JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

jak.se

JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

JAK Medlemsbank

Årsredovisning 2010


Foto:

Omslag, s. 5: Hans Månsson

s. 4: Egil Denizo Priskorn

s. 6, 7, 8, 14, 16: JAKs arkivbilder

s. 12, 13 personbild, 15: Karin Backström

s. 13 cykelbild: Karin Nordström

En droppe droppad i livets älv

Har ingen kraft att flyta själv

Det ställs ett krav på varenda droppe

Hjälp till att hålla de andra oppe

Tage Danielsson


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Årsredovisning JAK Medlemsbank 2010

JAK Medlemsbank ligger i framkant........................................................................................................ 4

Vår värdegrund........................................................................................................................................ 5

Redovisning för verksamhetsåret 2010................................................................................................... 6

Förvaltningsberättelse ............................................................................................................................. 6

Fem år i sammandrag ........................................................................................................................... 10

Resultaträkning...................................................................................................................................... 17

Rapport över totalresultat ...................................................................................................................... 17

Balansräkning........................................................................................................................................ 18

Rapport över förändring i eget kapital ................................................................................................... 19

Kassaflödesanalys................................................................................................................................. 20

Noter till de finansiella rapporterna........................................................................................................ 21

Not 1 Uppgifter om banken .............................................................................................................. 21

Not 2 Redovisningsprinciper ............................................................................................................ 21

Not 3 Riskhantering.......................................................................................................................... 25

Not 4 Räntenetto .............................................................................................................................. 33

Not 5 Provisionsintäkter ................................................................................................................... 34

Not 6 Provisionskostnader ............................................................................................................... 34

Not 7 Nettoresultat finansiella tillgångar........................................................................................... 34

Not 8 Övriga rörelseintäkter ............................................................................................................. 34

Not 9 Allmänna administrationskostnader........................................................................................ 35

Not 10 Övriga rörelsekostnader ....................................................................................................... 40

Not 11 Kreditförluster, netto ............................................................................................................. 40

Not 12 Skatter................................................................................................................................... 41

Not 13 Belåningsbara statsskuldförbindelser................................................................................... 41

Not 14 Utlåning till kreditinstitut ........................................................................................................ 41

Not 15 Utlåning till allmänheten........................................................................................................ 42

Not 16 Aktier och andelar................................................................................................................. 42

Not 17 Immateriella anläggningstillgångar ....................................................................................... 43

Not 18 Materiella tillgångar............................................................................................................... 43

Not 19 Övriga tillgångar.................................................................................................................... 44

Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ..................................................................... 44

Not 21 Skulder till kreditinstitut ......................................................................................................... 44

Not 22 Inlåning från allmänheten ..................................................................................................... 44

Not 23 Övriga skulder....................................................................................................................... 45

Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter...................................................................... 45

Not 25 Ansvarsförbindelser och åtaganden ..................................................................................... 45

Not 26 Eget kapital ........................................................................................................................... 45

Not 27 Finansiella tillgångar och skulder.......................................................................................... 46

Not 28 Kapitaltäckning ..................................................................................................................... 48

Revisionsberättelse ............................................................................................................................... 50

3 (52)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

JAK Medlemsbank ligger i framkant

När jag var på min första JAK-skola år 2001 var

medelåldern klart över 50. Jag var lite utstickande

med mina då 20 år och kommer ihåg hur ”föryngringen”

av föreningen var ett samtalsämne. Nu, under

2010 var nästan hälften av deltagarna vid våra riksarrangemang

under 30 år. Föryngras gör vi och det

med besked!

Kärnan i JAKs folkbildningsarbete är att ta tillvara

erfarenheter och kunskaper och att sträva efter en

mångfald av perspektiv. De yngre deltagarna kommer

med nya perspektiv. Många lär sig snabbt både

hur ekonomin i stort och hur JAK som bank fungerar.

Det dyker upp kritiska frågor om allt från vår

interna demokrati till inriktningen att bli våra medlemmars

förstabank. Men vad jag särskilt noterar är

att få ställer sig vid sidan av i sin kritik. De undrar:

– Hur kan vi i JAK göra för att förbättra detta? De

håller sig därmed borta från de ibland lockande förhållningssätten

”det är någon annans problem” eller

”det där borde ledningen göra något åt”.

Under 2010 har vi hört att vi nu kan se en vändning i

ekonomin i Sverige. Det finns emellertid anledning

att se försiktigt på framtiden. Svenskarna är fortsatt

högt skuldsatta och många har valt att inte amortera

under tiden som räntorna varit rekordlåga. De kan nu

tvingas börja amortera samtidigt som räntorna förutspås

stiga, vilket kan sätta många i en svår ekonomisk

situation. Därutöver är situationen i den globala

ekonomin högst osäker. Tillgången på en mängd

råvaror, inte bara oljan, kommer att bli allt knappare.

Vi vet inte vad vi står inför men att tro att ”den ekonomiska

krisen” (som om det bara finns en) nu är

över är helt klart för mycket sagt. Vi måste genomgå

en samhällelig omställning och där är JAK en viktig

pusselbit för att hitta kreativa och uthålliga lösningar.

I JAK Medlemsbank har vi uttalat vilka värderingar

vi har. Ekonomi är hushållning med resurser och

förutsättningen för ekonomin är det ekologiska systemet.

Vi har alltid haft krav på amortering och

målet är alltid att låntagaren så snart som möjligt ska

kunna bli skuldfri. Dessutom har vi aldrig satt priset

på våra lån utifrån något pris på pengar – som om

pengar är en vara bland andra. Vi tar betalt för de

kostnader vi har för att kunna driva vår bank. Därutöver

har vi ett krav på att jag som nyttjar systemet

(lånar) måste bidra (spara) och skapar på så sätt inga

nya pengar med vår lånegivning.

4 (52)

Vi vill att det ekonomiska systemet ska vara rättvist.

Den som har pengar och därför kan spara ska inte bli

belönad av den som inte har pengar och måste låna.

JAK är också ett forum för etiska diskussioner, något

det är brist på i övriga samhället. Vi anser att det

ekonomiska systemet ska vara tillgängligt för alla.

Det ska inte behöva vara så svårt med ekonomi och

vi ska alla ha möjlighet att delta i beslut som rör våra

pengar och vår bank.

Några av de principer vi arbetar efter har under året

lyfts fram av övriga bankvärlden som ”nya” lösningar

på problem, t.ex. krav på amortering (!). Min förhoppning

är att de följer efter oss på fler områden

och att vi får se en mer öppen, rättvis och mer demokratisk

samhällsekonomi växa fram. Den kan då

också börja genomsyras av våra yngre medlemmars

devis ”Hur kan vi tillsammans göra för att förbättra?”

Härnösand januari 2011

KarinMalin Ekström,

ordförande i JAK Medlemsbank


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Vår värdegrund

JAK Medlemsbank har sin utgångspunkt i etiska

värderingar. Värderingarna ingår i JAKs Reglemente

som beslutas av bankens medlemmar och de genomsyrar

vår verksamhet.

Helhetssyn

Vi anser att

• människor ska mötas som fria, jämlika och jämställda

individer. Vi tror på mångfald och solidarisk

samverkan.

• hållbara ekonomiska relationer är möjliga.

• etiska avvägningar och gemensam nytta ska vara

mer vägledande än egoistiska vinstmotiv.

• ett långsiktigt perspektiv är grundläggande för

att åstadkomma en god utveckling.

Ekologi

Vi anser att

• den ekonomiska verkligheten ska anpassas till

kraven på ekologisk uthållighet.

• försörjning och hushållning ska ordnas på ett

sådant sätt att ekosystemen inte äventyras. Därför

tar vi ställning mot kravet på ständig tillväxt.

• räntefri finansiering främjar hållbara investeringar

medan ränteekonomin bidrar till en utarmning

av jordens resurser.

Rättvisa

Vi anser att

• ekonomin ska motverka klyftor mellan fattiga

och rika.

• räntesystemet är orättvist eftersom det omfördelar

pengar från dem som har lite till dem som har

mycket.

5 (52)

• ekonomiska relationer ska präglas av rättvisa

och hushållning – inte av ocker, övertro på tillväxt

eller av att tjäna pengar på pengar.

Demokrati

Vi anser att

• en rättvis ekonomi förutsätter en demokrati där

allas åsikter och meningar kan göra sig gällande

med samma tyngd.

• alla ska ha tillgång till den information som

behövs för att kunna delta i beslutsfattandet.

• debatt och samtal med respekt för skilda synsätt

ska stimuleras.

Lokalt och globalt

Vi anser att

• sunda lokala ekonomier är grunden för en sund

globalisering.

• pengar främst ska inriktas på att användas lokalt

där människorna är och för reella behov.

Ekonomisk frigörelse

Vi anser att

• pengar ska brukas som ett räntefritt bytesmedel

som underlättar samverkan och utbyte av varor

och tjänster, inte användas för spekulation.

• pengarnas viktigaste funktion är att åstadkomma

ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället.

JAK Medlemsbank är ett av verktygen för förverkligandet

av denna ekonomiska frigörelse.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Redovisning för verksamhetsåret 2010

Styrelsen och verkställande direktör för JAK Medlemsbank

(nedan kallad JAK) lämnar härmed årsredovisning

för bankens verksamhetsår 2010, det trettonde

året som Medlemsbank.

Föregående års värden presenteras inom parantes om

inget annat uppges.

Förvaltningsberättelse

JAK – en räntefri medlemsbank

Grunden för JAK Medlemsbanks verksamhet är

insikten om att hållbara ekonomiska relationer är

möjliga. En hållbar ekonomi präglas av rättvisa och

hushållning – inte av ocker, övertro på tillväxt eller

av att tjäna pengar på pengar. I JAK ser vi pengar

som ett instrument för ekonomisk frigörelse för enskilda

och för samhället.

JAK är en öppen, demokratisk organisation som ägs

och styrs av sina medlemmar med föreningsstämman

som högsta beslutande organ. Vi bedriver kooperativ

bankverksamhet med räntefri in- och utlåning och är

genom det ett exempel på väl fungerande finansieringssystem

med samarbete som grund i stället för

konkurrens. Vi är också ett forum för debatt, utveckling

och utbildning inom räntefri, rättvis och uthållig

ekonomi.

Verksamheten baseras på idéutveckling med lokal

förankring. Genom medlemsverksamheten sprids och

utvecklas kunskapen om räntans effekter på människor

och miljö. JAK är partipolitiskt och religiöst

obunden.

Allmänt om verksamheten

JAK Medlemsbank bedriver ett räntefritt sparlånesystem

som finansieras med medlemmarnas egen inlåning.

För att få låna krävs att låntagaren förbinder sig

att spara samma mängd (pengar * tid) som han eller

hon lånar. JAK har i huvudsak två typer av produkter

för utlåning; sparlån och stödsparande.

6 (52)

Eftersom all utlåning finansieras med medlemmarnas

inlåning förutsätter systemet att den totala inlåningen

balanserar den totala utlåningen. Vanligast är att

låntagarna själva gör en sparprestation innan eller

parallellt med amorteringen. Balans mellan sparprestation

och lån ska vara uppnådd för att sparbeloppet

ska bli fritt att disponera.

Många låntagare har sparat en tid innan de får sitt

lån, men det är möjligt att få ett lån även om man inte

har sparat något innan. I så fall måste hela sparprestationen

göras under amorteringstiden.

Det är dock inte ovanligt att någon annan – ofta släkt

eller vänner – står för sparprestationen, helt eller

delvis.

Produkten Stödspar används ofta för att finansiera ett

projekt som är av gemensamt intresse för en större

grupp. Om projektet inte klarar av mer än att betala

amortering och låneavgift kan man organisera ett

stödsparande hos en grupp intressenter. JAK hanterar

denna låneansökan på samma sätt som alla andra

medlemmars ansökningar, men kräver att den stödsparande

gruppen har en inlåning som inte understiger

det aktuella skuldsaldot. De stödsparande intressenterna

öppnar sparkonto men behöver inte vara

medlemmar i JAK. Om några av dem vill ta ut sitt

sparande går det bra, men låntagaren ser till att stödsparandet

inte understiger det aktuella lånesaldot.

JAKs organisation

JAK är en kooperativ verksamhet; en öppen, demokratisk

förening där medlemmarna samverkar för sin

gemensamma nytta. Antalet medlemmar har under

året ökat med 140 (38) till 35 828, en ökning med 0,4

procent. Varje medlem är delägare i medlemsbanken

och har en röst på föreningsstämman som genomförs

en gång per år.

De medlemmar som vill engagera sig ideellt har stora

möjligheter att göra så, främst i de 24 lokalavdelningarna

som finns i landet. Lokalavdelningarna

bedriver informations- och utbildningsverksamhet

och verkar för att stödja JAKs idé och verksamhet

lokalt. De fungerar som en mötesplats för medlemmar,

men också mellan medlemmar och allmänhet i

ekonomiska frågor, både samhällsekonomiska och

privatekonomiska.

Den ideella kraften växer med hjälp av de riksarrangemang

som JAK ordnar, främst JAK-skolorna och

seminarierna, samt det stöd som ges från anställda i

medlemsverksamheten.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

2010 års utveckling

Utveckling av bankens verksamhet, resultat

och ställning

Utlåning

Större delen av JAKs utlåning går till privatpersoner

och snittlånet är för närvarande 146 000 (116 000)

kronor. Bland de medlemmar som är juridiska personer

är det vanligt med föreningar av olika slag.

Den låga nyutlåningen från 2009 fortsatte även en bit

in under 2010, men ökade under andra halvan av året

och slutade på totalt 171 miljoner kronor, vilket är i

linje med budget. Såväl antalet lån som storleken på

lånen har ökat jämfört med föregående år.

Den totala utlåningen till allmänheten efter kreditförluster

uppgår till 888,2 (888,3) miljoner kronor, en

minskning med 0,1 procent. I posten utlåning till

allmänheten ingår även behållning på konto hos

Riksgälden (för ytterligare information se not 15).

Banken har hanterat 1 650 (1 531) låneansökningar

under 2010, vilket har resulterat i 1 175 (1 084) nya

lån.

Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2010 var

1,83 (1,77). Ytterligare information om kapitaltäckning

finns i not 28.

Inlåning

Den totala inlåningen uppgick till 1 123,7 (1 043,5)

miljoner kronor, en ökning med 7,7 procent. Av

inlåningen är 452,2 (430,4) miljoner kronor bundet

sparande. Det bundna sparandet ökade med 5,1 procent

under året och det fria sparandet ökade med 9,5

procent.

Balans och resultat

JAKs balansomslutning var 1 194,4 (1 110,3) miljoner

kronor vid räkenskapsårets utgång. Internetbanksatsningen

pågår och funktionen betaltjänster lanserades

tillsammans med nya självadministrerande

funktioner vid årsskiftet 2010/2011. Samtidigt övergick

banken till en ny låneberäkning där medlemmens

kostnad för lånet beräknas som en procentsats

på aktuell skuld, istället för som tidigare, på ursprungsskulden.

Benämningen ändrades samtidigt

från låneavgift till lånekostnad.

7 (52)

Låneavgiftsintäkterna uppgick till 20,3 (20,4) miljoner

kronor och medlemsavgifterna till 6,9 (6,7) miljoner

kronor. JAKs kostnader före kreditförluster

uppgick till 25,7 (27,7) miljoner kronor.

JAKs egna kapital ökar i form av låneinsatser. I not

26 finns information om förändring av det egna kapitalet.

De redovisningsprinciper som började tillämpas

år 2007 påverkar bankens periodisering av låneavgifter

så att bankens intäktsfördelning ändras de kommande

åren, något som gör oss mindre beroende av

nyutlåning.

Rörelseresultatet uppgick till 1,6 miljoner kronor, att

jämföra med - 2 miljoner kronor föregående år.

Kommunikation och folkbildning

Antalet medlemmar som vill engagera sig ideellt för

att sprida idén om räntefri ekonomi har ökat något.

Vid årsskiftet var 702 (690) medlemmar organiserade

i lokalavdelningar eller på annat sätt ideella resurspersoner

i JAK. Under hösten var det ett rekordstort

intresse för att delta i JAK-skolan för att lära sig

mer om JAK Medlemsbank och räntefri ekonomi. En

medveten medlemskår är en förutsättning för att den

räntefria idén får växande genomslag i samhället.

Likviditet

JAKs placeringar består till största delen av utlåning

till medlemmar. JAKs likviditetsplaceringar sker till

låg risk genom utlåning till privatpersoner och placeringar

i statsskuldväxlar. Tillgångar som inte kan

placeras i utlåning till medlemmarna placeras normalt

i statsskuldväxlar med löptider upp till ett år.

Likviditet finns också på konto hos Riksgälden och

på konto hos andra banker. Placeringarna sker endast

i svenska kronor.

Kreditförluster

Inbetalningar på såväl befarade som konstaterade

kreditförluster gör att årets kreditförluster netto ger

ett positivt resultat på 47 (- 852) tusen kronor. Antalet

krav och förfallna belopp har minskat under året

jämfört med föregående år. En förbättrad konjunktur

i kombination med en medveten satsning på ett samarbete

med de medlemmar som har problem är förklaringen

till detta.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Penningtvätt och terroristfinansiering

Banken har de senaste åren gjort en stor satsning i

arbetet mot penningtvätt och terroristfinansiering.

Under 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft som

ökade ansvaret för bankerna att ha kontroll över

medlemmarnas pengar och transaktioner. Detta har

gjorts genom att kontakterna med medlemmarna ökat

i samband med medlemskapet och när medlemmen

nyttjar bankens tjänster.

Övriga händelser av väsentlig betydelse

under räkenskapsåret

Under året har mycket arbete lagts på övergången till

den nya låneberäkningen som infördes vid årsskiftet

2010/2011. Den nya strukturen skapar möjligheter

för nya produkter samtidigt som effekterna av medlemmars

förtidsinlösen av lån minskar. Vid årsskiftet

infördes också möjligheten att betala räkningar via

transaktionskonton på Internetbanken. Satsningar har

gjorts i form av informationsinsatser och planering

för nya produkter för att öka nyutlåningen. JAKs

långsiktiga strategi är att satsa på folkbildning och

stöd till lokala aktiviteter för att öka kunskaperna och

intresset för räntefri ekonomi.

JAK arbetar efter en försiktig inställning till risker

med krav på låntagaren att amortera och det finns i

många fall även krav på ett bundet sparande.

En grundbult i JAK är att främja medlemmars samverkan.

När det gäller likviditeten är medlemmarnas

sparande i JAK en förutsättning. Genom ett ökat

sparande kan föreningen växa och riskerna minska.

8 (52)

Förväntad framtida ekonomisk utveckling

I budgetarbetet för 2011 har fortsatta neddragningar

gjorts i verksamheten parallellt med satsningar för att

öka nyutlåningen. Utifrån nu kända förutsättningar

tyder resultatprognosen för 2011 på ett positivt rörelseresultat

(före kreditförluster) om 2,5 miljoner kronor.

Sparandet förväntas ligga på en fortsatt hög nivå

under 2011.

Arbetet med kapitalplanering har fortsatt under 2010,

med syfte att stärka det egna kapitalet och på sikt

göra organisationen mer oberoende av ränteintäkter

på likvida medel. I detta arbete ingår att arbeta för

positiva resultat för att under de närmaste åren arbeta

bort den balanserade posten som uppgår till - 47,6

miljoner kronor.

Information om riskhantering

Risktagandet inom JAK ska vara lågt samt begränsas

inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart

och främjar medlemmarnas ekonomiska intressen.

Definitioner

Med risk avses här kreditrisk, finansiell risk och

operativ risk. Här utöver finns strategisk och koncentrationsrisk.

Med strategisk risk avses risken för

skada som uppkommer om JAK gör fel vägval i sin

strävan efter att främja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom att bedriva bankverksamhet på räntefri

grund. Strategisk risk hanteras inom ramen för

JAKs strategiska planering. Koncentrationsrisk uppkommer

om JAKs engagemang koncentreras till ett

begränsat antal medlemmar, till en viss bransch eller

geografiskt område. Mer om riskhantering finns

beskrivet i not 3, Riskhantering.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risk för förlust på grund av att

en kredit inte fullgörs.

Bankledningen strävar efter att minimera kreditrisker

genom en kontinuerlig prövning och översyn av

JAKs kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt

tillkommer JAKs styrelse. Styrelsen har i sin tur

delegerat delar av denna rätt till JAKs kreditutskott,

lånedelegationen samt lokalstyrelsen för Orsakontoret.

Finansiell risk

Finansiell risk kan indelas i två huvudgrupper: likviditetsrisk

och marknadsrisk. Likviditetsrisk syftar på

risken att banken får svårigheter att infria sina betalningsåtaganden

vid respektive förfallotidpunkt.

Marknadsrisk består av ränterisk, valutakursrisk samt

aktiekursrisk. Valutakursrisk och aktiekursrisk förekommer

inte alls eller i liten utsträckning hos JAK.

Enligt styrelsens regelverk för hantering av likviditetsrisk

ska JAKs betalningsberedskap (banktillgodohavande

+ statsskuldväxlar) motsvara 15 procent


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

av det totala fria sparandet. Kortare perioder kan

betalningsberedskapen tillåtas sjunka till 10 procent

av det fria sparandet. Bankledningen har en process

för att hantera likviditetsrisken och behovet löpande.

En del av JAKs likvida medel är idag placerade i

statsskuldväxlar och på konto hos Riksgälden. Resterande

del finns på konton hos svenska banker. Denna

likviditet används för att hantera medlemmars uttag

från sina konton i JAK. JAKs likviditet har under

2010 varierat mellan 33-42 procent av det fria sparandet.

Ytterligare information om likviditetsrisk

finns på JAKs hemsida.

Med ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk.

Räntenettorisk är risken för att en ändring av ränteläget

påverkar räntenetto, och för JAKs del innebär det

hur stor avkastningen blir på likvida medel. Ränteprisrisk

är risken för att en ändring i ränteläget påverkar

marknadsvärdet på bankens innehav av räntebärande

värdepapper.

Operativ risk

Med operativ risk avses risken för förluster till följd

av att interna processer och rutiner är felaktiga eller

inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system

eller externa händelser inklusive legala risker.

JAK är en liten organisation med få anställda. Alla

funktioner kan inte ersättas inom den befintliga per-

9 (52)

sonalen i händelse av att någon faller ifrån. Några av

dessa nyckelpersoner kan ersättas utifrån, medan

andra besitter specialkunskap om bankens organisation

eller system.

Banken arbetar aktivt med att minska personberoendet

genom att säkra bankens löpande verksamhet

med hjälp av dokumentation, att fler medarbetare kan

varandras arbetsuppgifter och genom underleverantörer

av IT-tjänster.

Riskhantering och regelefterlevnad

Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering,

mätning, kontroll och rapportering av risker. Utöver

detta så innebär riskhantering att ta fram åtgärder

som minskar de identifierade riskerna. Åtgärder är av

olika art t.ex. handlingsplaner för att hantera risken

när den uppstår och/eller beräkna behovet av eget

kapital.

Arbetet med riskkontroll och regelefterlevnad ska

syfta till att identifiera och reducera de risker som är

relaterade till JAKs verksamhet. Riskkontroll- och

regelefterlevnadsfunktionen ska också verka för att

gällande interna och externa regler, riktlinjer och

rutiner efterlevs och förbättras i den operativa verksamheten.

För ytterligare information om riskhantering, se not

3.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Fem år i sammandrag

Nyckeltal (tkr) 2010 2009 2008 2007 2006

Utveckling

Volym

(in- och utlåning)

2 011 873 1 931 746 1 840 149 1 712 866 1 629 415

förändring under året, % 4,15 4,98 7,43 5,12 6,96

Kapital

Soliditet

(beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade

reserver i % av balansomslutningen)

5,44 5,60 6,25 5,76 9,23

Kapitaltäckningskvot 1,83 1,77 1,76 1,76 2,02

Resultat

Rörelseresultat/volym

(rörelseresultat i % av volym)

K/I-tal efter kreditförluster

(summa kostnader inkl. kreditförluster i rela-

tion till räntenetto + rörelseintäkter)

Kostnader/medlemsavgift

(administrativa kostnader, samt övriga rörelsekostnader,

i förhållande till medlemsavgifter)

Kreditförluster

Kreditförlustnivå

(kreditförluster i % av ingående balans för

utlåning till allmänheten)

0,08 -0,10 0,00 0,03 -0,13

0,94 1,07 1,00 0,98 1,09

3,74 4,12 5,31 5,19 5,28

-0,01 0,09 0,13 0,03 0,15

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 31 31 29 28 28

10 (52)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Resultat- och balansräkningar 1 2010 2009 2008 2007 2006

Resultaträkning

Räntenetto 20 041 19 922 21 876 20 564 17 908

Provisionsnetto -7 -223 -139 154 49

Nettoresultat av finansiella transaktioner 0 -32 104 - -

Övriga intäkter 7 256 6 949 5 685 5 331 5 109

Summa intäkter 27 290 26 616 27 526 26 049 23 066

Allmänna administrationskostnader -21 844 -23 596 -22 716 -21 731 -20 009

Övriga rörelsekostnader 2 -3 829 -4 133 -3 856 -3 592 -4 125

Kreditförluster 47 -852 -1 044 -209 -1 069

Summa kostnader -25 626 -28 581 -27 616 -25 532 -25 203

Rörelseresultat 1 664 -1 965 -90 517 -2 137

Bokslutsdispositioner 0 0 0 0 0

Skatter 0 0 0 0 0

Årets resultat 1 664 -1 965 -90 517 -2 137

Balansräkning

Kassa 15 10 27 21 12

Belåningsbara statsskuldförbindelser 195 642 146 955 29 957 93 921 114 484

Utlåning till kreditinstitut 61 055 29 496 35 518 31 101 21 192

Utlåning till allmänheten 888 178 888 280 901 231 806 329 758 286

Aktier och andelar 401 401 1 301 1 300 1 300

Materiella och immateriella tillgångar 9 099 8 703 7 447 6 885 6 625

Övriga tillgångar 620 338 345 388 903

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 39 440 36 107 32 419 27 909 63 018

Summa tillgångar 1 194 450 1 110 290 1 008 245 967 854 965 820

Skulder till kreditinstitut 1 132 1 132 2 000 2 000 2 000

Inlåning från allmänheten 1 123 695 1 043 466 938 918 906 537 871 129

Övriga skulder 1 662 666 1 570 1 033 1 178

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 994 2 875 2 707 2 530 2 389

Summa skulder 1 129 483 1 048 139 945 195 912 100 876 696

Obeskattade reserver 0 0 0 0 0

Eget kapital 64 967 62 151 63 050 55 754 89 124

Summa skulder och eget kapital 1 194 450 1 110 290 1 008 245 967 854 965 820

Icke-finansiell verksamhet

JAK är en del av en folkrörelse som tror på att en

annan värld är möjlig. JAK har under hela sin historia

präglats av tankefrihet kring ekonomi och att våga

tänka i nya banor. JAKs hjärtefrågor handlar om

rättvisa och en ekologisk grundsyn samt strävan efter

ekonomisk frigörelse. Vårt namn kommer från de tre

grundstenarna i klassisk nationalekonomi, Jord,

Arbete och Kapital. Jord är alla våra naturresurser,

1 Jämförelsesiffrorna för år 2006 har inte omräknats enligt tillämpade redovisningsprinciper från 2007.

2 Inklusive avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar.

11 (52)

förnybara och icke förnybara. Arbete står för det vi

människor bidrar till i form av skaparkraft, kunnande

och arbetsförmåga. Kapital är produkten av jord och

arbete, det vill säga byggnader, redskap med mera.

Vi blir fler som inser behovet av en ekonomi som

bygger på alla dessa tre grundstenar, liksom på hållbarhet

och samverkan, istället för kortsiktighet och

girighet.

Det är de ideella krafterna i JAK Medlemsbank som

bär och förvaltar idén om räntefri ekonomi. Aktivite-


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

ter för att sprida idén bedrivs huvudsakligen av ideellt

aktiva medlemmar runtom i landet. I JAK har vi

antagit utmaningen att prata ekonomi utifrån vår

dagliga tillvaro. Det är det som är folkbildning, att

utifrån våra egna erfarenheter försöka förstå samhället.

Vi är övertygade om att det är utifrån den förståelsen

som vi kan vara delaktiga i att skapa någonting

nytt.

Internationellt

Den internationella satsningen som påbörjades under

2008 har övergått i den ordinarie verksamheten under

2010 och vi ser ett kraftigt ökande internationellt

intresse. Vi svarar varje vecka på frågor från olika

håll i världen. Det har varit artiklar i tidningar i

Frankrike, Norge, USA, Danmark och Spanien. En

professor i marknadsföring har gjort ett PM som

kommer att presenteras i Dubai under 2011.

JAK tar också emot studiebesök från olika länder.

Under 2010 har vi haft besök från USA, Spanien

Seminarium om diskonteringsränta i juni 2010

Folkbildningsverksamhet

För att bredda och fördjupa diskussionen om räntefri

ekonomi samt medverka i den samhälleliga debatten,

satsar JAK på folkbildningsarbete. Folkbildningsinsatserna

bidrar till att medlemmarna blir bättre insatta

i den demokratiska processen i JAK och bättre på att

föra en dialog om räntefri ekonomi i de sammanhang

12 (52)

och Nederländerna. När det kommer förfrågningar

om att informera om JAK Medlemsbank på olika håll

i världen skickar vi i första hand ideella informatörer.

Under 2010 har resor bland annat gått till Spanien tre

gånger och en resa till Ghana på en västafrikansk

konferens om räntefri ekonomi.

JAK har initierat ett internationellt nätverk för att

sprida information och utbyta erfarenheter. Vi ger

också ut ett internationellt nyhetsbrev med en av våra

medlemmar som redaktör. Det internationella nyhetsbrevet

har idag 319 prenumeranter från 59 olika

länder. 35 medlemmar i JAK prenumererar på det

internationella nyhetsbrevet och de flesta av dem har

visat intresse för att hjälpa till att sprida JAKs idé

internationellt.

I våra grannländer händer det också saker: I augusti

2010 hade JAK Finland uppstartsmöte för sitt nya

kooperativ och de har öppnat en ny hemsida,

www.jak.fi. JAK Danmark har översatt delar ur JAK

Boken till danska och publicerat i sin medlemstidning.

de befinner sig. Ökade kunskaper leder till opinionsbildning,

inspiration och handlingskraft. JAKs kurs-

och seminarieverksamhet är mycket uppskattad. Det

vet vi genom de utvärderingar som kontinuerligt görs

av de olika aktiviteterna.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Lokalt

Det finns 24 lokalavdelningar runtom i landet som

ordnar lokala aktiviteter för att uppmärksamma JAK

och räntefri ekonomi. Aktiviteten har totalt sett varit

lägre än tidigare år, men det ser väldigt olika ut i

olika lokalavdelningar. Under 2010 hölls totalt 123

(181) lokala informationsmöten, medlemsmöten och

öppet hus, 35 (51) bemannade utställningsdagar och

34 (42) lokala kurser. Lokalavdelningen JAK Helsingborg

har upplösts, medan JAK Kalmarsund är en

nykomling som har bidragit till en stark medlemsutveckling

i en del av landet som tills nu har legat

sämst till. Vi har fått 5 (9) nya kursledare som tagit

steget att hålla i en grundkurs. En kursledarutbildning

hölls på riksnivå för att få fler kursledare.

Stor ökning bland unga medlemmar

Ung-satsningen som påbörjades 2003 har utvecklats

och gett goda resultat. Andelen unga som deltar i

rikskurserna ökar stadigt. Nytt för 2010 är en sommarkurs

på Axevalla folkhögskola i 5 dagar för medlemmar

upp till 30 år.

Emma och Emelie vid sommarkursen 2010

Seminarium om diskonteringsränta

Frågan om ”Hur tungt framtiden bör väga i ekonomiska

analyser?” lyftes i JAK under 2010. De ekonomiska

analyser av klimathot och hot mot biologiska

mångfalden som börjat göras i FN, EU och i Sverige

gjorde att vi ville sätta extra fokus på diskonteringsräntans

betydelse. Under ett öppet seminarium i

juni fick deltagarna en orientering om nationalekonomers

argument för och emot diskontering. Diskonteringsräntan

påverkas av marknadsräntan och har en

stor betydelse i kalkyler inför investeringsbeslut.

”Banken som är ute och cyklar”

Kampanjen ”Banken kommer” introducerades under

2010. Bankpersonal kom, ofta på cykel, till evenemang

som lokalavdelningar ordnade. Lokala, tillfälliga

bankkontor öppnades för en dag där intresserade

fick information om JAK och möjlighet att prata

direkt med våra lånehandläggare.

13 (52)

Ökade insikter om räntans negativa effekter

JAK medverkar i den samhälleliga debatten bland

annat genom medlemstidningen Grus&Guld. Tidningen

levereras till 28 200 hushåll fem gånger per

år, innehållande artiklar om räntefri, uthållig och

rättvis ekonomi. Tidningen används flitigt av medlemmarna

för att bilda opinion.

JAKs exponering mot allmänheten sker genom lokalavdelningar,

hemsidan, medlemstidningen och i

ökande utsträckning genom sociala media. JAK har i

större omfattning än tidigare använt sig av pressmeddelanden,

bloggar och nyheter med reflektioner kring

aktuella omvärldshändelser, kommentarer och information

om våra olika evenemang. JAKs blogg följs

av några hundra personer i veckan och alltfler upptäcker

vår sida på Facebook. Nyhetsbrevet JAKtuellt

har skickats ut 6 gånger under året med start i maj,

främst till medlemmar, men även till ickemedlemmar

som har anmält intresse. Filmen ”Vår

bank” har producerats och finns på hemsidan och har

spridits via olika sociala fora.

Vi har under 2010 haft 358 (417) deltagare i JAKskolor

och andra riksarrangemang, varav 169 (141)

var mellan 16 och 30 år. Runt varje medlem blir en

ring av personer som också nås av värdefulla insikter

om sin ekonomiska situation och om räntans effekter

på människor och miljö.

Spara och låna – ett samarbete för ekonomisk

frigörelse

JAK ger möjlighet till ett samarbete medlemmar

emellan genom att spara och låna av varandra utan

ränta. Idag är det 85 (85) procent av medlemmarna

som sparar och 17 (18) procent som lånar. JAK ger

medlemmar chansen att få lån som de inte hade fått i

andra banker i och med att JAK bedömer varje medlems

förutsättningar för sig och använder få schabloner.

12 938 låntagare har under 2010 totalt amorterat

165,9 miljoner kronor och därmed blivit mindre

skuldsatta och mer ekonomiskt oberoende. Många av

dem äger mer av sin bostad nu och behöver inte vara


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

rädda för att värdet på bostaden ska sjunka under

bostadens belåning vid finanskriser. 1 740 medlemmar

har slutbetalt sina lån under året och därmed

kunnat minska sina månadsutgifter. Det är 1 331

medlemmar vars bundna sparande har omvandlats till

fritt i samband med att de slutbetalt sina lån. De har

kommit i en bättre ekonomisk situation i sina liv.

Sakta men säkert blir fler och fler skuldfria och handlingsutrymmet

för dessa ökar. Detta är ekonomisk

frigörelse i praktiken.

Medlemmars sparande har gett möjlighet till att 171

(126) miljoner kronor har lånats ut till medlemmar.

Medlemmar som så småningom kommer att bli

skuldfria och därmed komma i ett bättre läge i sina

liv.

Jämställdhet och mångfald

I JAK Medlemsbank verkar vi i en folkbildningstradition

där människors olika erfarenheter och perspektiv

värderas som en resurs för verksamheten. Människors

olikheter kan härledas till olika erfarenheter på

grund av kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder,

religion och sexuell läggning, men också av

livsstil, utbildning, värderingar, familjesituation m.m.

Vi vill verka för jämställdhet och ökad mångfald

14 (52)

samt motverka diskriminering i alla former. Detta

ska avspeglas i såväl administrationen som medlemsverksamheten.

Miljö

I JAK anser vi att den ekonomiska verkligheten ska

anpassas efter kraven på ekologisk uthållighet. Vi

försöker i alla delar av föreningen minimera eventuella

skadliga miljöeffekter från vår verksamhet. Resor

sker till allra största delen med tåg. I miljöredovisningen

från SJ nedan framgår skillnaden mellan

koldioxidutsläpp vid tågresor jämfört med om samma

resa hade gjorts med bil, eller – när flyg är ett

alternativt färdsätt – med flyg.

Vi använder oss i stor utsträckning av telefonmöten

för att på så sätt spara både tid, pengar och minska

miljöpåverkan. I det dagliga arbetet skapar vi rutiner

för att minska behovet av utskrifter och vi arbetar

med att utveckla en digitaliserad dokumentarkivering.

Under året har vi dragit ned på mängden pappersutskick,

ett arbete som fortsätter även under 2011

när alltmer kan skötas via telefon och Internetbanken.

Material som köps in ska vara miljömärkt enligt de

märkningar som finns. Vid arrangemang och möten

av olika slag används krav- och rättvisemärkta varor

så långt det är möjligt och helst närproducerat. På

våra kontor källsorteras avfallet och vi bidrar därmed

till återvinning och återanvändning.

JAKs kontorsfastighet är ansluten till fjärrvärmenätet

och elen kommer från ett vindkraftkooperativ, där

JAK innehar vindkraftandelar. All el är ursprungsmärkt

samt miljömärkt och 2010 kom 14 procent

från vindkraft och 86 procent från vattenkraft.

Miljöredovisning från SJ

I JAK har vi under 2010 rest 317 069 kilometer med tåg. Det är med den siffran som jämförelsen nedan har gjorts

för att visa besparingarna i koldioxidutsläpp. Antal kilometer som vi rest med annat färdmedel har inte mätts.

Jämförelse med bil Jämförelse med flyg*

Tåg Bil Tåg Flyg

Totalt antal resta kilometer 317 069 317 069 138 495 105 291

Koldioxid (CO2), växthuseffekt (kg) 0,67 60 560,18 0,29 16 320,10

0,67 kilo koldioxid motsvarar förbränning av 0,282 liter bensin

*Siffrorna avser endast sträcka där flyg är ett alternativt färdsätt


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Etik, demokrati och utveckling

Aktuellt i styrelsen

JAKs organisation är direktdemokratisk. I takt med

att föreningen växer och tekniken utvecklas blir

organisationsfrågorna allt mer aktuella. Föreningsstämman

2010 gav styrelsen i uppdrag att arbeta

vidare med förslaget på ett nytt demokratiskt system

för JAK utifrån ett antal fastslagna inriktningar. Systemet

ska ta fasta på de olika fördelar som finns i ett

direktdemokratiskt system och i ett fullmäktigesystem,

med ambitionen att skapa bättre förutsättningar

för alla som vill delta i den demokratiska utvecklingen

av banken. Frågan har diskuterats vid seminarier

under året och skickats på remiss till medlemmar och

lokalavdelningar. Arbetet fortsätter under 2011 och

frågan kommer upp för behandling vid stämman

2011.

Föreningsstämman 2010 gav också styrelsen i uppdrag

att ta fram ett förslag på räntedefinition att inkludera

i det Reglemente för JAK som stämman

fastställer. Ett förslag till definition har skickats på

remiss till JAKs lokalavdelningar under året. Även

denna fråga kommer upp för behandling vid stämman.

Styrelsen har vidare på uppdrag av stämman sett över

metoder för att profilera oss tydligare som etisk bank

och lyfta fram medlemmars verksamheter. En del i

detta arbete handlar om att förbättra produkten

Stödspar och på detta sätt göra det enklare för medlemmar

att målinrikta sitt sparande. Samtidigt pågår

ett arbete med att ta fram en föreningsstrategi som

visar vad vi som medlemsbank vill uppnå och åstadkomma

på lite längre sikt.

Mycket fokus på organisationens styrande dokument

under de senaste åren och bra kvalitet på underlagen

gör att det är god ordning och reda och att styrelsens

beslut är väl beredda.

JAK Medlemsbanks styrelse vid stämman 2010

Etikråd och lekmannarevisor

JAK har ett Etikråd vars uppdrag är att identifiera de

etiska frågeställningar som är aktuella bland föreningens

medlemmar och initiera diskussions- och

utbildningstillfällen kring dessa utifrån JAKs värde-

15 (52)

grund och riktlinjerna för etik. Rådet ägnar sig åt

principfrågor där man kan komma i konflikt med god

etik.

Utskottsarbete vid stämman 2010

Lekmannarevisorn granskar huruvida JAKs verksamhet

sköts på ett ändamålsenligt och – ur medlemmarnas

synvinkel – tillfredsställande sätt, samt

om JAK följer de av stämman beslutade styrande

dokumenten. Granskningen ska vara så ingående och

omfattande som god sed vid detta slag av granskning

kräver. Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår

lämna en granskningsrapport till stämman.

Hälsa och arbetsmiljö

En hörnsten i god service till kunderna i ett företag är

att personalen tycker att företagets produkter har

kvalitet och är etiska. I JAK har det av naturliga skäl

inte varit ett problem. En annan hörnsten är personalens

arbetsmiljö i dess många betydelser. I kontorsmiljö

är det alltför vanligt med kroppsliga besvär i

samband med kombinationen stress, ensidiga arbetsställningar

och -rörelser. På senare år har bland annat

ny teknik, en mer erfaren organisation, mindre övertid

och ökat hälsomedvetande i såväl JAK som samhället

i övrigt bidragit till att vända utvecklingen till

det bättre. JAKs interna arbetsmiljöarbete stäms av

med jämna mellanrum av externa ögon, senast 2009.

Företagshälsovårdens hälsoundersökning bekräftade

att JAK arbetar rätt och att personalens arbetsmiljö

och hälsa är god.

Förväntad framtida utveckling

JAK kommer under det kommande året att fortsätta

fokusera på medlemsnyttan. Utvecklingen av Internetbanken

och banksystemet fortsätter. Möjlighet till

betalning av fakturor är på plats från årsskiftet

2010/2011, liksom låneansökan via Internetbanken.

Nya tjänster som förbättrad OCR-hantering, autogiro

från JAK till andra banker samt digital låneavisering

kommer att lanseras under våren 2011.

Den nya låneberäkningen ger större möjligheter till

flexibla lösningar och olika typer av lån, vilket

kommer att utvecklas under 2011. Det kommer också

att bli möjligt med mer förskjuten och successiv

utbetalning av eftersparande.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Den nya hemsidan har utvecklats under året och

lanseras i januari 2011. Även detta arbete fortsätter

under 2011.

Folkbildningen och medlemsverksamheten kommer

även fortsättningsvis att vara den viktigaste strategin

för ett starkt och livskraftigt JAK. JAK är och ska

fortsätta att vara en organisation där alla ska känna

att de har något att lära och där alla har något att ge.

Insatsbelopp

Låneinsatser avseende lån lösta mellan 1 december år

2009 och 30 november år 2010, 7,1 (9,0) miljoner

kronor kommer att betalas ut under 2011 efter Finansinspektionens

godkännande.

Under 2011 kommer låneinsatserna i enlighet med

tidigare stämmobeslut att betalas ut vid två tillfällen

under året, i januari och i juli.

16 (52)

Förslag till behandling av årets resultat

Styrelsen föreslår stämman att årets resultat i sin

helhet överförs i ny räkning enligt nedan.

(kr)

Balanserat resultat -47 626 046

Reserver -135 223

Årets resultat 1 664 299

Balanseras i ny räkning -46 096 970

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora

exponeringar innebär att JAK vid varje tidpunkt ska

ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av

kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och

operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav

för ytterligare identifierade risker i verksamheten i

enlighet med JAKs interna kapitalutvärdering. JAKs

kapitaltäckningskvot efter årets vinst uppgår till 1,83.

Kapitalbasen uppgår efter årets resultat till 61,4 miljoner

kronor och minimikapitalkravet uppgår till 33,6

miljoner kronor.

JAKs ekonomiska ställning ger inte upphov till annan

bedömning än att JAK förväntas fullgöra sina

förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens

bedömning är att JAKs egna kapital så som det redovisas

i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande

till verksamhetens omfattning.

Beträffande JAKs resultat och ställning i övrigt,

hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar

med tillhörande bokslutskommentarer.


Resultaträkning

1 januari - 31 december (tkr) Not 2010 2009

Låneavgifter 20 309 20 436

Avkastning likvida medel 1 119 518

Räntekostnader -1 387 -1 032

Räntenetto 4 20 041 19 922

Provisionsintäkter 5 906 727

Provisionskostnader 6 -913 -950

Nettoresultat av finansiella transaktioner 7 0 -32

Övriga rörelseintäkter 8 7 256 6 949

Summa rörelseintäkter 7 249 6 694

Summa räntenetto och rörelseintäkter 27 290 26 616

Allmänna administrationskostnader 9 -21 844 -23 596

Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar 17, 18 -1 157 -1 063

Övriga rörelsekostnader 10 -2 672 -3 070

Summa kostnader före kreditförluster -25 673 -27 729

Resultat före kreditförluster 1 617 -1 113

Kreditförluster, netto 11 47 -852

Rörelseresultat 1 664 -1 965

Skatt på årets resultat 12 0 0

Årets resultat 1 664 -1 965

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december (tkr)

Årets resultat 1 664 -1 965

Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -102 -40

Årets totalresultat 1 562 -2 005

17 (52)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Balansräkning

31 december 2010 (tkr) Not 2010 2009

Tillgångar

Kassa 15 10

Belåningsbara statsskuldförbindelser 13 195 642 146 955

Utlåning till kreditinstitut 14 61 055 29 496

Utlåning till allmänheten 15 888 178 888 280

Aktier och andelar 16 401 401

Immateriella anläggningstillgångar 17 3 523 2 660

Materiella tillgångar 18 5 576 6 043

Övriga tillgångar 19 620 338

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 39 440 36 107

Summa tillgångar 27 1 194 450 1 110 290

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 21 1 132 1 132

Inlåning från allmänheten 22 1 123 695 1 043 466

Övriga skulder 23 1 662 666

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 2 994 2 875

Summa skulder 1 129 483 1 048 139

Eget kapital

Bundet eget kapital

Grundinsatser 7 220 6 960

Låneinsatser 89 067 88 286

Reservfond 14 777 14 564

Fritt eget kapital

Reserver -135 -33

Balanserat resultat -47 626 -45 661

Årets resultat 1 664 -1 965

Summa eget kapital 26 64 967 62 151

Summa skulder och eget kapital 1 194 450 1 110 290

Poster inom linjen 25

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser 1 203 1 043

Beviljade ej utbetalda krediter 8 936 2 899

Lånelöften 18 085 0

18 (52)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Rapport över förändring i eget kapital

2010

Grundinsatser

Låneinsatser

19 (52)

Reservfond

Reserver Balanserat

resultat

Årets

resultat

Totalt

Ingående eget kapital 2010-01-01 6 960 88 286 14 564 -33 -45 661 -1 965 62 151

Förändring av insatser 473 781 1 254

Till Reservfond överförda grundinsatser

-213 213 0

Total resultat 2010

Behandling av resultat:

-102 -102

Omföring resultat -1 965 1 965 0

Årets resultat 1 664 1 664

Utgående eget kapital 2010-12-31 7 220 89 067 14 777 -135 -47 626 1 664 64 967

2009

Grundinsatser

Låneinsatser

Reservfond

Reserver Balanserat

resultat

Årets

resultat

Totalt

Ingående eget kapital 2009-01-01 6 652 87 690 14 363 7 -45 572 -90 63 050

Förändring av insatser 509 597 1 106

Till Reservfond överförda grundinsatser

-201 201 0

Total resultat 2009

Behandling av resultat:

-40 -40

Omföring resultat -90 90 0

Årets resultat -1 965 -1 965

Utgående eget kapital 2009-12-31 6 960 88 286 14 564 -33 -45 662 -1 965 62 151


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Kassaflödesanalys

1 januari - 31 december (tkr) 2010 2009

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 1 664 -1 965

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar 1 157 1 063

Kreditförluster -47 852

Resultat avyttring inventarier 63 4

Förändring i verkligt värde på statsskuldväxlar -102 -39

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 2 735 -85

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Förändring utlåning till allmänheten 242 42 130

Förändring inlåning från allmänheten 80 229 104 548

Förändring skulder till kreditinstitut 0 -869

Förändring förutbetalda kostnader och upplupna intäkter -3 333 -3 688

Förändring övriga tillgångar -284 9

Förändring övriga skulder inkl. upplupna kostnader 1 115 -736

Kassaflöde från den löpande verksamheten 80 704 141 309

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella och immateriella tillgångar -1 616 -2 324

Förändring aktier och andelar 0 900

Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 616 -1 424

Finansieringsverksamheten

Insatser från medlemmar 1 254 1 105

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 254 1 105

Årets kassaflöde 80 342 140 990

Likvida medel vid årets början 206 492 65 502

Likvida medel vid årets slut 286 834 206 492

Följande delkomponenter ingår i likvida medel och likviditetsreserv

Kassa och banktillgodohavanden 61 070 29 506

Kortfristiga placeringar i form av statsskuldväxlar 195 642 146 955

Riksgälden 30 122 30 031

Summa 286 834 206 492

I banktillgodohavanden ingår 1,0 miljoner kronor som har en löptid längre än 3 månader.

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

− De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer.

− De kan lätt omvandlas till kassamedel.

Statsskuldväxlar är JAKs likviditetsreserv och hanteras enligt följande utgångspunkter:

− De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer.

− De kan lätt omvandlas till kassamedel.

− De har en löptid om högst tolv månader från anskaffningstidpunkten.

Placering av medel hos Riksgälden ingår i likvida medel i kassaflödesanalysen. I balansräkningen återfinns posten

under utlåning till allmänheten enligt FFFS 2008:25.

För upplysning om betalda respektive erhållna räntor se not 4.

20 (52)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Uppgifter om banken

Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och

avser JAK Medlemsbank med organisationsnummer

516401-9969 och med säte i Skövde.

Postadressen är Box 216, 541 25 Skövde. Besöksadressen

är Vasagatan 14.

Not 2 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning

och lag

Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och

allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med

ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för

finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning

för juridiska personer. Banken tillämpar

s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder

som har antagits för tillämpning med de begränsningar

som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär

att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden, så

långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen

och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning

och beskattning, ska tillämpas. Årsredovisningen

har godkänts för utfärdande av styrelsen den

18 februari 2011. Resultat- och balansräkning blir

föremål för fastställelse på JAKs stämma den 16-17

april 2011.

Värderingsgrunder vid upprättande av

bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska

anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder

är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom

vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas

till verkligt värde. Finansiella tillgångar som värderas

till verkligt värde består av finansiella tillgångar som

kan säljas och består för JAKs del av statsskuldväxlar.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de

finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade

till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de

finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med

lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör

bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden

som påverkar tillämpningen av redovisningsprinci-

21 (52)

perna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder,

intäkter och kostnader. Uppskattningarna och

antagandena är baserade på historiska erfarenheter

och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden

synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar

och antaganden används sedan för att

bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder.

Uppställningsformen för resultaträkning har i årsredovisningen

anpassats till gällande regelverk, dock

med viss avvikelse vad gäller rubricering av intäkter i

form av låneavgifter samt avkastning på likvida medel.

Enligt IFRS 8 rörelsesegment p. 33 ska viss information

om geografiska områden lämnas, exempelvis

intäkters fördelning på olika länder. JAKs intäkter

avser aktiviteter riktade till låntagare och medlemmar

i Sverige och endast i undantagsfall till medlemmar i

andra länder. Intäkter från låntagare i utlandet utgörs

av medlemmar som tidigare varit bosatta i Sverige

men för närvarande bor utanför Sveriges gränser.

Låneavgiftsintäkterna från utlandsboende medlemmar

utgörs av < 0,5 procent av JAKs intäkter från låneavgifter.

Därför lämnas ej upplysning enligt kraven i

IFRS 8 och FFFS 2008:25.

Ändrade redovisningsprinciper

RFR 2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade

IAS 1 utformning av finansiella rapporter ska

tillämpas även avseende juridisk person, med några

undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare

rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit

efter resultaträkningen.

Låneavgifter, avkastning på likvida medel

och räntekostnader

Låneavgifter på medlemmarnas lån beräknas och

redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av

alla uppskattade framtida inbetalningar under den

förväntade löptiden blir lika med det redovisade värdet

av fordran. Låneavgiften inkluderar i förekommande

fall periodiserade belopp av erhållna avgifter

som medräknas i effektivräntan.

Låneavgifter och avkastning på likvida medel som

presenteras i resultaträkningen består till största delen

av:

− Låneavgifter på finansiella tillgångar som värderas

till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden

inklusive låneavgift på osäkra

fordringar.

− Avkastning på finansiella tillgångar som klassificeras

som tillgängliga för försäljning.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Räntekostnaderna består av avgifter för insättningsgaranti

och stabilitetsfond. För ytterligare information se

not 4.

Provisions- och avgiftsintäkter

Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda

tjänster som intäktsredovisas på två olika sätt enligt

följande:

− Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva

räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del

av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt

utan som justering av effektivräntan på resultatraden

låneavgifter. Sådana avgifter utgörs

av, utöver låneavgiften, uppläggningsavgifter för

blancolån samt avgifter för förtida inlösen.

− Provisioner och avgifter som är intjänade när en

viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer

av provisioner för kostnader för säkerheter och

UC för låntagarens räkning och påminnelseavgifter.

Dessa provisioner och avgifter är i allmänhet

relaterade till en utförd transaktion och redovisas

omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den

mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader

för clearing, plus- och bankgiro, omkostnader för

säkerheter och avgifter till UC.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller

de realiserade värdeförändringar som uppstått

med anledning av finansiella transaktioner.

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader,

inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,

arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter.

Här redovisas också bl.a. lokalkostnader, porto,

tele- och datakommunikation, konsulttjänster och

fastighetens kostnader.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten

skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen.

Banken redovisar ingen skattekostnad då banken har

taxerade underskottsavdrag. För ytterligare information

om skatt och underskottsavdrag se not 12.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet

med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen

inkluderar på tillgångsidan lånefordringar, statsskuldväxlar

och andelar. Bland skulder och eget kapi-

22 (52)

tal återfinns leverantörsskulder och medlemmarnas

sparande i banken.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i

balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets

avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när

rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken

förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas

bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet

fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas

på affärsdagen, som utgör den dag då banken

förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband

med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde

motsvarande instrumentets verkliga värde

med tillägg för transaktionskostnader. Klassificeringen

avgör hur det finansiella instrumentet värderas

efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Denna kategori består av bankens placeringar i statsskuldväxlar

samt aktier och andelar. Statsskuldväxlar

värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar

redovisade i rapport över totalresultat, dock ej

värdeförändringar som beror på nedskrivningar. För

dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader

att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen

för första tillfället och därefter ingå vid löpande

värdering till verkligt värde, beaktat skatteeffekt,

till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Aktier

och andelar är upptagna till respektive instruments

anskaffningsvärde då ingen eller liten handel förekommer

och verkligt värde inte kan beräknas på ett

tillförlitligt sätt. För ytterligare information se not 16.

Likvida medel och likviditetsreserv

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida

medel då de har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer,

lätt kan omvandlas till kassamedel och

har en maximal löptid om högst tre månader. Statsskuldväxlar

är JAKs likviditetsreserv med en liten risk

för värdefluktuationer, som lätt kan omvandlas till

kassamedel och har en löptid på högst ett år.

Lånefordringar

Lånefordringar är finansiella tillgångar som har fastställda

betalningar och som inte är noterade på en

aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet

anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms

utifrån den effektivränta som beräknades vid


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

anskaffningstidpunkten. Lånefordran redovisas till det

belopp som beräknas inflyta, d.v.s. efter avdrag för

nedskrivna fordringar. Upplupna låneavgifter redovisas

separat under interimsfordringar.

Finansiella skulder, ej värderade till verkligt

värde via resultaträkningen

Medlemmarnas sparande och leverantörsskulder värderas

till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande

att ersätta innehavaren när innehavaren gör en

förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort

sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet

med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Avgift

för finansiella garantiavtal redovisas till det belopp

som utställaren erhållit i ersättning då detta motsvarar

verkligt värde vid transaktionstillfället.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels de lån

där låne- och sparavtal är framtaget, men medlemmen

ej ännu sänt in underskrivet original till banken, dels

löfte om lån till medlemmar som vill köpa bostad och

önskar ett förhandsbesked från banken. Båda typerna

av lånelöfte gäller i tre månader. Därefter förfaller

lånelöftet om inte annat avtalas. Lånelöften redovisas

inom linjen till nominellt belopp.

Kreditförluster och nedskrivningar på

finansiella instrument

Förfallna fordringar

Med förfallna fordringar avses förfallna krediter äldre

än 60 dagar. Förfallna fordringar rapporteras till styrelsen

enligt den instruktion som finns i Kreditinstruktionen.

I rapporteringen ingår att värdera den tänkbara

förlusten om sådan föreligger samt att indela engagemangen

efter risknivå.

Regler vid förfallna fordringar

All hantering av obetalda krediter sker individuellt

genom bedömning av varje enskilt ärende. Påminnelse

av förfallen kredit ska ske 10 dagar efter förfallodag

och en andra påminnelse efter 20 dagar. Vid

andra påminnelsen får även eventuella borgensmän en

påminnelse. Efter ytterligare 10 dagar görs en bedömning

om ärendet ska skickas till inkassobyrå för inkassokrav.

Har inte betalning skett 30 dagar efter

inkassokravet ska, efter bedömning, krediten sägas

upp.

Innan uppsägning sker ska låntagaren, på bankens

initiativ, kontaktas för att diskutera vad som är orsak

till utebliven betalning. Målsättningen ska vara att

finna en lösning där laga åtgärder kan undvikas. Vid

fastighets- och bostadsrättsbelåning ska diskuteras

frivillig försäljning av egendomen om ingen annan

lösning står till buds. Räcker inte försäljningssumman

23 (52)

ska banken ha en positiv inställning till en avvecklingskredit

med för låntagaren rimlig amorteringsplan.

Kan inte uppgörelse träffas eller förutsättningar saknas

ska krediten sägas upp och laga åtgärder ska vidtagas.

Nedskrivningsprövning

Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken på individuell

basis samtliga krediter om det finns objektiva

belägg för att ett nedskrivningsbehov finns och om en

kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömning är att

det i allt väsentligt finns en god kännedom om de

faktorer som är relevanta för att kunna göra en individuell

bedömning.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov

föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar

banken i allmänhet betalningar som är mer än 60

dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara

information om betydande finansiella svårigheter,

som kommit banken till kännedom genom analys av

finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på

annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens

kreditvärdighet, som ingår som en integrerad del i

bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk.

Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund

av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också

utgöra objektiva belägg för att lånet är osäkert.

Som nedskrivning upptas ett belopp som motsvarar

skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och

bedömt återvinningsvärde. Som befarad förlust redovisas

hela eller delar av fordran som inte bedöms

indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering

av säkerheten. Lånefordran skrivs även ned med hänsyn

tagen till upplupen låneavgift.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på

att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och

det har skett en förändring i de antaganden som låg

till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet.

En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren

förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar

i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade

lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån redovisas

som en minskning av kreditförluster och specificeras

särskilt i not 11.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs

bort från balansräkningen när kreditförlusten anses

vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat

uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag

antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte

längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare

redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning

av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster

netto.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång

i balansräkningen om det är sannolikt att framtida

ekonomiska fördelar kommer att komma banken

till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan

beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde

efter avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella nedskrivningar med tillägg

för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång

tas bort ur balansräkningen vid utrangering

eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska

fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring

av tillgången. Vinst eller förlust som

uppkommer vid avyttring eller utrangering av en

tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset

och tillgångens redovisade värde med avdrag för

direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas

som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet

endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska

fördelar som är förknippade med tillgången kommer

att komma banken till del och anskaffningsvärdet kan

beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande

utgifter redovisas som kostnad i den period de

uppkommer. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning av JAKs byggnad sker linjärt över tillgångens

beräknade nyttjandeperiod. Marken skrivs

inte av. Komponentavskrivning har inte tillämpats på

fastigheten då beräkningar utvisar att denna metod

inte skulle medföra någon väsentlig påverkan på resultatet

jämfört med nuvarande linjära avskrivning på

hela byggnadens anskaffningsvärde. Avskrivningar

sker på 50 år.

För övriga materiella anläggningstillgångar anser

banken att det inte heller finns några separata komponenter

med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Avskrivning sker systematiskt över tillgångarnas

förväntade nyttjandeperiod, som här är fem år.

Immateriella anläggningstillgångar

Utveckling

Utgifter för utveckling av helt nya produkter eller

processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen.

Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt

hänförbara utgifter. Övriga utgifter för utveckling,

t.ex. anpassning av befintliga produkter och processer,

redovisas i resultaträkningen som kostnad när de

uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader

är upptagna till anskaffningsvärde

minus ackumulerade avskrivningar.

24 (52)

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt

över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

Avskrivningsbara immateriella tillgångar

skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

Den beräknade nyttjandeperioden är fem år.

Ersättningar till anställda

Riktlinjer för ersättningar

JAK följer Finansinspektionens föreskrifter och allmänna

råd (2009:6) för riktlinjer om ersättningar i

medlemsbanker. Riktlinjerna visar JAKs beslutsprocesser,

ersättningssystemets uppbyggnad, funktion

och kontroll. JAKs styrelse har beslutat om en sådan

riktlinje för ersättning, Riktlinjer för JAK Medlemsbank,

vilken kommer att lämnas på JAKs hemsida.

Pensionering genom försäkring

JAKs pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner

är tryggade genom försäkringsavtal med Kooperationens

Pensionsanstalt (KP) 3 . Från och med 1

januari 2009 är pensionsplanerna för den del av JAKs

personal som är födda 1981 och senare försäkrade

genom avtal med Collectum 4 . Enligt IAS 19 är en

avgiftsbestämd pensionsplan en plan för ersättningar

efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar

fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och

inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att

betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten

inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar

till anställda som hänför sig till anställdas

tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

Pensionsplanen i KP är en förmånsbestämd pensionsplan,

vilken definieras som annan plan för ersättningar

efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen har bedömts vara en förmånsbestämd

plan som omfattar flera arbetsgivare. Tillämpning av

Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig

avdragsrätt, varför reglerna i IAS 19 avseende förmånsbestämda

pensionsplaner (§§ 48-125) inte behöver

anges i juridisk person. JAK redovisar därför

dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda.

Pensionsplanen i Collectum är en premiebestämd

pensionsplan och därmed avgiftsbestämd enligt IAS

19.

JAKs förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda

planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen

i den takt de intjänas genom att de anställda

utfört tjänster åt banken under en period. Premier

betalas till KP baserat på fast aktuell lön och premier

som betalas till Collectum baseras på aktuell rörlig

3 KP är en verksamhetsgren av Folksam Liv.

4 Collectum administrerar JAKs tjänstpensioner men förvaltas av

tjänstemannens individuellt valda försäkringsbolag vilka per

2010-12-31 är Alecta, AMF, Länsförsäkringar, Nordea Liv &

Pension samt Skandia Liv.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier

framgår av not 9.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar

av personal redovisas endast om företaget är

bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till

tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att

avsluta en anställning före den normala tidpunkten.

Eget kapital

Bundet eget kapital

JAKs bundna egna kapital består av grundinsatser,

låneinsatser och reservfond.

Varje myndig medlem i banken måste skjuta till en

grundinsats om 200 kr. Då man utträder som medlem

förs insatsen till reservfonden.

Varje låntagare skjuter till en låneinsats. Insatsbeloppet

motsvarar 6 procent av ursprungsskulden och

återbetalas då lånet är slutamorterat, under förutsättning

att godkännande av Finansinspektionen ges.

Låneinsatserna ingår i det primära kapitalet vilka

löpande rapporteras till Finansinspektionen. Banken

har gjort bedömningen att låneinsatsen inte är av

typen kapitaltillskott som kräver Finansinspektionens

medgivande enligt FFFS 2007:1.

Reservfonden består av utträdda medlemmars grundinsatser

samt viss avsättning från tidigare års vinster.

Fritt eget kapital

Fritt eget kapital består av reserver, balanserat resultat

samt årets resultat. I reserver ingår värdeförändring av

tillgångar som kan säljas på balansdagen. I balanserat

resultat finns tidigare års resultat ackumulerat. För

upplysning om förändring av eget kapital hänvisas till

rapport om förändring av eget kapital och not 26.

Not 3 Riskhantering

I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella

risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker

och operativa risker. I syfte att begränsa och

kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens

styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen

i banken, fastställt riktlinjer och instruktioner för

kreditgivningen och den övriga finansiella verksamheten.

JAKs styrelse har det övergripande ansvaret för

bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion,

inom vissa ramar, delegerat ansvaret till andra

olika funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet

till styrelsen.

25 (52)

Bankens riskhantering syftar till att identifiera och

analysera de risker som banken har i sin verksamhet

och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter)

och tillse att det finns kontroll på plats. Riskerna

bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte

överskrids. Riktlinjer för riskhantering och riskhanteringssystem

arbetas med regelbundet för att kontrollera

att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande

marknadsvillkor samt produkter och tjänster som

erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer

skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll,

där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I banken finns en samlad funktion för riskkontroll,

direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift

är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid

behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken att banken inte erhåller

betalning enligt överenskommelse och/eller kommer

att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga

att infria sina förpliktelser.

Banken strävar efter att minimera kreditrisken genom

en kontinuerlig prövning och översyn av bankens

kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt tillkommer

bankens styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat

delar av denna rätt till bankens kreditutskott,

lånedelegation och lokalstyrelsen för Orsakontoret.

Under året har vi utfört en riskanalys av vår kreditstock

tillsammans med Upplysningscentralen (UC

AB). Resultatet visar att kreditstocken har en låg risk.

Ledamöterna i kreditutskottet, lånedelegationen och

lokalstyrelsen i Orsa utses av styrelsen för JAK Medlemsbank.

Av ledamöterna i kreditutskottet ska minst

tre vara förtroendevalda styrelseledamöter. Lånedelegationen

består av tre tjänstemän.

Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning,

som är geografiskt hänförlig till låntagare

boende i hela Sverige och i liten grad utlandsboende

svenskar, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För

att ytterligare minska risken är merparten av bankens

krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter

och andra bankmässiga säkerheter.

Större kreditengagemang omprövas minst en gång

årligen i styrelsen. Bankens rutiner för övervakning

av förfallna betalningar och oreglerade fordringar

syftar till att minimera kreditförlusterna genom en

tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna

och en åtföljande snabb handläggning av förekommande

kravärenden.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 3 Riskhantering forts.

Kreditriskexponering brutto och netto 2010

Total

kreditriskexponering

före nedskrivning

Nedskrivning

26 (52)

Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

Total

kreditriskexponering

efter avdrag av

säkerheter

Krediter 5 mot säkerhet av:

Kommunal borgen 3 781 0 3 781 3 781 0

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 6 377 525 130 377 395 377 395 0

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 5 172 0 5 172 5 172 0

Pantbrev i jordbruksfastigheter 33 070 0 33 070 33 070 0

Pantbrev i andra näringsfastigheter 38 315 88 38 227 38 227 0

Företagsinteckning 1 890 238 1 652 1 652 0

JAK-konto 275 597 159 275 438 275 438 0

Blancokrediter 24 999 176 24 823 0 24 823

Borgen 91 095 1 349 89 746 89 746 0

Övriga 8 942 190 8 752 6 458 2 294

Utlåning till Riksgälden 30 122 0 30 122 0 30 122

Summa utlåning till allmänheten 890 507 2 330 888 178 830 939 57 239

Statsskuldväxlar 195 642 0 195 642 0 195 642

Utlåning till kreditinstitut 61 055 0 61 055 0 61 055

Aktier och andelar 401 0 401 0 401

Upplupna låneavgifter 7 38 333 0 38 333 0 38 333

Summa 295 431 295 431 0 295 431

Utställda finansiella garantier 1 203 0 1 203 1 203 0

Beviljade ej utbetalda krediter 8 936 0 8 936 0 8 936

Lånelöfte 18 085 0 18 085 0 18 085

Total kreditriskexponering 1 214 162 2 330 1 211 833 832 142 379 691

5

Med kredit avses lånefordringar och andra placeringar redovisade i balansräkningen. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden

vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

6

Inklusive bostadsrätter.

7

Initialt för varje fordran saknas säkerhet för posten upplupna låneavgifter men i takt med att fordran under utlåning amorteras finns utrymme

för säkerhet även för posten upplupna låneavgifter.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 3 Riskhantering forts.

Kreditriskexponering brutto och netto 2009

Total

kreditriskexponering

före nedskrivning

Nedskrivning

27 (52)

Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

Total

kreditriskexponering

efter avdrag av

säkerheter

Krediter 8 mot säkerhet av:

Kommunal borgen 4 036 0 4 036 4 036 0

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 9 375 151 239 374 912 374 912 0

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 6 655 0 6 655 6 655 0

Pantbrev i jordbruksfastigheter 36 469 0 36 469 36 469 0

Pantbrev i andra näringsfastigheter 44 627 284 44 343 44 343 0

Företagsinteckning 3 308 626 2 682 2 682 0

JAK-konto 264 754 336 264 418 264 418 0

Blancokrediter 13 611 211 13 400 0 13 400

Borgen 96 364 1 246 95 118 95 118 0

Övriga 16 507 291 16 216 5 851 10 365

Utlåning till Riksgälden 30 031 0 30 031 0 30 031

Summa utlåning till allmänheten 891 513 3 233 888 280 834 484 53 796

Statsskuldväxlar 146 955 0 146 955 0 146 955

Utlåning till kreditinstitut 29 496 0 29 496 0 29 496

Aktier och andelar 401 0 401 0 401

Upplupna låneavgifter 10 35 337 0 35 337 0 35 337

Summa 212 189 212 189 0 212 189

Utställda finansiella garantier 1 043 0 1 043 1 043 0

Beviljade ej utbetalda garantier 2 899 0 2 899 0 2 899

Total kreditriskexponering 1 107 644 3 233 1 104 411 835 527 268 884

Med kreditriskexponering förstås även risken för att kreditinstitut eller annan emittent helt eller delvis inte fullgör

sina betalningsförpliktelser mot banken. Av notupplysningarna till berörda balansposter (not 13 och 14) framgår

hur bankens kreditriskexponering mot dessa motparter fördelar sig. De bokförda värdena ger uttryck för den maximala

kreditriskexponeringen i dessa placeringar.

Kreditkvalitet finansiella tillgångar 2010

Kreditbetyg 1-3, låg-

till medelrisk

Kassa 15

Belåningsbara statsskuldförbindelser 195 642

Utlåning till kreditinstitut

Utlåning till allmänheten

61 055

- Konto hos Riksgälden

Utlåning till allmänheten

30 122

- Hushållssektor

Utlåning till allmänheten

768 829

- Företagssektor inklusive övriga

79 875

Kreditbetyg 4-5, hög

risk

Individuellt nedskrivet

2010

Aktier och andelar 401

Upplupna låneavgifter 30 666 7 667

Summa 1 166 204 17 420 2 330

8

Med kredit avses lånefordringar och andra placeringar redovisade i balansräkningen. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden

vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

9

Inklusive bostadsrätter.

10

Initialt för varje fordran saknas säkerhet för posten upplupna låneavgifter men i takt med att fordran under utlåning amorteras finns utrymme

för säkerhet även för posten upplupna låneavgifter.

7 283

2 069

1 427

903


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 3 Riskhantering forts.

Kreditkvalitet finansiella tillgångar 2009

Kreditbetyg 1-3, låg-

till medelrisk

Kassa 10

Belåningsbara statsskuldförbindelser 146 955

Utlåning till kreditinstitut

Utlåning till allmänheten

29 496

- Konto hos Riksgälden

Utlåning till allmänheten

30 031

- Hushållssektor

Utlåning till allmänheten

770 980

- Företagssektor inklusive övriga

71 108

28 (52)

Kreditbetyg 4-5, hög

risk

8 151

8 010

Individuellt nedskrivet

2009

Aktier och andelar 401

Upplupna låneavgifter 26 503 8 834

Summa 1 075 083 25 396 3 233

Åldersanalys, oreglerade, men ej nedskrivna lånefordringar

Med oreglerade fordringar avses fordringar som förfallit till betalning > 60 dagar.

2010 2009

Fordringar förfallna > 30 dgr - 60 dgr 3 996 4 311

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 1 702 2 612

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 3 242 3 414

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 653 1 261

Fordringar förfallna > 360 dgr 1 939 2 886

Summa 11 532 14 484

1 792

1 441


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 3 Riskhantering forts.

Lånefordringar per kategori av låntagare

2010 2009

Lånefordringar, brutto

- utlåning till Riksgälden 30 122 30 031

- offentlig sektor 0 0

- företagssektor 45 008 47 908

- hushållssektor (inkl. enskilda företagare) 777 539 780 923

- övriga 37 839 32 651

Summa 890 508 891 513

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar

- företagssektor

- hushållssektor

- övriga

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar

- företagssektor

- hushållssektor

- övriga

Osäkra lånefordringar

- företagssektor

- hushållssektor

- övriga

29 (52)

819

8 481

422

0

0

0

2 550

8 710

422

2 975

9 943

489

0

0

0

8 962

9 943

489

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar

- företagssektor 903 1 441

- hushållssektor 1 427 1 792

Summa 2 330 3 233

Summa nettoredovisat lånefordringar 888 178 888 280

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter

att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella

skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas

som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga

till följd av att bankens betalningsåtaganden inte

kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då

tillgångar och skulder har olika löptider.

JAKs strategi gällande likviditetsrisk

Banken finansierar sin utlåning genom inlåning från

medlemmar, som kan vara både fritt eller bundet

sparande. Inlåningen från medlemmarna är grunden

för bankens finansiering av utlåningen. I sparlånesystemet

är det inbyggt att medlemmarna lånar av varandra

och rättvisan mellan medlemmarna regleras

genom JAKs sparpoängsystem.

I bankens utveckling ingår strategin att hela tiden

stärka bankens egna kapital så att detta både kan användas

för den kortsiktiga likviditeten samt den långsiktiga

finansieringen av utlåningen.

För att hantera likviditeten har banken ett regelverk

som styrelsen kan använda för att minska utlåningen

under perioder med minskande likviditet, därmed

minskas likviditetsrisken. Banken har framtagna planer

på att hantera olika eventuella situationer för att

hantera likviditetsrisken. I samband med förändrade

redovisningsregler (2007) uppstod en ansamlad förlust

på 39 miljoner kronor. Banken har en plan för att

kommande år få plusresultat för att minska den ansamlade

förlusten och därmed stärka det egna kapitalet.

När detta är genomfört kommer bankens finansiella

trygghet att öka.

Riktlinjer för likviditetsrisk

Riktlinjerna för JAKs hantering av likviditetsrisk är:

• att likviditeten ska vara betryggande, både

på kort (30 dagar) och lång sikt (minst ett år

framåt),

• att likviditetshanteringen ska baseras på

prognoser som ska följas upp för att bestämma

deras riktighet,


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

• att banken har ett regelverk med koefficienter

som kan reglera utlåningen, samt

• att bankens likviditet ska vara placerad så att

likviditetsrisken är låg.

Ansvarsfördelning för likviditetsrisk.

Ansvaret för riskhantering delas mellan styrelse och

VD. Styrelsen reviderar och beslutar om risktolerans,

strategier, riktlinjer och instruktioner en gång per år.

Styrelsen följer löpande upp likviditetsrisker samt ger

i uppdrag åt oberoende granskning om löpande revisioner

gällande likviditetsrisken. Styrelsen beslutar

om bankens koefficienter regelbundet under året.

VD ansvarar för att följa styrelsens beslutade risktolerans,

strategier, riktlinjer och instruktioner samt beslutade

koefficienter. VD med hjälp av bankchef och

redovisningsansvarig, ansvarar för den dagliga hanteringen

av likviditeten i banken samt att ta fram planer

för att hantera likviditetsrisken.

Banken utsätts regelbundet för regelbundna granskningar

och oberoende utvärderingar av bankens styrning

och kontroll av likviditetsrisker. En funktion för

oberoende granskning (internrevision) är direkt underställd

bankens styrelse. Bankens internrevision

ansvarar för att den oberoende granskningen utförs

regelbundet samt att resultatet av granskningen rapporteras

till styrelsen regelbundet.

Internrevisorn granskar bankens hantering av likviditetsrisken

för att identifiera svagheter eller problem

med rutiner, metoder och system för beräkning och

rapportering. Internrevisorn ska även regelbundet

granska att fastställda riktlinjer och processer följs

samt att processerna uppfyller de uppsatta målen.

Internrevisorn ska även följa upp att banken har en

ändamålsenlig organisation för sin likviditetshantering.

Styrelsen prioriterar internrevisorns arbete en gång

per år när instruktionerna fastställs.

Det finns i banken en central funktion för oberoende

kontroll av likviditetsrisker (likviditetsriskkontroll)

som inte är ansvarig för positionstagande enheter och

är underställd VD. Den centrala likviditetskontrollfunktionen

har goda kunskaper om finansiella instrument,

bankens likviditetsrisker och metoder för styrning

och kontroll av likviditetsrisker. Likviditetskontrollfunktionen

har till uppgift att med jämna mellanrum

utvärdera att bankens hantering av likviditetsrisken

är fullgod.

30 (52)

Riskrapporterings- och riskmätningssystem

för likviditetsrisk

Enligt de riktlinjer för hantering av likviditetsrisk som

banken arbetar efter ska betalningsberedskapen (utlåning

till kreditinstitut, statsskuldväxlar och i förekommande

fall utlåning till riksgälden som finns

under utlåning till allmänheten), motsvara 15 procent

av det totalt fria sparandet men kan tillfälligt tillåtas

sjunka till 10 procent. Bankledningen har en daglig

rutin för att hantera likviditetsrisken och behovet av

likviditet de kommande månaderna.

En del av bankens likvida medel är idag placerade i

belåningsbara statsskuldväxlar på upp till 12 månaders

löptid. Den andra delen av bankens likvida medel

finns på konton i svenska banker som JAK samarbetar

med samt på konto hos Riksgälden. Denna likviditet

används för att hantera medlemmars uttag från sina

konton i JAK och utgör betalningsberedskapen i banken.

Bankens likviditet har under 2010 ökat beroende på

att inlåningen har ökat. Under hela 2010 låg likviditeten

över 30 procent av den fria inlåningen och har vid

flera tillfällen överstigit 40 procent av densamma.

Betalningsberedskapen som procentuell del av det fria

sparandet rapporteras till styrelsen inför varje styrelsemöte

och baseras på faktiska siffror. Vidare rapporteras

till styrelsen en prognos för betalningsberedskapen

för de kommande 12 månaderna. Dessa prognoser

följs upp löpande av VD och deras avvikelser är små

då stora delar av likviditeten är baserad på löpande lån

och bundet sparande.

Likviditetsexponering

Tabellen visar bankens likviditetsexponering med

avseende på återstående nominella kontraktuella löptider

på tillgångar och skulder. Även den kassaflödesanalys,

som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen,

belyser bankens likviditetssituation. Ytterligare

information om bankens likviditetshantering lämnas

på bankens hemsida.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 3 Riskhantering forts.

Kontraktuellt återstående löptid 2010

På anfordran

Högst 3

mån

31 (52)

Längre

än 3 mån

men

högst 1 år

Längre

än 1 år

men

högst 5 år

Längre

än 5 år

Utan

löptid

Totalt

redovisat

värde

Tillgångar

Kassa 15 15

Belåningsbara statsskuldförbindelser

180 731 14 911 195 642

Utlåning till kreditinstitut 40 004 20 051 1 000 61 055

Utlåning till allmänheten 32 133 30 267 82 088 323 665 420 025 888 178

Upplupna låneavgifter 11 132 4 160 12 006 54 908 115 187 -148 060 38 333

Övriga tillgångsposter 1 410 617 101 9 099 11 227

Summa tillgångar

Skulder och eget kapital

72 269 236 619 109 622 379 674 535 212 -138 946 1 194 450

Skulder till kreditinstitut 1 132 1 132

Inlåning från allmänheten 676 970 9 554 37 487 164 328 235 356 1 123 695

Övriga skuldposter

Eget kapital:

113 4 298 244 4 655

Låneinsatser 462 3 657 4 508 19 040 61 400 89 067

Övrigt eget kapital -24 099 -24 099

Summa skulder och eget kapital

677 545 17 509 42 239 184 500 296 756 -24 099 1 194 450

Skillnad redovisade tillgångar

och skulder

-605 276 219 110 67 383 195 174 238 456 -114 847 0

11

Bruttoredovisning är gjord på upplupna låneavgifter. Periodiserad del har redovisats som ”post utan löptid”, då den inte direkt påverkar likviditetsexponeringen.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 3 Riskhantering forts.

Kontraktuellt återstående löptid 2009

På an- Högst 3

fordran mån

32 (52)

Längre än

3 mån men

högst 1 år

Längre

än 1 år

men

högst 5

år

Längre

än 5 år

Utan

löptid

Totalt redovisat

värde

Tillgångar

Kassa 10 10

Belåningsbara statsskuldförbindelser

146 955 146 955

Utlåning till kreditinstitut 28 496 1 000 29 496

Utlåning till allmänheten 30 031 31 547 82 620 317 151 426 931 888 280

Upplupna låneavgifter 12 3 950 11 476 52 675 113 436 -146 200 35 337

Övriga tillgångsposter 1 070 338 101 8 703 10 212

Summa tillgångar

Skulder och eget kapital

58 527 183 522 94 434 370 927 540 367 -137 487 1 110 290

Skulder till kreditinstitut 1 132 1 132

Inlåning från allmänheten 613 014 11 865 38 179 161 483 218 925 1 043 466

Övriga skuldposter

Eget kapital:

3 541 3 541

Låneinsatser 304 3 878 5 444 18 091 60 569 88 286

Övrigt eget kapital -26 135 -26 135

Summa skulder och eget kapital

613 318 19 284 43 623 180 706 279 494 -26 135 1 110 290

Skillnad redovisade tillgångar

och skulder

-554 791 164 238 50 811 190 221 260 873 -111 352 0

Beloppen ovan avser redovisade värden som motsvarar i allt väsentligt nominella värden, varför ytterligare tabell ej

inkluderas.

12

Bruttoredovisning är gjord på upplupna låneavgifter. Periodiserad del har redovisats som ”post utan löptid”, då den inte direkt påverkar likviditetsexponeringen.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 3 Riskhantering forts.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på

eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument

varierar på grund av förändringar i marknadspriser.

Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk,

ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet

utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker,

valutarisker och aktiekursrisker. Banken har valt att

inte utsätta sig för valuta- och aktiekursrisk. Med

ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk

är risken för att en ändring av ränteläget

påverkar räntenetto, och för JAKs del innebär det hur

stor avkastningen blir på likvida medel. Ränteprisrisk

är risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet

på bankens innehav av räntebärande värdepapper.

Koncentrationsrisk

JAKs utlåning till allmänheten är jämnt fördelad över

Sverige med små geografiska koncentrationsrisker.

Endast en liten del av JAKs utlåning finns till utlandsboende

medlemmar. Dagens regelverk medger

kreditgivning till enskilda medlemmar som maximalt

motsvarar 10 procent av det egna kapitalet. Placeringen

av våra likvida medel sker främst hos staten genom

statsskuldväxlar och Riksgäldkonto, men även hos

några olika banker i Sverige.

Not 4 Räntenetto

2010 2009

Ränteintäkter

Låneavgifter 20 309 20 436

Statsskuldväxlar 472 160

Utlåning till kreditinstitut 274 88

Utlåning till Riksgälden 91 31

Övriga 282 239

Summa

Räntekostnader

21 428 20 954

Kostnad för insättningsgaranti -1 194 -1 032

Kostnad för stabilitetsfond -193 0

Summa -1 387 -1 032

Summa räntenetto 20 041 19 922

33 (52)

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i

administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska

eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis

orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga

system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter,

internt eller externt, ingår i den operativa

risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll.

Upprätthållandet av en god intern kontroll är en

ständigt pågående process i banken, som bl.a. omfattar

− ändamålsenliga rutiner och instruktioner,

− klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för

medarbetarna,

− IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem

med inbyggda maskinella avstämningar

och kontroller,

− behörighetssystem,

− interna informations- och rapporteringssystem för

att tillgodose ledningens krav på information om

exempelvis bankens riskexponering, samt

− informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att

skydda bankens och kundernas tillgångar.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 5 Provisionsintäkter

2010 2009

Förseningsavgifter 198 169

Intäkter upplysningar 308 314

Ersättning omkostnader säkerheter 226 164

Övriga provisionsintäkter 174 80

Summa 906 727

Not 6 Provisionskostnader

Upplysningscentralen 248 215

Uttags- och mottagaravgifter 388 420

Övriga provisionskostnader 277 315

Summa 913 950

Not 7 Nettoresultat finansiella tillgångar

Realisationsresultat av finansiella tillgångar som kan

säljas 13

0 -32

Summa 0 -32

Not 8 Övriga rörelseintäkter

Medlemsavgifter 6 867 6 733

Förtida uttag bundet sparande 249 159

Övriga rörelseintäkter 140 57

Summa 7 256 6 949

13 2009 års förlust avser försäljning av andelar i Kreditgarantiföreningen i Sverige.

34 (52)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 9 Allmänna administrationskostnader

2010 2009

Personalkostnader

Löner och arvoden 10 223 10 572

Sociala avgifter 2 945 3 091

Kostnad för pensionspremier 940 1 025

Utbildning 194 320

Övriga personalkostnader 559 745

Summa personalkostnader 14 861 15 753

Övriga allmänna administrationskostnader

Konsulttjänster 263 1 003

Övrigt 1 470 1 413

Porto 1 136 1 213

Resor och logi 925 938

Revision (intern- och externrevision) 773 766

IT-kostnader 770 591

Tele- och datakommunikation 527 554

Fastighetskostnader 379 532

Sökningar i externa databaser 291 270

Externa lokaler 350 325

Kontorsmaterial 99 238

Summa övriga allmänna administrationskostnader 6 983 7 843

Summa allmänna administrationskostnader 21 844 23 596

Principer för bestämmande av ersättningar

I JAKs riktlinjer för ersättning till förtroendevalda

och anställda som årligen beslutas av styrelsen,

framgår att rörliga ersättningar inte förekommer i

JAK.

Styrelsens ordförande

Ersättning bestäms av föreningsstämman. Arvodet är

fast, 45 000 kronor per år, samt rörligt efter närvaro,

vilket beräknas med 125 kronor per påbörjad närvarotimme,

dock maximalt 1 000 kronor per dygn.

Styrelsens vice ordförande

Ersättning bestäms av föreningsstämman. Arvodet är

fast, 8 000 kronor per år, samt rörligt efter närvaro,

vilket beräknas med 125 kronor per påbörjad närvarotimme,

dock maximalt 1 000 kronor per dygn.

Styrelseledamöter

Ersättning bestäms av föreningsstämman. Arvodet är

rörligt efter närvaro, vilket beräknas med 125 kronor

per påbörjad närvarotimme, dock maximalt 1 000

kronor per dygn.

35 (52)

Fackligt valda ledamöter (arbetstagarrepresentanter)

Arvodet bestäms av VD och är rörligt efter närvaro

enligt ordinarie fast månadslön och kollektivavtal.

Verkställande direktör

Ersättning bestäms av styrelsen och avser i sin helhet

ordinarie fast månadslön.

Övrig bankledning (Bankchef, Medlemschef

och Stabsadministratör)

Ersättning bestäms av VD och avser i sin helhet

ordinarie fast månadslön.

Övriga förtroendevalda

Ersättning bestäms av föreningsstämman. Arvodet är

fast, 15 000 kr per år.

Pensionsförmåner

Styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter

Inga pensionsförmåner utgår.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Verkställande direktör, övrig bankledning

och tillsvidareanställd personal

Pension avser sedvanliga pensionsvillkor enligt lagen

om allmän försäkring samt pensionsförmåner som

framgick i överenskommelse med KFO (Kooperationens

förhandlingsorganisation) och övrigt vad som

framförhandlats i överenskommelse med KFO och

Finansförbundet. Pensionsplanen för personalen

ändrades 1 januari 2009 till följande:

Anställda som är födda 1980 och tidigare

Ordinarie fast månadslön utgör pensionsgrundande

belopp, dock ej rörliga ersättningar. Pensionsåldern

är 65 år. Pension utgår för livstid samt är förmånsbestämd

och utgår med 10 procent av ordinarie fast

månadslön upp till en årslön om 383 250 kronor,

65 procent av lönedel mellan 383 250-1 022 000

kronor samt 32,5 procent av lönedel mellan

1 022 000-1 533 000 kronor (2010). Utöver detta

tillkommer en avgiftsbestämd pension om 2,1 procent

av ordinarie månadslön, vilken inte är värdesäkrad.

Löner, arvoden, sociala kostnader och pensioner

Löner

och

arvoden

14 Valberedningen, Etikrådet, lekmannarevisorer, styrelsen för lokalkontoret i Orsa.

36 (52)

Anställda som är födda 1981 och senare

Den rörliga kontanta bruttolönen var månad (=fast

månadslön inkluderande eventuella avdrag och

tillägg) utgör pensionsgrundande belopp. Pensionsåldern

är 65 år. Pension utgår för livstid samt är avgiftsbestämd

(”premiebestämd”) och utgår med 4,5

procent av månadslönen upp till 32 563 kronor och

30 procent av månadslönen överstigande 32 563

kronor (2010). Minst 50 procent av pensionen är

värdesäkrad och högst 50 procent är inte värdesäkrad.

Övriga anställningsvillkor

Verkställande direktör

Uppsägningstiden är enligt anställningsavtal 12 månader

vid uppsägning från bankens sida och

6 månader vid VDs egen uppsägning.

Övriga bankledning

Uppsägningstiden är enligt vid var tidpunkt gällande

kollektivavtal mellan KFO och Finansförbundet.

2010 2009

Sociala

kostnader

Pensionspremier

Löner

och

arvoden

Sociala

kostnader

Pensionspremier

Nuvarande och tidigare styrelse

samt VD, 12 personer

770 237 148 796 246 154

Övriga förtroendevalda 14 155 41 0 153 44 0

Övriga anställda 9 298 2 667 792 9 623 2 801 871

Summa 10 223 2 945 940 10 572 3 091 1 025


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 9 Allmänna administrationskostnader forts.

Löner, arvoden, andra skattepliktiga ersättningar, skattepliktiga förmåner och pensioner

under året till ledande befattningshavare

2010

(kr)

Grundlön/

styrelsearvode

Arvode efter

närvaro

37 (52)

Skattepliktiga

förmåner

Pensionskostnad

Övriga

skattepliktiga

ersättningar

Summa

Styrelsens ordförande, KarinMalin

Ekström

45 000 40 125 528 0 0 85 653

Styrelsens vice ordförande, Jonas

Löhnn 15

1 671 0 0 0 0 1 671

Styrelsens vice ordförande, Birgitta

Harsbo 16

6 340 10 750 224 0 0 17 314

Styrelseledamot, Lotta Friberg 0 24 750 528 0 0 25 278

Styrelseledamot, Johan Sandwall 0 15 125 604 0 0 15 729

Styrelseledamot, Sten-Inge Kedbäck

17

0 9 125 224 0 0 9 349

Styrelseledamot, Mårten Hermansson

18

0 5 000 76 0 0 5 076

Styrelsesupplent, Inger Raaby 19 0 14 000 304 0 0 14 304

Styrelsesuppleant, Sofia Falk 20 0 3 000 152 0 0 3 152

Styrelseledamot, Johannes

Kretschmer

0 4 000 148 0 0 4 148

Styrelsesuppleant, Rose-Mary

O´Leary 21

0 2 750 224 0 0 2 974

Styrelsesuppleant, Daniel Hedin 22 0 9 250 152 0 0 9 402

Verkställande direktör, Johan

Oppmark

566 400 0 604 148 230 12 448 727 682

Övrig bankledning, bankchef

Magnus Frank, medlemschef

Ann-Marie Svensson och stabsadministratör

Karin Nordström

1 161 506

0 2 874 172 270 51 295 1 387 945

Summa 1 780 917 137 875 6 642 320 500 63 743 2 309 677

15 Verksam i styrelsen som vice ordförande från och med 2010-10-09.

16 Verksam i styrelsen som vice ordförande till och med 2010-09-16.

17 Verksam i styrelsen till och med 2010-09-10.

18 Verksam i styrelsen till och med stämman 2010.

19 Verksam i styrelsen från och med stämman 2010.

20 Verksam i styrelsen till och med 2010-08-17.

21 Verksam i styrelsen till och med stämman 2010.

22 Verksam i styrelsen från och med stämman 2010.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 9 Allmänna administrationskostnader forts.

Löner, arvoden, andra skattepliktiga ersättningar, skattepliktiga förmåner och pensioner

under året till ledande befattningshavare

2009

(kr)

Grundlön/

styrelsearvode

Arvode efter

närvaro

38 (52)

Skattepliktiga

förmåner

Pensionskostnad

Övriga

skattepliktiga

ersättningar

Summa

Styrelsens ordförande, KarinMalin

Ekström

41 668 34 750 296 0 0 76 714

Styrelsens vice ordförande, Birgitta

Harsbo

7 004 17 500 222 0 0 24 726

Styrelseledamot, Lotta Friberg 0 27 000 222 0 0 27 222

Styrelseledamot, Johan Sandwall

23

0 14 875 74 0 0 14 949

Styrelsesuppleant, Sofia Falk 24 0 16 625 74 0 0 16 699

Styrelseledamot, Jonas Löhnn 0 0 0 0 0 0

Styrelseledamot, Mårten Hermansson

0 14 306 148 0 0 14 454

Styrelseledamot, Sten-Inge Kedbäck

0 14 625 222 0 0 14 847

Styrelsesuppleant, Johannes

Kretschmer

0 0 0 0 0 0

Styrelsesuppleant, Rose-Mary

O´Leary

0 15 500 74 0 0 15 574

Styrelseledamot, Karin Nordström

25

0 5 000 218 0 0 5 218

Verkställande direktör, Johan

Oppmark

576 000 0 296 153 859 10 748 740 903

Övrig bankledning, bankchef

Magnus Frank, medlemschef

Ann-Marie Svensson och stabsadministratör

Karin Nordström

1 057 857 0 5 170 171 678 42 877 1 277 582

Summa 1 682 529 160 181 7 016 325 537 53 625 2 228 888

Ersättningar och övriga förmåner till övriga förtroendevalda

2010

(kr)

Grundlön/

styrelse-

Arvode efter

närvaro

Skattepliktigaarvode

förmåner

Pesionskostnad

Övriga

skattepliktiga

ersättningar

Summa

Styrelsen för Orsakontoret, 6 personer 0 19 000 0 0 0 19 000

Valberedning, 7 personer 72 500 0 228 0 0 72 728

Etikråd, 4 personer 33 750 0 0 0 0 33 750

Lekmannarevisor, 2 personer 30 000 0 0 0 0 30 000

Summa 136 250 19 000 228 0 0 155 478

23 Verksam i styrelsen från och med årsstämman 2009.

24 Verksam i styrelsen från och med årsstämman 2009.

25 Verksam i styrelsen till och med årsstämman 2009.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 9 Allmänna administrationskostnader forts.

Ersättningar och övriga förmåner till övriga förtroendevalda

2009

(kr)

Grundlön/

styrelse-

Arvode efter

närvaro

Skattepliktigaarvode

förmåner

39 (52)

Pesionskostnad

Övriga

skattepliktiga

ersättningar

Summa

Styrelsen för Orsakontoret, 5 personer 0 12 650 222 0 0 12 872

Valberedning, 6 personer 50 000 24 250 0 0 0 74 250

Etikråd, 3 personer 22 500 8 625 0 0 0 31 125

Lekmannarevisor, 2 personer 35 000 0 0 0 0 35 000

Summa 107 500 45 525 222 0 0 153 247

2010 2009

Antal arbetade timmar

Totalt i banken 54 700 54 666

Medelantalet anställda

- varav kvinnor 16 16

- varav män 15 15

Totalt 31 31

Könsfördelning i ledningen

Styrelsen: 26

- antal kvinnor 4 5

- antal män 5 6

Övriga ledande befattningshavare inkl. VD:

- antal kvinnor 2 2

- antal män 2 2

Sjukfrånvaro %

Total sjukfrånvaro som en andel av de anställdas sammanlagda ordinarie

arbetstid

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro

på 60 dagar eller mer

4,04 1,69

55,41 0

Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid %

Sjukfrånvaron fördelad efter kön:

- Män 0,98 0,91

- Kvinnor 6,84 2,48

Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:

- 29 år eller yngre 1,34 1,67

- 30-49 år 6,00 0,89

- 50 år eller äldre 2,76 2,48

26 Stämmovalda ordinarie ledamöter och suppleanter samt VD, exklusive arbetstagarrepresentanter.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 9 Allmänna administrationskostnader forts.

Arvode och kostnadsersättning till externrevisorer

Ernst & Young

40 (52)

2010 2009

Revisionsuppdrag 464 482

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0 0

Skatterådgivning 12 13

Övriga uppdrag 85 20

Summa 561 515

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande

direktörens förvaltning samt övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra. Allt annat är

andra uppdrag.

Not 10 Övriga rörelsekostnader

Tidningen Grus&Guld 27 913 922

Tryckerikostnader 400 430

Försäkringskostnader 244 243

Reklambyråarvoden 3 2

Annonsering 164 266

Möten, kurser, seminarier 28 310 345

Profilmateriel 96 145

Övriga rörelsekostnader 542 717

Summa 2 672 3 070

Not 11 Kreditförluster, netto

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -1 015 -535

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i

årets bokslut redovisas som konstaterade förluster

916 455

Årets nedskrivning för befarade kreditförluster -607 -1 298

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 159 212

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 594 314

Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar 47 -852

27 Kostnader för tidningen ingår även i tryckerikostnader, porto m.m. Total kostnad för tidningen Grus&Guld uppgick 2010 till 1,9 miljoner

kronor att jämföra med 1,9 miljoner för 2009.

28 Exklusive resor, logi och hyror.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 12 Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten

skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen.

Banken redovisar ingen skattekostnad då banken har

taxerade underskottsavdrag.

Totala skattemässiga underskottsavdrag per

2010-12-31 uppgick till 47 396 (49 062) tusen kronor

varav 38 972 tusen kronor kommer från skattemässiga

avdrag i 2008 års taxering beträffande omläggning

av låneavgiftsberäkning som redovisats direkt mot

eget kapital. Det finns ingen tidsgräns för att utnyttja

det taxerade underskottsavdraget.

41 (52)

JAK uppvisade negativa rörelseresultat för åren 2008

och 2009. År 2010 blev rörelseresultatet positivt.

Mot bakgrund av att resultatutvecklingen till stor del

påverkas av låneavgifterna genom utlåningsvolymen

och att det är relativt svårt att prognostisera resultatutvecklingen

på kort sikt, väljer styrelsen att inte

redovisa någon uppskjuten skattefordran i 2010 års

bokslut, även beaktat information i förvaltningsberättelse

under avsnittet ”förväntad framtida ekonomisk

utveckling”. Denna prövning sker kontinuerligt under

löpande år varför en ny bedömning sker närmast i

delårsrapporten för år 2011.

Not 13 Belåningsbara statsskuldförbindelser

2010 2009

Upplupet

anskaffningsvärde

Redovisat

värde

(=verkligt

värde)

Upplupet

anskaffningsvärde

Redovisat

värde

(=verkligt

värde)

Belåningsbara statsskuldförbindelser 195 777 195 642 146 988 146 955

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden

överstiger nominella värden

777

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden

understiger nominella värden

-12

Not 14 Utlåning till kreditinstitut

2010 2009

Nordea inklusive Plusgirot 35 113 25 796

Ekobanken förlagsbevis 1 000 1 000

Andra banker 24 942 2 700

Summa 61 055 29 496

Här redovisas den inlåning JAK Medlemsbank har hos andra banker för att kunna hålla en likviditetsreserv och

transferera likvida medel. År 2003 tecknade JAK Medlemsbank ett förlagsbevis hos Ekobanken med förfall 2008.

Detta förlagsbevis förlängdes under 2008 och gäller i ytterligare fem år till 2013-10-25.


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 15 Utlåning till allmänheten

2010 2009

Utestående fordringar, brutto 890 508 891 513

Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) -2 330 -3 233

Summa utlåning till allmänheten 888 178 888 280

Utestående fordringar fördelat per låneart

Utlåning till Riksgälden 30 122 30 031

Lån med bundet sparande 820 450 819 175

Lån utan bundet sparande 37 422 42 083

Lån till ej medlemmar 184 224

Summa utestående fordringar 888 178 891 513

Förändring av specifika nedskrivningar för individuellt värderade

lånefordringar

Ingående balans -3 233 -2 704

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets

bokslut redovisas som konstaterade förluster

916 455

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 594 314

Årets nedskrivning för kreditförluster -607 -1 298

Utgående balans -2 330 -3 233

Ledande befattningshavares lån i banken

Verkställande direktör 413 0

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 29 1 235 659

Styrelseledamöter lokalkontoret Orsa 177 37

Övriga ledande befattningshavare 214 241

Summa 2 039 937

Ovanstående krediter har ordinarie lånevillkor och låneavgift. Banken har ej ställt säkerheter eller ingått ansvarsförbindelser

för ledande befattningshavare.

Not 16 Aktier och andelar

Finansiella tillgångar som kan säljas (onoterade värdepapper)

Kreditgarantiföreningen i Sverige 100 100

Sveriges Vindkraftkooperativ ek för 300 300

Medlemsandel Ekobanken 1 1

Summa 401 401

29 Inklusive arbetstagarrepresentanter.

42 (52)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 17 Immateriella anläggningstillgångar

2010 2009

Datautvecklingskostnader

Ingående anskaffningsvärde 7 940 6 071

Årets anskaffningar 1 459 1 869

Utgående ackumulerade anskaffningar 9 399 7 940

Ingående avskrivningar -5 280 -4 864

Årets avskrivningar -596 -416

Utgående ackumulerade avskrivningar -5 876 -5 280

Utgående redovisat värde 3 523 2 660

Not 18 Materiella tillgångar

Inventarier

Ingående anskaffningsvärde 6 303 6 358

Försäljning/utrangering -210 -510

Inköp 157 455

Utgående ackumulerade anskaffningar 6 250 6 303

Ingående avskrivningar -5 144 -5 111

Försäljning/utrangering 147 506

Årets avskrivningar -452 -538

Utgående ackumulerade avskrivningar -5 449 -5 144

Utgående redovisat värde 801 1 159

Byggnad

Ingående anskaffningsvärde 5 476 5 476

Årets anskaffning 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningar 5 476 5 476

Ingående avskrivningar -1 211 -1 102

Årets avskrivningar -109 -109

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 320 -1 211

Utgående redovisat värde 4 156 4 265

Mark

Ingående anskaffningsvärde = Utgående redovisat värde 619 619

Utgående redovisat värde byggnad och mark 4 775 4 884

Taxeringsvärde

Byggnad 3 102 2 208

Mark 600 450

3 702 2 658

43 (52)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 19 Övriga tillgångar

44 (52)

2010 2009

Skattefordran 273 273

Avräkning lokalavdelningar 21 23

Övriga tillgångar 326 42

Summa 620 338

Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Upplupna låneavgifter 38 333 35 337

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1107 770

Summa 39 440 36 107

Not 21 Skulder till kreditinstitut

Ekobanken 1 000 1 000

Sveriges Kreditgarantiförening 132 132

Summa 1 132 1 132

Not 22 Inlåning från allmänheten

Inlåning fördelat per inlåningsart

Fritt sparande:

Baskonto 663 239 604 216

Stödsparande 5 928 5 606

Skogskonto 2 268 3 078

Preskriberade medel 29 114

Summa fritt sparande 671 464 613 014

Bundet sparande:

Eftersparande 425 868 403 884

Pantsatt konto 26 363 26 568

Summa bundet sparande 452 231 430 452

Summa inlåning från allmänheten 1 123 695 1 043 466

Inlåningen per kategori

- offentlig sektor 3 250 1 250

- företagssektor 31 498 31 676

- hushållssektor (inkl. enskilda företagare) 1 048 926 970 475

- övriga 40 021 40 065

Summa 1 123 695 1 043 466


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 23 Övriga skulder

2010 2009

Leverantörsskulder 838 338

Anställdas källskattemedel 224 235

Övriga skulder 600 93

Summa 1 662 666

Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna löner 264 351

Upplupna semesterlöner 1 273 1 258

Upplupna sociala avgifter 737 767

Upplupen löneskatt pension 184 200

Diverse upplupna kostnader 536 299

Summa 2 994 2 875

Not 25 Ansvarsförbindelser och åtaganden

Ansvarsförbindelser 1 203 1 043

Beviljade ej utbetalda krediter 8 936 2 899

Lånelöften 18 085 -

Summa 28 224 3 942

Not 26 Eget kapital

2010

Grundinsatser

Låneinsatser

45 (52)

Reservfond

Reserver Balanserat

resultat

Årets

resultat

Totalt

Ingående eget kapital 2010-01-01 6 960 88 286 14 564 -33 -45 661 -1 965 62 151

Förändring av insatser 473 781 1 254

Till Reservfond överförda grundinsatser

-213 213 0

Totalresultat 2010

Behandling av resultat:

-102 -102

Omföring resultat -1 965 1 965 0

Årets resultat 1 664 1 664

Utgående eget kapital 2010-12-31 7 220 89 067 14 777 -135 -47 626 1 664 64 967


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 26 Eget kapital forts.

2009

Grundinsatser

Låneinsatser

46 (52)

Reservfond

Reserver Balanserat

resultat

Årets

resultat

Totalt

Ingående eget kapital 2009-01-01 6 652 87 690 14 363 7 -45 572 -90 63 050

Förändring av insatser 509 597 1 106

Till Reservfond överförda grundinsatser

-201 201

Totalresultat 2009

Behandling av resultat:

-40 -40

Omföring resultat -90 90

Årets resultat -1 965 -1 965

Utgående eget kapital 2009-12-31 6 960 88 286 14 564 -33 -45 662 -1 965 62 151

Not 27 Finansiella tillgångar och skulder

2010-12-31

Lånefordringar

Finansiella

tillgångar

som kan

säljas

Övriga

finansiella

skulder

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Kassa 15 15 15

Belåningsbara statsskuldförbindelser

195 642 195 642 195 642

Utlåning till kreditinstitut 61 055 61 055 61 055

Utlåning till allmänheten 888 178 888 178 888 178

Aktier och andelar 401 401 401

Upplupna låneavgifter

Övriga finansiella tillgångar

38 333 38 333 38 333

Summa 987 581 196 043 1 183 624 1 183 624

Skulder till kreditinstitut 1 132 1 132 1 132

Inlåning från allmänheten 1 123 695 1 123 695 1 123 695

Övriga finansiella skulder 838 838 838

Summa 1 125 665 1 125 665 1 125 665

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden

som främst använts för att fastställa verkligt värde på

de finansiella instrument som redovisas i tabellen

ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv

marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv

marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt

från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan

tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid

anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betrak-

tas som noterat på en aktiv marknad om noterade

priser med lätthet finns tillgängliga på en börs hos en

handlare, mäklare, branschorganisation, företag som

tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet

och dessa priser representerar faktiska och

regelbundet förekommande marknadstransaktioner på

affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader

vid en avyttring beaktas inte. Sådana

instrument återfinns på balansposten Obligationer och

andra räntebärande värdepapper. (För JAKs del återfinns

posten under belåningsbara statsskuldförbindelser.)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Finansiella instrument som inte är noterade

på en aktiv marknad

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är

derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden

av kapitalbelopp och ränta diskonterade till

aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall

diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida

kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen.

Den diskonteringsränta som använts är

marknadsbaserad ränta på instrument på balansdagen.

Då andra värderingsmodeller har använts är indata

baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.

Innehavet i Sveriges Kreditgarantiförening, Sveriges

Vindkraftkooperativ ekonomisk förening och Medlemsandel

Ekobanken redovisas till anskaffningsvärde

då ett tillförlitligt värde ej kan fastställas.

Finansiella instrument värderade till verkligt värde i

balansräkningen.

Uppdelningen av hur verkligt värde på finansiella

instrument bestäms görs utifrån tre nivåer:

2009-12-31

Lånefordringar

47 (52)

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för

samma instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata

som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på

marknaden

I nedanstående tabell framgår hur verkligt värde bestämts

för de finansiella instrument som värderats till

verkligt värde i balansräkningen.

2010 Belåningsbara statsskuldväxlar

Ingående balans Utgående balans

Nivå 1 146 955 195 642

Nivå 2

Nivå 3

Finansiella

tillgångar

som kan

säljas

Övriga

finansiella

skulder

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Kassa 10 10 10

Belåningsbara statsskuldförbindelser

146 955 146 955 146 955

Utlåning till kreditinstitut 29 496 29 496 29 496

Utlåning till allmänheten 888 280 888 280 888 280

Aktier och andelar 401 401 401

Upplupna låneavgifter

Övriga finansiella tillgångar

35 337 35 337 35 337

Summa 953 123 147 356 1 100 479 1 100 479

Skulder till kreditinstitut 1 132 1 132 1 132

Inlåning från allmänheten 1 043 466 1 043 466 1 043 466

Övriga finansiella skulder 338 338 338

Summa 1 044 936 1 044 936 1 044 936


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 28 Kapitaltäckning

För fastställande av JAKs lagstadgade kapitalkrav

gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora

exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter

och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning

och stora exponeringar.

Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal

ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven,

vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker och

operativa risker och dels ska omfatta beräknat kapitalkrav

för ytterligare identifierade risker i verksamheten.

För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt

för att ligga till grund för aktuell och framtida

verksamhet har JAK en egen process för Intern kapitalutvärdering

(IKU). Processen är ett verktyg som

säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt

identifierar, värderar och hanterar alla de risker ban-

48 (52)

ken är exponerad för samt gör en bedömning av det

interna kapitalbehovet i relation till detta. Den interna

kapitalutvärderingen genomförs minst årligen. Information

om bankens riskhantering lämnas i not 3

Riskhantering.

I det primära kapitalet ingår inbetalda låneinsatser,

vilka löpande rapporteras till Finansinspektionen.

Banken har gjort bedömningen att låneinsatsen inte är

av typen kapitaltillskott som kräver Finansinspektionens

medgivande enligt FFFS 2007:1.

Banken har valt att i denna årsredovisning endast

lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och

kapitalkrav enligt 3 kap §§ 1-2 och 4 kap Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande

av information om kapitaltäckning och

riskhantering (FFFS 2007:5 och FFFS 2010:12). Övriga

upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter

kommer att lämnas på bankens hemsida www.jak.se.

JAKs lagstadgade kapitalkrav enligt Pelare 1 i kapitaltäckningsreglerna summeras enligt följande:

2010 2009

Primärt kapital 61 444 59 491

Supplementärt kapital 0 0

Kapitalbas netto 61 444 59 491

Summa kapitalkrav kreditrisk enligt schablonmetoden 29 521 29 465

Kapitalkrav för operativa risker 4 072 4 061

Summa kapitalkrav 33 593 33 526

Kapitaltäckningskvot 1,83 1,77

Kapitalbas

I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.

Primärt kapital

Eget kapital 64 967 62 151

Avgår:

- Immateriella tillgångar - 3 523 -2 660

Summa primärt kapital 61 444 59 491

Summa supplementärt kapital 0 0

Total kapitalbas 61 444 59 491


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

Not 28 Kapitaltäckning forts.

Kapitalkrav

2010 2009

Kreditrisk enligt schablonmetoden

Exponeringar mot stater och centralbanker 0 0

Exponeringar mot kommuner 0 0

Institutsexponeringar 1 002 500

Företagsexponeringar 132 214

Hushållsexponeringar 6 852 6 486

Exponeringar med säkerhet i fastighet 16 328 17 041

Exponeringar mot fonder 52 52

Oreglerade poster 468 605

Övriga poster 4 687 4 567

Summa kapitalkrav för kreditrisker 29 521 29 465

Operativa risker

Basmetoden 4 072 4 061

Summa kapitalkrav för operativa risker 4 072 4 061

Totalt minimikapitalkrav 33 593 33 526

Skövde den 18 februari år 2011

KarinMalin Ekström Jonas Löhnn Johan Oppmark

ordförande vice ordförande VD

Lotta Friberg Birgitta Harsbo Henrik Lavin

Arbetstagarrepresentant

Johannes Kretchmer Per-Erik Persson Johan Sandwall

Arbetstagarrepresentant

Min revisionsberättelse har lämnats den

/Damir Matésa/

Auktoriserad revisor

Av stämman utsedd revisor

49 (52)


JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

516401-9969

51 (52)


RÄTTVIS EKONOMI

genom

Idéburet sparande • Ansvarsfull utlåning • Samverkan

JAK Medlemsbank, Vasagatan 14, Box 216, 541 25 Skövde

Tel: 0500-46 45 00, Fax: 0500-46 45 61, jak@jak.se, www.jak.se

More magazines by this user
Similar magazines