Från Tredje Gustafs dagar

booksnow1.scholarsportal.info

Från Tredje Gustafs dagar

- 177 -

svänga, men ej upprifva Verelä-bron. I själfva verkel lemnades ock

broarne oupprifna, hvarigenom tillfället för fienden lättades att jaga

efter. General Kaulbars' reträtt, hvars inbrotl var ärnadi på Will-

manstrandssidan soutenera bufvudarméens rörelser mot Fredrikshamn,

satte den -'-narr i förlägenhet. Konungen tog genasi befälet trän ge-

neral Kaulbars, som ställdes under krigsrätl *), ocb detacherade general

Plåten att på vestra sidan om älfven förjaga den efterföljande fienden

sann bevaka bryggorna; hvilket ock Lyckades. En del af trupperna

under öfverste Paulis befäl slog då läger vid Anjala, bvarest de nog

oroades af fienden och magasiner uppbrändes; en annan under general

(feyerfelts kommando vid Verelä. Konungen själf tog sitr högqvarter

vid Kymmenegård, och därmed var företaget mot Fredrikshamn för

detta ar om intet.

Under dessa motgångar utmärkte sig öfverste Stedingk genom

ett lika tappert som lyckligt försök. Knappt hade general Michelson

dragit sig tillbaka, förrän Stedingk med vid pass 1000 man angrep den

ännu qvarstående och lika fullt talrikare fienden (som enligl ryska

uppgift er var 1200 mani. anförd af general Schultz, i dess läger vid

Parkkumäki och oaktadt det tappraste motstånd slog honom rill rygga

med en förlust af mer än 600 man döda, (ångna eller blesserade, två far

uor, sex kanoner, gevär, ammunition och tross. General Schultz måste

själf fly i ett kärr, hvarutur bönder och kosacker uppdrogo honom. Vfn

förlust uppgifves blott till 161 man. Savolax rensades härigenom han

fiender, och allmänna tacksägelser med sjungande af Te Deum anställ-

des öfver hela riket.

Under det krigsoperationerna nu någon tid von» mycket lama.

må man kasta ögonen på tillståndet] Sverige. Farhågan för ett danskt

anfall, sedan ställeståndet lupit till ända den 13 Maj. tycktes vara nog

grundad, sedan danska trupper började samlas på gränsen, af hvilka

j

: .ihki nian stodo på vermländska sidan. Försvarsanstalterna voro gan-

ska knappa, och föregår baron Armfelt. att baron Carl Hjerta med en

redoute och Nerikes och Wermlands regemente skulle kunna hindra hela

inbrottet. Gränserna på Bohuslän och södra sidan voro ej tillräckligare

bevakade, ehuru man i Bohus- och Elfsborgs län förmått allmogen,

ait, utom dess ordentliga rotering, äfven uppsätta vargering, hvaraf två

neralkrigsrätten dömde honom ock den L7 September 1789 att arkebu-

Beras, för det han med förhastande mol tydliga ordres vikit undan och utan atl

fienden tillbörligt motstånd öfvergifvii de stallen, ras- och lägenheter, hvil

ka- yttersta försvar blifvit honom anförtrodt

Adlerbeth, Anteckningar, l. 12

More magazines by this user
Similar magazines