Från Tredje Gustafs dagar

booksnow1.scholarsportal.info

Från Tredje Gustafs dagar

- 47 -

märke, tillegnade äfven Big själfva och folk af deras tänkesätt. Allmän-

heten tänkte annorlunda. Den ansåg arméen endas! såsom konur

tjenare, skyldig att atan pröfhing lyda tians befallningar, obefogad atl

föreställa nationen, obefogad atl döma om krigel var laglig! eller ej.

De officerare, som. nar arméen skulle gå öfver gränsen tagit afsked,

utropades vid hemkomsten för pultroner; tvenne missfirmadesafpöbeln

i Stockholm,

hvarest friherre Carl de Geer, Bom ville taga dem i

för-

svar, äfven utställde sig för menighetens förbittring, hvars följder han

med möda undkom: och i Landsorterna emottogos dessa afskedade offi-

cerare med allmänt förakt, sa atl de näppeligen vågade visa sig i större

samlingar af sina. lägre medborgare. De åter, som sedan öppnade un-

derhandlingen med kejsarinnan, som med nedlagda vapen rådde ko-

nungen till fred och riksdag, fingo namn al förrädare och upprorsstif-

tare. Deras ovilja, nior än felaktiga anstalter troddes vallat krigets

olyckor. Bitterheten mot dem öktes genom del Ifriga skydd, de åt-

njöto bland sina medbröder al don högre adeln. -Man begynte frukta, atl

dossa senare sammansatt sig mod arméen och fienden, helsl en del

mod ryska envoyéen (hvilken förs! don 19 Augusti afreste) plägat för-

troligaste umgänge äfven sedan kriget utbrast, underhöll flitig brefväx-

ling med de betydligaste personer i arméen och uppenbarligen stude-

rade på nya förslag till regeringsform.

Ett dylikt förslag innehöll ibland anna! presteståndets uteslutande

från riksdagarne. Det hölls ej hog hemligt att blifva samma stånds

ledamöter obekan! och rotade till utbröt! de! förborgade missnöje, som

redan vid 1786 ars riksdag, i anledning af passevolans-förslaget, grund-

lades emellan adeln och pn-stei-skapet. Sveriges statsförfattning och

Btåndsinrättningen lemna i

allmänhet de! öppnaste tillfälle till inbördes

afund och söndring mellan medborgare. Allmogen, som. mod sina van-

liga klagomål öfver "herrarnes" förtryck, icke längre --o. lan än 1787 trotl

sig därtill finna en ny anledning, då en stor del frälsemän nekade sina

landtbönder begagna sig af den tillbudna husbehofebränningen, lä! ock

utan svårighet nu intala sig, au "herrarne" sökte med utländsk hjälp

störta konungamakten. Snar; sug nästan livar ofrälseman uti hvar

adelsman en liten tyrann, färdig till sina landsmäns förtryck, trodde

sig däremot behöfva konungens beskydd och glömde såsom et! mindre

ond! alla. förra missbruk i

hans

styrelse. Harmen öfver det utmärkta

företräde, konungen förunnat adeln framför andra medborgare, vände sig

i en

sa mycket häftigare förföljelseande, som adelns otacksamhet mot

sin välgörare tycktes förråda en aristokratisk trängtan efter mei än

More magazines by this user
Similar magazines