1980 nr 128.pdf - BADA - Högskolan i Borås

ZJXFJDNING
SKOLBIBLIOTEKETS ROLL I SKOLAN
K O b J m
BIBLIOPTKSmKSMR?S?J T KOkWNEN
Ern ~TS~WATIOET AV SKOLAN(ALEACKSSICIILAN)
SKOLANS BOKRUM BLI?? BIBLIWYK
NIIVARANDE BIBLTOTEKSRUI1FINFX LÄ~R~;-c 1980-81
LITT~ATURBE~Å m
INTWVJU F!?3D SKOLANS L.XDNING~ LJRARRIHLIWTKARIEN OCH
lm m SVEI~SKLARARE,
E'RAkTI9A PROJ'EKT
L ITT~AII~~RT'ECKN~ NG 8
RIULCiA . l IIULTSk'ilTDS KOl.TEVN
B3UW 2 KOMdUNALB BIBLIOT3K I KALFir4ri ~.N;i~KSh~NWRN 1090
BISAGA 3 K01i9IUNALA RI??J~IO~CEK I KALVAR LEN~~ANSLAG OCH I S P P ~ ~ F F ~ ~ A ~ E
1980m
R IL AGA 4 331 PHE:jF;NFC'AT' IOX AV SKOLAN AIJ3; CKSKOLAN)
SIL4GA 5 SKISS ij8?%R BIBZI~WV'
SID
1
1-2
3
3
4
4
4-5
5

Inledning
VCtren 1930 fick jag erbjudandet at t tillsaxmans med den nuvarande
lararbibliotekarien att göra upp ett förslag till upprustning
av det nastan obefintliga biblioteket p& en högstadieskola i
1
p& den skolan och gymnasieskolam som ligger str
Hultsfreds komun.Eftezlsom jag skall tj-stgöra som bibliotekarie
xt intill ar detta
ett ukmarlrt tillfälle att satta s ig in i de fco ande arbetsupp-
gifterna.Jag har aven tjänstgjort som adlfunkt vid dessa b&da skolor
meiian &ren 1969-1 979.
Skolbibliotekets roll i skolan
I betänkandet avgivet av 1957 ars skolberedning - Hjälpmedel i
skolarbetet - framhålls vilken stor vikt som lagts vid skolbibliotekets
funktion i undervisningen sedan lhg tid tillbaka ( SOU
1961 : 17 s, 81 ) r w19h0 års
biblioteket Sr skolans ,. mest undervisning
och fostran och att det bör bli arbetsliv,
1946 %rs skollronmiission anser att biblioteket vara skolans
hjärtpunkt och bör skapa förutsattningar för arbetsformer
som anbefalls,l959 års utredning frantida organ-
isation'ser i
bärligt
till bibliotek och fritt bildning~arbete.~
Nya slcolor utrustas i regel med ett särski&.ir bokrum för biblioteks-
I
ändams1 eller sa lcalladetls tudiehal1ar;"dar elev rna kan tillca~n~uis
med larare eller enskilt bedriva olika studier.
7
r

"Sl,olbibliote!~et ar ett instrument för nya ar'betsforner,ett labora-
torium och en verkstad." ( Birgit Rodhe )'Pyvärr s& har inte alla
skolor p& långt nar dessa biblioteksresurser.P& mhga h311 är
skolbibliotekens lokaler obefintliga eller underrii&liga, nvissa
barm får halla till sodo med en halv hyllmeter böcker i en av-
sides belagen l&illarslcrubb,medan andra har till&.ng till ett stort
ooh välutrustat skolbibliotek. ( Tove Persson )I 1980 Ars läro-
plan ( MS1 och riktlinjer för grwidslcolan ) finns termen s?colbiblio-
6eIr n5md på flera ställen,
Den genom samhällets försorg bedrivna under-
visningen av barn och ungdom har till syfte
att meddela eleverna kunskaper och öva deras
fardigheter samt i samarbete med hemmen fraja
elevernas utveckling till harmonislca niänniskor
oc11 till dugliga och ansvarsk~ande samhälls-
medlemmar. n ( Skollagen 1 )
=der rubriken SksJ,da~en st%r det följande:wSlcolbiblioteket
bör om möjligt vara tillgängligt under hela skoldagen etc."
Under rubriken Skolan och kult~rlivet:~Terna.studier underlättar
verksamheter som drama och film.1 arbete* med tema ar biblioteken
en vilctig resurs, "Under rubriken Arbetssätt : "Syo f ordrar li1csom
övriga moment i skolans undervisning oc?cs& tillgh~g till tryckt
matprial .Eleverna skall d#rf ös i skolans bokscwlingar imma finna
vad de behöver i fraga om allmän och speciell informationett
Under rubrilcen Elevernas ansvar r nElevernas niedverlcan i skolans inre
arbete kompletterar ocksa deras arbets1ivsorientering.Genom att
t.ex arbeta inom skolbiblioteken efa,"Under rubriken Förebyggande
&tg~rder:~z skolor med mhga barn från spreliga minoriteter är
det inte minst viktigt att det finns laromedel och litteratur
oclcså p& elevernas hsrnspralco wSamrnanfattningsvis s!\iall biblioteket
i skolan enligt SIB - propositionen erbjuda. eleverna ett labora-
tivt arbetss2itt,lasträning,lasstirnulering,b~ttre s2colmiljö,lcultur-
dctiviteter etc.

Kommunen
P& sm&lmdska höglandet,i norra delen av Kalmar l-,ligger Hults-
freds komnun.1 hela kommunen bor ca, 18000 människor,de flesta
i tatortextna Hultcfred (aentralorten) ,H&lilla,MÖrlunda, Vena, Järn-
forsen,Virserum,Rosenfors,Lönneberga och Silverdalen.Det finns
eget flygfält med dagliga turer till blia, Stockholm~Hultsfred ar
en j&rnvägsknut (se kartan över 1comrnunen)~lera stora indu-
strier finns ocks% i komunen bl.a, IWltsPreds-Nus.Sko1vasendet
best& av 9 skolenhefer uppdelade p% fyra relctorsornr&den.Det om-
fattar 2260 elever varav 628 på gymnasieskolan,~g och mellan-
stadieskolor finns i alla t~torterna,ih högstadieskola vardera
finns i Hultsfred och Virserum.Dessutorn finns gynnasieskola med
b&de praktiska och teoretiska linjer,l-3 &ritya, i centralorten,
Landstinget har ocksa viss utbildningsverksamhet 1 kommunen.
Biblioteksverksamheten i kommunen
A
Kommunens bibliotekssystem bestar av huvudbibliotek plus 8 filialer
av varierande storlek~llb av dessa filialer har fatt nya lokaler
och kommer at% integreras med centralskolan i Virserum.Skolan är
en fullst&dig gmmdslrola med axla tre stadierna, ZRg,meiian och
högstadium.Filialen som bade blir folk och skolbibliotek Icornmer
at% fil en heltidsanställd bibliotekarie,ayril 1981.Förövrigt finns
tre bibliotekwier f centralorten,en barnbibliotekasie,biblfete1.~~-
chefen och en gymnasiebibliotekarie~ skolorna i övrigt finns
arvoderade lärarbibliotekarie,
p

Skolan är en sjUlvst2hdig högstadieskola best&ende av 6-7 para-
leller.'Elevantalet var vid höstterminen 1/79 511 st.Antalet lärare
var vid samma .tillfälle et* sextiota1,År 1974 fick skolan egna nya
lokaler,Dessförinnan var den integrerad med ,~asieskolan.Gymnasie-
biblioteket fick fram till 1974 även förse högstadieeleverna med
litteratur.1 den nya slcolan finns ett boluum som till det yttre
är avsett till bibliotek med plats för bibliotekarie och ett litet
grupprum som magasin.Fram till sommaren 1980 har detta bolcrurri
fungerat som uppehAllsrum,dar eleverna spelat Icort,lyssnat p&
musik,spelat spel etc,Fritidsledare Ilar sysselsatt eleverna med
dessa aktiviteter.Böckema förvarades till storsta delen i grupp-
-et.Vad som fanns i boTmäg ute i bol\-~.urrmet var några l~yllmeter
clcönlitteratur~~et fanns ocksa tidningar och tidskrifter och serieböclcer.'Fritfdsledarria
och 13rarbibliotekarien skötte utlhing av
bÖcker.hnslag till bokinköp under 1980 har varit 14100 lm (aizlk-
ing: 21 :r0 kr/elev,referenslitteratur
. : 130 kr/klass,
Slcolanc bokrum blir bibliotek
Under sommaren har ~kolcui genorngat t en ombyggmad invhdigt o
och nlekredskapn Bas flyttats ned till stora centralkapprunimet.
Dtir har även byggts upp en cafeteria för eleverna,Man har oclcs&
p&börjat en liemnunsor~;anisation,där varje Iclass har sitt eget iclassrum.Bo3i;mme.t
har alltsa blivit ti1l~:iizgligt fijr bfbliotelcsver1;sanil1et.En
och annzn konferens konuiier att aga. ruin dar oe!:s&.
Rwmct fcan även clilvc2ndas som utställningslokal och s tucliem fiir
lärare med elev&mpper,Saintidigt som skolans inre ombyggnad pi%-
gick,p&började jag ocii 1ärarbiblioteIcarion en danering av biblio-
tekslokalen,innfattande inredning,berakning av hyllbehov och
förvarin~ssystem för olika ty-per av materialavi har flyttat 1st
alla böcker frh grupprummet och placerat dem i hyllor som ta.glts
frcm andra institutioner p& skolan.Inreclningen till bibliotelc,
såsom liyllor, bord etc.finns och behiiver inte köpas in.DeWa
skaffades nar skolan byggdesovi har ställt upp alla böcker i
bokstavsordning och efter SAB systenetoAlla böcker och kort har
gåtts igenom.Vi har upprstta% och kompletterat litteraturlistor.
Katalogen %r inte komplett .Kort saknas till iliånga böcker, Vi har
börjat att katalogisera och skall göra den alfabetiska katalogen
fullständig:~en systematiska katalogen är inte tipprattad,I m&
av tid kanske vi hinner stoppa den ocksg.
Nuvarande biblioteksmz$iner Iäs&re t 1 980-8 1
Under hös ten och varen 1980/81 fungerar bibliotelce t som Tö1 jande :
Iärarbibliotekc?.rien och den Lj~.stgör,uide jourlclassen sIröter biblio-

5
teket.Man har tippet varje dag mellan s20- 11 30,~tl&ing bygger p&
sj~lvbetjhingo-tagaren fyller själv i en Iåneblanlcett och stickes
denna i en plastficka .som placeras p& bokens plats i hyilan.At;er-
länmad bok lgggs f en I&da.L&rarbibliotekarien satter sedan tillbaka
boken och makulerar I%rieblanketten.Blankettema samlas och ger
underlag för statistik av utlhingsfrekvensen.L&netiden %r inte
begränsad till nagon tid p& grund av den fria lasningen i klasserna.
St#&-ing och bolcuppsStt.~ring sköter jourl~lassen.Nästan alla böcker
lcöps frh Bibliotekstj~st.InkÖpsr~tinerna slcöts genon Hultsfreds
bolchandel och tillsynsläraren p& sko1an;~rvalet görs av larar-
bibliotekarien via sambindnings2istorna i samrad med lararama.
Skönlitteratur 7-52? volymer
Skönlitteratur 1263 titlar
Faclclit teratur 727 volper
Facklitteratur 694 t>+ lar
Totalt 2250 volymer
Totalt 1957 fittlar
UtlZm (1980) 1115 volymer
Reservation för levermser av nyinköpt litteratw,som inte Itommit,
kan göras vid detta tillfalle,nar de* galler bokbesthdets tillför-
1itlighet.Eftersom statistik ej fnrts regelbundet finns det inget
at6 jainföra medivi har gatt igenorir hela bokbesthdet och 1;oilunit
fran till detta.0rsaken till att fac!rbo3:,bestbclet Yr s& litet beror
p& att An7;iSpen lagte p& skönlitteratur.l\.I,ul has plaxxr p5 att flytta
faclcböcl.ror fr& de enskilda institutioner till bibl-ioteI;.ct ,De31
största och mest vzlförsedda institutionen ar SO-institutionen,
(inst. för saniE12illsorienterande men :historia, ~~zmhallskiuzslcap,
religion och geografi).31&nga böcker finns i dubbelexemplar och Iran
mycket väl placeras i biblioteket,Scunarbete mellm institutionernn
och bibliotelcet,när det gäller bokinkrlip,förekomnier redan nu,
speciellt vid inköp av böcker av uppslagskardctar;

Intervju med akolana lednimg,lärarbibliot&&riea orrh med en svensklärare,
.Skolans atid&ektor:
tidh hr ek torn ~jorde ea tillbakabliok i akolans bihliotekahiatoria.~r 1976
tillsattes en bibliotekskonmitt6 där rian fiirealbg att bokrammet enbart skalle
fnnere som bibliotek.li.ler S& blev inte fallet.Bokrtamet blev ett uppehRlla-
nirn för eleverna.Rftersoni man hade planer p& att bygga ett wtt komun-
bibllotek,integrerat med gypuaaaibiblioteke.t;,akulle det bli onödi&b'att ha
ett bibliotek p& Alb&rksakolmd)et planerrrde kommunbiblioteket blev alltah
ett hinder för a%* det skaille bli ett rent bibliotek i bokmeii p& akolan.
~idningar(veekotidningar, serier, dagstidningar eto)enskaffedaa.fiitidslbdare
fick ansvar far rummet .För att ffi i&ng en aR kallad biblioteksverksaiEihet
i liten skala flyttada man at all sköniitter&tuun fr&n svenskins%i%4i4ionen
t il1 bokrumet. N&a Tir bibliotek~komitt8en gjorde en resa fiir att anskaffa
yi,terli@re böcker,frAmst skönlitteratur,som placerades i bokrummet.Lii,rar-
bibliotekarie tillsatteqpå hiavudlhrarnas inr&dan,Man fick ett upprustnings-
bidrag på 25000 kronor .hen facklittercttur inköptes.Trots detta blev det
inte enbart bibliotek i bokmmet.Det har fram till h t l980 fungerat som
kombinekat bibliotek och clppehillsrum,dFir am Sven spelade spel och lyssnade
p& msik mr.ir.Vid höstteeminens början hade dlet,:n&tts.Bokrumme.l;et hade blivit.
biblio4iek enbart,Skolans lealning hoppas nu att biblioteket komrner att utveckIas
och fërbättras geinom att skolan f&r en. fackuthjbldnd bibliotekarie pi halvtid.
klan kan d& utöka öppeth&llandet till hela s$;tzlol+igen.Reda.n nu kan man sidnja
elevernas och l%rarrasutillfredsstiillelse md det nya b5bliateket.
BfbE&~teket fungerar bra efter omb~~gqaden.?Ueverna är eldn at* bokrummet
blivit ett bibliotek.Med lite hjälp skKter eleverna en stor del av ordnin-n
i biblioteket.Ribliot&ket &r öppet varje förrniadag till klockan 11.30.
Eleverna vill att det skall vara öppet hela skoldagen. *An och med h t 1981
kommer de?, att vara öppet hela daen.
En svensklärs~e(s~ecical1ärare):
"Äntli~n hm det hänt &got sed bokrummet."
lian ho~pas att biblioteket skhl1 bli till pd hjälp for lasträning i svenska.
7iw km skicka elever dib,plocka ut böcker till klassbiblj.oteket,grupparbeta
där m.m,

Framtida projekt
Vad som star först p& programmet i IIultsfreds kommun nar det
gäller biblioteksverksamheten är ett nytt Iiuvudbibliotek.
Efter mhga turer i beslutsprocessen har Bo~rlunctyrelsen enats
om att bygga bibXiote3ret.Det Icommer att bli ett kombinerat
kommun- och a~asiebibliotelr.3Enligt de iirsprun~liga ritnin{:nrna
blir golvytan 1 695 12:vm, d5 även kSllarlolcalerna inrälmade. ICoct-
naden beralmas till 10 mil joner kronor .Nuvarande IzttvuClbiblio tek
har en golvyta p& 280 !~i~i,vilke t ar mycket ~tillfredaställ~zncle ,
Gymnasiebiblioteket ar inte godlcht med avseende p& loltalens .
storielc.Znligt g:i17anGe normer ar den för liten och för trhg.
Det finns bapi>ast utrme fiir varesig fler buclcer eller sludie-
platser för e7evema.Clrolan har ca.6I;O elever.S& nu hoppas man
att det skall bli mycket bättre b&de för'%c~~~~nwbib~ioteke'k och
gymnasiebiblioteke t.
Ytterligare ett projekt ar p& &ng.Bums h&ller p& att införas .Katalogen
konmer att laggas p& data.Huvndbiblioteket, alla fili&lkr;ggnnasieskolan
och ALh-icksskolan kommer att f& denna katalogen.
o Si harpampig blir bibliotekets fiad åt Stålhagsgatan.
Biblioteket klart f ör
byggstart nästa år
*

Bibliotek i skolan : sju inlägg om nutid och framtid / Biblio-
tekstj&st. - Lund, 1975. - 118 s. - (~iblioteksdebatt 7)
Läroplan för grundskolan / Skolövers tyrelsen, - Stockhol~i, 1962. -
475 s. - kolöv överstyrelsens skriftserie 60)
för t;n:xds!;olan r allmm del / Ckolövers-L;yrelscn. -
Stoct~toim, 1969. - 224 so
- 1qCc r".r~ läroplm för grtuidskolan r inledning ;.:i51 och riktlinjer
/ utF2irdade av regeringen den 14 febrruari 1380. -
Stocj~ioiin, 1g80, - 63 s,
Nobel Bgnes : Boken i skolan t en analys med särski.ld inrikt-
ning p& bibliotelcets funktion i gruridskolan / Ames Nobel. -
Uppsala, 1979. - 154 s, : ill. - (~~~s.Stud.3duc.10)

HULTSFREDS
KOMMUN

O
+'-rid id '
a d ( d 3
PIP +J O
k.d G al
:oscr:>

,y"&
. .
En presentation av slcolan (~lbäcksskolan)
si*/*2k
4
r T 4
kl)
' &?cd$w&n
T
- Svens Lb
min&
I
4

h..
T '. t-i.'-{ ' :
Iii I...
. ...,.....-

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2012