Från Tredje Gustafs dagar

booksnow1.scholarsportal.info

Från Tredje Gustafs dagar

- 320 -

Lraordres, som flera gånger gåfvos om Caps utrymmande. Ändtligen

blef detta utrymmande anbefalldt den 26 Febr. och i anledning däraf

verkställdt. Men Malta blef en stötesten för Europas och mänsklighe-

tens lugn. Engelska kabinettet, tvifvelsutan i fruktan att franska sjömakten

skulle få tid på sig att formeras till en fruktansvärd rivalitet

med den engelska, och att Frankrike genom tillfället art ega en vigtig

station i Medelhafvet skulle i framtiden kunna utestänga England från

levantiska handeln och annan betydenhet i detta farvatten, väckte be-

ständiga svårigheter vid utrymmandet af Malta, som förgäfves voro

föremål för underhandlingar i Paris mellan lord Whitworth och stats-

ministern Talleyrand. Den senare säges hafva föreslagit, att emot

Maltas utrymmande ön Lampedusa måtte af konungen i Neapel upp-

låtas åt England och få befästas. Men Whitworth fordrade, att emel-

lertid Malta i tio år måtte förblifva i Englands hand och tillika franska

trupperna dragas ur Bataviska och Helvetiska republikerna.

Dessa propositioner funnos på franska sidan oantagliga. Under-

handlingarne afbiötos, och Bonaparte, som uppriktigt syntes önska fre-

den, sade lord Whitworth, att England skulle blifva Gud och efter-

världen ansvarigt för det blod, som gick att åter utgjutas. Lord Whit-

worth afreste från Paris utan afsked den 12 Maj. Man gjorde sig dock

ännu något hopp om fredens återställande genom rysk bemedling, men

äfven detta gick snart förloradt. England förklarade Frankrike krig

den 18 Maj. Manifestet var ett sammandrag af osanningar, skryt och

förmätenhet och vittnade blott om en afgjord föresats att bryta freden.

Förste konsuln begynte med att lata arméer tåga till Hannover

och till Italien: de förre att taga detta engelske konungens artland i

besittning, de senare att hindra engelska flottors emottagande i italien-

ska hamnar. Expeditionen emot Hannover lyckades ganska fort. Genom

en kapitulation i Sulingen den 3 Juni uppläts hela kurfurstendömet

åt franska trupperna, och Hannoverska arméen förband sig att ej

mer tjena i detta krig mot Frankrike. Denna kapitulation blef våi

ogillad af konungen i England, som ock, fast förgäfves, reklamerade

tyska rikets biträde emot det genom inkräktningen af hans länder för-

öfvade våld; men som icke något motstånd emot franska arméen kundi

försökas, följde på Elben den 5 Juli en ny kapitulation mellan franske

generalen Mortier och den hannoverske Wallmoden, som föga skilde

sig från den förra, och i kraft hvaraf hannoverska arméen utan ratifikation

genast måste upplösas och fördelades hemma i landet. Sedermera

togo franska trupper Lauenburg i besittning och blockerade inloppet

More magazines by this user
Similar magazines