Från Tredje Gustafs dagar

booksnow1.scholarsportal.info

Från Tredje Gustafs dagar

- 241

:n svensk förtjänar grefve Axel Porsen den yngre atl Dämnas

för den delaktighet, han egt i konungens

af Frankrike flykt, den han

med all förmåga befordra! och jämväl beledsagat, men hafl den lyckan

atl rädda sig till Briissel. Han nyttjades sedermera af konungen i Sve-

nli ytterligare anstalter rörande franska sakerna, gjorde ock i

så-

dan! afseende en resa till Wien och var in petto utnämnd till svensk

ambassadör vid Iranska bofvet, enär omständigheterna sådan! kunde

tillåta. Emellertid ble! lian ackrediterad svensk ministei i Briissel med

6000 r:drs appointement, dock ännu i

ligen däraf ega titel.

tysthel

och nian atl uppenbar-

ni boppel att förmå kejsaren och andra makter till snara

verkligheter emol Frankrike förevunhit, beslöl konungen af Sverige

atl lemna Aachen och Äter begifva sig till sitt rike. 11. Ma.i:i anträdde

hemresan den 25 Juli, och den skedde så skyndsamt, atl konungen d.

3 Augusti var i

Stockholm.

Han vidtog sin vanliga lemadssätl för

somrarne och flyttade till Drottningholm, där del öfriga hofvel äfven

befann sig. Mästare öfver sig själf, visade han en oförändrad munter-

het, men dolde icke sin harm emol filosoferna och iranska rebellerna.

Del dröjde ock ej länge, innan man nästan allmänt kände, att nya

förslag voro å färde till nationalassembléens betvingande med vapen;

att konungen ärnade efter två månader äter begifva sig utrikes, atl

12,000 man svenska trupper skulle konjungeras med tyska, spanska och

sardinska ännu denna hösl m. m. Men penningebristen lade del van-

ligt fvervinnerliga hindrel i

vägen

föl dessa vidl utseende företag.

Konungen fortfor emellertid atl hela hösten dela större delen af

sin tid mellan franska angelägenheterna och sina nöjen. En omstän-

dighet, som bos alla välsinnade gjorde bekymmer, men hölls sa hemlig

som möjligl var, bör ej lemnas obemäld. Del var etl slags mjältsjuka,

som etier konungens återkomsl begynte besvära kronprinsen och icke

allenasl gjorde bonom bungsinl och håglös för både nöjen och göromäl,

nian äfven, nian eller på de obilligaste anledningar, misstänksam.

lian trodde sig vid alla tillfällen röna köld eller förakt, och fattade

därföre en motsvarande vedervilja mol mänga personer. Man fruktade

för de farligaste följder af denna sinnesförvillelse, hvartill man

trodde sig tinna grunden i

prinsens

barnsliga harm att ifrån re-

geni se sig nedsatl till undersåte. Allvarsammare och mildare före-

ställningar och öden medförde en önsklig förändring efter några

veckor.

Adlei '>. Anteckningar, I. 16

More magazines by this user
Similar magazines