Från Tredje Gustafs dagar

booksnow1.scholarsportal.info

Från Tredje Gustafs dagar

26

lätta hans inrida, deras lydnad och tillgifvenhet stärka hans förtroende

och morgonrodnaden uppgå till en klarare dag på Sveriges himmel.

Men detta hopp var fåfängt; det varade två och tjugo dygn och

afbröts med all den förskräckelse, för hvilken mänskligheten fasar, och

Sverige hvarken för sin heder eller sin förlust tillräckligen kan beklaga,

[förräderiet väntade honom i det ögonblick, där han med sitt folk sökte

jämlikhetens nöjen. Föraktande alla faror och bedragen i sin tillförsigt

till svenskars urgamla trohet, föraktade han äfven varningarne och

fällde icke modet, af handeisen.

1 skotet

af den broder, som födsel och förtjenster gjort till hans

ömmaste vän och som snart skulle emottaga tyngden af bekymren,

befallde han om alla de anstalter, tillfället fordrade: visade vänskapens

uppmärksamheter åt dem, som icke kunde dölja sin bedröfvelse och

underhöll därjämte samtal med de främmande makters sändebud, hvilka

lian genast lemnade tillträde. Flyttad till koilgl. slottet tillät han lä-

karne att undersöka skadan, och då hoppet var förloradt att finna och

uttaga kulorna, tröstade han sig däröfver som Gustaf Adolf i en lika

händelse: han förordnade om regeringsärendernas vård under hans sjukdom

och vid tillfället af sitt franfälle. till dess hans yttersta vilja kunde

uppbrytas: han förestafvade själf dess föreskrifter, och ingen angelägen-

het undföll hans uppmärksamhet.

Snart fjorton dagar tillbragte hufvudstaden emellan fruktan och

hopp, men han med ett lika tålamod, tian uppmuntrades dagligen un-

der sina bröders besök af de vänskapsbetygelser, hvars uppriktighet

hans eget hjärta aldrig misskände: han emottog uppvaktningar af flere

undersåtare, och ingen af dem kunde njuta denna lycka utan tacksam-

het eller utan rörelser upptäcka det lidande, han dolde, eller beundra

själens ovärdiga styrka.

I 'en 29 Mars 55 minuter på elfva före middagen var det ögonblick,

som slutade hans lefnad, efter sex och fyratio år. En limma

förui gal' han ännu sina beSallningar med den fullkomligaste redighet,

genomläste dem och tecknade dem med egen hand. Han dog med en

kristens uudergifvenhet, filosofens styrka, hjältens mod och konungars

största ära, den, att harva älskat sitt land. upprättat dess anseende,

vårdat rättvisan, kant. hägnat och förlåtit mänskligheten, utspridt upp-

lysningen och alltid liknat sig både under bekymmer och otacksamhet.

[eke billåter detta tillfället att omnämna, huru sorgfälligt han be-

dra! religionens vigtiga. angelägenheter och borttagit ett olyckligt sam-

vetstvång, eller huru högt han älskat rättvisan, upplifvat det högsta

More magazines by this user
Similar magazines