Från Tredje Gustafs dagar

booksnow1.scholarsportal.info

Från Tredje Gustafs dagar

248 -

ras styrelse, och att baron Armfelt, endast för att gifva rum åt honom,

skull.' få öfverståthållaresysslan. Men ingendera gissningen inträffade,

och konungen var ifrån lång tid van ati hålla 8ig sina äregiriga gunst-

lingars Ijensl tillhanda genom en afpassad blandning af fruktan och

hopp, som ökte deras ullan och omsorg att behaga, utan atl någon-

dera kunde smickra sig af segern.

Konungens bof var blifvel en fristad för franska grefven S:l

Priesl med dess grefvinna, hvilka måsl lemna Pankrike; en obehaglig

förändring för en man. som i

egenskap

af ambassadör i Constantinopel

1771 varit fredsstiftare mellan Ryssland och Porten och sedermei

Bom minisiri' för invärtes ärendena spelt en af de Btörsta roler inom

sitl fädernesland. I September uppvaktades ock könungen på fransyska

prinsarnes vägnar af franske generalen d'Escars, hvilken förblefi Stock-

holm till följande våren såsom deras sändebud. Denna beskickning

besvarades af 11. Maj:1 genom baron Oxenstierna, -"in tillförne varit

minister i

si^- uppehöllo.

Regensburg

och nu afsändes till Coblenz. hvaresl prinsarne

.\1. d'Escars medförde muntliga imderrättelser "in del möte,

hvilket kejsaren, konungen i

Preussen

och grefven af Artois halt den

l'7 Augusti hos kurfursten af Sachsen på dess lustslott Pillnitz vid

Dresden, och hvarutinnan Europas öden till betydande del troddes vara

•ade ''».

särdeles på polska och franska sakerna. Beträffande dessa

senare, som nu nästan direkte äfVen rörde Sverige, öfverenskommo

dessa herrar att göra en stark deklaration af innehåll, att som 11.

Alilra Christligaste Maj:ts sak interesserade alla souverains i

Europa,

hoppades de, att de makter, hvilkas bistånd de rekla rade, skulle er-

känna detta interesse och icke vägra att gemensamt med dem an-

vända de kraftigaste medel, i

konungen ai Frankrike i

stånd

förhållande

tili hvarjes styrka, att sätta

att med full frihet befästa en monar-

kisk regerings grundpelare, sådan som med suveräners rättigheter och

franska nationens väl öfverensstämde. Båda monarkerna, som träffats i

1'illnitx. utfärdade ock sedermera ordres ttil sina trupper att hålla sig

marchefärdiga. Emellertid blef det dock ingen verkhghet utaf, hvartill

') Den t A.ug. var freden mellan kejsaren och Porten sluten i

hvaraf Porten återfick Belgrad och alll annat livad kejsaren i

Sistowa,

i

röfrat, men afträdde

till honom etl litet distrikt ki*ing floden CTnna. Den n A.ug. tecknades ock

rredsprelirainärema mellan liyssland och Porten i Gtalacz utan mediateurer.

land behöll Ocza ern blef gräns, Styalfva fredstraktaten undet

uari I7'.i-_'.

More magazines by this user
Similar magazines