10 Vårdprogram bilaga.pdf (23 993 kb)

VÅRDPROGRAM 

STADSHUSTRÄDGÅRDEN 

2012 

FASTIGHETSKONTORET

Tidig bild på Broderiparterren. 

Vårdprogrammet är framtaget av landskapsarkitekter 

Camilla Gyllang och Charlotta Eriksson Ramböll 

Sverige AB. 

Uppdragsledare och granskare arkitekt Marita 

Lorentzon 

Åtgärdsförslag växter och granskare landskapsarkitekt 

Ulf Nordfjell. 

2

INNEHÅLL 

1. INLEDNING 4 

2. SYFTE OCH MÅL 4 

3. ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER 4 

4. INVENTERING ALLMÄNT 5 

5. FASTIGHETSUPPGIFTER 6 

6. DELOMRÅDEN, HISTORIK, NULÄGE, ÅTGÄRDER 9 

1. Borgargården 9 

2. Södra portiken 13 

3. Södra terrassen och Mälartrappan 15 

4. Parterren 17 

5. Vattenvrån 21 

6. Wallenbergs trädgård 22 

7. Broderiparterren 25 

8. Riddargrottan 28 

9. Birgerskansen 29 

10. Östra terrassen 30 

11. Skärgårdsstranden 32 

12. Området längs Hantverkargatan 34 

13. Området vid Ragnar Östbergsplan 37 

7. GENOMFÖRANDE 38 

Prioriteringslistor 1-3 38 

8. KÄLLOR 42 

3

1. INLEDNING 

Det nuvarande skötselprogrammet för Stadshusträdgåren 

och Borgargården är från 2008 och behöver uppdateras 

och kompletteras. I samband med att vårdprogrammet 

för Stadshusets byggnad genomförs, upprättas även 

ett vårdprogram för trädgården, ett komplement till 

vårdprogrammet för byggnaden. 

I vårdprogrammet för trädgården beskrivs historiken 

för de enskilda delarna under respektive avsnitt. För 

den övergripande historiken hänvisas till Vårdprogram 

Stockholms stadshus 2012. 

Stadhuset och dess trädgård är rik på historiserande 

berättelser. Byggnaden och trädgården är nära förbundna 

med varandra och kan inte ses som separata delar. 

Stadshuset har under årens lopp blivit väl genomlyst. 

Det är viktigt att vårdprogrammets intentioner 

omhändertas i skötselbeskrivningen i samband med 

upphandling av skötselentreprenörer. 

Stadshusträdgården förvaltas av Fastighetskontoret. 

2. SYFTE OCH MÅL 

Stadshusträdgården är generellt sett välbevarad i sin 

form och struktur. Det övergripande målet är att behålla 

trädgården i sin nuvarande form. Det mesta i fråga om 

markbeläggningar, material, skulpturer och mönster samt 

i viss mån växtligheten är ursprunglig vilket kan bero på 

att anläggningen fortfarande är relativt ung, färdig 1923. 

I ett längre perspektiv är det viktigt att kartlägga, 

dokumentera och sammanställa hur det såg ut från 

början, speciellt eftersom trädgården är mycket rik på 

detaljer. Det finns en risk att anläggningens ursprungliga 

atmosfär med tiden suddas ut. En liten förändring läggs 

till en annan och efter ett tag har platsens ursprungliga 

karaktär förflackats. 

Målet med vårdprogrammet är att genom inventeringen 

beskriva anläggningen idag, peka på brister och ge 

förslag på åtgärder. För att fullt ut kunna sätta upp mål 

för skötsel och förvaltning av Stadshusets trädgård och 

Borgargård måste man studera de gamla dokumenten, 

ritningarna för markbeläggningar och planteringar samt 

foton över trädgårdens alla delar som finns bevarade. 

Vilka olika karaktärer ville Ragnar Östberg skapa och 

förstärka med växtligheten? 

Det har dock inte varit möjligt, inom ramen för detta 

projekt till fullo ta del av den tillgängliga litteraturen, 

fotografier eller studera de ursprungliga ritningarna och 

dokumenten som Ragnar Östberg gjorde. Stadsarkivet, 

där en stor del av materialet finns lagrat har dessutom 

varit stängt för allmänheten. 

3. ÖVERGRIPANDE 

ÅTGÄRDER 

I nästa fas bör arkiv och bildmaterial gås igenom för att 

kunna sätta upp mål samt göra en utvecklingsplan för 

trädgårdens förnyelse. Generella målsättningar skulle 

till exempel kunna vara att Skärgårdsstranden och 

Riddargrottan återställs till sin ursprungliga karaktär. 

Alla former av insatser och åtgärder ska sträva efter att 

behålla Stadshusträdgårdens form och struktur, men även 

dess historia. 

De flesta av trädgårdens rum har en alldeles egen 

historia, som ska vara utgångspunkten i alla former av 

anläggningsarbeten. För att kunna sätta upp mål och 

åtgärder för Stadshusträdgårdens växtlighet måste man 

ha en helhetsbild om trädgårdens ursprungliga ide och 

växtmaterial. 

Alla åtgärder ska ske i samarbete med Trafikkontoret 

(TK), Stockholms stad. 

Underhållsåtgärder vegetation 

Samtliga gräsmattor görs om lika ursprungligt utseende, 

men med en hållbarare kvalité. I ett längre perspektiv bör 

hela parterren göras om med ny jord, bevattning och ett 

lämpligare buxbomsmaterial. På lång sikt får man också 

räkna med att byta ut vildvinet, popplarna och ekhäckarna. 

Möblering 

Generellt är det viktigt att anläggningen inte förvanskas i 

sina detaljer och det gäller inte minst möbleringen. 

Kontinuerlig översyn för att upptäcka mindre skador 

som går att laga innan de går sönder. Några exempel 

på att minska förvanskningen är att de vita bänkarna 

på Mälartrappan byts ut och att Dalahästen tas bort. De 

passar helt enkelt inte in i bilden av Stadshusets yttre 

miljö. 

Stenarbeten 

All dekorativ sten, dvs all bearbetad sten i t ex 

markbeläggningar, statyer och stenbänkar bör ses 

över av en stenkonservator som föreslår åtgärder. 

Vid alla former av markarbeten bör man ta tillvara det 

gamla stenmaterialet och återanvända detta. Eventuella 

4

kompletteringar ska göras med historiskt likvärdigt 

material och tekniker. 

Tung trafik 

Man bör reglera hur tunga och breda fordon som får 

angöra Trädgården och Borgargården för att undvika 

sättningar i markbeläggningen, skador på fasaderna eller 

Portiken och därmed dyra omläggningskostnader. Vid 

inventeringstillfället körde en stor, lastbil fullastad med 

taktegel in genom Södra portiken. Marginalerna mellan 

lastbilen samt pelarna och kapitälen var bara någon 

decimeter. 

4. INVENTERING ALLMÄNT 

Inventeringen utfördes i augusti-september 2012. 

Stadshusträdgården har delats in i delområden. Den 

handritade planen från 1923 har utgjort kartunderlag. 

Den stämmer i stora drag men inte överallt. 

• Markutformningen längs hela den västra och norra 

fasaden är inte redovisade på planen. 

• Det sydöstra hörnet på Parterren, vid obelisken är 

vinkelrät och inte utformad som en utskjutande 

halvcirkel som den är redovisad i planen. 

• Flera träd har försvunnit och minst ett har tillkommit. 

• Enskilda planteringar är inte redovisade 

Kommentarer till stenarbeten i markbeläggningar 

Man kan riskera att det uppstår ett lappverk av olika 

stensorter och bearbetningar av markbeläggningarna om 

man inte är noggrann med vilka stensorter och inte minst 

vilken bearbetning man använder. Arbetsmetoderna 

för stenbearbetning har förändrats sedan början av 

1900-talet och blivit nästan helt maskinell. Vissa metoder 

är förbjudna enligt arbetsmiljölagar. En del stenbrott där 

man hämtade sten tidigare finns inte längre kvar. Allt 

detta gör att det blir komplicerat att ersätta enstaka eller 

större partier av markstenar när det behövs. 

Kommentarer till bedömningen av naturstenars färg 

Många av naturstenarna har med tiden blivit smutsiga 

och den ursprungliga färgen har därför varit svår att 

bedöma. Det gäller främst vertikalt stående stenar i murar 

och i soffundament. Horisontella ytor har behållit färgen 

i högre grad. 

Man bör reglera hur stora fordon som får angöra trädgården. 

5

5. FASTIGHETSUPPGIFTER 

Stockholm Stadshus och Stadshusträdgården är 

blåmarkerat i Kulturhistorisk klassificering enl. 

Stockholm Stadsmuseum. Blåmarkering är den högsta 

klassificeringen och innebär: ”BLÅ Fastigheter med 

bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar 

fodringarna för byggnadsminneslagen. Byggnadsminnen 

samt kyrkobyggnader är skyddade enligt 4 kap i 

kulturminneslagen.” 

Läge 

Fastigheten Eldkvarnen 1 omgärdas av Hantverkargatan 

i norr, Ragnar Östbergs plan (tidigare Eiraplan) i väster 

samt Riddarfjärden i öster och söder. 

Ägande 

Fastigheten ägs och förvaltas av Stockholms stad. 

Lokalerna hyrs ut till Stadsledningskontoret (SLK), som 

har personal för sin egen verksamhet som kontorsservice, 

evenemang, turistvisningar och restauranger. 

Stadshuset används av politiker och tjänstemän och för 

stadens egna representationer. Stadshuset används även 

som evenemangslokal för externa organisationer och 

företag samt för turism. Det finns även två restauranger 

för personal och besökare. I Stadshuset arbetar cirka 300 

personer. 

STOCKHOLMS 

STADSHUS MED 

PARK 

Kulturhistoriskt skydd 

Riksintresse 

Hela Stockholms innerstad utgör, i egenskap av landets 

politiska och administrativa centrum sedan medeltiden, 

ett samlat riksintresse för kulturmiljövården. Inom det 

stora riksintresset finns mindre värdekärnor utpekade, 

Stockholms stadshus och dess park utgör en sådan. 

En kulturmiljö utpekad som riksintresse ska enligt 

Miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan 

påtagligt skada den. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet 

för riksintressen. 

Fornlämning enligt Kulturminneslagen 

Stockholms stadshus ingår i fornlämningsområde nr 

103 i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister och 

omfattas av lagen (SFS 1988:950) om kulturminnen mm, 

KML 2 kap. 

Gällande detaljplan Utsnitt av Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta. Fastigheterna har klassificerats i fyra kategorier med hänsyn till deras 

kulturhistoriska värde och markerats med olika färger på kartan. 

6

Inom området finns kulturlager från medeltiden 

fram till idag. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet 

för fornlämningar. Alla ingrepp i mark kräver 

schaktningstillstånd från Länsstyrelsen. 

Gällande detaljplan 

För fastigheten gäller detaljplan Pl. 2850 fastställd 

1943-06-11. Enligt denna får fastigheten endast användas 

för allmänt ändamål samt vattenområde som inte får 

utfyllas. Byggnad må uppföras till den höjd och med 

det antal våningar byggnadsnämnden prövar lämpligt. 

Särskilda skydds- eller varsamhetsbestämmelser saknas 

i gällande detaljplan. 

Plan- och bygglagen 

Enligt Plan och bygglagen, PBL, 8 kap §13 och §14 

får en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, 

kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt 

inte förvanskas och byggnadsverket ska underhållas 

så att de särskilda värdena bevaras. För all bebyggelse 

gäller enligt PBL 8 kap §17 att ändring av en 

byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till 

byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens 

tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och 

konstnärliga värden. 

Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering 

Stadshuset med Stadshusträdgården och Borgargården 

är blåmarkerad på Stadsmuseets kulturhistoriska 

klassificeringskarta, vilket innebär att de har bedömts 

vara synnerligen kulturhistoriskt värdefulla och 

motsvarar fordringarna för byggnadsminne enligt 

kulturminneslagen. 

Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering ska ses 

som ett kunskapsunderlag och en riktlinje utan rättslig 

verkan. Stadsmuseet kan i egenskap av stadens experter i 

byggnadshistoriska frågor ge råd om hur kulturhistoriska 

värden bör hanteras. 

Förvansknings- och varsamhetsbegreppet prövas 

i en bygglovsprocess av stadsbyggnadsnämnden/ 

stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret kan 

remittera bygglov och detaljplaner som omfattar grön- 

och blåmarkerade fastigheter till Stadsmuseet, som då 

yttrar sig om den föreslagna ändringen är godtagbar 

Översiktsbild 

eller innebär en förvanskning eller är ovarsam ur 

kulturhistorisk synpunkt. 

7

6:2 

6:5 

6:3 

5:3 

13:1 

13:4 

13:2 

13:3 

13 

13:5 

6:1 6:6 

6 

5 

3:1 

7 

3:6 

12 

2:1 

3 

1:5 

4 

2 

1:1 

1 

1:3 1:2 1:3 

2:3 

2:4 

3:3 3:4 

3:2 

3:5 

6:4 7:7 

7:1 

4:2 

7:5 

4:1 

4:2 

5:1 

7:3 

5:2 

12:9 

7:2 

7:4 

7:6 

12:6 

1:4 

1:7 

1:10 

12:8 

1:10 

12:7 

1:6 

4:6 

12:8 

1:9 

12:6 

1:8 

12:1 

12:5 12:4 

12:2 

2:2 

4:3 

4:5 

8 

10:1 

10 

9:5 

12:3 

8:2 

11 

11:1 


11:3 


9 

9:4 

9:2 

9:3 

8:1 

11:2 

9:1 

4:4 

Områdesindelning 

1. Borgargården 

2. Södra Portiken 

3. Mälartrappan och Södra Terrassen 

4. Parterren 

5. Vattenvrån 

6. Wallenbergs trädgård 

7. Broderiparterren 

8. Riddargrottan 

9. Birgerskansen 

10. Östra Terrassen 

11. Skärgårdsstranden 

12. Norra fasaden, vid Hanverkargatan 

13. Västra fasaden, Ragnar Östbergsplan 

Förklaringar 

1:1 Hänvisning till texten 

Träd som utgått 

8

6. DELOMRÅDEN-HISTORIK, 

NULÄGE OCH ÅTGÄRDER 

Övergripande åtgärder 

Alla former av insatser och åtgärder ska sträva efter att 

behålla Stadshusträdgårdens form och struktur, men även 

dess historia. 

I ett längre perspektiv är det viktigt att kartlägga, 

dokumentera och sammanställa hur det såg ut från 

början, speciellt eftersom trädgården är mycket rik på 

detaljer. Det finns en risk att anläggningens ursprungliga 

atmosfär suddas ut med tiden. En liten förändring läggs 

till en annan och efter ett tag har platsens ursprungliga 

karaktär förflackats. De flesta av trädgårdens rum har 

en alldeles egen historia, som ska vara utgångspunkten 

i alla former av anläggningsarbeten. Tex bör man 

vid alla former av markarbeten ta tillvara det gamla 

stenmaterialet och återanvända detta. Eventuella 

kompletteringar ska göras med historiskt likvärdigt 

material och tekniker. För att kunna sätta upp mål och 

åtgärder för Stadshusträdgårdens växtlighet måste man 

ha en helhetsbild om trädgårdens ursprungliga ide och 

växtmaterial. Arkiven har varit stängda under detta 

arbete så det har inte varit möjligt att gå igenom de 

gamla ritningarna och fotografierna. Alla åtgärder ska 

ske i samarbete med Trafikkontoret, Stockholms stad. 

(1:1) i texten hänvisar till ett läge på planen på sid 8. 


Historik 

Ett av Ragnar Östbergs tema för Stadshuset var att 

blanda olika stilar och epoker för att på så sätt skapa 

en tidlös byggnad som trots sin ringa ålder ser ut att ha 

kunna finnas på platsen i flera hundra år. Borgargården 

är den del av Stadshuset som påminner mest om den 

medeltida borg som var ett av de arkitektoniska teman 

som gav sin prägel till huset. 

Borgargården var i ett tidigt stadium planerat att ha motiv 

ur Stockholms kartbild infällt i stenläggningen. Det 

fanns också planer på att delar av Borgargården skulle 

planteras med ligusterhäckar och flera ytor sås med gräs. 

Dessa förslag övergavs till förmån för den symmetriska 

och varierade stenläggning som till sist anlades. 

Eken i det nordöstra hörnet av gården är ett så kallat 

vårdträd som enligt svensk kulturtradition fungerar som 

boning för vänliga skyddsandar som skänker lycka till 

gården. Enligt uppgift planterades det 1918 en trettioårig 

alm där eken står idag, almen dog efter endast två år och 

2. Nivåerna på Borgargården är planerade så att man ska se Mälaren. 

1. I Norra valvet finns en stor kompassros i marbeläggningen. 3. Markbeläggningen på Borgargården har mönster av stora kvadrater. 

9

flera träd har därefter ersatt det ursprungliga trädet. 

Nulägesbeskrivning 

Entrén till Borgargården sker genom Norra valvet i 

Stadshusbyggnaden. Borgargården är omgärdad av höga 

fasader på tre sidor. Genom den fjärde sidan ser man 

igenom Södra portikens pelargång ut mot Parterren och 

Mälaren, vilket var medvetet planerat. (Bild 2) 

Vid inventeringen i augusti år 2012 var den östra sidan 

av Borgargården avstängd för renoveringsarbeten och 

upplag och gick därför inte att inventera. 

Markbeläggning 

I Norra valvet finns en stor kompassros av mörk sliten 

granit i markbeläggningen. (Bild 1) (1:1) Cirkulära och 

rektangulära granithällar och stor- och smågatsenar 

bildar mönster i valvet. Två avsågade kolonner står på 

var sida om valvet, likt två pollare. 

5. Muren kring rhododendronplanteringen. 

4. "Gamla" gatunivåer i det nordvästra hörnet. 6. Nytillverkad granitsten kontrasterar mot den äldre beläggningen. 7. Dagvattenbrunnar i granitsten. 

Markbeläggningen på Borgargården har ett mönster av 

stora kvadrater med mörka slitna granitstenar. (Bild 3) 

I den mittersta delen av gården är rutorna fyllda med 

mörka storgatstenslika stenar i mönster. Kvadraterna 

har en större ljus granitsten i mitten. Varannan mittsten 

är vriden. (1.2) På båda sidor om den granitbelagda 

mittengången är kvadraterna fyllda med små kullerstenar 

i grå, röda och mörka kulörer, satta i cirkulära och 

romboida mönster. Fogarna är av mörkt grus/stenmjöl 

och på vissa ställen har mossa täckt fogarna. (1:3) 

Ytan framför den bågformade trappan till Blå Hallen 

lutar kraftigt uppåt, kanske för att förstärka känslan av 

en ålderdomlig plats. I Borgargårdens undanskymda 

nordvästra hörn finns likaså ”gamla” gatunivåer 

övervuxna med vildvin. Gatunivåerna är i själva verket 

inte äldre än Stadshuset. (1:4) (Bild 4) 

Muren kring rhododendronplanteringen i det sydöstra 

hörnet består av rödaktig gnejs/granit med huggen grov 

klovyta och breda tillsatta kanter. (Bild 5) Krönstenen är 

av rödaktig krysshamrad granit. Bakom planteringen och 

intill stora trappan finns en ränndal i granit för dagvatten. 

10

I det sydöstra hörnet, vid den upphöjda 

Rhododendronplanteringen har man lagt om marken med 

nytillverkade granitstenar vilka kontrasterar mot den 

äldre och mer slitna beläggningen. (1:5) (Bild 6) 

Två rader från Södra portiken är rutmönstrets ”fyllning” 

utförd i rödaktig sandsten istället för granit. Kvadraterna 

är utförda i samma mörka rödaktiga granit som övriga 

Borgargården. 

På Borgargården finns vackert utformade 

dagvattenbrunnar i granitsten. Detaljer som man bör vara 

rädd om. (Bild 7) 

Trappan till Blå Hallen är bågformad och utförd i ljus 

krysshamrad granit. De vågformade fogarna mellan 

stenarna bildar karaktäristiska mönster i trappan. Ovanför 

trappan finns en bågformad avsats som är satt i ett radiärt 

strålformat mönster av ljus krysshamrad granit/gnejs. 

Mellan ”strålarna” ligger rektunglära stenar. Framför 

entrédörrarna byter stenarna riktning och skapar en 

inramande yta framför entréerna. En ”medeltida” 

valvgång går på tvären framför entrédörrarna. (Bild 8). 

I det nordöstra hörnet leder en trappa i rödaktig granit 

upp till restaurangen Ragnars skafferi, tidigare restaurang 

Eken. Ballustraden vid trappan är utförd i en flammad 

mörkröd granit/gnejs (Bild 9) 

Entréytan ovanför trappan är satt med röd sandsten ett 

snirklande riddarlikt mönster i ljusare granit. (Bild 10) 

jpg. En dagvattenbrunn med mönstrad granitbetäckning 

finns i hörnet. Vid inventeringen var den trasig. (1:8) 

Planteringar 

En magnifik ek står i det nordöstra hörnet på gården. 

Eken är i god kondition. År 2006 invigdes eken på 

Borgargården som en Barnens Mötesplats i samarbete 

med organisationen Globträdet. Eken är inte ursprunglig 

utan från början planterades en alm här. Troligtvis stod 

almen längre in i hörnet än vad eken står idag eftersom 

den är markerad så på den ursprungliga ritningen. (1:9) 

(Bild 11 ) 

8. En “medeltida” valvgång går på tvären framför entrédörrarna. 9. Staty av pojke med lax vid trappan till Ragnars skafferi. 10. Entréytan vid ovanför trappan till Ragnars skafferi. 

11

11. Eken i det nordöstra hörnet är i god kondition. 

Vid Borgargårdens norra fasad finns planteringar av 

vildvin som växer frodigt och högt upp på fasaden, i 

planteringsytorna finns avsågade gamla stammar av 

vildvinet. (1:10). (Bild 12) 

Söder om trappan som leder till Blå Hallen finns en 

upphöjd, murbeklädd planteringsyta med rhododendron, 

Rhododendron yakushimanum hybr. 

Utrustning/möblering 

En skrymmande tillgänglighetsramp i svart stål och plåt 

leder upp till Blå Hallens entré. 

Framför entrén står fyra breda bänkar i röd och vit 

kalksten. (Bild 13) 

Två höga ljushållare/gaslyktor står mitt på ytan ovanför 

trappan. 

Två papperskorgar kombinerad med askkopp står vid 

entréerna. 

En blomsterurna i gjutjärn, formgiven av Tord Alvholm 

och tillverkad av Gjuteribolaget i Eskilstuna står utanför 

huvudentrén. Vid inventeringen utan växter. 

Vid Ragnars skafferi står två gjutjärnsurnor med 

sommarblommor. Vid Norra valvet står en fyrkantig 

soptunna och ett askfat på ben. 

Mellan vildvinsplanteringarna längs Borgargårdens 

norra fasad finns två vackert formade vita marmorbänkar. 

Stayer 

Staty av P A Fogelström står i en nisch i fasaden vid 

entrétrappan. 

En staty visande en pojke med en lax, utförd av Marcus 

Lövblad (1895-1974) står på balustraden vid trappan till 

Ragnars skafferi. Skulpturen är en av de många inslag i 

parken och i byggnaden som hänvisar till sägnen Lax, 

lax, lerbak. (Bild 9) 

12. Vildvin som klättrar på Borgargårdens norra fasad.. 13. Framför entrén står bänkar i kalksten. 

14. Dagvattenbrunnen vid Ragnars skafferi är trasig. 

12

Åtgärder 

Åtgärder markbeläggning 

Det är sättningar i markbeläggningen, framför allt i 

kvadraterna med sandsten vid Södra portiken. Dessa bör 

läggas om och justeras i höjdled. 

Man bör reglera hur tunga och breda fordon som får angöra 

trädgården och Borgargården för att undvika sättningar i 

markbeläggningen och dyra omläggningskostnader. 

Alltför hård belastning på markbeläggningen kring eken 

kan komprimera marken och försämra för ekens rötter 

att växa och därmed skada hela eken. Man bör inte heller 

använda marken runt eken för upplag av tunga material. 

Ekar är känsliga för kompakterad mark vid rötterna. Om 

eken blir skadad är det komplicerat och dyrt att ersätta 

den med ett nytt och lika stort träd. 

Dagvattenbrunnen vid Ragnars skafferi är trasig och 

föreslås lagas/ersättas. (Bild 14) 

Vid det nordvästra hörnet ligger dagvattenbrunnens lock 

löst och bör lagas. 

Vid markarbeten bör man bevara och återsätta de gamla 

stenarna. 

Åtgärder planteringar 

Vildvinet är fortfarande frodigt och växer högt upp på 

fasaden. På sikt bör man rotsuga planteringsytan för att 

möjliggöra jordbyte och en vitalisering av vildvinet. 

De yttersta rhododendronplantorna vid trappan är döda 

och bör ersättas vilket också står i skötselprogrammet. 

Hela planteringen bör göras om med en mer tidstypisk 

plantering då man har studerat de ursprungliga 

ritningarna. Ursprungligen ska här vuxit perenner och 

syrener. (Bild 101) 

Åtgärder ramp 

Man bör byta rampen mot en mindre som är mer anpassad 

till platsen. (Bild 15) 

2. Södra portiken 

Historik 

Arkaden mellan Borgargården och trädgården för 

tankarna till Sydeuropa och det sägs att Östberg här har 

hämtat inspiration till Södra portiken från Dogepalatset i 

Venedig. Enligt Östberg var det i Portiken som trädgården 

började och trots att rummet saknar växter är det ändå en 

levande plats tack vare dess detaljrika stenuthuggningar 

i pelarnas kapitäl. Från början var det meningen att 

alla pelarnas utsmyckning skulle symbolisera livets tre 

skeden; barndom, ungdom och mandom, men till slut 

blev det endast den inre raden mot Borgargården som 

smyckades med Aron Sandbergs skulpturala kapitäl. 

15. Rampen som leder upp till Blå Portens entré bör bytas ut. 101. I murplanteringen växte inte rhododendron tidigare. 

16. Genom Södra portiken ser man trädgården och Mälaren. 

13


Portiken med sina tre pelarrader utgör en genomsiktlig 

vägg mellan Borgargården och trädgården. Södra 

portiken skapar en arkadliknande konstruktion som både 

skiljer och sammanför de två rummen; Borgargårdens 

slutna medeltida torgrum och trädgårdens öppna men 

ändå strikta landskap. (Bild 16) 

I den nordvästra delen av Södra portiken leder en trappa 

i vit marmor upp till entré C i Statshusbyggnaden, (2.1) 

(Bild 17) 

17. Väggfast marmorbänk i Södra portiken, västra delen. 

18. Trappa i ljus granit till entrén De hundrades valv, Södra portiken. 

I den östra delen av den yttre pelargången leder en trappa 

i ljus granit upp till entrén De hundrades valv. (2.2) (Bild 

18) 

Markbeläggningens mönster och stenar avviker från 

både Borgargårdens och Södra terrassens. Närmast 

Borgargården är beläggningen mönstrad i form av en lång 

länk, med två stora cirklar i mitten och tre vinkelställda 

kvadrater på var sida. (2:3) I pelargången närmast Södra 

terrassen består mönstret av endast cirklar. (2:4) (Bild 

19). 

19. Mönster i markbeläggningen, cirklar av rödaktig sandsten. 

Markbeläggningen är i huvudsak utförd i rödaktig 

sandsten samt enstaka kalkstenar. 

Utrustning 

Pollare 6 st i den östra delen. 

Papperskorgar, en i västra delen och en i den östra delen. 

Väggfasta marmorbänkar. En vinkelställd marmortrappa 

finns i den östra delen på trappavsatsen. 

En lång marmorbänk finns i den västra delen. 

Ett askfat vid entrén till Stadshustornet. 

Åtgärder 

Flera kalkstenar har vittrat sönder och behöver ersättas. 

Det är viktigt att hitta stenar med lika färg och slitage 

som de omgivande stenarna. (Bild 20) 

20. Flera kalkstenar har vittrat och behöver ersättas. 

14

3. Södra terrassen och Mälartrappan 

Historik 

Den södra fasaden är dominerad av den venetianska 

arkitekturstilen. Den breda trappan, Mälartrappan, Södra 

terrassen och fasaden med dess öppna portik stod 1923 

för en helt ny stil i Stockholms arkitektur och området 

runt den Södra fasaden symboliserar återigen Östbergs 

strävan efter att skapa en internationell och tidlös 

byggnad. 

Planteringar anlades längs den södra fasaden där Östberg 

tänkte sig rosor, kaprifol och klematis tillsammans med 

vildvinet som växer där idag. 


Längs Stadshusets södra fasad ligger Södra terrassen 

och Mälartrappan. I den västra delen finns en entré till 

Ragnar Östbergsplan som avskiljs med en smidesgrind 

med sjösymboler som fiskar, snäckor och vågor. (Bild 

21). (3:1). Från entrén leds man in mellan den höga 

fasaden och en rad av gamla popplar. I kanten löper en 

klippt ekhäck och innanför finns en smal gräsyta närmast 

fasaden. Väl förbi popplarna breder Mälartrappan (3:2) 

och Parterren ut sig. 


Marken på Södra terrassen är belagd med rödaktiga och 

vackert slitna, stora granithällar cirka 0,6 x 1 m lagda i 

förband. Den yttre stenraden längs ekhäcken består av 

smalare stenar och är eventuellt ditlagd senare. I höjd 

med Borgargården och Södra portiken har granitstenarna 

ett bågformat mönster. Även i den östra delen av Södra 

terrassen finns ett bågformat mönster intill Södra portiken 

och trappan. (Bild 22). (3:3) 

På Södra terrassen, framför Södra portiken finns tre stora 

former i markbeläggningen; en cirkel och två romboida 

mönster av stora granithällar. (Bild 23) och (Bild 24) 

Mälartrappan består av två trapplopp med fyra trappsteg 

i det övre, tre trappsteg i det undre samt ett vilplan 

däremellan. Graniten är av samma typ och bearbetning 

som Södra terrassen. Stegen har avrundade trappnosar. 

21. Smidesgrind utsmyckad med fiskar och snäckor. 22. Granitstenen i den bågformade markbeläggningen har satt sig. Bild 23 och 24. Romboida och cirkulära mönster i granitbeläggningen. 

15

Planteringar 

Längs med den södra fasaden vid entrén till Ragnar 

Östbergsplan finns en gräsyta med planteringar av 

vildvin som klättrar på fasaden. En ekhäck växer i kanten 

av stenbeläggningen. (Bild 25) 

Mellan häcken och fasaden finns en välskött och tät 

gräsmatta. Vildvinet på fasaden är frodigt och välväxande. 

Klematis, rosor och kaprifol saknas. 

Utrustning 

Papperskorgar 2 st. En i varje ände. 

10 st planteringsurnor samt 10 st vita soffor av typen 

Byarums Ormbunke står på Södra terrassen och i trappan 

som leder ner till Parterren. I planteringsurnorna växer 

sommarblommor. (Bild 26) 

En lång marmorbänkar står vid den södra fasaden. (Bild 

27). Vid dörren står ett askfat på ben. 

26. Urna med sommarblommor på Södra terrassen. 

En tillgänglighetsramp med granitbeklädnad leder mellan 

Terrassen och Gräsparterren. (3:6) 

Statyer 

En staty visande Gustav Sandberg av Rafael Rådberg 

från 1970 står i den östra delen av Terrassen.(3:4) 

Vid muren, i den östra delen av trappan, finns ett 

konstverk kallat Stockholmsstocken (Sigtuna Stocken) 

av Aron Sandberg rest 1923. Det föreställer stiliserad 

natur i form av en ekstock samt granitblock ingjuten i 

muren. Skulpturen hänvisar till ännu en av Östbergs 

inspirationskällor, sägnen om ekstocken som fylldes 

med mynt och guld för att rädda det sista av värde som 

fanns kvar i det sönderhärjade Sigtuna. Stocken slängdes 

i vattnet av Sigtunaborna och där den senare flöt i land 

växte en stad fram, Stockholm. (3:5) (Bild 28). 

Strax ovanför markytan bakom vildvinet på fasaden finns 

några skulpterade blåmålade vindruvsklasar. (Bild 100) 

25. En låg ekhäck växer längs fasaden på den Södra terrassen. 27. Marmorbänk längs den södra fasaden. 28. Statyn Stockholmsstocken av Aron Sandberg. 

16

Åtgärder 


Den yttre stenraden vid ekhäcken har glidit ut lite 

i planteringsytan och bör läggas om och låsas med 

stållister. (3:6) (Bild 29) 

Även den yttre raden på den andra sidan har satt sig. Här 

pågår vid tidpunkten för inventeringen markarbeten att 

höja stenraden som är satt i betong. 

Längre ut på Södra terrassen, ovanför Mälartrappan samt 

29. Den yttre stenraden börjar glida ut i ekhäckens planteringsyta. 

längst i öster har markbeläggningen satt sig med stående 

vatten som följd. (Bild 30) 

På sikt måste även denna del läggas om. Storleken på 

fordon som får köra in måste regleras för att undvika 

sättningar och skador på granithällarna. 

De bågformade stenarna vid Södra portiken har satt sig 

och glidit ut i planteringsytan. (Bild 22). (3:3). 

Åtgärder planteringar och möblering 

Man bör avvakta hur angreppen på ekhäcken utvecklas. 

Återplanteras om det behövs. 

Återplantera kaprifol, klematis och rosor. För kännedom 

var de växte och vilken typ av ros bör man se om det är 

angivet på de ursprungliga ritningarna. 

Vildvinet är fortfarande frodigt och växer högt upp på 

fasaden. På sikt bör man rotsuga planteringsytan för att 

möjliggöra jordbyte och en vitalisering av vildvinet. 

Vindruvsklasarna på fasaden friläggs försiktigt så att de 

blir synliga. 

Byt ut de vita sofforna på Mälartrappan. 

4. Parterren 

Historik 

30. En sättning i markbeläggningen vid Mälartrappan. 100. Bakom vildvinet finns blåa skulpterade vindruvsklasar. 

31. Fotogafi från Sjötrappan, 1959. 

Trädgårdens mittparti anlades först 1922 och tidsplanen 

var pressad då datumet för invigningen snart närmade 

sig. Designen var stram och strikt och Östbergs intention 

var att parterren skulle likna en piazzetta. 

Ragnar Östbergs ursprungliga tanke var att gräsytan 

skulle vara hel, utan gångar. Han blev dock avrådd av 

expertisen eftersom klimatet skulle göra det svårt att 

hålla gräsmattan i jämnt och gott skick. 

” På en ritning från 1922 står följande: I de öppna rutorna 

isås gräs med vitklöver och insattes en och annan låg 

krypande ört Lysimachia, Linaria, vildvioler av olika 

slag, m fl. På enstaka ställen kunna under sommarens 

lopp insättas granna blommor som ombytas. Likaså 

kunna i rutorna insättas Krokus, Chionotora, Scilla och 

vintergäck.” 

17

32. Högst upp på Obelisken står Engelbrektsstatyn. 

På en tidig ritning fanns träd, krukor med blommor och 

små stenstatyer längs med hela den södra kajen men det 

sägs att Prins Eugen stoppade dessa idéer då han ansåg 

att träden skulle hindra folk att promenera längs med 

vattnet. 


Mitt för Södra portiken är Södra parterren indelad i 

ett rutnätsmönster av mörk Vätö granit. Stenarna är 

krysshamrade och oregelbundet skurna. (Bild 33).(4:1) 

Gräsrutorna är något bomberade. 

I Parterren finns fontäner i form av två stora snäckor 

utförda i ljus granit. (4:2) Snäckorna har en jämnt 

rödaktig färg på grund av rostutfällningar från vattnet. 

(Bild 37). 

Den östra delen av Parterren är flankerad av 

Birgerskansens höga mur. Framför Riddargrottan finns 

en granitbelagd yta med mönstret av ett stort kryss i mörk 

Vätögranit. I ytan finns flera luckor med ringar. Luckorna 

är beklädda med samma stenar som övriga beläggningen 

så att de är kamouflerade. 

En hög obelisk med en sockel i granit står i det sydöstra 

hörnet. Den undre sockeln är åttkantig i krysshamrad 

ljus granit. Den övre, runda sockeln är utsmyckad med 

soldathuvuden. (Bild 34).(4:4) 

Högst upp på obelisken står en staty av Christian Eriksson 

föreställandes Engelbrekt. (bild 16aug(1).jpg) Framför 

planteringsytan väster om Riddargrottan leder en bred 

kantsten av krysshamrad kant med bearbetade avrundade 

kanter. 

Parterrens östra ände avslutas med några branta trappsteg 

som leder ner i vattnet Trappstegen är av samma granittyp 

och bearbetning som den omgivande beläggningen. 

På utsidan av Birgerskansens mur finns en liten hylla 

i muren som vetter mot vattnet och som inte syns från 

trädgården. Vid muren väster om Riddargrottan finns 

en idag osnygg och rufsig plantering med nyponrosor, 

vildvin, bocktörne, vallmo och gräs. 

En hårdgjord promenadyta, kallad Sjöpromenaden 

fortsätter längs hela den södra kajen, förbi Parterren, 

Broderiparterren och upp till den avskilda vrån på utsidan 

av Wallenbergs trädgård, den så kallade Vattenvrån. 

Sjöpromenaden är upphöjd ett trappsteg från Parterren. 

33. Parterren är indelad i ett rutmönster av mörk Vätögranit. 34. Obeliskens sockel är utsmyckad med soldathuvuden. 35. Sjöpromenaden löper på utsidan av Parterren. 

18

36. Statyn Sången av Carl Eldh, vid Sjötrappan. 

Markbeläggningen består av ljust rödaktiga krysshamrade 

Finalagranit i romboida former. Mot vattnet löper en 

balustrad i mörk granit. (Bild 35.jpg) (4:5) 

Sjötrappan ligger mitt för Borgargården längs 

Sjöpromenaden och leder ner till vattnet. (Bild 36) (4:6) 

I den sydöstra kanten av Parterren står en skylt om det 

litterära Stockholm med ett utdrag ur barnboken Den 

sanna historien om tornen som slog världen med häpnad. 

Skylten är uppsatt i sammarbete mellan Stockholms 

stadsmuseum, Stockholms stadsbibliotek och Gatu- och 

Fastighetskontoret. 

Statyer 

Högst upp på Obelisken finns en staty, Engelbrektsstatyn, 

av Christian Eriksson visande Engelbrekt Engelbrektsson. 

(Bild 32). Statyn invigdes 1932 och det var från början 

menat att Carl Milles skulle utföra statyn men efter flera 

turer kring Milles många förslag som alla avvisades 

av stadsfullmäktige utlystes en tävling som Christian 

Eriksson senare vann. 

På ömse sidor om Sjötrappan finns statyer av Carl Eldh 

visandes Sången respektive Dansen. Skulpturerna var 

inte klara till Stadshusets invigning 1923 och då kungen 

skulle komma sjövägen och anlända till parken via 

Sjötrappan sattes två temporära gipsfigurer upp.(Bild 36 

och 38). 

De två fontänsnäckorna i granit av Nils Enberg som 

pryder Gågräsmattan beställdes av Stadsdelsnämnden till 

invigningen 1923. (Bild 37). Vattenstrålen i snäckorna är 

betydligt lägre idag än ursprungligen. 


På Parterren finns fem marmorbänkar placerade, två i 

ytan framför Riddargrottan, en lång som står intill muren 

och planteringen vid Riddargrottan samt en lång som står 

vinkelrätt mot den förra vid muren. Ytterligare en står på 

den hårdgjorda ytan längs vattnet. En marmorbänk längs 

vattnet saknas. Det är bara märkena i beläggningen som 

syns. (Bild 42). 

Bänken som står framför planteringsytan vid 

Riddargrottan har pallarats upp med två betongstenar. 

Två flaggstänger står mitt för Sjötrappan. Här finns 

även två pollare en på var sida om Sjötrappan samt en 

papperskorg. 

37. Två fontänsnäckor i granit finns på Parterren. 38. Statyn Dansen av Carl Eldh, vid Sjötrappan. 

19

Åtgärder 


Markbeläggningen på Sjöpromenaden är ojämn och har 

satt sig på vissa ställen och kommer på sikt att behöva 

läggas om. (Bild 39). 

Markbeläggningen framför Riddargrottan är något ojämn 

och kommer på sikt behöva läggas om. 

39 . Markbeläggningen på Sjöpromenaden har satt sig. 

De två fontänsnäckorna har en rödaktig jämn färg som 

inte är ursprungligt. På sikt föreslås att snäckorna tvättas. 

(Bild 40). 


Gräsytan lades om år 2011 men är ändå ojämn och tufsig. 

Den har inte samma täta och kompakta karaktär som man 

kan se på historiska fotografier. Gräsrutorna ser ut att ha 

varit platta, i nivå med de omgivanade gångarna och 

inte bomberade som de är nu. (Bild 41). Gräset är utsatt 

för hårt slitage. På sikt bör man lägga om gräsytorna. 

Växtjorden bör bytas ut och ersättas av ny jord inblandad 

med pimpsten de översta 15 cm. Pimpstenarna behåller 

vatten som kommer gräset tillgodo samt stabiliserar ytan. 


men med en hållbarare kvalité av nytt rullgräs 80 cm 

bredd som ger slitagetåligare gräsmattor. 

Växtvalet bör ses över i planteringen vid Riddargrottan 

och jämföras med de arter som planterades från 

början. Samtidigt som man byter växtjord i de övriga 

planteringsytorna bör man byta här. Målet är att få en 

plantering med samma karaktär som Ragnar Östberg 

tänkte sig, troligtvis klängrosor, nyponrosor och vildvin. 

Åtgärder utrustning/möblering 

Vid snäckorna finns elutrustning samt brunnar i 

marken för pumpar. Pumpanordningen är ful och stör 

helhetsintrycket. Den bör döljas bättre. (Bild 40) 

Vattenstrålens höjd i snäckorna föreslås ökas. 

Den borttagna marmorbänken bör åter placeras längs 

promenaden vid vattnet. (Bild 42) Det är viktigt för 

helhetsintrycket samt för anläggningen på lång sikt att ta 

hand om de ursprungliga detaljerna. 

Bänken som står framför planteringsytan vid 

Riddargrottan har pallarats upp med två betongstenar. 

Benen bör lagas 

40. Jämför dagens höjd på fontänen med den på bild 41. 41. Högre vattennivå i fontänen. Gräset var tätare och jämnare. 42. Här har stått en marmorbänk tidigare att dömma av märkena. 

20

5. Vattenvrån 

Historik 

Vattenvrån lär ha varit en av Ragnar Östbergs 

favoritplatser i trädgården. 

Om man tittar på den ursprungliga planen så fanns en pil 

i Vattenvrån. Pilen syns på ett fotografi från 1927 samt på 

en ritning från 1990. 


I den västra änden av Sjöpromenaden finns en liten 

avskild vrå, Vattenvrån som delvis avgränsas av muren 

till Wallenbergs trädgård. (Bild 43 ) (5:1). År 2008 

gjordes en ny ramp och en trappa av mörk granit med 

samma markmönster som den övriga kajen. (5:2). 

Längs muren i Vattenvrån löper en väggfast mjukt 

avrundad bänk i sandsten. (5:3) Även muren är av 

sandsten, se Wallenbergs trädgård. 

En dricksvattenfontän i vit marmor är monterad på 

väggen i en liten nisch i muren. (Bild 44). 

Statyer 

En replika av bronstatyn Crocus av Tore Strindberg. 

Originalet finns inne i Stadhusbyggnaden i Salen tre 

kronor. Flickan står på en sockel i form av en räfflad 

kolonn i marmor. 

I en nisch i muren upp mot Wallenbergs trädgård finns 

en fontän av Nils Enberg. Fontänen är en hyllning 

till den socialdemokratiske kommunpolitikern och 

riksdagsmannen Knut Tengdahl. Nischen var tidigare en 

öppning till Wallenbergs trädgård. 

En liten fontän i granit, Näcken, med sina stirrande, 

rörliga ögon ligger som en relief i markbeläggningen. 

Fontänen fungerar och näcken stirrar upp i himlen och 

vatten bubblar från munnen. (Bild 45). 

Åtgärder 

Dricksvattenfontänen i Vattenvrån är ur funktion och bör 

lagas. 

44. Dricksvattenfontän av vit marmor i en nisch i Vattenvrån. 

43.Vattenvrån. 

45. Fontänen Näcken med bubblande vatten från munnen. 

21

6. Wallenbergs trädgård 

Historik 

Denna del av parken var den som genomgick mest 

förändringar under arbetet med Stadshuset. Att stänga in 

parken åt väster med en mur var dock en idé som fanns 

tidigt. Muren blev en hyllning till bankdirektör K. A. 

Wallenberg som hade stöttat Östberg genom hela den långa 

process som planerandet och byggandet av Stadshuset 

innebar. Stenen i muren är Roslagssandsten som 

blandades med den gamla kvadermuren till Wallenbergs 

hem Barclayska huset på Kungsträdgårdsgatan, ritat av 

Fredrik Wilhelm Scholander, när detta revs för att bygga 

ett nytt hem åt familjen. (Bild 46). (6:1) 

Genom att använda sten från ett rivningsobjekt kunde 

Östberg sänka kostnaderna på den nu skenande 

stadshusbudgeten samtidigt som han hyllade sin 

bundsförvant Wallenberg. 

Kalkstenshällarna i markbeläggningen vid dammen 

kommer från gamla vattenledningsverket på Söder. (Bild 

47). (6:2) 

På tidiga ritningar hade Wallenbergs trädgård en mer 

romantisk framtoning med planteringar, barockinspirerade 

skulpturer och en fontän i flera nivåer men slutprodukten 

blev alltså mycket striktare och stramare. 

Från början fanns fler pelarformade träd i hörnen vilket 

syns på ett äldre foto från 1927, sid 25. (6:3) 


Wallenbergs trädgård är omgärdad av höga murar på tre 

sidor och avslutar därmed Stadshusträdgården åt väster. 

Den utgör en liten trädgård i trädgården och tack vare 

bänken som följer muren kan man sitta och ta igen sig 

i avskildhet. Dammen och det porlande vattnet ökar 

ytterligare det avskilda atmosfären i trädgården. 


Markbeläggningen i gången som följer muren består 

av stora vackert slitna, vita och rödaktiga kalkstenar. 

Stenarna har en ungefärlig längd av 0,6-1,2 m och en 

bredd av 0,5 m. (Bild 48) 

I beläggningskanten mot gräsmattan finns en kantsten 

av kalksten. I de två västra hörnen ligger en stjärna i 

markbeläggningen. 

Framför statyn Poeten finns en stjärna av ljus kalksten 

i markbeläggningen lik de stjärnor som beskrivs ovan. 

(Bild 49) (6:4) 

Söder om Poeten är kalkstensytan omlagd med nya 

ljusare kalkstenar som ännu inte hunnit bli slitna. (Bild 

50). 

46. Stenarna i muren satt ursprungligen i Barclayska huset. 48. Markbeläggningen av röda och vita kalkstenshällar. 

47. Kalkstenshällarna är återvunna från ett vattenledningsverk på 

Södermalm. 

49. Framför statyn Poeten av Strindberg finns en stjärna i beläggningen. 

22

Trappan som leder ner till Brodderiparterren har fem 

breda trappsteg i kalksten. 

De två tvärgående gångarna mellan Brodderiparterren 

och Wallenbergs trädgård är nyanlagda (år 2008) med 

oregelbundna svarta krysshamrade granitstenar samt 

kantsten av ljus kalksten. De nya stenarna kontrasterar 

med sina vita och svarta färger mot den slitna omgivande 

markbeläggningen. (Bild 50). 

Muren 

Murens översida är täckt av en ärgad kopparplåt. 

Vegetation 

Två pelarekar står på var sida om dammen. Ekarna är i 

god kondition. 

Gräsmattan i mitten av trädgården är gles, svagväxande 

och skiftar i gult. Här växer gräs och vitklöver vilken har 

en mörk grönare kulör som gör att gräsytan ser flammig 

ut. (Bild 46). Grässlänten på båda sidor om trappan är 

likaså svagväxande. 

Gräset kring de nyanlagda gångarna växer dåligt eller 

saknas helt. (Bild 56). På vissa ställen är marken gropig. 

I den nordöstra delen av Wallenbergs trädgård, växer 

vildvin som klänger på muren. Intill muren växer även 

gåsört, uppslag av poppel samt ogräs. 

Damm 

Dammen ligger dikt an den västra muren. Vatten sprutar 

ur en vattenbrunn. Dammkanten utgörs av röda och vita 

kalkstenar. (Bild 47). 


Träbänken som löper runt muren är utförd med ben av 

ljus sandsten.(6:6). Bänken har höjts upp med betong vid 

marken. (Bild 52). Bänken är från 2008 och ersatte en 

äldre liknande bänk. 

Fyra belysningsstolpar med skir glasarmatur står i 

gräsmattan. (Bild 53). 

Statyer 

Poeten av Carl Eldh står centrerat framför Wallenbergs 

trädgård. (bild 54) 

Carl Eldhs tre statyer i Stadshusträdgården, Poeten, 

Diktaren och Målaren föreställer August Strindberg, 

Gustaf Fröding och Ernst Josephson varav de två senare 

går att finna framför Broderiparterren. 

Statyernas nakna kroppar ställde till mycket rabalder i 

Stockholm när de placerades ut. 

50. De nya markstenarna kontrasterar mot de nyare. 52. Bänkarna har höjts upp med betong. 53. Skira belysningsarmaturer står i gräsmattan. Wallenbergs trädgård. 

23

Fontänen i muren är av Gustaf Sandberg. Fontänen har 

ett arkaiserande ansikte med vatten sprutandes ut ur 

munnen. (Bild 55) 

Tidigare har Carl Eldhs skulptur Självkritik varit placerad 

i det sydvästra hörnet. Pelaren som statyn stod placerad 

på står kvar i trädgården. Det står även en skulptur 

Självkritik i Salen tre kronor. 

54. Statyn Poeten föreställande August Strindberg. 

Åtgärder 


Växtjorden i gräsmattorna bör bytas ut till en blandning 

med pimpsten och färdig grästorv för att motverka 

slitage. 

Ytan vid muren bör klippas regelbundet. Vildvinet är i 

dålig kondition och bör få ny växtjord alt nyplanteras. 


men med en hållbarare kvalité. Ny växtjord med inslag 

av 50% pimpsten och nytt rullgräs 80 cm bredd ger 

slitagetåligare gräsmattor. 

Åtgärder skulptur 

Skulpturen Självkritik saknas, ersätt med replika likt det 

som tidigare har gjorts med Crocus i Vattenvrån. 

55. Fontän av Gustav Sandberg i Wallenbergs trädgård. 56.Gräset vid de nyanlagda gångarna växer dåligt. 

24

7. Broderiparterren 

Historik 

I ett tidigt skede hade Östberg planer på en konstgjord 

sjö i parken som skulle binda samman Mälaren med 

Stadshuset. Denna damm, kallad Blå sjön, kom att ersättas 

av dagens broderiparterr eftersom husets utformning 

ändrades och dammen inte längre ansågs passa. 

Broderiparterrens exakta form kom till sent i Stadshusets 

arbetsprocess och till en början var det planerat att 

ytan skulle sås med gräs och blommor. Att det till slut 

blev formklippta häckar sägs vara Prins Eugens idé då 

han ansåg buskarna vara mer lättskötta än avancerade 

planteringar med blommor. Från början lär häckarna 

bestått av liguster och inte buxbom. 

Från början växte fem höga popplar i gräsytan i 

Broderiparterren framför den södra fasaden. De höga 

träden var viktiga för Östberg då han ansåg att träd 

fungerade som ett vertikalt komplement som gav 

skuggspel åt fasaden. 

En silverpil (Salix alba) i den södra gräsytan finns inte 

57. Planteringsytan med sommarblommor har blivit förlängd. 

med på den ursprungliga ritningen. Däremot är den 

redovisad på skötselplanen från 1990. På platsen för 

silverpilen växte tidigare en Fontänpil (Salix x pendulina 

`Eligantissima´). 

På skötselplanen finns ett träd i Vattenvrån. Trädet finns 

inte idag. 

Planteringen med sommarblommor var ursprungligen en 

sandlåda för barn. (Bild 58). (7:1) 

Området med konstellationen av Målaren, Diktaren 

och Poeten kallades av Prins Eugen för Skulpturgården. 

Poeten står i Wallenbergsträdgård och Diktaren samt 

Poeten i Broderiparterren. Se delområde 6. Wallenbergs 

trädgård. 


Broderiparterren är utformad i barockstil med 

buxbomshäckar och klippta gräsytor mellan häckarna. 

Längs de två långsidorna ramas parterren in av var sin 

ekhäck samt två hårdgjorda gångar. I häckarna ryms åtta 

nischer, fyra på varje långsida där det står marmorbänkar. 

58. Planteringen med sommarblommor var ursprungligen en sandlåda. 

I gräsytan som vetter mot den södra fasaden växer fyra 

gamla popplar och en yngre silverpil. (7:2) 

Framför trappan som leder upp till Wallenbergs trädgård 

finns en planteringsyta med sommarblommor vilken har 

blivit förlängd sedan den anlades. (Bild 57). 


På båda sidor om parterren finns sandstensbeklädda 

gångytor. Stenarna är rektangulära. (Bild 59). (7:3) 

Framför marmorbänkarna finns sammanlagt tolv 

stjärntecknen avbildade som mönster i markbeläggningen. 

(Bild 60). (7:4) 

Trädgården rustades delvis upp år 2008 med två nya 

gångar av mörka granithällar där gräsmattan blivit sliten. 

(7:5) Det gäller två tvärgående gångar mellan Wallenbergs 

trädgård och Broderiparterren. Vid upprustning utförde 

man åtgärder i dammen, en ny trappa, ny ramp till 

Vattenvrån samt stödmurar. 

En tillgänglighetsramp med granitbeläggning går mellan 

Södra terrassen och Parterren. (7:8) 

Vegetation 

Ekhäckarna som är drygt 1 m höga är relativt täta och 

välvuxna men nedtill förekommer glesa partier. (Bild 

59). Ekäckarna har kraftiga grå mögelangrepp. Detta kan 

ha orsakats av en kombination av det myckna regnandet 

och en ej justerad bevattningsanläggning. 

Buxbomshäckarna har en ungefärlig höjd av 0,5 m. 

De är relativt täta och välvuxna. I häcken ingår olika 

sorter av buxbom vilket gör att häcken skiftar och ser 

oregelbunden ut. (Bild 61). Ett område i häcken har 

luckor med dåligt utvecklade plantor. Marken omkring 

är vattenfylld. (inventeringstillfället) 

25

Bakom ekhäckarna finns en smal gräsyta. I den södra 

gräsytan intill muren vid Sjöparterren växer fem olika 

stora grupper av ormbunkar intill den breda muren av 

sandsten. De står i full sol vilket troligtvis är orsaken till 

att bladen är bruna och torra. (Bild 63). 

En ung silverpil växer även i ytan. Den finns inte med på 

de ursprungliga ritningarna. Den korresponderar med en 

likadan pil på andra sidan Brodderiparterren som står i 

raden med popplar. 

I sommarblomsplanteringen växer bland annat röda och 

59. Markbeläggning av sandsten i Broderiparterren. 

60. Tolv stjärnbilder är avbildade i markbeläggningen. 

vita pelargoner och en liten marktäckare. 

De fyra popplarna är snart 100 år och fortfarande i god 

kondition men börjar uppnå en hög ålder. (Bild 62) 

Gräsytan under popplarna är sliten med fläckar av bar 

jord. 

Utrustning 

Belysningsarmaturer av samma typ som står i Wallenbergs 

trädgård finns även här. Fyra stycken står i den södra 

gräsytan och fyra i den norra. (Bild 64). 

Buxbomshäckarna och gräsytorna är bevattnade. 

Statyer 

I Broderiparterrens östra kant står på, var sin sida av 

trappen, Carl Eldhs statyer Diktaren och Målaren 

föreställande Gustav Fröding och Ernst Josephson. (7:6) 

och (7:7). Se avsnitt 6. (Bild 65 och 66) 

Åtgärder 

Åtgärder vegetation 

Popplarnas kondition bör besiktigas av trädspecialist 

eftersom äldre popplar släpper grenar och kan orsaka 

skador på människor och omgivningen. För att förbereda 

en nyplantering av popplarna kan man ta skott av de 

befintliga popplarna. Skotten får stå på tillväxt tills det är 

dax att återplantera. Popplarnas genomuppsättning skulle 

bli desamma som de ursprungliga popplarna 

61. Olika sorter av buxbum gör häcken oregelbunden. 62. Popplarna är snart 100 år vilket är en hög ålder för arten. 

26

Orsaken till luckorna i buxbomshäckens kan eventuellt 

bero på ett läckage i bevattningsrören eftersom det lokalt 

är blött i marken. Detta bör undersökas och i sådan fall 

åtgärdas. På sikt bör man byta ut växtmaterialet till en 

enhetlig sort av Buxbom, t ex Buxus sempervirens 

Wrams Gunnarstorp. 

Samtidigt bör man byta ut jorden till en blandning med 

pimpsten. För att ha beredskap när häckarna ska förnyas 

kan man redan nu påbörja en kontraktsodling där man 

väljer ut plantor och även får tillräckligt många av samma 

sort. 

63. Ormbunkar växer längs muren, Brodderiparterren. 

Man bör undersöka om ormbunkarna är ursprungliga och 

hur planteringen såg ut från början. Om det visar sig att 

de har tillkomit under senare år bör de tas bort. Om de är 

ursprungliga bör man titta på planteringsritningar innan 

man gör om planteringarna i ett mer ursprungligt skick. 

Ormbunkar trivs bäst i skugga och blir bruna och torra i 

sol. (Bild 63). 

Avvakta och se om ekhäckarnas kondition förändras. På 

sikt kommer ekhäckarna att behöva bytas ut. 

Åtgärder utrustning 

De svarta belysningsstolparna behöver ses över och 

målas eftersom färgen börjar flaga. 

64. Belysningsarmaturer i gräsmattan i Broderiparterren. 65. Statyn Diktaren (Gustav Fröding) av Carl Eldh. 

66. Statyn Målaren (Ernst Josephson) av Carl Eldh. 

27


Historik 

Grottöppningens valv är den flyttade och bevarade 

Riddarholmsbron ritad av Erik Palmstedt. Från bron 

bevarades även två lejonmaskroner som pryder var sin 

sida av grottan. (Bild 67). Bron som byggdes år 1784- 

89 band ihop Riddarholmen med Gamla Stan och var en 

hyllning till Gustav III. Även här använde sig Östberg 

av material från rivningsobjekt och kunde därmed spara 

in pengar och samtidigt få material som andades svensk 

historia och som anknöt till den tidslösa byggnad han 

ville skapa. 


Riddargrottan ligger i ett valv av sandsten i den höga 

muren.(8:1) Grottan vetter ut mot Parterrens östra del 

samt Obelisken. Framför grottan ligger en idag torrlagd 

damm i ljus krysshamrad granit. (Bild 68) Stenarna i 

dammen är romboida. 

67. Lejonmaskronen är ursprungligen från Riddarhusbron. 

Beläggningen är rödaktigt färgade av vattenbakterier 

eller rost. (8:2) 

Skulptur 

En skulptur av Loke och två ormar i marmor finns inne i 

grottan. Lokes straff av Ida Matton rest 1923. 

Åtgärder 


Björksly har börjat växta i muren ovanför grottan. Detta 

bör tas bort så fort som möjligt eftersom rötterna förstör 

muren. (Bild 69). 

Åtgärder damm 

Dammen är torrlagd och ormarna sprutar inte vatten 

längre. Detta föreslås åtgärdas. 

68. Framför Riddargrottan finns en torrlagd damm. 69. Björkslyt ovanför grottan förstör muren. 

28

9. Birgerskansen 

Historik 

För Östberg fanns tidigt drömmar om en sarkofag 

över Birger Jarl på den östra sidan av Stadshuset. Men 

Varnhems kyrkofullmäktige, där Birger Jarl ligger 

begraven, sa nej till förfrågan om flytt av kvarlevorna 

och sarkofagen fick därmed bli en cenotaf; en tom grav. 

(Bild 70) 

70. Birger Jarls cenotaf. 

Nära Birgerskansen ville Östberg gärna ha en ek placerad 

som ”en grön massiv mot den vassa tornhörnan” men 

eken blev aldrig planterad. (citat ur Pihl Atmer s 296) 

Ragnar Östberg hade tänkt att det skulle växa nyponbuskar 

och klängrosor som klättrade någonstans på muren. Såg 

han framför sig en Törnrosaplantering? 


Birgerskansen ligger vid Stadshustornet i det sydöstra 

hörnet av byggnaden. 

Terrasskanten vid Birgerskansen är infattad av samma 

mörka krysshamrade diabas som löper från den Östra 

terrassen, fast här är den upphöjd och bredare. (9:1) 

Birger Jarls cenotaf är omgärdad av ett svart smidesstaket 

med mönster av Birger Jarls vapensköld, samma som 

mönster som pryder staketet mellan Östra terrassen från 

Birgerskansen. (9:2) 

Cenotafens tak, pelare och sockel är utformad av rödaktig 

krysshamrad granit. Det förekommer olika grader av 

krysshamring, både grov och fin. Sveriges riksvapen i 

granit finns fastsatta på sidorna, två på varje sida. Pelarna 

är runda, i ljus slipad granit. Taket är utformat i trä med 

utsmyckningar. 


Markbeläggningen i cenotafen är mörk granit/diabas i 

rektangulärt mönster. (Bild 71). (9:3) 

71. Markbeläggningen i cenotafen består av mörka granithällar. Bild 72. En brunn/ljusbrunn i gräsytan vid Birgerskansen. 

29

Söder om cenotafen leder ett trappsteg av ljus krysshamrad 

granit ned till en grusad gång med stenmjöl och rödaktigt 

grus/stenmjöl i vilken det finns 8 st trampstenar, 6 

st av mörk granit och två av ljus granit. De två ljusa 

trampstenarna ligger ensamma i grusytan och finns inte 

redovisade på ritningen från 1923. (9:4) 

Söder om grusgången ligger en försänkt gräsyta med en 

rund igenlagd brunn/ljusbrunn. (Bild 72). Kring brunnen 

finns ett litet svart smidesräcke monterat på en kant av 

granit som från början var ljus. Räcket som har ett 

mönster av två sinuskurvor är monterad på granitkanten 

med runda metallklot. Det är okänt vad brunnen/ 

ljusbrunnen egentligen är. (9:5) 

Ett för Stockholm stad traditionellt inspringningsskydd 

löper i kanten mot grusytan av okänt datum. Gräsytan är 

för övrigt omgärdad av de breda granit/diabaskanterna 

som följer terrassmuren. 

Utrustning 

En gjutjärnsurna med sommarblommor står på 

terrassen i den norra delen av Birgerskansen. De stora 

gjutjärnskrukorna som även går att finna längs med den 

östra fasaden är ritade av Henrik Krogh och är gjutna av 

Näfveqvarns bruk år 1923. 

På den norra sidan om cenotafen finns en bänk i trä av 

samma sort som de som står på den Östra terrassen. På 

den södra sidan om cenotafen finns en låg kalkstensbänk. 

I gräsytan finns spotlights som lyser upp fasaden. 

Åtgärder 

Kalkstensbänken söder om graven lutar inåt och bör 

riktas upp. 

Metallräcket kring brunnen/ljusinsläppet behöver målas 

om. 

10. Östra terrassen 

Historik 

Längs med den östra fasaden fanns det tidigt planer på 

en örtagård men den idén blev senare slopad då fasaden 

flyttades in och gav plats åt en större och mer lättåtkomlig 

yta. Östberg ville att denna yta skulle utnyttjas till fullo 

men idag är den en av trädgårdens mest folktomma 

platser. 

Nulägesbeskrivning. 

Den Östra terrassen vilar på terrassmuren som löper runt 

hela Stadshusets östra gavel med en bred överkant av 

krysshamrad mörk granit/diabas. Markbeläggning utgörs 

av svart skiffer i rektangulära olikformade stenar. (Bild 

73) (10:1) 

I ytan ligger två st dagvattenbrunnar som är 

kvadratiska med borrade hål i ett kryssmönster. 

Troligtvis kompletterad med ett järngaller. (Bild 74). 

Ledningsbrunnar förekommer även i ytan. 

73. Markbeläggningen av svart skiffer har satt sig. Östra terrassen. 

30

I den södra delen av Östra terrassen finns ett trappsteg. 

Trappsteget består av ljus och mörk krysshamrad 

granit och är ditlagda senare än den omgivande 

skifferbeläggningen. (10:4) (Bild 75). 

Östra terrassen avgränsas mot Birgerskansen av ett svart 

smides staket och grind utformade med Birger Jarls 

vapensköld. (10:3) (Bild 76). 

74. Dagvattenbrunn, troligtvis kompletterad med galler. 

Utrustning 

Fyra stora gjutjärnsurnor med sommarblommor är 

placerade på terrasskanten. (Bild 77). Sju träbänkar i ek 

med svängda krysshamrade granitben står längs fasaden. 

Ursprungligen i rödaktig granit. Numera är de smutsigt 

gråsvarta. (10:2) 

Åtgärder 


Ytan har sjunkit och behöver läggas om. Det syns bland 

annat i kanten mellan fasaden och markytan. Man har 

höjt bänkarnas granitben med betong för att kompensera 

för sättningarna. (Bild 78). 

De ljusa stenarna i trappsteget bör bytas ut så att det 

endast är mörka stenar i trappan. 

75. Trappsteget i ljus granit har tillkommit senare. 76. Smidesstaket med motiv av Birger Jarls vapensköld. 77. Gjutjärnsurnor med sommarblommor står på Östra terrassen. 

31

Åtgärder staket 

Stakets infästning i marken är rostig och behöver lagas. 

Staketet behöver målas om. 

78. Bänkarna har höjts med betong, Östra Terrassen. 


Historik 

Skärgårdsstranden var ett av Östbergs skötebarn och 

han la stor tid och energi till att få detta artificiella 

klipplandskap så naturtroget som möjligt. Klippblocken 

hämtades från skärgården och gjöts fast med cement. 

(Bild 83) 

Mellan klippblocken såddes gräs och blommor vars frön 

plockats i skärgården och även ljung ska ha varit planterat. 

Hela arrangemanget var till för att skapa illusionen av att 

grunden var lagd direkt på uråldriga klipphällar. Muren 

längs med terrassens långsida sägs vara anlagd så att den 

ska efterlikna en gammal fästning som Stadshuset sedan 

byggts på. 

80. En trappa av ljus granit leder ner till vattnet. 

79. Skärgårdsstranden. 81. Fogarna mellan granithällarna är alltför synliga, Skärgårdsstranden. 

32


Man når Skärgårdsstranden från trappan vid 

Stadshuskällaren via en smal gång. En trappa av ljus 

krysshamrad granit leder ner i vattnet i den norra änden. 

Idag växer här kraftigt gräs ur vilket det sticker upp 

granithällar. Granithällarna är ditlagda och fastsatta med 

betong och bultar. (Bild 81) (11:1) 

Kajkanten utgörs av krysshamrad ljus granit i vilken det 

är infäst ringar att förtöja båtar i. 

(11:2) Terrassmuren mot Birgerskansen gömmer en 

fiktiv gravkammare; Birger Jarls gravkammare, i svart 

krysshamrad granit. I nischen sitter en svart järnport. 

Porten är omgärdad av två kraftiga kolonner av polerad 

rosa granit med doriska kapitäl. (Bild 82) (11:3). 

Vegetation 

Den låga vegetationen domineras av kraftigväxande gräs. 

(Bild 84). Enstaka Liten fetknopp (sedum), Harklöver, 

Prästkrage, Rölleka, Tulkört, Röd- och Vitklöver 

förekommer. Den högre vegetationen består av bergtall 

samt spontana uppslag av alm och fläder. 

82. Järnporten in till Birger Jarls fiktiva gravkammare. 

I mer undanskymda lägen växer brännässlor, en 

kväveindikator. 

Utrustning 

Två roströda höga master med cirkelformad symbol 

står i ytan liksom några belysningsarmaturer med svart 

stolpe som lyser upp Stadshusfasaden. Ledningsbrunnar 

förekommer i ytan. 

83. Ursprungligen var vegetationen på Skärgårdsstranden kargare. 

84. Dagens vegetation med sly och kraftigväxande gräs. 

Åtgärder 


Den ursprungliga tanken med karg skärgårdsnatur har 

gått förlorad i och med den kraftiga gräsväxten. På gamla 

planer och fotografier syns en större distinktion mellan 

berghällar och grus/gräsytor. 

Skärgårdsstranden bör restaureras genom att den 

näringsrika jorden och gräset tas bort och ersätts med 

mager jord/grus och örter. (Bild 83). Sly uppslag och 

brännässlor tas bort. 

Åtgärder berghällar 

Betongfogarna mellan granitblocken är påtagligt 

breda och gör att granitblocken ser konstgjorda ut. 

Betongfogarna bör justeras eller göras om så att de inte 

syns. (Bild 81) 

Porten till Birger Jarls gravkammare är rostig och hålig 

i de nedre delarna. Rosten bör tas bort och porten lagas 

och målas. 

33

12. Området längs Hanverkargatan 

Historik 

Norra fasaden är av Östberg medvetet nedtonad i sin 

utformning och det var från början ännu mindre växter än 

vad där är idag. (Bild 859. Även här har Östberg hämtat 

inspiration från Dogepalatset i Venedig, detta syns främst 

i fasadens utformning och på den trappa som leder ner till 

vattnet och till Skärgårdsstranden. 

85. Norra fasaden var medvetet nedtonad i sin utformning. 

De två stora granitkaren som flankerar porten mot 

Borgargården, av Östberg kallade Portföljare, är vackert 

uthuggna med motiv ur Stockholms historia. Även dessa 

är skulpterade av Gustaf Sandberg. 

Porten till Borgargården sägs vara gjord av virke från 

regalskeppet Riksäpplet som förliste år 1676. 


Den norra fasaden vetter mot Hantverkargatan och 

domineras av stadshusbyggnadens massiva tegelvägg 

med den stora porten och de två Portföljarna som leder 

in till Borggården. 

Markbeläggningar 

Ingången till Stadshuskällaren i byggnadens nordöstra 

hörn ramas in av en kvadermur i krysshamrad Gylsboda 

diabas. Kvadermurens gavel har inskriptionen 

86. Tidigare växte inte rhododendron i Portföljarna. 88. Avstängning mellan Östra terrassen och Stadshuskällaren. 

87. Entrén till Stadshuskällaren. 89. Kvarnstensliknande skrapstenar vid entrén till Stadshuskällaren. 

34

”Stadshuskällaren” inhugget och krönstenen pryds med 

en skulptur i brons föreställande Bacchus av Ansgar 

Almquist. På kvadermuren är en planteringslåda i plåt 

fastmonterad (12:2) (Bild 87). 

Mot Östra terrassen finns en avstängning i form av en 

kätting som är infäst i två hästhuvuden av gjutjärn på var 

sin pollare av mörk granit/diabas. (Bild 88). (12:3). 

Ytan framför Stadshuskällaren är belagd med stora hällar 

av krysshamrad diabas, samma sten som återfinns i 

byggnadens sockel fast med grövre grad av krysshamring. 

Entrén till restaurangen markeras med en skrapsten av 

halvcirkelformade kvarnstensliknande stenar i granit 

(12:4). (Bild 89). 

Vid Stadshusbron leder en trappa av ljus krysshamrad 

granit ner till vattnet och in till Skärgårdsstranden. 

Längs den södra sidan av trappan leder en cyklopmur 

av grovhuggna oregelbundna stenar. De är omkring 1 m 

stora och främst i granit. Muren leder runt hela den östra 

sidan och utgör terrassmur för den Östra terrassen och 

Birgerskansen. (12:1) På muren vilar en bred krönsten 

av mörk krysshamrad granit som också följer muren hela 

vägen runt till Birgerskansen. (Bild 90). 

91. Intill fasaden finns upphöjda asfalterade ytor. 

Det finns utfällningar av murbruk i cyklopmuren mot 

Stadshuset. Terrassmuren är smutsig och det är svårt att 

urskilja stenarnas ursprungliga färg. 

Strax väster om Stadshuskällarens entré finns en 

dagvattenbrunn i form av en mörk granitsten med 

genomsågat spiralformat mönster. (Bild 92.) Likadana 

dagvattenbrunnar finns inne på Borgargården. 

Mönsterspårningen i brunnen vid den norra fasaden är 

igenlagd med cement (12:5) 

90. Trappa och mur vid Stadshusbron. 92. Dagvattenbrunn igenfylld med betong. 93. Portföljare med rhododendron. Hantverkargatan. 

35

Intill fasaden på båda sidor om Norra valvet finns två 

långa, upphöjda och asfalterade ytor vars funktion 

troligtvis är att samla upp regnvatten från taken. Ytorna 

är försedda med brunnar (12:6). Ytorna upplevs kala och 

tråkiga. Stödmuren består av kvadratiskt råhuggna svart 

granit/diabasstenar. På äldre fotografier var ytan troligen 

belagd med kullerstenar istället för asfalt. (Bild 91). 

Vid Norra valvet är marken belagd med storgatsten i 

granit på sidorna samt rödaktiga granithällar med en 

mittrad av taktila rödaktiga granitstenar. (Bild 93). (12:7) 

På var sida av Norra valvet står de två Portföljarna. 

De väger över 16 ton var och de fungerar även som 

planteringsytor för rhododendronbuskar (12:8). 

Asfalt är den dominerande markbeläggningen längs med 

den norra fasaden förutom framför Norra valvet och 

framför Stadshuskällaren. 

Väster om Norra valvet, längs med fasaden, finns en 

nedsänkt planteringsyta som nås via en ramp från det 

nordvästra hörnet av byggnaden. Planteringsytan kantas 

av en enkel rad av storgatsten. En balustrad av mörk 

granit/diabas löper i gatunivå. (Bild 94). I den nedsänkta 

ytan finns även 2-3 runda dagvattenbrunnar. (12:9) 

94. Ballustrad av mörk granit löper i gatunivå längs Hantverkargatan. 

Planteringar 

I Portföljarna växer rhododendron. Rhododendron är i 

god kondition. 

I den nedsänkta planteringsytan växer gul- och vitbrokig 

funkia samt klättervildvin. De växter som står längst in 

i hörnet är i små och planteringen är gles med bar jord. 

Jorden är mager och läget torrt intill fasaden i hörnet. 

Utrustning 

Utanför ingången till Stadshuskällaren finns en 

markstående svart askkopp. Mellan Stadshuskällaren 

och Stadshusets huvudingång står två parksoffor från 

Byarums bruk, typ Lessebo. 

Väster om Norra valvet finns ett större antal svarta 

cykelpollare, typ Vestre Urban. 

95. Orginalbelysning från 1920-talet, Hantverkargatan. 96. Statyn Morgonrådnad av Marcus Lövblad. 

36

På refugen mellan cykelvägen och gångvägen finns 

även originalbelysning från 20-talet bestående av åtta 

gatlyktor i svartmålat stål med originellt urformade 

lyktor i gultonat glas (Bild 95). 

Statyer 

Morgonrodnad av Marcus Lövblad. Skulpturen skänktes 

av Stockholms Borgargille till Stadshusets invigning år 

1923. (Bild 96) 

Baccchus ridande på lejon står utanför Stadshuskällaren, 

av Ansgar Almqvist, 1923. 

Åtgärder 


De ursprungliga dokumenten för de två upphöjda och 

långsmala ytorna vid de Norra fasaderna bör studeras 

för att utröna deras tidigare utseende. Asfalten bör tas 

bort och ersättas, gissningsvis med kullerstenar/gatsten. 

På bild 86 skymtar en stenyta till höger om Portföljaren. 

Idag upplevs ytorna kala och tråkiga. De har ett exponerat 

läge på framsidan av Stadshuset och bör därför åtgärdas. 


Äldre fotografier visar att det ursprungligen växte 

vildvin men inte rhododendron i Portföljarna. Man bör 

studera de ursprungliga dokumenten för att ta reda på 

om Ragnar Östberg hade någon speciell idé om ytornas 

karaktär samt vad som växte här från början för att sedan 

ta beslut om vad som ska planteras. Rhododendron är 

inte tidsenligt med Stadshuset men trivs bra i skugga 

och har därför en funktionell aspekt. (Bild 86). (12:8). 

Vildvinet återplanteras i Portföljarna. De nedsänkta 

planteringarna i väster får ny växtjord. 

13. Området vid Ragnar Östbergs 

plan 

Historik 

Initialt ville Östberg ha ett lusthus eller en större portal 

som ingång till trädgården vid kajen på den västra sidan 

av Stadshuset, denna idé övergavs dock för att det istället 

skulle uppföras en mur med en vacker smidd järngrind. 

97. Markbeläggning av rödaktig smågatsten och ljusa granithällar. 

98. Markbeläggning av smågatsten vid Ragnar Östbergs plan. 

37

Den västra delen som vetter ut mot Ragnar Östbergs 

plan, tidigare Eiraplan, är Stadshusets kanslidel. 


På den ursprungliga planen från 1923 är inte markytans 

utformning längs den västra fasaden redovisad. Den 

markutformning som finns idag är anlagd senare än övriga 

Stadshusträdgården. Förändringar i trafiksituationen 

har lett till att markutformningen genomått nödvändiga 

omdaningar. Längs den västra fasaden finns smågatsten 

vilket inte finns någon annanstans i Stadshusträdgården 

samt taktila granithällar vilket även finns framför 

huvudentrén. 


Vid det nordvästra hörnet ligger rödaktig smågatsten 

samt en fris av en ljus granithäll. (Bild 97) (13:1) 

En ränndal som går längs med den västra fasaden är 

utförd i en mörkare typ av smågatsen. En rund brunn 

ligger i ränndalen. (Bild 98). Mellan ränndalen och den 

asfalterade gatan ligger en yta av ljus smågatsten samt en 

rödaktig granitkantsten som går längs hela sidan. 

Från angöringsgatan och in till den nordligaste porten 

längs den västra fasaden leder ett taktilt stråk av rödaktig 

flammad granit. (13:2) 

Utanför planteringarna står en rad med pollare och 

kättingar. Pollarna är åttkantiga med oval topp. Vissa 

pollare är spruckna i basen. (13:3) 

Längs fasaden finns också två ”fack” i 

smågatstensbeläggningen med röda flammade 

granithällar där det står parkbänkar; Lessebo från 

Byarum. Ytterligare en parkbänk står längs ytan. Mellan 

bänkarna finns en yta med smågatsten. (Bild 99). (13:4) 

Vid den västra entrén till Stadshusträdgården ligger 

rödaktiga flammade granithällar. Innanför grinden 

ligger de ursprungliga stora granithällarna, också 

rödaktiga. Ytor med storgatsten ligger på båda sidor om 

granithällarna. (13:5) 

99. Markutformningen längs den västra fasaden är yngre än byggnaden. 100. Vildvinet klättrar högt på fasaden, Ragnar Östbergs plan. 

Planteringar 

Längs hela fasaden finns planteringar med klättervildvin 

och perenner som brunnäva, funkia, skogsnäva. 

wwPlanteringen är gles och är förmodligen genomrotad 

med vildvinets rötter som konkurrerar med perennerna. 

(Bild 100). 

Utrustning 

Längs fasaden står tre stycken parkbänkar Lessebo från 

Byarums bruk. Två papperskorgar, blomsterurnor samt 

pollare i granit. 

Åtgärder 


Ny jord och nya växter i planteringen. Man bör studera 

de historiska dokumenten angående markutformning 

och planteringar vid den västra fasaden. Förslagsvis 

Waldsteinia som klarar konkurensen med vildvinet. 

Åtgärder pollare 

Trasiga pollare ersätts med nya likadana. 

38

7. GENOMFÖRANDE 

Prioriteringslistor 1-3. 

Prioriteringslistor för förslag på åtgärder i kap. 6 Delområden - historik, nuläge och åtgärder. 

Nedan följer prioriteringslistor för de förslag på åtgärder som nämns i vårdprogrammet. Alla förslag redogörs inte utan enbart de som TK 

bedömer är i stort behov av att förverkligas. Åtgärdsförslagen i kategori prio 1 är de som TK bedömer vara i störst behov av att åtgärdas, 

förslagen i kategori prio 2 bedöms vara i näst störst behov och de i kategori prio 3 i tredje störst behov. 

Förslag med prio 1: 

(Sidnumret visar var i vårdprogrammet förslaget nämns.) 

Delområde Sida 

Åtgärdsförslag 

1. Borgargården 11 Vid markarbeten bör man bevara och återsätta de gamla stenarna i det sydvästra hörnet vid rhododendronplanteringen. 


3. Södra terrassen 

och Mälartrappan 



12, 

13 

Den skrymmande tillgänglighetsrampen i svart stål och plåt som leder upp till Blå Hallens entré bör bytas mot en mindre som är mer 

anpassad till platsen. 

17 Längre ut på Södra terrassen har markbeläggningen satt sig med stående vatten som följd. På sikt behöver denna yta läggas om. 

17 Storleken på fordon som får köra in bör regleras för att undvika sättningar och skador på granithällarna. 

4. Parterren 20 Vid snäckorna finns elutrustning samt brunnar i marken för pumpar. Pumpanordningen är ful och stör helhetsintrycket. Den bör döljas 

bättre. 

6. Wallenbergs 

trädgård 

24 

Växtjorden i gräsmattorna bör bytas ut till en blandning med pimpsten och färdig grästorv för att motverka platsens utsatta slitage. 

Samtliga gräsmattor bör göras om likt ursprungligt utseende, men med en hållbarare kvalitet. Ny växtjord med inslag av 50 % pimpsten 

och nytt rullgräs 80 cm ger slitagetåligare gräsmattor. Sortblandning bör tas fram. 

8. Riddargrottan 28 Björkslyet och dess rotsystem, som börjat växa i muren ovanför grottan bör så fort som möjligt tas bort eftersom rötterna förstör muren. 


10. Östra terrassen 


12. Området längs 

Hantverkargatan 

28 Dammen är torrlagd och ormarna sprutar inte vatten längre. Detta bör åtgärdas. 

31 Terrassytan har sjunkit och är i behov av att läggas om. 

33 

Betongfogarna mellan granitblocken är påtagligt breda och gör att granitblocken ser konstgjorda ut. Fogarna bör justeras eller göras om 

så att de inte syns. 

37 Asfalten i de två upphöjda och långsmala ytorna vid de norra fasaderna bör tas bort och ersättas med troligtvis kullersten eller gatsten. 

2 

39





En marmorbänk längs vattnet saknas. Det är viktigt för helhetsintrycket samt för anläggningen på lång sikt att ta hand om de 

ursprungliga detaljerna. 

5. Vattenvrån 21 Drickfontänen är ur funktion och bör lagas. 






13. Området vid 

Ragnar Östbergs 

plan 

13. Området vid 

Ragnar Östbergs 

plan 

33 

De fyra popplarnas kondition bör besiktigas av trädspecialist eftersom äldre popplar släpper grenar och kan orsaka skador på människor 

och omgivning. 

På sikt bör man byta ut buxbomshäcken till en enhetlig sort av buxbom. Samtidigt bör man byta ut jorden till en blandning med 

pimpsten. För att ha beredskap när häckarna ska bytas ut kan man redan nu påbörja en kontraktsodling där man väljer ut plantor och 

även får tillräckligt många av samma sort. 

Skärgårdsstranden bör restaureras genom att den näringsrika jorden och gräset tas bort och ersätts med mager jord/grus och örter. 

Slyuppslag och brännässlor tas också bort. 

37 De nedsänkta planteringarna i väster förslås få en ny växtjord. 

38 Ny jord och nya växter bör tillföras planteringen längs hela fasaden. 

38 De pollare som är trasiga bör ersättas med nya som är likadana. 

3 

40




1. Borgargården 13 Sättningarna i markbeläggningen vid Södra portiken, framförallt i kvadraterna med sandsten, bör läggas om och justeras i höjdled. 

1. Borgargården 13 Hur tunga och breda fordon angör Träd- och Borgargården bör regleras. Sättningar i beläggning och omkostnader kan därmed undvikas. 

1. Borgargården 13 

Man bör inte använda marken runt eken för upplag av tunga material. Alltför hård belastning på markbeläggningen kring eken bör 

undvikas då komprimerad mark kan försämra ekens rötter att växa. 

1. Borgargården 13 På sikt bör man rotsuga vildvinets planteringsyta för att möjliggöra jordbyte och vitalisering av vildvinet. 

2. Södra portiken 14 Kalkstenar har vittrat sönder och behöver ersättas. Att hitta stenar med lika färg och slitage som omgivande stenar är viktigt. 





17 Den yttre stenraden vid ekhäcken har glidit ut i planteringsytan och bör läggas om och låsas med stållister. 

17 Man bör avvakta hur angreppen på ekhäcken utvecklas. Om det behövs får man återplantera. 

4. Parterren 20 Markbeläggningen på Sjöpromenaden kommer på sikt behöva läggas om. 


6. Wallenbergs 

trädgård 

På sikt bör man lägga om gräsytorna. Växtjorden bör bytas ut och ersättas av ny jord inblandad med pimpsten de översta 15 cm. Gräset 

bör ha en hållbarare kvalité som ger slitagetåligare mattor, nytt rullgräs med 80 cm bredd förordas. 

24 Skulpturen Självkritik saknas, den bör ersättas med replika likt det som tidigare gjorts med Crocus i Vattenvrån. 

7. Broderiparterren 27 De svarta belysningsstolparna bör ses över och målas eftersom färgen börjar flaga. 

9. Birgerskansen 30 Kalkstensbänken söder om graven lutar och bör riktas upp. 

9. Birgerskansen 30 Metallräcket kring brunnen/ljusinsläppet behöver ommålas. 

10. Östra terrassen 32 Staketets infästning i marken är rostig och behöver lagas. Staketet behöver även ommålas. 



37 Vildvin föreslås återplanteras i Portföljarna. 

4 

41

8. KÄLLOR 

Vårdprogram Stockholms stadshus 2012. Ramböll 

Sverige AB och Wedman Arkitektateljé. 

Momentbeskrivning. Skötsel och Planerat underhåll. 

Stadshusträdgården med borgargården. 2008-01-25. 

Blomsterprogram, Stadshusträdgården med 

borgargården.2008-01-25. 

Skötselkarta Stockholms stadshus. 1990-02-23. 

Söderblom och Palm. 

Stockholms stadshus och arkitekten Ragnar Östberg. 

Anna Katrin Phil Atmer. 2011 

Stockholms stadshus vid dess invigning midsommarafton 

1923. Beskrivning utarbetad av Stockholms 

stadsfullmäktige. Redaktör Johnny Roosval. Kapitlet 

Stadshusträdgården av Ragnar Josephson. 

Murverkets hemligheter. Rikard Larsson 2011. 

Offentlig konst i utemiljö. Specialarbete inom ämnet 

litteraturorientering och bibliografi vid bibliotekshögskolan. 

Borås 1974. Charlotte Adlercreutz-Carlsson 

Eva Andreason, Ingrid Rebing 

Fotografier. Bild 101 Stockholmkällan. 

www.stockholmskallan.se/ 

Bild 41, 54, 57, 83, 85, 86, ur Stockholms stadshus vid 

dess invigning midsommarafton 1923. Beskrivning 

utarbetad av Stockholms stadsfullmäktige. Redaktör 

Johnny Roosval. 

Bild 31 ur SSM bildnr SvD 27521. Fotograf Olle 

Widfeldt, Svenska Dagbladet 22 mars 1959. 

Bild 57. Fotograf Svenska Dagbladet april 1931. 

Övriga foton är tagna av författarna. 

42

10 Vårdprogram bilaga.pdf (23 993 kb) - Insyn

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

10 Vårdprogram bilaga.pdf (23 993 kb) - Insyn

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?