Från Tredje Gustafs dagar

booksnow1.scholarsportal.info

Från Tredje Gustafs dagar

- 24 -

älven i dessa oväntade omständigheter. Han Lemnade befälet åt den

hjälte, som anfört hans flotta, själf ilade han till hufvudstaden, omfamnade

ett älskadt konungahus, besörjde anstalterna, och snart såg man

honom vid Mora och Rättviks kyrkor, på de grifter, där Gustaf Wasas

följeslagare livila under Sveriges välsignelser, kalla ännu en gäng till

dess befrielse Dalarnes redliga folk. De svuro honom en trohet, hvil-

ken de sedan bevisade. Uppmuntrad och tröstad af de lika tänkesätt,

hvarmed Vermlands inbyggare honom omfamnade, gick han tryggt till

den fiendes möte, som redan nalkades Göteborgs murar.

Eftervärlden hade kanske blifvit mera oviss om det var Gustafs

mod och vishet, som frälste denna vigtiga ort och återställde fredslug-

nel på dessa gränser, om sedermera löften blifvit uppfyllda, eller han

icke sa hastigt öfVerlemnad åt sig själf.

Härifrån sammankallade konungen riksens ständer till hufvud-

staden vid början af det påföljande året. Detta riksmöte, oroligt under

sitt lopp, vigtigt i sina beslut i de medel, hvarigenom konungen gick

att stadfästa förening och säkerhet, märkvärdigt uti hans enskilda, nli

rikets och mänsklighetens allmänna häfder, omfattar en mängd af hän-

delser, alla med hvarannan för nära förenade att någonsin kunna al-

skiljas, fur mänga att anföras vid ett tillfälle, h vilket sorgen bjuder att

förkorta, och då våra sinnen snarare fordra hvila och tröst, än att upp-

röras till flere häftiga känslor.

Efter riksdagen återreste konungen till arméen. Kriget fortsattes

detta och det påföljande aiet. Örlogsflottan behöll ilen lyckan att lyda

storamiralens befäl och att därunder visa sitt mannamod. Skärgårds-

flottan föröktes ansenligen genom konungens omsorger och fick till

slut till sin högste befälhafvare emottaga sin konung, sedan han förut

till lands, själf alltid i spetsen för sina truppel-, flere gånger uthärdat

krigets mödor, gifvit efterdöme af sitt mod, slagit fienderna, och såle-

des uppfyllt, livad ryktet ditintills kunnat sakna af ämnen för lians

odödlighet.

Europa syntes ändtligen känna sin egen angelägenhet att under-

stödja lians stora företagande. Underhandlingar börjades, men afbrötos.

Gustaf sökte att bereda freden med de medel, rikets heder kunde till-

lata, han följde likväl däruti den varsamhet, han trodde sig skyldig att

iakttaga emot dem, hvilka hade tillhudit honom sina biträden. Men

tiden förlorades ulan nytta, hans bekymmer ökades af fruktlösa om-

kostnader, och han länn sig, som lian själf sade. icke hafva öfrigl mera

an en allierad, folkets mod och sin värja, Han öfverlemnade sig at

More magazines by this user
Similar magazines