Tidning - SCA

sca.com

Tidning - SCA

yg ienfaktorn


Innehåll Nº 2 2008


6


20

26

30

16








Vad är smutsigast: Tangentbordet eller toalettsitsen?

Säljer en butik mer om kunderna går motsols?

Svaren finns på Shape Up-sidorna.


Bristande hygien är ett stort hot mot hälsan i såväl

tillväxtländerna som i västländerna. I Sverige

dör fler av dålig hygien än av olyckor i trafiken.


Ryssar vill ha lyx även på toaletten, barn lämnar

blöjåren allt senare och Europa blir bättre på att ta

hand om det växande sopberget.


SCAs nye vd Jan Johansson ska med sin nya

organisation fokusera på att växa inom hygienprodukter.


Den kanadesiska contortatallen trivs i de svenska

skogarna och har flera fördelar framför den

svenska furan.


Aktieägarna fick ett träd med sig hem från årets

stämma och Liberos vårkollektion har inspirerats

av 1970-talet.


Möbler i wellpapp sparar inte bara träd och

minskar koldioxidutsläppen – de kan vara riktigt

vackra också.


SCA ökade vinsten under det första kvartalet.


tangentbord hade så

många bakterier att det fanns risk för

matförgiftning. Det framkom i en

undersökning från University College

London Hospital. Tidigare undersökningar

har visat att tangentbord på

kontor i snitt innehåller 400 gånger

fl er bakterier än toalettsitsen. Boven i

Lyx

dramat är framför allt när datoranvändarna

äter lunch vid skrivbordet.

Matresterna sätter sig i tangentbordet

och blir hem för miljontals bakterier.
















Visste du att du måste fatta minst tio

beslut när du ska köpa toalettpapper?

Ska du till exempel ha enlags-, tvålags-,

trelags- eller kanske till och med fyrlagspapper?

Olika förpackningar har

olika antal rullar och olika långa rullar.

För att inte tala om alla olika mönster

som fi nns. Dessutom skiljer sig kvaliteten

en hel del mellan olika märken. De

fl esta vill inte ha alltför strävt papper,

men å andra sidan får det inte vara så

mjukt att det går sönder när det blir

blött och det får heller inte ludda av sig.

– Att jämföra trelagspapper med en-

lagspapper är inte relevant, säger Annette

Storm Hanssen på SCA Tissue Europe.

Det är två helt olika produkter!

Längden mellan olika toalettpappersmärken

kan variera stort, från

under 20 meter till över 60 meter. Så

att köpa billigt kan bli dyrt i längden.

Under ett helt liv lägger en genomsnittsperson

i Europa ner 2 500 euro på

toalettpapper.


Längre och tyngre

för miljöns skull















Den ryska detaljhandeln fortsätter att växa och omsatte förra året

cirka 100 miljarder euro. Störst på marknaden är nu ryska X5, med

drygt 5 procent av marknaden. Tyska Metro är näst störst och har

lyckats kapa åt sig nästan 5 procent av den ryska detaljhandeln sedan

etableringen år 2000, enligt den ryska webbtidningen Kommersant.










De flesta känner säkert till att doften

från nybakat bröd ökar köplusten när vi är

i livsmedelsbutiken. Men det finns många

andra knep för att få oss att konsumera

mer. Till exempel ökar köpen av dagligvaror

om kunden går motsols i butiken istället

för medsols. Förklaringen är att det är

lättare för högerhänta. Likaså handlar vi

mer till en blå bakgrund än en röd, slår

forskaren och författaren Jens Nordfält

fast i den prisbelönta boken "Marknadsföring

i butik”, enligt Dagens Nyheter.

Han visar också att stora prisskyltar får

oss att tro att priset är lågt, en effekt som

blir ännu mer påtaglig om skylten är belyst

med lysrör. Eftersom 80 procent av köpbesluten

tas på plats i butiken, har också

varornas placering stor betydelse. Välkänt

är att basvaror som bröd och mjölk ska

placeras långt ifrån varandra. Var i hyllan

varan finns är också viktigt. En placering i

hörnet istället för mitt i en lång hyllrad kan

öka försäljningen med så mycket som 400

procent, enligt Nordfälts undersökning.


Brister i hygien upplevs som ett stort problem

i västvärlden och tillväxtekonomierna.

Det visar en hygienundersökning från United

Minds bland 5 000 personer i sex västländer

samt Kina, Ryssland och Mexiko.


hygienfrågan är av stort

intresse för hela världen.

På sina håll handlar det

om liv och död, medan

det för andra mer är

en fråga om livskvalitet.

För att få veta mer om

matiskt. Hälften av svenskarna oroar

sig aldrig över sjukdomsrisken i samband

med hygien och endast 5 procent

gör det regelbundet. Men även i Sverige,

det land där den upplevda hygienrisken

är minst, dör enligt vissa beräkningar

fl er av bristande hygien än av olyckor i

folks vanor och attityder om hygien har trafi ken. Det största problemet är här

SCA låtit göra en undersökning i nio län- bristande handhygien inom vården.

der. Undersökningen visar att tre fjärde- – Grova uppskattningar säger att undelar

av de tillfrågade oroas ibland, ofta gefär 10 procent av alla patienter som

eller alltid för att de ska bli sjuka på grund läggs in drabbas av vårdrelaterade in-

av bristande hygien. Mest orolig är man i fektioner. Av dem hade kanske 20–30

Mexiko. Nästan alla (93 procent) oroar procent varit möjliga att förhindra, till

sig någon gång över den hygienrelaterade exempel genom bättre handhygien, sä-

sjukdomsrisken. En femtedel av mexikager Jonas Bonnedahl, hygienöverläkare

nerna bär på en ständig rädsla för att bli vid Länssjukhuset i Kalmar.

sjuka på grund av bristande hygien. Bristande handhygien på toaletten

Sverige är det land där hygien och upplevs som den enskilt största hälso-

sjukdomar upplevs som minst problefaran, enligt undersökningen. Därefter


NÄSTAN EN

TREDJEDEL AV

KINESERNA

AVSTÅR OFTA

FRÅNATT ÄTA

MIDDAG HOS

BEKANTA

PÅ GRUND AV

HYGIENSKÄL.

följer bristande handhygien vid måltider,

felaktig hantering av livsmedel vid

matlagning och smittorisken i kontakten

med andra människor.

Hur är det då med handhygienen i

de olika länderna? Ganska bra, enligt

undersökningen – i alla fall i samband

med toalettbesök. 95 procent uppger

att de tvättar händerna när de är på toaletten.

Före måltider tvättar 83 procent

händerna, svenskar avviker med endast

drygt hälften. I andra situationer varierar

handhygienen kraftigt mellan de

undersökta länderna. Till exempel är

det i Kina och Mexiko vanligt att tvätta

händerna efter att ha hanterat pengar.

Och i Ryssland tvättar nio av tio händerna

när man kommer hem.

Det fi nns också skillnader i hur man

upplever hälsorisker mellan de olika


länderna: Nästan åtta av tio mexikaner

upplever dålig hygien vid matlagning

och måltider som ett av de största

problemen. Mexikanerna är dessutom

de som i störst utsträckning upplever

hygienrisker med att inte duscha/bada

tillräckligt ofta. Ryssar och kineser utmärker

sig genom att de ser större faror

i kontakter med djur än genomsnittet.

visar att rädslan

för dålig hygien påverkar människors beteende

i vardagen. Mest påtagligt är detta

vid besök på offentliga toaletter, mer än

hälften avstår från att använda offentliga

toaletter. Bland kvinnor är den siffran hela

70 procent. Men även i andra situationer

hämmar hygienoron: Nästan en tredjedel

av kineserna avstår ofta från att äta middag

hos bekanta på grund av hygienskäl.

Var tredje amerikan och kines avstår från

att åka kommunalt av samma skäl.

I stort sett alla tillfrågade i undersökningen

tänker mest på hygien och renlighet

i samband med att de besöker offentliga

toaletter. Många funderar också

på hygienen i samband med restaurangbesök,

när de måste röra ytor i offentliga

utrymmen och vid besök på badhus. En

tredjedel oroar sig ofta för att bli smittade

av sina kollegor på arbetsplatsen.

När det gäller den personliga hygienen

visar undersökningen att det vanligaste är

att duscha eller bada en gång om dagen.

Mexiko och Australien har mest frekventa

duschare, medan hälften av kineserna

duschar max två gånger i veckan.

Majoriteten ägnar mellan tio minuter

och en halvtimme åt sin morgontoalett

varje dag, men med stora kulturella

skillnader. Svenskar och kineser klarar

sig på mindre än tio minuter, medan

mexikaner gärna dröjer sig kvar i badrummet

längre än en halvtimme.

Trots den pågående miljö- och klimatdebatten

är det inte ens hälften som anger

att miljöpåverkan är avgörande för beslutet

när de köper hygienprodukter som bindor,

tvål och papper. Svenskar och ryssar

är de som tar minst hänsyn till miljöaspekterna

och som ändrat sitt beteende i minst

utsträckning. Fransmän, mexikaner och

kineser har däremot ändrat sitt beteende i

hög grad sedan debatten tog fart.













När det gäller tabubelagda ämnen finns

stora kulturella skillnader. Nästan en

femtedel av fransmännen kan inte tänka

sig att prata om sin hårvård med någon

annan, medan det totalt sett bara är fyra

procent av de utfrågade som inte vill det.

I Mexiko tycker nästan hälften att det är

pinsamt att prata om sin fothygien och i

Kina anses det mycket genant att tala om

kroppsbehåring.

Skillnader mellan könen förekommer

också. Medan kvinnor tycker att det är

känsligare att tala om inkontinens än män

så tycker männen att det är jobbigare att

tala om menstruation. Närmare hälften av

männen tycker också att det är obehagligt

att behöva handla bindor och tamponger.

De flesta tillfrågade, 85 procent, kan ändå

tänka sig att prata med sin partner om

olika hygienfrågor, medan bara 9 procent

kan tänka sig att tala med främlingar och

nya bekantskaper om detta.


Att vissa hygienrelaterade ämnen är

tabubelagda ställer till stora problem,

inte minst för kvinnor i olika delar av

världen. Många kvinnor hindras att gå i

skolan eller arbeta de dagar som de har

menstruation på grund av bristande tillgång

till mensskydd, vilket bland annat

bottnar i en rädsla för att tala om ämnet.







När det gäller vad som uppskattas som

rent och fräscht hos kvinnor tycker både

kvinnor och män att rakning av benen är

viktigast. Därnäst kommer användning

av parfym och smycken, att ha långt hår,

undvika smink, sätta upp håret och använda

hudkräm. Kraven är högst på ryska

kvinnor. Där är det fl est som uppskattar

I MEXICO

TYCKER NÄS-

TAN HÄLFTEN

ATT DET ÄR

PINSAMT ATT

PRATA OM SIN

FOTHYGIEN.

när kvinnor rakar benen, bär smycken

och sminkar sig. Frankrike och Mexiko

föredrar parfymerade kvinnor, medan

svenskarna gillar naturlig doft.

I Kina och Tyskland tycker en fjärdedel

att benen kan få förbli lurviga. Männen

å sin sida ska helst klippa hår och

naglar, raka sig samt undvika krämer

och smycken.

I Mexiko uppskattas parfymerade

män, medan majoriteten i Kina tycker

att de hellre kan hoppa över parfymen.

I Mexiko gillar man ett välskött skägg

och i Kina föredrar man renrakat. Tyskar

och amerikaner uppskattar långt hår

och ryssar tycker att det är trevligt med

längre välskötta naglar även hos män.


1





3









5


2




4





6




SCA höjer kunskapen

kring hygien





undersökningen handlar om upplevd

hygien och presenteras i artikeln här intill.

– Vi har länge arbetat med att höja kunskapsnivån

inom SCAs produktkategorier och varumärken.

De undersökningar vi nu genomför tar ett

samlat hygiengrepp utifrån en rad olika dimensioner,

säger Bodil Eriksson, kommunikations-

direktör för SCA.

Många frågor som rör hygien är starkt tabubelagda. Tystnad

och okunskap gör livet kortare och besvärligare att leva för många

människor i världen.

– För SCA som en av världens största tillverkare av hygienprodukter

fi nns både ett mänskligt och ett affärsmässigt skäl att hygienfrågor

uppmärksammas och diskuteras, säger Bodil Eriksson.

Resultaten från undersökningarna och andra initiativ på hygienområdet

kommer att visas på SCAs webbplats och i olika event.

är att öka tillväxttakten på hygienområdet.

Speciellt i utvecklingsländerna fi nns en stor potential i och med

att användningen av hygienprodukter fortfarande är mycket låg

och att den disponibla inkomsten stiger i många av länderna. En

annan trend som talar för en ökad användning av hygienprodukter

är den åldrande befolkningen.

– Människor som lämnar fattigdom börjar nästan omedelbart

att prioritera den personliga hygienen. Bara i Indien lämnar nu ungefär

430 miljoner människor fattigdomsstadiet och utvecklingen

i Kina och Sydamerika är likadan, berättar Bodil Eriksson.

I Mexiko har SCA



















redan utvecklat mensskydd

för en målgrupp

som inte är så köpstark.

Dels har det

handlat om att göra

enkla produkter som

kan säljas till lågt pris,

dels att göra produkterna

lättillgängliga.

– Produkterna säljs

i mycket små butiker

i avlägsna byar. På

vissa ställen säljer vi

dem i en-pack, och de

mindre förpackningarna

ökar tillgängligheten,

säger Bodil

Eriksson.


Vilka gäster har du?

Att driva restaurang handlar om att ta väl hand om sina gäster.

Att ge dem en positiv upplevelse som gör att de trivs och

kommer tillbaka.

Berätta för oss vilka gäster du har så talar vi om hur du kan

förbättra helhetsupplevelsen för dem. Och samtidigt spara

tid och pengar med Tork System i restaurangen, köket

och era hygienutrymmen.

Tork System – Vilka gäster du än har!

Kontakta oss eller din grossist för mer information.

SCA TISSUE EUROPE AFH, Tel 031-746 00 00, www.tork.se

Tork ® is a registered trademark owned by the company SCA Tissue Europe.

Tork servettdispenser ger gästerna tillgång

till rena och mjuka servetter. Behållaren är

lätt att fylla på, ger en minskad förbrukning

och enkel att hålla ren, vilket underlättar

personalens arbete.


Jack Sim från Singapore är mannen som vill ge

toaletter status och bryta tabut kring att tala om

kiss och bajs. För att förbättra den sanitära

situationen i världen grundade han World Toilet

Organization, WTO, för sju år sedan.

Världstoalettorganisation och

loggan i form av en toasits får nog många

att dra på munnen. Men det har Jack Sim

inget emot. Tvärtom. Han ser humor som

ett effektivt vapen för att få människor

att våga tala om toaletter, kiss och bajs.

För om man ska kunna göra något åt den

sanitära situationen måste man också

kunna tala klarspråk.

– En annan nyckel till framgång är

att öka statusen av att ha bra toaletter

och därmed efterfrågan. Det är mycket

mer effektivt än att bara upplysa om

rena hälsovinster, menar Jack Sim.

Hans mål är att människor ska vilja

satsa på bra toaletter på samma sätt

som de vill ha en tv eller mobiltelefon

om de får mer pengar att röra sig med.


– Vi försöker påverka synen på toaletter

i olika delar i världen så att det ska anses

som lågstatus att inte ha en. Då blir det

fl er som vill prioritera detta, säger Jack

Sim.

Hans intresse för toaletter började för

drygt tio år sedan. Då läste han en artikel

där Singapores förra premiärminister

Goh Chok Tong menade att skicket på ett

lands offentliga toaletter kan användas

som måttstock för landets sociala utvecklingsnivå.

– Eftersom toaletterna här i Singapore

var i uselt skick beslöt jag mig för

att göra något åt det och bildade The

Restroom Association of Singapore,

berättar Jack Sim.

I samband med uppstädningen av de


Jack Sim från Singapore är mannen som vill ge

toaletter status och bryta tabut kring att tala om

kiss och bajs. För att förbättra den sanitära

situationen i världen grundade han World Toilet

Organization, WTO, för sju år sedan.

Världstoalettorganisation och

loggan i form av en toasits får nog många

att dra på munnen. Men det har Jack Sim

inget emot. Tvärtom. Han ser humor som

ett effektivt vapen för att få människor

att våga tala om toaletter, kiss och bajs.

För om man ska kunna göra något åt den

sanitära situationen måste man också

kunna tala klarspråk.

– En annan nyckel till framgång är

att öka statusen av att ha bra toaletter

och därmed efterfrågan. Det är mycket

mer effektivt än att bara upplysa om

rena hälsovinster, menar Jack Sim.

Hans mål är att människor ska vilja

satsa på bra toaletter på samma sätt

som de vill ha en tv eller mobiltelefon

om de får mer pengar att röra sig med.


– Vi försöker påverka synen på toaletter

i olika delar i världen så att det ska anses

som lågstatus att inte ha en. Då blir det

fl er som vill prioritera detta, säger Jack

Sim.

Hans intresse för toaletter började för

drygt tio år sedan. Då läste han en artikel

där Singapores förra premiärminister

Goh Chok Tong menade att skicket på ett

lands offentliga toaletter kan användas

som måttstock för landets sociala utvecklingsnivå.

– Eftersom toaletterna här i Singapore

var i uselt skick beslöt jag mig för

att göra något åt det och bildade The

Restroom Association of Singapore,

berättar Jack Sim.

I samband med uppstädningen av de


singalesiska toaletterna upptäckte han

att det fanns ytterligare 15 toalettorganisationer

i världen, men ingen paraplyorganisation.

– Därför grundade jag World Toilet

Organization för att kunna samla och

sprida kunskap. Behovet är enormt. I en

värld där 40 procent av befolkningen inte

har tillgång till toaletter och miljontals

människor dör på grund av detta är det

dags att vi börjar agera, säger Jack Sim.

Sedan starten av WTO år 2001 har

antalet medlemsländer växt till 46 och

ett hundratal organisationer och myndigheter

på olika nivåer är inblandade.

Ett college har startats och varje år hålls

ett stormöte i något av medlemsländerna

för att diskutera, visa tekniska och praktiska

lösningar, sprida goda exempel och

ta fram konkreta handlingsplaner.

– För att det ska bli handling och inte

bara en massa prat håller vi workshops

i stället för föreläsningar. Arbetsgrupperna

är sammansatta så att alla kompetenser

och möjlighet till beslutsfattande

finns, säger Jack Sim.

att medvetenheten kring

den sanitära situationens betydelse ökat

oerhört, inte minst i Asien. Därför har

det också börjat hända saker. Ett exempel

är Kina där Peking satsat 100 miljoner

US-dollar på att bygga 4 000 förstklassiga

toaletter inför OS i år.

– Det har spridit sig till andra delar

av Kina. I Shanghai började man rusta

upp toaletterna vilket gett en mängd

nya offentliga toaletter för till exempel

taxichaufförer, i affärscenter och för

allmänt bruk, berättar Jack.

exempel är indiska

Sulabh International som byggt ett stort

antal offentliga toaletter som nu drivs

och sköts av kastlösa. Resultatet har inte

bara blivit förbättrad sanitet utan också

att kastsystemet kunnat brytas genom

att de kastlösa fått förbättrade villkor,

tjänar mer pengar och kan skicka sina

barn till skolan.

– Det går inte att bara förlita sig på donationer.

Därför är det ett jättebra exempel på

hur den sanitära utvecklingen kan ske på

affärsmässiga grunder, säger Jack Sim.






För att få välstånd och ekonomisk

utveckling i ett land krävs tillgång till

dugliga toaletter. Många länder förlorar

oerhörda summor på att människor

varje dag måste köa till ett fåtal offentliga

toaletter eller leta upp en avskild

plats för att uträtta sina behov. Världshälsoorganisationen,

WHO, har beräknat

att investeringar i förbättrad sanitet

kan spara en halvtimme per dag för personer

med dålig tillgång till sanitet. För

ett hushåll med sex personer innebär det

21 timmar per vecka som istället kan

ägnas åt arbete eller studier.

Investeringar i förbättrad sanitet ger

också flera andra ekonomiska vinster.

I dagsläget orsakar dålig sanitet en rad

olika diarrésjukdomar i utvecklingsländerna.

Bättre sanitet minskar både sjukvårdskostnader

och kostnader för förlorad

arbetstid. Dessutom lär sig friska

barn mer i skolan och bidrar på sikt till

en höjd kompetensnivå i landet.

För kvinnor är det speciellt viktigt med

förbättrad sanitet. Många flickor slutar

skolan när de får sin menstruation eftersom

de saknar tillgång till bra toaletter.

Likaså måste många kvinnor stanna hemma

från sina arbetsplatser under menstruationen

när toaletter saknas.


Libresse bindor ser olika ut fram och bak. Eftersom de är formade efter din kropp blir de både

säkrare och bekvämare. Läs mer på www.libresse.se FEEL SECURE. WEAR LIBRESSE. RESSE. RESSE


För de shoppingglada ryssarna

omfattar den pågående

kärlekshistorien med kända

och starka varumärken

även vardagens mer oglamorösa

områden. När ryska

konsumenter idag väljer

toalettpapper ska det vara rätt

märke på rullen.

e

fter årtionden med partior- Den ryska marknaden för mjukpapganet

Pravda som främsta per växer med 9 procent årligen, SCAs

sällskap på toaletten, är rys- varumärke Zewa är marknadsledande

sarna på väg att upptäcka en lyx många med över 30 procent räknat i värde.

västliga konsumenter tar för givet – det – I Ryssland är det varumärken som

mjuka toalettpappret.

gäller, jämfört med de mogna markna-

Och det ska vara rätt märke på rullen: derna i väst är andelen egna varumär-

– För en växande grupp ryska konsuken i Ryssland mycket låg, konstaterar

menter är varumärket avgörande, även Ingolf Braun. Den region han ansvarar

när de väljer vardagliga varor som toa- för kan idag delas upp i två delar:

lettpapper, berättar Ingolf Braun, chef Dels länder som Ungern och Tjeckien

för SCA Consumer Tissue Region East som alltmer närmar sig västliga konsum-

och fortsätter:

tionsmönster och papperskonsumtion.

– De som har pengar köper dyrare Dels länder som Ryssland och Rumäni-

och bättre varumärken som vårt Zewa, en, som fortfarande är en bit ifrån väster-

som uppfattas som ett västerländskt valändska nivåer. Historiskt är den ryska

rumärke. Något som i de fl esta ryssars konsumtionen av mjukpapper låg, även

ögon borgar för kvalitet.

om hänsyn tas till en lägre köpkraft.


Idag konsumerar medel-Olga 1,4 kilo

mjukpapper per år, att jämföra med grannarna

i Ungern som gör av med i snitt 8

kilo per år. För att inte nämna USA med

en snittförbrukning på 21 kilo.

Samtidigt berättar den här typen av

statistik inte hela sanningen. Den ryska

ekonomiska boomen, i stor utsträckning

baserad på försäljning av gas och

olja, är extremt ojämnt fördelad.

Den växande andelen rysk medelklass

med pengar att spendera återfi

nns främst i de större städerna som St

Petersburg och Moskva. Samt i ryska

”Klondykestäder” som växt upp kring

gas och oljefyndigheterna.

– Konsumtionen av mjukpapper i

Moskva är i snitt ca 8 kilo per år, vilket är

i nivå med Ungern, säger Ingolf Braun.

På hemmaplan återspeglas förtjusningen

i lyx och status även i valet av

toalettpapper.

– I jämförelse med våra andra marknader

så är ryssarna väldigt förtjusta i olika

typer av lyx, i synnerhet färgat och parfymerat

papper, berättar Ingolf Braun.

arenan har

Ryssland under Putin återfunnit några

av Sovjettidens nationalistiska tankar.

Men i affärshyllorna råder total avspänning

i förhållande till utländska infl uenser

och produkter.

– Jag arbetade tidigare i Kina under

tre år och där fanns en tydlig trend till

förmån för inhemska varumärken. Det

märks inte alls i Ryssland på samma

sätt. Men då håller de inhemska kinesiska

tillverkarna högre kvalitet, säger

Ingolf Braun.

Den snabba tillväxten i Ryssland har

stundtals skapat kapacitetsproblem

för SCA och för två år sedan slöts avtal

om en investering i en ny fabrik i Sovetsk,

söder om Moskva. När den nya

anläggningen når full kapacitet, från

april 2009, kommer den att ha en årlig

kapacitet på 30 000 ton.

Den ekonomiska boom som driver försäljningen

av konsumtionsvaror, skapar

också nya utmaningar för tillverkarna.

Fulla orderböcker hos ryska byggfi rmor

driver upp kostnaderna vid nyinvesteringar.

andra strategiskt viktiga

områden sticker priserna iväg. I bjärt konstrast

till kollegorna i Västeuropa och

USA, har ryska tv-direktörer goda tider.

– Priset på tv-annonsering steg förra

året med 75 procent. Och året innan

med 40 procent, berättar Peter Steiner,

SCA Consumer Tissue Region East.

– Samtidigt är tv-annonser vår främsta

kanal mot konsument och avgörande

för varumärket.

Istället för att luta sig tillbaka och njuta

av den snabba tillväxten, blickar både

Peter Steiner och Ingolf Braun otåligt

mot nya lockande marknader i regionen.

– Både Kazakstan och Ukraina är intressanta,

säger Ingolf Braun.


Klara, färdiga, gå…







innan engångsblöjorna

kom, sattes barnen på pottan redan vid sex

månaders ålder. På 1980-talet var många

barn torra vid tre års ålder. I dag är västvärldens

barn vanligen runt fyra år innan

de kan sköta sin egen toalett och vara helt

utan blöja dagtid. En orsak anses dagens

supereffektiva blöjor vara, som suger upp

all vätska och lämnar ytskiktet torrt. Blöjan

blir helt enkelt inte tillräckligt obekväm

för barnet som självt inte känner något behov

av att bli av med en full blöja.

– Det är inte studerat hur barn i exempelvis

fyraårsåldern påverkas av att

ha blöja, men jag kan inte tänka mig att

barnet tycker att det är roligt. Blöja är så

starkt förknippat med att inte ha kontroll

och att vara bebis, säger Anna-Lena

Hellström, uroterapeut och lektor vid

Göteborgs universitet.

ett känsligt kapitel

som lätt störs av förändringar i barnets

dagliga liv.

– När barnet börjar på förskola, när

mamma eller pappa börjar jobba igen eller

när ett nytt syskon kommer till världen

kan blöjan återigen kännas tryggare än

pottan, säger Anna-Lena Hellström.

Därför kan det vara bra om potträningen

inte startar när större förändringar

sker i familjen.

Frågan är om det fi nns en idealisk ålder

för barnet att lämna blöjan. Än har forskarna

inte hittat någon särskild ”pottgen”

som ger svar den frågan, men det fi nns

fl era väl underbyggda hypoteser.

Tyska forskare har kommit fram till

att blöjbarn i genomsnitt blir torra dagtid

vid 28 månaders ålder och nattetid

vid 33 månaders ålder. Men det fi nns gi-



vetvis stora individuella variationer, runt

20 procent av alla femåringar har inte

full kontroll över blåsa och tarm.

studie har man konstaterat

att alla barn, till och med spädbarn,

är medvetna om att de kissar. Man kunde

också konstatera att många barn vid

18 månaders ålder kan kontrollera sin

blåsa, en period som således kan vara

lämplig för potträning, enligt de svenska

forskarna.


a

ndelen sopor som inte återvinns

eller förbränns är nu

nere på 5–10 procent i Sverige

och fl era andra länder i

norra och mellersta Europa. I de nya

EU-länderna och i fl era länder i Sydeuropa

är förhållandet tyvärr det motsatta

och bara 5–10 procent återvinns, säger

Jan-Olov Sundqvist, avfallsforskare på

IVL Svenska Miljöinstitutet.

I Nordeuropa producerar vi cirka 500

kilo hushållssopor per person och år. I de

nya EU-länderna är siffran något lägre

eftersom konsumtionen också är lägre.

På många håll är emellertid den ekonomiska

tillväxten högre än i väst, vilket

innebär att sopmängden ökar. Det är

ett problem som redan lyfts upp till EUnivå.

– Det pågår mycket aktivitet i EU kring

avfallshantering. De nya EU-länderna

har krav på sig att minska deponering

och öka återvinning. Men Rom byggdes

inte på en dag. Sverige har hållit på och

gnetat ganska länge innan vi kom fram

till där vi är idag. Jag tror att avfallshanteringen

i Europa ser mycket annorlunda

ut om tio år, säger Jan-Olov Sundqvist.

Ett skäl till den effektiva sophante-







ringen i norra Europa är klimatet. Här

fi nns utbyggda fjärrvärmenät på ett helt

annat sätt än på andra håll och förbränning

är ett sätt att värma upp bostäder.

I södra Europa är alternativet att framställa

elektricitet. De ekonomiska incitamenten

är därmed mindre eftersom

det ger stora energiförluster samtidigt

som intäkterna inte blir lika stora.

bedömer att

ekonomiska styrmedel eller sanktioner,

där det blir brottsligt att inte sopsortera,

är den bästa vägen för att få till stånd ett

ändrat beteende.

– Informationen fungerar till en viss

gräns. För att fortsätta därifrån krävs

starkare incitament, säger han.

Jan-Olov Sundqvist pekar på de

dolda kemikalierna i till exempel byggmaterial

eller inbyggd teknik i mobiltelefoner

som de största hoten i dagens

avfallshantering. Exempelvis använder

kemikalieindustrin olika tillsatser i

plast och färg.

– Det gör att vi har en okontrollerad

användning av farliga kemikalier som

fi nns inbyggda i vanliga vardagliga produkter,

säger Jan-Olov Sundqvist.


Jan Johanss on har



k


Med nye vd:n Jan Johansson har sca ökat

takten på konsumentvaruområdet.

En ny organisation ger bättre förutsättningar

för att ta del av den stora tillväxtpotential

som fi nns för hygienprodukter.


onsumentprodukterna syns inte för alla

träd. Så kan lite hårddraget den om inte

eviga, så i alla fall långvariga frågan om

SCAs strategi sammanfattas. Frågans

sprängkraft bottnar i tron att SCA med ett skogsepitet inte

värderas efter förtjänst, att tillväxtmöjligheterna för hygienprodukterna

inte riktigt når fram till fi nansmarknaderna.

Frågan fi ck förnyad kraft när Jan Johansson i november

tillträdde som ny vd för SCA och tidigt deklarerade att SCA

måste förbättra tillväxt och avkastning. I april i år togs ett

första stort steg när SCAs nya organisation infördes, med

syfte att skapa ökat fokus på tillväxt för företagets hygienprodukter

– mjukpapper och personliga hygienprodukter.

– Vi inför en global kategoriorganisation. Det innebär

att besluten om vilka marknader och produkter som ska

satsas på inom hygienområdet tas i koncernledningen. Det

blir ett tydligt globalt strategiskt fokus i prioriteringarna –

det är här som det avgörs om det till exempel är Danmark

eller Kina som ska prioriteras, säger Jan Johansson.

Den nya globala kategoriorganisationen skapas genom

att resurser från de olika affärsområdena koncentreras

till en gemensam organisation under ledning av Gunnar

Johansson, tidigare chef för SCAs affärsgrupp Personliga

Hygienprodukter.

Jan Johansson framhåller att SCA med den nya organisationen

för första gången tydligt markerar att det är inom

hygienområdet som bolagets tillväxt ska ske. Orsaken är

uppenbar, tillväxtpotentialen för hygienprodukter är betydligt

högre. Det gäller inte minst i de så kallade tillväxtekonomierna

Ryssland, Kina och Mexiko.

– Förbättrad hygien är något som kommer tidigt i den

ekonomiska utvecklingen i ett land och i en enskild familj.

Vi måste växa inom det som har störst potential.

Dessutom är hygienområdet mindre konjunkturkänsligt,

hygienprodukter behövs även i dåliga tider, konstaterar

Jan Johansson.

på fl era områden

inom hygien: barnblöjor, mensskydd, inkontinensprodukter

samt mjukpapper för konsumenter och storförbrukare. Två

varumärken, TENA (inkontinensskydd) och Tork (mjukpapper),

omsätter över en miljard euro vardera och Jan Johansson

betonar vikten av att få fram fl er storsäljare.

– Det är en klar trend att många detaljhandelskedjor begränsar

antalet varumärken och därför måste man ha positionen

som nummer ett eller två på marknaden.

Tillväxtmöjligheterna är betydande för hygienprodukter.

Mest tror Jan Johansson på inkontinensprodukter.


” Förbättrad hygien kommer tidigt i den

ekonomiska utvecklingen.”


” För konsumenterna i affären kommer

miljöaspekten att bli allt viktigare.”


– Där är vi världsledande med 26 procent av marknaden.

Och när vi går in i ett nytt land skapar vi i många fall en helt

ny marknad. Även på en utvecklad marknad som den europeiska

finns en potential på 30 procent om man ser till hur

många som egentligen skulle behöva inkontinensskydd.

Till detta kan läggas den demografiska utvecklingen i

västvärlden som kommer att driva marknaden för inkontinensprodukter.

Idag finns knappt 20 miljoner människor

över 80 år i EU. Kring 2050 beräknas 50 miljoner européer

vara äldre än 80 år.

i tillväxtekonomierna som Jan Johansson

ser störst möjligheter. Det handlar om delar av

Latinamerika, Indien/Kina och Östeuropa, inte minst då

Ryssland där SCA nu expanderar med egen produktion

inom mjukpapper och personliga hygienprodukter.

– Ytterligare en marknad jag tror mycket på är Mellanöstern,

ett område där det på flera håll sker en positiv ekonomisk

utveckling, men som inte uppmärksammas på samma

sätt som andra tillväxtområden, säger Jan Johansson.

SCA bildade i slutet av 2007 ett samriskbolag för tillverkning

och försäljning av mensskydd i Mellanöstern

och Egypten.

Men SCAs nya tydliga fokus på hygien reser också en

del frågor. Går det exempelvis att hålla uppe motivation

och tempo i skogs- och förpackningsverksamheten, som

ska koncentrera sig på att generera kassaflöde för hygienverksamhetens

tillväxt?






































– Jag ser inget konstigt i det. I nästan inga företag handlar

det enbart om att gasa i alla delar av verksamheten. Dessutom

är det fint att generera pengar, säger Jan Johansson.

liv i den gamla frågan

om SCAs struktur, varför behålla alla delar när det går en

så tydlig skiljelinje mellan hygienprodukterna och övrig

verksamhet?

– Det som talar för en bibehållen struktur är att de olika

delarna i SCA går lika bra eller bättre än konkurrenterna

och då finns egentligen inga motiv för ett ägarbyte. Emot

talar att SCA på finansmarknaden inte ses som ett konsumentvarubolag

och därför hamnar under skogsanalytikerna,

vilket påverkar värderingen.

Jan Johansson säger att kunskapen om SCA på finansmarknaden

på sina håll fortfarande är begränsad.

– Jag har mött människor i London som känner till våra

starka varumärken men inte att SCA står bakom dem. Det

måste vi ändra på.

Men det finns även andra skäl till att närmare förknippa

varumärket SCA med konsumentvaruprodukterna.

Ett av de viktigaste är den starka miljöprofil som SCA

har. SCA rankades nyligen som ett av världens bästa företag

inom miljö och sociala frågor av det brittiska analysföretaget

Innovest.

– För konsumenterna i affären kommer miljöaspekten

att bli allt viktigare, då behöver de veta vad produkten och

SCA står för, säger Jan Johansson.


Contortatallen är en ny-

komling i de svenska

skogarna. Planteringen

inleddes för bara knappt

40 år sedan och nu

börjar den nya virkesresursen

komma till

användning i produktion

av såväl sågade trävaror

som massa- och pappersprodukter.


på 1960-talet var många

oroade för en framtida

virkesbrist i Sverige. Det

gjorde att skogsbolagen

började snegla efter mer

snabbväxande trädslag

på andra håll i världen. Den kanadensiska

contortatallen hade redan på

1920- och 1930-talen provplanterats

i ett antal mindre bestånd, men nu efterfrågades

en mer systematisk satsning

för att öka den totala produktionen i de

svenska skogarna.

pionjärerna och kom i

gång med contortaodling i stor skala i början

av 1970-talet. Fröerna var noga utvalda

för att passa det svenska klimatet.

− De fl esta tallarna planterades under

slutet av 1970-talet till mitten på 1980-talet.

Sedan dämpades utvecklingen något,

men SCA har fortsatt att plantera under

alla år och det kommer vi att göra även

framöver, säger Åke Westberg, projektdirektör

vid SCA Forest Products.

På sikt kan detta ge stora produktionsökningar.

Contortan växer 40 procent

snabbare än den svenska tallen. Den har




också visat sig stå emot exempelvis älgskador

och svampangrepp bättre.

− Det är alltså fl er contortatallar som

överlever till vuxen ålder jämfört med

svenska tallar, säger Åke Westberg.

Än så länge har dock contortabestånden

i de svenska skogarna inte nått så

långt. Tidigast om ett 30-tal år kommer

de äldsta planteringarna att vara mogna

för slutavverkning. Men gallringen har

redan kommit igång på allvar, och den ger

ett betydande tillskott av ny virkesråvara.

− Nu kommer det ut ungefär 200 000

kubikmeter contortavirke per år från gallringen

i våra skogar. Och den siffran kommer

att stiga upp mot en halv miljon inom

ett decennium, säger Åke Westberg.

contortavirket till stor

del använts för tillverkning av CTMP, en

kemisk termomekanisk massa som utgör

basen i exempelvis kartongmaterial.

− Där har contortan unika egenskaper.

Kartongen blir bulkig, vilket

innebär att man kan sänka kartongens

vikt med bibehållen tjocklek. Detta har

bland annat utnyttjats i mjölkförpackningar,

där man vill ha hög böjstyvhet


Vårt mål är

att 20 procent

av den yta vi

avverkar varje

år ska återplanteras

med

contorta.







så att förpackningarna håller formen

även när de staplas på varandra. Samtidigt

vill man ha så låg vikt som möjligt,

säger Åke Westberg.

att contortans unika

egenskaper beror på att fi brerna ser

annorlunda ut än i den svenska tallen.

Fördelar har även visat sig i fabriksförsök

med blekt sulfatmassa som används för

tillverkning av tissue, det vill säga hushålls-

och toalettpapper och liknande.

− Contortafi bern ger hög styrka redan

vid liten energiinsats i pappersbruket, vilket

bidrar till goda produktegenskaper.

Även för sågade produkter har nykomlingen

i de svenska skogarna visat

sig komma till sin rätt. De grövre stockarna

kommer att användas för sågning

till timmer och vidare förädling till exempelvis

limfog, innerpaneler och annat

synligt trä.

− Vi har också undersökt träets egenskaper

vid impregnering och målning.

Och slutsatsen vi har dragit är att contortan

har samma användningsområden

som både vanlig tall och gran, säger

Åke Westberg.

I vissa fall har contortan till och med

uppvisat bättre egenskaper än de svenska

trädslagen. Eftersom den har vuxit

snabbt är det längre mellan årsringarna,

vilket ger en annorlunda struktur,

och även längre mellan varje kvistvarv,

vilket ger produktionsfördelar.

− Numera vill man oftast inte ha någon

kvist i tak- och golvlister och liknande.

Därför kapar man bort kvisten

och limmar ihop ändarna. Är det då

långt mellan kvistarna blir sågutbytet

bättre, eftersom mindre material går

förlorat, påpekar Åke Westberg.

att dröja 10 till

20 år innan contortaskogarna är så grova

att sågning kommer att vara aktuellt.

Han är övertygad om att den kanadensiska

tallen kommer att få en allt

större roll i såväl pappers- och massafabriker

som sågverk. I dag har SCA cirka

280 000 hektar contorta planterad,

vilket är närmare hälften av den totala

contortaarealen i Sverige.

− Vårt mål är att 20 procent av den

yta vi avverkar varje år ska återplanteras

med contorta, säger Åke Westberg.


Nya vd:ns tal och en gran att ta med sig hem var två

minnesvärda inslag från SCAs årsstämma den 8 april.



ett lätt regn föll över aktieägarna

när de var på väg

mot SCAs årsstämma

en tisdageftermiddag i

april. Stämman hade traditionsenligt

förlagts till Stockholms

universitetsområde. Inne i möteslokalen

Aula Magna möttes de knappt

400 deltagarna av en varm stämning,

fågelkvitter och vårblommor.

aktieägarna

var stort för att höra SCAs nya vd.

Jan Johansson inledde med att

berätta att han redan för 38 år sedan

började sin karriär på SCA – i form

av sommarjobb på SCA i Sundsvall.

Han kommenterade det förbättrade

resultatet som framför allt har sin

bakgrund i höjda priser.

Både styrelseordförande Sverker

Martin-Löf och Jan Johansson

nämnde Procter & Gam ble- affären

som en av de viktigaste händelserna

under 2007.

Jan Johansson talade också om

hållbar utveckling och avslöjade för

aktieägarna att de efter stämman

skulle få en liten granplanta med

sig hem som de uppmanades att

plantera. Ett sätt att dra sitt strå till

stacken för att minska koldioxidutsläppen.

Växande granar tar nämligen

upp mer koldioxid än gammal

skog. SCA planterar tre nya träd för

varje träd som man fäller. Publiken

påmindes om att inte driva upp

granen inomhus eftersom de kan bli

upp till 25 meter höga.


8 röster från stämman

1. När blev du aktieägare?

2. Varför går du på årsstämman?

3. Hur tror du att aktien kommer att utvecklas?

























































































Drypers Newborn, den första engångsblöjan

för nyfödda inom ramen

för ekonomisegmentet, har lanserats

i Singapore, Malaysia och Thailand.

Blöjan är särskilt utvecklad för de

nyfödda spädbarnens känsliga hud

där fokus ligger på mjukheten.

Med Drypers Newborn erbjuds

föräldrar i Sydostasien en komplett

serie blöjor som täcker barnens behov

under hela blöjtiden. Drypers XXL,

som är tillverkad för större barn och

har förstärkt absorptionsförmåga,

lanserades i regionen förra året.






Blöjserien Treasures Ultra är

numera utrustad med elastiska sidstycken.

Detta tack vare ny maskinell

utrustning i fabriken i Swanson, Nya

Zeeland. Stretchblöjan, som fi nns i

storlekarna Crawler, Walker, Toddler

och Junior, har gjort stor succé.

Barrie McDermott, teknisk

utvecklingschef, understryker att de

elastiska sidstyckena gör att Treasures

bättre svarar mot den trend som

råder världen över.

– Efterfrågan styrs alltmer mot

stretchblöjor som har både bättre

passform, snyggare utseende och är

bekvämare för barnet.


Libero upprepar förra årets succé med specialdesignade

blöjor. Årets kollektion har designats av den unga

svenska formgivaren Karolina Kling och liksom i fjol

säljs blöjorna i begränsad upplaga.

är mer

lika vanliga underklädesplagg, som

trosor eller kalsonger. Vårens kollektion

innehåller sex olika mönster som

för tankarna till 1970-talets mode

med fantasifulla fi gurer och former.

– Mitt formspråk är detsamma,

oavsett om jag designar kläder eller

blöjor. En av mina bästa vänner,

som precis fått barn, var mitt bollplank.

Hon gillar blöjmönstren och

jag hoppas att de ska tilltala andra

unga, modemedvetna föräldrar, säger

Karolina Kling.

Hon beskriver sina mönster som

en fantasivärld, där de olika fi gu-


rerna möts. Hon berättar att hon

inspireras bland annat av sin samling

av småsaker, plastfi gurer och

japanska leksaker.

Blöjorna har samma passform och

kvalitet som andra Libero Up&Go.

Priset är också detsamma.

Förra året gick hela produktionen

åt på kort tid. De specialdesignade

Up&Go-blöjorna kommer

att säljas i Norden, Ungern och

Baltikum och Linus Clausen som

är nordisk marknadschef för Libero

berättar att han räknar med att

blöjorna är slutsålda under andra

hälften av juni.


SCAs tryckpappersbruk i Laakirchen

har lanserat ett nytt papper,

Grapho Verde, med 50 procent

returfi ber. Pappret är ett resultat av

den ökade miljömedvetenheten.

– Vi har lanserat ett papper som

innehåller en stor andel returpappers-




Grapho Verde möter efterfrågan på mer

miljövänliga papper

massa, säger Mark Lunabba, fabriks-

chef för Laakirchens pappersbruk i

Österrike. Den goda efterfrågan på

Grapho Verde och vår positiva erfarenhet

av att använda en stor andel

återvunnet papper gör att vi ökar

produktionen av returpappersmassa.





Över 250 politiker och tjänstemän

inom hälsovårdssektorn samt

företrädare för vården och patientgrupper

träffades i april i Nice för

det andra stora mötet om inkontinens

inom ramen för Global Forum

on Incontinence, GFI, arrangerat

av SCA och dess varumärke TENA.

Syftet med konferensen var att

belysa den svåra balansen mellan

hälsoekonomi och livskvalitet för

patienter med inkontinensproblem.

Det fi nns en växande oro för att det

brister både vad det gäller den politiska

viljan, tillgången på resurser

och rutiner inom vården, säger professor

Ian Milsom vid Sahlgrenska

universitetssjukhuset i Göteborg

som är ordförande för GFI.

Mötet var helt enigt om att inkontinensfrågorna

måste föras upp

högre på hälsovårdsagendan och att

vården måste bli mer välplanerad

och lättillgänglig. Flera av deltagarna

gav exempel på hur ett förbättrat

omhändertagande av inkontinenspatienter

gjort dem mindre stressade

och fått dem att acceptera sitt problem

– något som inverkar positivt

på livskvaliteten.

Fabriken i Laakirchen investerar

ungefär 95 miljoner kronor för att

öka andelen returfi ber i sina produkter.

Investeringen kommer att minska

användningen av massaved, och därmed

koldioxidutsläppen – utan att

göra avkall på produkternas kvalitet

med hänsyn till tryckresultatet.

Grapho Verde är ett obestruket

papper för tryck av tidskrifter, kataloger

och tidningsbilagor.


Av

åter

















är kaxigt, uppkäftigt

och på modet. Och naturvänligt,

då det till stor del görs på returpapper.

För varje ton returpapper sparas 17 träd,

4 200 kilowattimmar el, 7 000 liter vatten

och, inte minst viktigt, utsläppen av

koldioxid i atmosfären minskar.

Sergej Gerasimenko kom till Sverige

1990 från Odessa i dåvarande Sovjet,

idag Ukraina. Två år senare började han

rita och tillverka möbler i wellpapp.

Fåtöljerna i ReturDesigns lokaler på

Kungsholmen i Stockholm är stadiga och

förvånansvärt sköna. Utseendet varierar

mer än man kan tro.

En fåtölj har inoljad wellpapp, vilket

ger en vacker lyster. En annan är klädd i

grått tyg. En tredje målad i rött. Där finns

också hyllor, stolar och bord.

En pall i form av en kub har prickar på

sidan vilket gör att den fungerar som en

jättelik tärning. Och allt är i wellpapp.


– För mig är det nästan en kriminell

tanke att göra möbler som inte är nedbrytbara.

Att göra möbler som håller

i 1 000 år, när vi människor håller högst

100 år, är sjukt. Och det dessutom i ett

samhälle där alla möblerar om och byter

ut sina möbler vart femte år eller oftare,

säger Sergej Gerasimenko upprört.

– Människor förstår inte vilken skada

de gör på naturen när de byter inredning,

köper varor från andra sidan jordklotet

eller slänger plåster i avloppet. Vi

förstör planeten i ett rasande tempo.

Runt 40 procent av den wellpapp som

används inuti möblerna görs av retur-


papper. På utsidan krävs långa färskfi brer

som gör wellpappen starkare och segare,

så att den kan vikas. Fibrer från returpapper

har slagits sönder och smulas därför

lättare sönder.

Mest är Returdesign nischat mot inredning

för mässor och utställningar.

– Då är wellpapp oslagbart! Möblerna

är lätta att transportera genom låg vikt

och smidiga att montera. Och det går

snabbt att riva.

Sergej designar alla möbler, som kan

beställas enligt önskemål. Om någon beställt

en två meter hög bokhylla kan han

fråga om det gör något om den blir åtta

centimeter högre eller två centimeter lägre,

så materialet kan nyttjas optimalt.

Mest udda är en likkista i wellpapp, en

möbel Sergej inte tycker om att göra, men

ändå bygger på beställning.

Sergej försöker bygga alla möbler så

att de kan fällas ihop eller monteras isär,

för att kunna fraktas billigare och miljövänligare

i platta paket.

När möbelns tid är ute skickas den till

pappersåtervinning, helt i tidens anda.

–Wellpapp är hållbart – i dubbel bemärkelse,

säger han och ler nöjt.


papper. På utsidan krävs långa färskfi brer

som gör wellpappen starkare och segare,

så att den kan vikas. Fibrer från returpapper

har slagits sönder och smulas därför

lättare sönder.

Mest är Returdesign nischat mot inredning

för mässor och utställningar.

– Då är wellpapp oslagbart! Möblerna

är lätta att transportera genom låg vikt

och smidiga att montera. Och det går

snabbt att riva.

Sergej designar alla möbler, som kan

beställas enligt önskemål. Om någon beställt

en två meter hög bokhylla kan han

fråga om det gör något om den blir åtta

centimeter högre eller två centimeter lägre,

så materialet kan nyttjas optimalt.

Mest udda är en likkista i wellpapp, en

möbel Sergej inte tycker om att göra, men

ändå bygger på beställning.

Sergej försöker bygga alla möbler så

att de kan fällas ihop eller monteras isär,

för att kunna fraktas billigare och miljövänligare

i platta paket.

När möbelns tid är ute skickas den till

pappersåtervinning, helt i tidens anda.

–Wellpapp är hållbart – i dubbel bemärkelse,

säger han och ler nöjt.


Nästan 2 miljarder i vinst

föregående år ökade

SCA vinsten under det första kvartalet

i år trots stigande råvarupriser. Bakom

vinstökningen stod bättre resultat inom

mjukpapper och personliga hygienprodukter.

sca gjorde en vinst före skatt på

1 946 miljoner kronor för årets tre första

månader, jämfört med vinsten på

1 863 miljoner kronor samma period i

fjol. Försäljningen ökade samtidigt till

27 513 miljoner, jämfört med 25 615

miljoner kronor.

SCA-koncernen ökade nettoomsättningen

med 7 procent, drivet av förvärv

och en positiv försäljningsutveckling

främst på tillväxtmarknaderna där

















omsättningen ökade med 14 procent.

Dessa faktorer, tillsammans med en

förbättrad produktmix, medförde att

rörelseresultatet ökade med 8 procent,

säger vd Jan Johansson.

Resultatförbättringen för koncernen

har skett trots ökade kostnader för råvaror

och energi. Mjukpappersverksamheten

ökade rörelseresultatet med hela

61 procent till följd av förvärv och prishöjningar.

Personliga hygienprodukter

förbättrade sitt rörelseresultat med 10

procent tack vare ökad volym och förbättrad

produktmix.

Inom förpackningsverksamheten

medförde de ökade kostnaderna för råvaror

och energi dock att rörelseresultatet

























föll med 5 procent, exklusive den avyttrade

nordamerikanska förpackningsverksamheten.

Skogsindustriprodukters

resultat var i nivå med föregående år.

I rapporten konstaterar ledningen att

konjunkturen går ned i usa och i vissa

segment i Europa i spåren efter den fi nansiella

oron, vilket gör det svårt att i alla

delar kompensera för prisuppgångarna

på råvaror. Mjukpapper och personliga

hygienprodukter är dock relativt okänsliga

för svängningar i konjunkturen.

– Det har varit en god inledning på året

för merparten av verksamheterna. Inom

förpackningar ökade dock kostnaderna

kraftigt under slutet av kvartalet, vilket

påverkade resultatet negativt.


|

|

|











be seen be moved be secure


Pravda.dk


|

|

|











be seen be moved be secure


Pravda.dk

More magazines by this user
Similar magazines