Från Tredje Gustafs dagar

booksnow1.scholarsportal.info

Från Tredje Gustafs dagar

- 292

orden bortgåfvos, bland hvilka sistnämnda det ena tillföll landshöfdingen

Rosenstein, sedan publiken i fem år väntat och önskat honom detta

vedermäle af konungens bevågenhet. Flera mindre kors af alla ordnar

utdelades utom dess, och många befordringar i arméen och vid hofvet.

Afven utnämndes tre baroner och några adelsmän. Den entledigade

amiralen grefve Wachtmeister, som allt sedan han förafskedades icke

visat sig på hofvet, blef vid samma tillfälle åter till ynnest upptagen

och bevistade högtidligheterna såsom en af rikets herrar.

Till hugneligare händelser för detta år hör, att freden med Tripoli

tecknades den 2 Oktober, i anledning hvaraf alla fångar skulle lösgif-

vas och de skepp, som blifvit uppbragta efter den 25 September. Sve-

rige skulle äfven betala 150,000 piaster strax och 8000 årligen framde-

les i stället för presenter. Man hade mycket att tacka franske öfver-

sten Sebastianis biträde för denna fred, h vilken påstods att man några

månader förut kunnat få för 100,0t>0 piasters utgift på en gång och för-

bindelse att årligen erlägga 5000 piaster, innan kontreamiralen Ceder-

ströms blockad fanns fruktlös och flera svenska handelsfartyg ytter-

ligare voro uppbragta.

Med utrikes makter voro Sveriges relationer icke sådana, som ri-

kets vanmakt och omständigheter i alla afseenden gjort önskliga. Sve-

rige hade ingen allierad och icke en gång någon säker vän. Med Dan-

mark var förtroligheten mycket vacklande allt sedan 1801 års opera-

tioner mot England. Detta sistnämnda rike hade väl gifvit något hopp

att återställa de under kriget Sverige fråntagna konvojer, men utdrog

tiden; och de höfligheter, som gjordes prinsen af Gloucester, verkade

föga på en minister, som kände sin styrka och blott rådfrågade sitl

interesse. Frankrike hade väl utmärkt böjelse att med Sverige förbinda

sig i närmare vänskap; men konungens fierté och fördom rrtol m

"usurpateur parvenu", sådan som Bonaparte, hade ej gått till mötes på

ett sätt, som befrämjade en sådan förbindelse. Tvärtom hade konungen

genom sin pommerska beskickning i Regensburg i oktober manad af-

gifvit en deklaration rörande den dä af riksständerna förehafda skade-

ståndsfrägan, där han såsom garant af Westfaliska freden yttrat sin

önskan, att ingen med vapen måtte taga. i

besittning

de föreslagna

ersättningarne, innan de lagligen blifvil tillerkända, och att H. Maja

sig i dessa

ats bryta sin tystnad, sedan han sett främmande makter blanda

ärenden. Detta språk kunde ej annat än sluta. Frankrike,

Preussen och Ryssland, hvilka gemensamt reglerat skadestånden, och

ådrog konungen en obehaglig not al franske ministern Bourgoing i Ja-

More magazines by this user
Similar magazines