 på landstingsnivå. För år 2006 och framåt redovisar vi öppna 

resultat på kliniknivå. 

Styrgrupp & Referensgrupper 

Registret leds av en Styrgrupp. Styrgruppen sammanträder två gånger per år under ett 2-dagars 

internat samt vid ytterligare två tillfällen varje halvår genom telefonmöten. Alla möten dokumenteras 

genom minnesanteckningar som också tjänar som återkoppling till öron-, näs och hals-föreningens 

styrelse. Sedan 2006 finns för varje diagnos / åtgärd en Referensgrupp. Referensgruppernas uppgift 

är att vara ett verktyg för att analysera resultat, initiera förbättringsarbete och föreslå standards. 

Styrgruppen förblir den strategiska grupp som leder utveckling och ”marknadsföring” av 

kvalitetsregistret. 

Referensgruppsmedlemmarna har utsetts på basis av speciell kompetens och intresseinriktning. Vi 

har strävat efter en geografisk spridning av representationen liksom jämn könsfördelning. Genom 

referensgrupperna kan fler personer engageras i registrets arbete. Med Referensgrupperna har det 

nationella kvalitetsregistret för öron-, näs- och halssjukvård fått ett kraftfullt instrument för att med 

utgångspunkt från registerdata förbättra vårdens kvalitet och säkerhet. 

Klinikerna har, via Internet, ständig och kontinuerliga tillgång till registrets databas Online. 

I denna registrerar de, analyserar sina resultat och jämför dessa med motsvarande enheter i övriga 

delar av landet. Online-registreringar med omedelbar återkoppling har inneburit ökad motivation att 

registrera.


Information om förändringar, nyheter mm i registret till de medarbetare som arbetar med registrering 

och analys på respektive kliniker sker dels genom registrets hemsida dels i samband med den årliga 

Användardagen där alla som arbetar med registren är välkomna. Vanligtvis är vi ca 60 deltagare, 

sekreterare, läkare, sköterskor m fl. 

Vidare informeras om registret kontinuerligt vid öron-, näs och hals-föreningens möten och 

verksamhetschefsmöten. Generellt får styrguppen för kvalitetsregistret alltid stort utrymme i nationella 

sammanhang då registerarbetet har acceptans och stort stöd inom professionen och 

specialistföreningen. Vid Användardagen 2007 gavs exempel på hur ett par öron-, näs och halskliniker 

i landet arbetar med förbättringsarbeten utgående från registerdata. 

Rapporter 

Engstrand I, Hellström S, Engquist S. Nationellt kvalitetsprogram i öron-, näs- och 

halssjukvård. Fem diagnoser beskrivs - datoriseringen ett hinder. 

Läkartidningen 1998:95(26-27),3107-3108. 

Hellström S, Engstrand I, Kumlien J. Första erfarenheter av nationellt kvalitetsregister inom öron-, näs 

och halssjukvården. Årsrapport 1998. Sv. öron-, näs och halstidskrift 1998/04. 

Engstrand I, Hellström S, Kumlien J. Första sammanställningen av data ur 

nationellt kvalitetsregister inom öron-, näs och halssjukvården. Sv. öron-, näs och hals-tidskrift 99/04 

Månsson I med flera: Sammanfattning av registerdata för tonsillektomi. Förslag 

till kvalitetshöjande åtgärder (trycksak). 

Kumlien J med flera: Sammanfattning av registerdata för septumplastik. Förslag 

till kvalitetshöjande åtgärder (trycksak). 

Kjellén G med flera: Rapport från malignitetsregistret. Läkarnas riksstämma 2000. 

Kjellén G et al. Handläggning av öron-, näs och hals-maligniteter. Preliminär rapport från svenskt 

nationellt kvalitetsregister för öron-, näs och halssjukvård. Svensk öron-, näs och hals-tidskrift 2001/01 

Bohlin L med flera: ”Öron-, näs och halsspecialiteten i ett vidvinkelperspektiv”. Posterpresentation vid 

Socialstyrelsens Kvalitetsregisterdagar. 2001. 

Bohlin L med flera: ”IT och kvalitetsregister”. Posterpresentation vid Socialstyrelsens 

kvalitetsregisterdagar. 2002. 

Engstrand I: Varför har vi ett kvalitetsregister? Sv. öron-, näs och hals-tidskrift 2002/01 

Carlborg B: Rapport från Myringoplastikregistret. Sv. öron-, näs och hals--tidskrift 2002/01 

Hellström S: Rörbehandlar vi med kvalitet? Sv. öron-, näs och hals-tidskrift 2004/01 

Hellström S et al. Tubulation in recurrent acute otitis media and secretory otitis media. Results 

collected from the Swedish Quality Register of Otorhinolaryngology. Abstract. Proceedings of the 8th 

Int Symp on Recent Advances in Otitis Media, Ft Lauderdale, Fla. 2003. 

Månsson I et al.: Rapport från Tonsillektomiregistret, Socialdepatementets hälso- och sjukvårdsrapport 

2003 

Månsson I et al.: Ojämn könsfördelning vid tonsillektomi – ny kunskap hämtad ur kvalitetsregister. 

Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 2003 Posterpresentation 

Kjellén G med flera: Utredning av öron-, näs och halstumörer. Socialstyrelsens kvalitetsregisterdagar 

2003. 

Bohlin L med flera: ”IT och kvalitetsregister.” Posterpresentation vid Socialstyrelsens 

kvalitetsregisterdagar. 2003.


Kjellén G med flera: Kortare väntetider = bättre vård. Exempel från ett öron-, näs och halsregister. 

Läkartidningen 2004: 101:1110-1111. 

Ingemar Engstrand med flera. Kvaliteten i öron-, näs- och halssjukvården 

- patienterna får bedöma. Läkartidningen; Nr 50: 4119-20. 2004 

Ingemar Engstrand med flera. Kvalitetsregistret går mot ökad öppenhet. 

Sv. öron-, näs och hals-tidskrift 2006; Nr 2: 6. 

Hultcrantz E, Smedje H, Månsson I , Hallén L , Ericsson E 

Tonsillektomi - Skall vi fortsätta med det? Svensk öron-, näs och hals-tidskrift 2005;12;15-16 

Månsson I. Öron-, näs- och halssjukvård i Hälso- och sjukvårdsrapport 2001. Svensk öron-, näs och 

hals-tidskrift 2002. 

Månsson I Öron-, näs- och halssjukvård i Hälso- och sjukvårdsrapport 2001. Socialstyrelsen. 

Månsson I, Segesten K, Wassberg E-M 

Patienters erfarenheter av komplikationer och oplanerat återbesök efter tonsillektomi. En studie med 

kvalitativ ansats för att belysa frågor väckta i det nationella kvalitetsregistret. Svensk öron-, näs och 

hals-tidskrift 2006; 13; 22-23 

Segesten K, Wassberg E-M, Månsson I 

Komplikationer och oplanerat återbesök efter tonsillektomi. En rapport om patienters erfarenheter. 

ORL Forum 2006; www.orlforum.com/documents/acr2b8.pdf 

Segesten K, Wassberg E-M, Månsson I 

Patient experiences of complications after tonsillectomy. Manuskript 

Jan Kumlien deltog i Kvalitetsregisterdagarna i oktober 2004 i Tylösand med en muntlig presentation 

om ett kontinuerligt förbättringsarbete avseende septumplastik 

Jan Kumlien deltog juni 2005 i nordiskt öron-, näs och hals-möte i Reykjavik; "National quality register 

for Septoplasty-surgery in Sweden- a contiuous improvement of the outcome through optimized 

patient information and a uniform standadized surgical process." 

Lennart Bohlin deltog i 2005 års Kvalitetsregisterdagar med en poster; “Att göra lista – förenklar för 

sekreteraren”. 

Lennart Bohlin och Ingemar Engstrand deltog i 2006 års Kvalitetsregisterdagar med en poster – 

Öppna redovisningar - fem diagnoser. 

Nationellt kvalitetsarbete inom öron-, näs- och halssjukvård - Inledning. 

Ett systematiskt och fortlöpande nationellt kvalitetsarbete inom sjukvård påbörjades under 1900-talets 

sista årtionden. Inom Öron-, näs- och halssjukvården startade verksamheten 1993. Registrets namn 

är Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- och halssjukvård. Syftet med kvalitetsregistren var från 

början att skapa ett underlag för kvalitetsutvecklingen på de enskilda klinikerna vilket främjandes av 

möjligheten att kunna jämföra landets olika kliniker med varandra. Registren var således 

huvudsakligen avsedda för vårdens eget bruk. Under 2000-talet växte krav fram på att resultaten ska 

publiceras offentligt. 

Kvalitetsarbetet har stöd av lagstiftningen och Socialstyrelsens föreskrifter. Socialstyrelsen och 

Sveriges Kommuner och Landsting möjliggör registren med så kallade Dagmarpengar. 

Registerarbetet inom Öron-, näs- och halssjukvården leds av Svensk förening för Otorhinolaryngologi, 

Huvud- och Halskirurgi. Även om denna är en sammanslutning för läkare deltar även övrig 

vårdpersonal, liksom klinikernas administrativa personal i arbetet. För det praktiska genomförandet har 

fram till nu funnits en kommitté och en styrgrupp. Till styrgruppen har under 2006 knutits en 

referensgrupp för varje diagnos/åtgärd. 

Forskning och utvecklingsarbete är begrepp som skiljer sig från kvalitetsarbete. Inom forskningen 

utröner man orsaken till sjukdomar och söker vägar att behandla dessa. I utvecklingsarbete studeras 

om och hur dessa nya vägar fungerar i praktiken, studieperioderna är avgränsade i tid. I 

kvalitetsarbetet registrerar man fortlöpande om rekommenderade behandlingsmetoder används och


om förväntade resultat uppnås. Även om forskning, utvecklingsarbete och kvalitetsarbete skiljer sig åt, 

har de mycket gemensamt, främst metodologi, och kraven på noggrannhet och betydelsen av att 

resultaten sprids och kommer till användning. 

För att spegla olika delar av specialiteten valde vi initialt fem olika diagnoser/åtgärder - nämligen: 

Utredningstiden vid elakartade tumörer inom öron-, näs och halsområdet, Transplantation vid trasiga 

trumhinnor (myringoplastik), Operation av sned nässkiljevägg (septumplastik), Rörbehandling av barn 

med öroninflammation (mellanörekatarr och recidiverande akut mediaotit / återkommande akut 

mellanöreinfektion), Operation av halsmandlarna (tonsilloperation) 

Under senare år har det tillkommit tre delregister: 

1. Ett för Operation vid otoskleros (hörselnedsättning beroende på att det inre av hörselbenen – 

stigbygeln har vuxit fast) 

2. Ett för Rehabilitering/habilitering vid grav hörselnedsättning hos vuxna yrkesverksamma. 

3. ”Barnhörselregistret”- har införlivats med det nationella kvalitetsregistret. Det har hittills drivits 

separat och erhållit eget bidrag från Socialstyrelsen. 

Diskussioner förs även med Röst- och talvården om ett nionde delregister för uppföljning av 

Operation av godartade förändringar (bl a polyper och knutor) på stämbanden. 

Vi mäter i tillämpliga delar frekvens, indikationer (skäl till behandling), utredning, åtgärder, 

bedövningsform, frekvensen av dagkirurgi respektive sluten vård, behandlingsresultat, komplikationer 

samt vård- och sjukskrivningstider. Vid Transplantation vid trasiga trumhinnor, operation av sned 

nässkiljevägg, operation av halsmandlarna och operation vid otoskleros (hörselnedsättning beroende 

på att det inre av hörselbenen – stigbygeln har vuxit fast) sänder vi efter sex till tolv månader efter 

åtgärden ut en enkät och frågar patienterna hur de själva bedömer resultatet, d.v.s. deras 

nöjdhetsgrad. Vid Transplantation vid trasiga trumhinnor frågar vi också vad de tycker om den 

information de fick innan ingreppet. 

Ovan nämnda indikatorer kan emellertid inte utan vidare tillämpas på delregistren för Grav 

hörselnedsättning respektive Barnhörselregistret. Dessa är kroniska åkommor med dominans av 

rehabilitering respektive habilitering och fordrar andra indikatorer för uppföljning. 

Vi har noterat att intresset, vid offentlig publicering av resultat, har fokuserats på väntetider och 

patientens egen bedömning av vården. När vi 2006 för första gången visade våra resultat offentligt 

valde vi därför att visa några sådana uppgifter. Vi valde också uppgifter som kunde presenteras efter 

statistiks bearbetning. Det finns ett önskemål att resultaten ska visas på kliniknivå och vi valde därför 

2007 att visa resultaten öppet på kliniknivå. 

Vid Användardagen 2007 gav en representant för Öron-, näs och halskliniken i Skövde exempel på 

hur man där kunnat använda registerdata för att förbättra vården. Styrgruppen gav också en 

redogörelse för vad förbättringsarbetet inneburit för operation av sned nässkiljevägg. För att i än högre 

omfattning kunna använda resultaten från kvalitetsregistret för förbättringsarbete har för varje 

diagnos/åtgärd ovan nämnda referensgrupper skapats. Deras uppgift är att vara ett verktyg för att 

analysera resultat, initiera förbättringsarbete och föreslå standards för resultat.


Maligniteter inom öron-, näs- och hals 

Deltagande ÖRON-, NÄS- OCH HALSkliniker: 

Borås lasarett 

Gällivare sjukhus 

Gävle lasarettet 

Hudiksvalls sjukhus 

Jönköping, Ryhovs länssjukhus 

Karlskoga lasarettet 

Katrineholm, Kullbergska sjukhuset 

Kristianstads sjukhus 

Lindesbergs lasarett 

Nyköpings lasarett 

Piteå lasarett 

Sundsvalls lasarett 

Trelleborgs lasarett 

Umeå, Norrlands universitetssjukhus 

Uppsala, Akademiska sjukhuset 

Uddevalla NÄL 

Västerviks sjukhus 

Växjö centrallasarett 

Ängelholms sjukhus 

Östersunds sjukhus 

Göteborg, SU/Sahlgrenska 

Kalmar länssjukhus 

Linköping, Universitetssjukhuset 

Skellefteå lasarett 

Helsingborgs lasarett 

Göteborg, Lundby sjukhus 

Malmö, Universitetssjukhuset 

Ystads sjukhus 

Varbergs sjukhus 

Halmstads sjukhus 

Kungsbacka sjukhus 

Karolinska universitetssjukhus 

Centralsjukhuset,Västerås 

Falu lasarett 

Karlskrona 

Örebro, Universitetssjukhuset 

Process och resultatdata / Öppen redovisning på landstingsnivå


Sammanställningen är på Landstingsnivå. 

För första gången kan nu de olika landstingen jämföra sig med varandra 

vad beträffar utredningstiden. Sammanställningen visar att det finns en 

förbättringspotential. 

Bakgrund och syfte 

Utredning och behandling av patienter med cancer är en väsentlig del av specialitetens arbete. En 

snabbt och väl fungerande vårdkedja från primärvård till slutligt omhändertagande är av betydelse för 

resultatet. 

Lena Norberg Spaak, diagnosansvarig. 

Transplantation av trumhinna, Myringoplastik 

Deltagande enheter 

Resultat redovisning härrör nu från 29 / 32 sjukhus som utför operationen Myringoplastik. Vid 

deltagande sjukhus utförs ca 90 % av alla Myringoplastiker i landet. 


Eskilstuna 

Falu lasarett 

Gävle länssjukhus 

Göteborg 

Halmstads lasarett 


Huddinge 

Hudiksvalls lasarett 

Jönköping, Ryhovs sjukhus 

Karolinska sjukhuset 

Kristianstads lasarett 

Lund 

Malmö Universitetssjukhuset, MAS 

Norrbotten 

Norrköping 


Otokir klin, Uppsala 

Skellefteå lasarett 

Skövde, Kärnsjukhuset 

Sundsvalls sjukhus 

Trelleborgs lasarett 


Universitetssjukhuset i Lund 


Västervik-Oskarshamn lasarett 

Västerås lasarett 

Växjö Centrallasarett 

Ystad 

Ängelholms lasarett 


Östersunds sjukhus


Process och resultatdata / Öppna redovisningar på kliniknivå


Kommentar och analys av sammanställningen 

Riksgenomsnittet att erhålla hel trumhinna efter trumhinnetransplantation är ca 90 % vid konventionell 

operationsteknik och primär operation. Det överensstämmer väl med att 87 % av opererade patienter, 

enligt registret, uppger minskade besvär från örat, förbättrad hörsel och/eller elimination av 

öroninfektioner. För vissa kliniker är överensstämmelsen inte lika god avseende frekvens hel 

trumhinna och upplevda besvär efter operation. Analys av denna skillnad pågår på central- resp. 

kliniknivå. Intressanta faktorer bedöms vara täckningsgrad för operation och besvarad enkät samt hur 

patientinformation ges före operation för realistisk förväntning av behandlingsresultatet. 

Ca 75 % av alla operationer utförs i infektionsförebyggande syfte medan ca 25 % utförs med 

huvudsakliga syftet att förbättra hörseln. 

Ca 20 % av alla Myringoplastiker utförs även med en enklare metod sk. fettkuddeplastik. Den 

operationen utförs okomplicerade trumhinneperforationer, mindre hål, vid något bättre hörsel samt i ca 

90 % av fallen i dagkirurgi oftast med lokalbedövning. Frekvensen läkta trumhinnor är något lägre än 

med konventionell operationsteknik utförd i narkos. Fettkudde metoden medför något högre frekvens


av patienter som är nöjda med resultatet av operationen. Anledningen till det senare bedöms vara 

okomplicerad operation, mindre postoperativ smärta, snabbare läkningsförlopp och snabb återgång till 

normal verksamhet. 

Myringoplastik registret innehåller registreringar från 34 kliniker. Pga organisationsförändringar utförs 

operationen från 2007 vid 32 klinker. 29 av dessa deltar nu i registret, vilket ger en potential att 

omfatta 90 % av landets samtliga operationer. Registrets genomsnittliga täckningsgrad för operation 

är ca 70 %. Drygt 70 % av registrerade operationer leder till en besvarad enkät över patientupplevt 

resultat ur olika aspekter. 

Björn Carlborg, diagnosansvarig 

Operation av nässkiljeväggen, Septumplastik 

Deltagande enheter 

Borås 

Danderyd 

Eskilstuna 

Falun 




Huddinge 

Hudiksvalls sjukhus 

Högdalen 

Jönköping, sjukhuset, Ryhov 

Kalmar sjukhus 


Kristianstads lasarett 

Lund 

Malmö, Allmänna sjukhuset, MAS 

Mölndals sjukhus, SU/Mölndal 

Norrbotten länsklinik 

Norrköping Vrinnevisjukhuset 




Trelleborgs sjukhus 



Visby lasarett 

Västerbotten länsklinik 

Västervik-Oskarshamns lasarettet 

Västerås centrallasarett 

Växjö centrallasarett 

Ystads lasarett 

Ängelholms lasarett 

Örebro, Regionsjukhuset 

Örnsköldsviks sjukhuset 

Östersunds sjukhus





Totalt ligger resultaten omkring 75 % andel patienter som uppgett att de blivit förbättrade eller helt bra. 

Detta är ett resultat som man bör kunna förbättra och ett sådant arbete pågår. 

Kliniskt förbättringsarbete – Måluppfyllelse 

En enkät har skickats ut till samtliga kliniker anslutna till registret. Syftet med denna är att få en 

återkoppling från användarna av dels den patientinformation som utarbetades och som nu varit i bruk 

under ungefär två år, dels av det vårdprogram vilket också funnits i sedan två år. Avsikten är att dessa 

dokument kan behöva revideras då nu en större erfarenhet har samlats. Enkäten samlas in i 

september och oktober månad. 

Vid vår årliga Användardag gav en representant för Öron-, näs och halskliniken i Skövde exempel på 

hur man där kunnat använda registerdata för att förbättra vården. Styrgruppen gav också en 

redogörelse för vad förbättringsarbetet inneburit för operation av sned nässkiljevägg. För att i än högre 

omfattning kunna använda resultaten från kvalitetsregistret för förbättringsarbete har för varje 

diagnos/åtgärd ovan nämnda referensgrupper skapats. Deras uppgift är att vara ett verktyg för att 

analysera resultat, initiera förbättringsarbete och föreslå standards för resultat. 

Jan Kumlien, diagnosansvarig. 

Rörbehandling av barn med återkommande 

öroninflammation och sekretorisk otitis media 

Deltagande kliniker/enheter 

Alingsås 


Elisabeth sjukhuset 

Eskilstuna 

Gällivare lasarett 


Göteborg, Sahlgrenska universitetssjukhuset 



Hudiksvalls lasarett 

Kalmar lasarett 

Karlskoga lasarett 

Karlskrona, Blekingesjukhuset 

Karlstads lasarett 


Kristianstad lasarett 

Lindesbergs lasarett 

Lund 

Lundby Sjukhus 

Lycksele lasarett 

Malmö, Universitetssjukhuset 

Norrbotten länsklinik 

Norrköping, Vrinnevisjukhuset 


Ryhovs sjukhus 



Trelleborg 


Visby Lasarett 

Värnamo sjukhus 

Västerbotten länsklinik

Västerviks sjukhus/Oskarshamn 

Växjö lasarett 

Ystads lasarett 

Ängelholms sjukhus 


Örnsköldsviks sjukhus 

Östersunds sjukhus 


Process och resultatdata / Öppna redovisningar på kliniknivå 

Bakgrund och syfte 

Insättandet av trumhinnerör vid sekretorisk mediaotit (SOM, vätska i mellanörat) och recidiverande 

akut öroninflammation (rAOM) är mycket vanliga åtgärder. Varje år behandlas cirka 10 000 barn med 

ventilationsrör i trumhinnan för att påskynda läkningen av den inflammatoriska processen i

mellanörat. 


Kommentar och analys 

Från 2002-01-01 har 28 534 rörbehandlade barn registrerats. Hörseltest vid återbesöket efter 

rörbehandling är en god kvalitetsindikator på behandlingen av dessa barn.iaotit och sekretorisk 

mediaotit. Det är förvånande att se hur stora skillnader i frekvens det är mellan de olika klinikernas 

utförda hörseltest vid återbesök. Således görs hörseltest vid återbesök på mer än 90% av barnen på 

vissa kliniker och på mindre än hälften av barn på andra kliniker (se resultatredovisning). 

Kliniskt förbättringsarbete – Måluppfyllelse 

För att förbättra kvaliteten vid rörbehandling av barn med öroninflammation bör fler barn hörselmätas 

vid återbesöket än vad som görs för närvarande. 

Några av kvalitetsindikatorerna som registrerats hittills har visat sig vara för ”trubbiga”. Med 

medverkan av referensgruppen frör Rörbehandling har en SBU-rapport om rörbehandling av barn med 

öroninflammation publicerats 2007. Denna rapport utgör underlag för nationella 

riktlinjer/rekommendationer för rörbehandling – ett slags golden standard. Dessa riktlinjer är i sin tur 

underlag för den revision av delregistret Rörbehandling av barn med öroninflammation som kommer 

att slutföras vid årsskiftet. 

Diagnosansvarig Sten Hellström


Halsmandeloperation, Tonsillektomi 




Andelen besvärsbefriade patienter är anmärkningsvärd i hög i alla redovisade 

landsting/regioner. Registret är en viktig bas för jämförelser då väsentliga förändringar nu sker i såväl 

vårdform som operationsteknik. 

Kliniskt förbättringsarbete. 

Ny operationstekniker för tonsillektomi och tonsillotomi har börjat införas. Kvalitetsarbetet kommer 

därför att modifieras för att än bättre kunna dokumentera, analysera och påverka utvecklingen 

Diagnosansvarig Joacim Stalfors 

Höselförbättrande operation på stigbygeln – Otosklerosoperation. 

Kommentar 

För c:a 3 år sedan togs initiativ av dåvarande styrelsen för Svensk Öronkirurgisk Förening (SÖF) att till 

kvalitetsregistreringen tillföra otoskleros, en välavgränsad diagnos med relativt standardiserad 

kirurgisk behandling. Arbete inleddes med att utforma protokoll. Styrgruppen för det nationella 

kvalitetsregistret ÖNH beslöt att inom ramen för det nationella kvalitetsregistret starta registrering av 

otoskleros. Förslaget fick ett positivt mottagande när det presenterades vd SÖF:s årsmöte i april, då 

också en slutlig utformning av protokollet fastslogs.


Protokollet redovisar om det rör sig om primär- eller reoperation, om hörapparat provats. Vidare om 

operationen utförs i sluten vård eller dagkirurgi och vilken anestesiform som använts. Vidare 

registreras såväl preoperativ som postoperativ hörsel med såväl luft- som benledning med data från 

hörselmätningarna. På detta sätt blir resultaten okänsliga för ev. ändringar i redovisade 

tonmedelvärden. Protestyp och proteslängd anges respektive om stapedotomi, stapedectomi eller 

stapesmobilisering använts. Resultaten registreras efter 1 år med förutom hörselprov, 

komplikationsregistrering. 

Efter 1 år lämnar patienterna också en rapport, oberoende av och skilt från återbesöket hos 

operatören, där man redovisar erfarenheter kring den information man fått, hur den subjektiva hörseln 

är jämfört med före operationen samt om man upplevt några kvarstående besvär som kan relateras till 

operationen. 

Otosklerosregistret arbetar i likhet med övrig kvalitetsregistrering med fullständig Internetanpassning. 

Registret är nytt och i denna årsrapport presenteras ej ännu statistiskt bearbetade resultat 

Diagnosansvarig Karin Strömbäck 

Grav hörselnedsättning hos vuxna 

Registret Grav hörselnedsättning hos vuxna skiljer sig till viss del från de föregående registren, 

främst för att det innefattar ett kroniskt funktionshinder och att registret även innehåller 

livskvalitetsfrågor. En referensgrupp från Öron-, näs- och halsklinikerna och hörselvården i Göteborg, 

Skövde, Växjö, Stockholm och Karlstad har arbetat fram det nuvarande frågeformuläret. Under ett år 

har ovanstående kliniker använt registret i en testversion innan den nu fungerande webbversionen 

startades och öppnades för alla kliniker i landet 2007-05-01. 

Syftet med registret är i första hand en kartläggning av den gravt hörselskadade patientgruppen i 

landet när det gäller sjukskrivning, rehabilitering, kommunikation och livskvalitet. I förlängningen är 

målet att införa dynamik i registret för att påvisa förbättringar eller försämringar över tid. Vår 

bedömning är att delregistret Grav hörselnedsättning hos vuxna kommer att vara ett värdefullt 

kvalitetsinstrument för denna i många avseenden utsatta patientgrupp. Flera kliniker har nu börjat 

registrera patienter i detta delregister och en första presentation av resultat kommer att hållas i 

samband med årets nationella möte för Cochleära implantatcentra i Lycksele, 24-25 oktober 2007. 

Diagnosansvarig: Per-Inge Carlsson

Barnhörselregistret 


Barn med hörselnedsättning är det senaste delregistret i det nationella kvalitetsregsitret för öron-, näs- 

och halssjukvård (http://kvalitet.onh.nu) 

Registret var tidigare ett eget kvalitetsregister med ca 500 barn inkluderade och ansågs då vara även i 

internationell jämförelse, ett stort och viktigt register. 

Hörselbarnregistret har nu omarbetats och förenklats.Vi hoppas genom denna åtgärd att också alla 

kliniker vill vara med i detta register och att därigenom antalet inkluderade barn kommer att markant 

öka, vilket också kommer att öka nyttan av registret. 

Registret består av två delar; en nyregistreringsdel där uppgifter om hur diagnos blev ställd, 

riskfaktorer, hörsel mm förekommer samt en uppföljningsdel som skall fyllas i vid 5, 10 och 15 års 

ålder. I uppföljningsdelen ingår bl a vilka utredningar som är gjorda och vilken form av habilitering 

barnet fått. Barn som nyupptäcks registreras fr o m det datum man går med i registret, men man kan 

också lägga in uppgifter om barn som diagnostiserats tidigare. Det senare innebär att registret skulle 

kunna bli mera heltäckande. 

Diagnosansvarig: Magnus Järvholm

Årsrapport 2008 (2300kb) dokumenttyp PDF - Nationellt ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?