Från Tredje Gustafs dagar

booksnow1.scholarsportal.info

Från Tredje Gustafs dagar

- 110 -

sera mig ifrån protokollet i sekreta utskottet; att jag till min så kallade

kanslist därstädes visserligen kunde taga hvilken jag ville, men

att han hellre såg, om jag i stället för kammarrådet Lagerheim, som

var förra gången, ville begära assessor Lagerheim i kammarkollegium,

numera vicepresidenten i statskontoret, hvilken man mycket rekom-

menderat honom, men hvilken han trodde, att jag endast kunde där-

till determinera. För öfrigt öfverhöljde han mig med mindre intres-

santa berättelser och kommissioner om kostymer för riksämbetenas

kläder, om regalier, ceremonielet, kronprinsens train m. m.

När allt var sagdt, uppstod jag, kysste hans hand och förklarade

att det enda svar, han lärer emottaga eller, som jag hoppades, vänta,

vore min lydnad, att den skulle han röna i allt och sä långt min förmåga

sträckte sig; att jag genast skulle gå i författning af de befall-

ningar, mig voro gifna för det närvarande; att hvad kanslidetaljen an-

gick, trodde jag den blifva mindre onereux, då cheferna af finans-

och ecklesiastik-expeditionerna nödvändigt skulle komma att följa med,

och jag visserligen icke behöfde hvarken frakta eller undanbedja mig

någon befattning med deras saker. Hvad hofkanslersämbetet åter vid-

kom, utbad jag mig att få göra honom några reflexioner, icke i anse-

ende till träldomen, icke heller i anseende till ett naturligt découragement

att i flere år vikariera uti ett af rikets högsta ämbeten, hvilket

man aldrig önskade att få, hvarom H. Maj:t kände mina tänkesätt,

och att under alltsammans svälja couleuvrer igenom andras preferen-

cer, hvaraf jag citerade den äran jag haft att stå och föredraga för

regeringar, där Franc och Ruuth varit ledamöter och Håkansson ad-

jugerad m. m. Men att då jag i hans tjenst gärna passerade alla en-

skilda konsiderationer, hade jag andra att göra relative till honom själf

och tillfället: att hofkansleren vore den ende, h varigenom kungen

kommunicerade sig med ständerna, alltid närvarande i sekreta utskot-

tet, vid alla audienser, alla konferenser; att till honom hade talmän-

nen att adressera sig; att de ordres, hofkanslern på ämbetets vägnar gaf,

måste lydas utan motsägelse; att allt detta fordrade ett fullkomligare

förtroende både af konungen själf, af talmännen och dem, han nyttjade

i affärerna, än jag kunde ega, sedan jag icke döljt mina tänkesätt och

huru litet de instämde med de öfrigas, med hvilka jag för öfrigt, un-

dantagande Ruuth och Troil, icke mera egde någon personlig liaison,

sedan den jag egt med baron Armfelt vore ä hans sida brusquement

bruten, och det öfriga sällskapets termometer icke kunde bedraga

dem om graderna af min estime. Att skuggan .af förtroende eller hålf-

More magazines by this user
Similar magazines