LOV att välja - WebNews

webnews.textalk.com

LOV att välja - WebNews

Nr 2 2008 | Sextonde årgången Pris 79 kr UPPHANDLING EKONOMI jUrIDIK UtbILDNING vårD LEDArSKAP MILjö KONfErENS

Profilen

Att VERVA

eller inte

VERVA

Åsidosättande av LOU

KKV vill att tre kommuner

vidtar åtgärder för att häva

kontrakt

Miljöbilsboomen

Tuffa miljökrav

i offentlig upphandling

lade grunden till

miljöbilsboomen

300 Mkr

ska påskynda

införandet av LOV

Acko Ankarberg

LOV att välja

Avtalsnytt | Park- och lekmaterial, Konferenshotell

och kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor


2

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Konica Minolta. The skills to win.

www.konicaminolta.se

3


Är du redo?


Programrådet för

Upphandlingsdagarna

2009 är samlat!

Snart kan du ta del av nästa års program

4-5 februari 2009

Sätt en bock i kalendern redan nu!

Anna Lindberg

Miljöstyrningsrådet

Bernt Jakobsson

Akademikerförbundet SSR

Fredrik Tamm

Upphandlingsdagarna

Jan Blom

VHS Upphandling

Kent Mossheden

Offentliga Affärer

Klas Färm

Akademikerförbundet SSR

Lars-Göran Fröjd

Oreo

Lena Svensson

Sveriges Kommuner och Landsting

I programrådet ingår:

Monica Widegren

Konkurrensverket

Peter Forsberg

Advokatfirman Vinge

Roland Pettersson

Kommentus

Stefan Holm

Almega

Sven-Eric Hargeskog

Affärskollegan

Ulf Palm

Sveriges Kommuner och Landsting

Urban Nilsson

Offentliga Affärer

Ylva Mannervik

Ekonomistyrningsverket

Passa på att redan nu ta del av Upphandlingsdagarna 2008 på webb-tv!

www.upphandlingsdagarna.se/webbtv


16

30

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

24

32

39

24

16

32

10

30

39

40

51

innehåll

Offentliga Affärer nr 2 2008

Tuffa miljökrav i offentlig upphandling

grunden för miljöbilsboomen

Nu utgör miljöbilsförsäljningen en dryg tredjedel

av nybilsförsäljningen. vad få insett är att tuffa

miljökrav i offentlig upphandling la grunden för

miljöbilsboomen.

Stabsutredare föreslår att Verva läggs ner

regeringens särskilde utredare Mats Svegfors har

överlämnat betänkandet ” Ett stabsstöd i tiden” där

han föreslår att verva avvecklas.

Plastbilar som går på batterier

Nu rullar de första elbilarna ut från den norska

fabriken. Intresset är megastort och 2 000 bilar är

redan beställda i förväg.

Profilen

Acko Ankarberg johansson – Kvinnan bakom

utredningen LOv, lagen om valfrihetssystem,

är jönköpings första kvinnliga kommunalråd.

Lagen är tänkt att träda i kraft 2009, men det är

viktigt att vara på alerten redan nu med att söka

stimulansbidrag.

Juridik

Det gäller de nya reglerna om ramavtal för den

klassiska sektorn. Advokat Anna Ulfsdotter forssell

presenterar den nyhet i lagen om LOU som hon

anser vara viktigast.

Klimatberedningens förslag

ett steg i rätt riktning

beredningen föreslår bland annat en storsatsning

på järnvägen för att Sverige till år 2020 ska kunna

minska de svenska utsläppen med 35 procent.

Ledarskap

Coachning och mental träning ger bättre resultat.

Michael Södermalm fortsätter sin artikelserie om hur

man kan coacha sig själv till ett friskare och bättre liv.

Avtalsnytt

Park- och lekmaterial, Konferenshotell och

kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor.

7


AMERICAN EXPRESS

BETALSYSTEM

American Express hjälper Försvarsmakten

att spara 21 miljoner kronor per år

American Express Betalsystem ger dig full kontroll

över verksamhetens resekostnader

Det är bara en av anledningarna till att American Express

är världsledande inom betalsystem och resekostnadshantering.

Vi har kunskapen, processerna och produkterna

som ger dig marknadens mest effektiva lösningar för

hantering av resebudgeten.

Vi leder utvecklingen inom resekontohantering

Vårt resekonto, Business Travel Account, ger dig möjlighet

att sköta alla resebetalningar via ett centraliserat

konto som din resebyrå debiterar. Nu har du även möjlighet

att använda resekontot för bokning och betalning

hos Hotelzon, SJ Prio, SAS TPC, Malmö Aviation,

Netrevelation och Hertz. På så sätt slipper du hantera

kostsamma direktfakturor, då kostnaderna hamnar på

samma faktura som dina övriga resekostnader.

Tack Försvarsmakten för förtroendet!

FM Log har valt American Express resekonto för

betalning med elektronisk voucher vid hotellbokningar

hos Hotelzon.

- Vi har ungefär 60 000 – 70 000 hotellbokningar per år.

A t slippa få en separat faktura för varje bokning innebär

en stor besparing för både oss och hotellen. Efter en

genomgång av de första bokningarna är vi så pass nöjda

a t vi nu implementerar fullt ut. Fakturorna är bra

utformade och ekonomiavdelningen är nöjd, säger Ingela

Mildton-Patzelt, produktchef för hotell och konferens på

FM Log.

Vill ni också få hjälp att effektivisera era processer och spara

pengar? Kontakta Fredrik Öhrn, ansvarig Offentlig Sektor

på tel.08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS. SM


Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare

Urban Nilsson

urban@hexanova.se

Ekonomi

Monika beiring

monika.beiring@hexanova.se

Redaktionsledning

Klas bergqvist

klas.bergqvist@hexanova.se

Journalister

Arne öster

Ingrid Saarva

Kent Mossheden

Klas bergqvist

Lotta Engelbrektson

tina Lundberg

Krönikör

tina Lundberg

Annonser/Traffic

Henrik tonström

annonser@hexanova.se

Layout

Henrik tonström

Prepress och tryck

Stromia-futurum Grafiska Ab

www.stromia.se

Projektledning Stockholm

Anita Sanderholm

anita.sanderholm@hexanova.se

Kent Mossheden

kent.mossheden@hexanova.se

Göran Welander

goran.welander@hexanova.se

Projektledning Göteborg

Aleksandar Capovski

a.capovski@hexanova.se

Adress/Namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2,

414 58 Göteborg

tel 031-719 05 00

fax 031-719 05 29

Adress Stockholm:

Hexanova Media Group Ab

Drakenbergsgatan 2

117 41 Stockholm

tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17

fax. 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674

Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den

offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

Utredare vill avveckla

utvecklingsverk

Avveckla Verket för förvaltningsutveckling, Verva,

och satsa på Statskontoret som regeringens strategiska

utredningsmyndighet. Den uppmaningen

kommer från landshövding Mats Svegfors, som

har utrett hur regeringens stabsmyndigheter kan

organiseras.

Mats Svegfors anser att Verva, som funnits

i endast två år, har haft ett svårt uppdrag som

utvecklingsmyndighet. Han föreslår en annan

lösning där det bildas en ny delegation för elektronisk

förvaltning (e-förvaltning), som ska arbeta

i nära samspel med regeringskansliet. Dess uppgift

blir främst att förverkliga regeringens e-handlingsplan,

som antogs i januari i år.

Enligt Mats Svegfors bör Statskontoret, som

i dag är en renodlad utvärderingsmyndighet, ges

ett vidgat uppdrag och utökade resurser. En tillkommande

uppgift blir att göra uppföljningar ur

ett effektivitetsperspektiv alltså vad Riksrevisionsverket

gjorde fram till dess nedläggning för fem år

sedan.

Dags för en direktvald

Stockholm-Mälardalsregion

Hur landet ska indelas i regioner diskuteras i

många länder. I Sverige har frågan utretts i snart

50 år.

Tre större förändringar har ägt rum under

denna tid. I Stockholmsregionen i början av

70-talet och i de två övriga storstadsområdena i

slutet av 90-talet.

Hälften av befolkningen bor nu i de tre storstadsregionerna.

Och den andra hälften i de övriga

18 länen.

För drygt ett år sedan presenterade Ansvarskommittén

ett förslag om att lägga samman Sveriges

nuvarande 21 län till 6-9 regionkommuner.

Förslaget innebär också att de nya länsstyrelsernas

områden blir desamma som de nya regionkommunernas,

att övriga statliga verk och myndigheter

får samma gränser samt att uppgifterna hos

de nuvarande regionförbundne – som finns i de

flesta län – skulle överföras till de nya regionkommunerna.

Argumenten för bildandet av en ny politisk

region är kanske starkast i Mälardalen. Skälet är

att Stockholms län, Uppsala län och stora delar av

Södermanlands och Västmanlands län alltmer blir

en funktionell region.

Inom ett årtionde torde nästan hela området

vara en funktionell arbetsmarknad. I dag finns i

de fyra länen fyra landsting, fyra länsstyrelser, två

regionförbund och två kommunförbund, två så

kallade NUTS2-regioner (en indelning gjord för

statistiska syften), ett myller av statliga regionindelningar

samt ett stort antal frivilliga samarbetsorgan

som Mälardalsrådet och Haga Forum.

Nästan allt detta skulle kunna ersättas med en

direktvald regionkommun, en statlig regionstyrelse

och en sammanfallande regionindelning för alla

statliga myndigheter i Stockholm-Mälarregionen.

Det skulle bli både mer effektivt och mer tydligt

för medborgarna, menar Bo Könberg, landshövding

i Södermanlands län.

Stockholmare får blixtsnabbt bredband

70 mil rör för att lägga ut fiberkablar. Detta köpte

precis Stockholms Stad av Fortum när kommunen

nu bestämt sig för ge 90 procent av hushållen täckning

för fiberanslutningar till internet. Stokab har

anlitats för att se till att projektet realiseras. Affären

gick lös på 130 miljoner kronor. Utbyggnaden rör

sig om ett operatörsneutralt nät, som Stockholm

stad står för, något som man räknar med ska främja

konkurrensen, skriver Telekom idag.

Går 110 % av din arbetstid till möten?

Ofta går vi på möten som är så dåligt förberedda

och ostrukturerade att vi inte löser något och dessutom

har vi fått fler problem eller frågeställningar.

Efteråt har vi ingen tid för sammanfattning och

kanske vi till och med har svårt att konstatera vad

mötet handlade om. Läs mer om problemet och

idéer om möjliga lösningar.

Läs också om den norska elbilen Think City

och om Miljöstyrningsrådets arbete för hållbar

upphandling genom stöd till företag och offentlig

förvaltning i deras miljöarbete, för att ta några

exempel ur innehållet i denna utgåva av Offentliga

Affärer.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

9


profilen

LOv

att välja

när regeringen ville utreda hur förhållandet mellan individens valfrihet

inom äldre och handikappomsorgen och lagen om upphandling ser ut i

verkligheten, vände den sig till Acko Ankarberg Johansson, Jönköpings

första kvinnliga kommunalråd.

lagen ska träda i kraft 2009 om den blir antagen, men det är viktigt att

vara på alerten nu med att söka stimuleringsbidrag. Varje kommun som

ansöker i höst kommer att få minst en miljon kronor.

Kvinnan bakom utredningen LOV

Lag om Valfrihetssystem, Acko

Ankarberg Johansson är född och

uppvuxen i Jönköping 1964. Där

gick hon i Rosenlundsskolan och

sedan samhälls vetenskaplig linje på

Per Brahegymnasiet.

– Jag hade tur och fick ett bra

arbete direkt efter skolan, berättar

hon. De jobb jag har haft, har jag

stannat på i sju år vardera tidigare.

Det verkade vara en bra tidsrymd

innan det var dags att gå vidare.

Det har inte stämt när det gäller

hennes politiska engagemang. Där

är hon nu inne på nionde året som

heltidspolitiker och det ser ut som

att det kommer att bli många ytterligare.

Det var 1986 hon blev politiskt

aktiv, att det då blev Kristdemokraterna

berodde på att det var där

hon kände mest samhörighet. Vid

valen 1991 och 1994 fanns hennes

namn på Kommunfullmäktigelistan

liksom på Riksdagslistan. Vid valet

1998 var hon partiets första namn

på kommunlistan och då insåg hon

att det var på det kommunala planet

hon ville verka och att det dessutom

inte var riktigt trovärdigt att samtidigt

finnas med i rikssammanhang.

Acko Ankarbergs hjärtefrågor är

kultur och sociala frågor. I de tidigare

10

jobben har hon varit musiklärare hos

KFUM Studieförbund och i egna

familjeföretaget var hon tillsammans

med sin far begravningsentreprenör

under sju år. Det har varit erfarenheter

och kunskaper som kommit

väl till pass i de politiska uppdragen.

De första åren var hon först ersättare,

sedan ledamot i kulturnämnden.

Något unikt för Jönköping är att

musikskolan aldrig varit hotad med

neddragningar.

– Den är nu en mycket bra

kulturskola med stor bredd och stort

djup. Idag anses den vara en av de

bättre i landet, berättar Acko Ankarberg,

som brinner för kultur, sång

och musik. Hon är mycket stolt över

de förändringar som verkställdes

under hennes tid i nämnden under

1992 – 1994.

– Det känns så bra att näringslivet

här i Jönköping uttryckt att

det är viktigt även för näringslivet

att det finns ett attraktivt och livligt

kulturutbud. Att det är viktigt för

deras medarbetare att det finns andra

värden i livet än att arbeta, äta och

bo, förklarar Acko Ankarberg.

HV71 en plats i hjärtat

På fritid sjunger Acko Ankarberg

gärna i kör och hon lyssnar mycket på

musik. Och så är det HV 71, förstås.

Här har laget en stor anhängare, alla

hemmamatcher hon kan, går hon på,

men hon reser inte land och rike runt

för att följa dem. Då får det duga att

hålla tummarna och se dem på TV.

Hon bor i ett kedjehus i

Huskvarna tillsammans med maken

Bosse. Hon uppskattar att det är en

liten tomt som hör till huset, för

när semestern kommer är det inte

rensa ogräs som gäller. Favoritsemestern

tillbringar hon med maken

i den grekiska arkipelagen. Det ska

helst vara nya öar att upptäcka och

utforska varje gång.

Oftast blir det långa arbetsdagar

för Acko Ankarberg, hon tillhör de

som inte tar med sig arbetet hem.

Varken att läsa, skriva eller representera.

Hemma är det mest skönlitteratur

som gäller. På nattduksbordet

ligger Ian Rankin I de dödas namn,

visserligen utläst, men hon har inte

hunnit ersätta den med någon ny

än.

– Jag är bra på att laga mat, och vi

är mycket förtjusta i de nya råvarorna

som exempelvis bulgur, quinoa och

avorioris, säger Acko Ankarberg.

På helgerna turas hon och maken

om att regera i köket.

Frittvalutredningen

Det främsta skälet att öka valfriheten

för de äldre och de handikappade

är att de själva ska få bestämma

vilken typ av vård och omsorg de

önskar. Att öka lyhördheten för

den enskildes behov och önskemål.

Samtidigt som det är ett sätt att

öka tillgängligheten, kvaliteten och

effektiviteten inom äldreomsorgen

såväl som i stödet till personer med

funktionshinder. Innan utredningen

var klar, fick den ett utökat uppdrag

att även utreda om och i så fall hur

valfrihet även kan tillämpas inom

hälso- och sjukvården.

Acko Ankarberg tillfrågades om

och utsågs till särskild utredare av

Fritt val. Det var hennes bakgrund

som bland annat vice ordförande i

Svenska Kommunförbundets socialberedning

1999-2002 och oppositionsråd

1999-2006 med ansvar för

bland annat äldreomsorg samt som

ledamot i Ansvarskommittén, som

gjorde att hon fick uppdraget.

– Acko har gedigen erfarenhet

och kunskap på området och jag

är väldigt glad att hon ställer upp.

Denna reform är oerhört viktig för

att äldre ska kunna känna sig tryggare

i Sverige och jag ser mycket

fram emot att just Acko leder det

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


arbetet, sa äldre- och folkhälsominister

Maria Larsson i samband med

att utredningen presenterades.

Av uppdraget framgår att

hon främst ska undersöka förutsättningarna

för att ge äldre och

personer med funktionsnedsättning

en utökad möjlighet att välja

utförare av socialtjänst insatser. Att

förslaget ska innehålla ett valfrihetssystem

avstämt mot svensk lag och

EG-rättslig upphandlingslagstiftning,

vara enkelt att tillämpa, öka

valfriheten och inflytandet för äldre

personer och personer med funktionsnedsättning

samt främja en

mångfald av utförare.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Stimulansbidrag gäller 2008

För att underlätta för kommuner

att övergå till ett valfrihetssystem

har regeringen avsatt 300 miljoner

kronor i bidrag för att stimulera och

påskynda införandet. Acko Ankarberg

föreslår att den kommun som

vill ha del av stimulansbidraget ska

följa den föreslagna lagen om valfrihetssystem

och att 280 miljoner

av medlen fördelas mellan de

kommuner som ansöker om att

del av bidragen. Av resterande 20

miljoner anser Acko Ankarberg att

tio miljoner ska gå till Ekonomistyrningsverket

för dess kostnader

att uppföra en nationell databas för

annonsering av valfrihetssystem.

Och att Socialstyrelsen och Sveriges

Kommuner och Landsting får fem

miljoner vardera för råd och stöd att

informera om den nya lagen.

– Ansökan och utbetalning

av stimulansbidrag ska ske under

hösten 2008 och vara avslutad senast

den 31 december 2008, poängterar

Acko Ankarberg.

– Man kan fastslå att varje

kommun som ansöker kommer att

få minst en miljon kronor.

Utredningen utmynnade i betänkandet

LOV att välja – Lag om

Valfrihetssystem SOU 2008:15.

Lagen är avsedd att fungera som ett

frivilligt verktyg för de kommuner

och landsting som vill konkurrenspröva

verksamhet som drivs i egen

regi för att därigenom överlåta valet

av utförare till brukaren.

Om arbetet med utredningen

säger Acko Ankarberg:

– Det var spännande. Det är

viktigt att de som behöver betydande

insatser kan välja. Det är viktigt att

öka egen makt även i en utsatt situation.

Jag är glad att få utreda något

som jag tror är viktigt för människor.

Folk vill vara med och bestämma

11


12

”jag är glad att få utreda något som

jag tror är viktigt för människor.”

profilen

innehållet i biståndsarbetet.

Hon tror att med fler utförare

blir det lättare för dem att profilera

sig och det öppnar möjligheter för

egenregi och alternativa utförare. Att

det blir kvalitetskonsekvenser som

gynnar brukarna.

Som utredare föreslår Acko

Ankarberg att en ny lag om valfrihetssystem,

LOV, införs. Den föreslagna

lagen är ett alternativ till lagen

om offentlig upphandling LOU

(2007:1091) och kan tillämpas på

handikapp- och äldreomsorg samt

hälso- och sjukvårdstjänster. Lagen

innehåller regler om löpande annonsering

i en ny nationell databas för

valfrihetssystem, krav på utförare,

förfrågningsunderlagets innehåll,

ansökan och tilldelning i kontrakt,

information till brukarna/invånarna,

brukarens/invånarens val av utförare

och överprövning.

I betänkandet behandlas även

frågor om uppföljning och kontroll

av utförare, kvalitet, tilläggstjänster,

kommunal samverkan

och hur stimulansbidraget om 300

miljoner kronor bör fördelas, för att

uppmuntra kommuner att införa

valfrihetssystem. Även om lagen inte

träder i kraft förrän 2009, är det

viktigt för den som vill ha del av det

statliga stimulansbidraget att ansöka

om det i höst!

När Acko Ankarberg beskriver

lagförslaget ser hon det som ett

träd. I stammen, vid roten, finns

den politiska förberedelseprocessen

enligt kommunallagen. I stigande

upp mot toppen finns Vilka krav

ska ställas i förfrågningsunderlaget

– Utarbetande av förfrågningsunderlag.

Minimum enligt svensk lag

– Annonsering i nationell databas

– Ansökningar inkommer från utförare

– Avtal träffas mellan kommun

och utförare – Skriftlig information

till medborgarna – Medborgarens val

– Uppföljning – Rättsmedel.

Till detta kommer grenverket med

synpunkter på vad som är viktigt i de

olika faserna. Det rör sig om exempelvis

personalens utbildningsnivå,

ekonomiska krav, ledningskompetens,

katastrof och krisberedskap och

förslag hur information till medborgarna

kan genomföras.

– Ett krav som måste ställas på

de externa leverantörerna i ett valfrihetssystem

är att de ska bedriva verksamheten

i enlighet med det i tiden

gällande regelverket inom området.

Det innebär bland annat att verksamheten

ska bedrivas med respekt

för de övergripande mål och grundläggande

värderingar för samhällets

socialtjänst som anges i SoL, att

insatserna som ges ska vara av god

kvalitet, att det i verksamheten ska

finnas personal med lämplig utbildning

och erfarenhet, och att kvaliteten

i verksamheten systematiskt

och fortlöpande utvecklas och säkras,

säger Acko Ankarberg.

Ingrid Saarva


nyheter

Claes Norgren lämnar

Konkurrensverket för

att bli riksrevisor

Generaldirektören Claes norgen utsågs den

9 april till ny riksrevisor och lämnar därför

Konkurrensverket. Claes norgren tillträder den

nya befattningen den 1 juli 2008 och efterträder

då lennart Grufberg som går i pension. Vem som

skall efterträda Claes norgren som generaldirektör

för Konkurrensverket är inte känt.

Claes Norgren är född 1954. Han är

civilekonom och sedan 2003 generaldirektör

vid Konkurrensverket.

Dessförinnan var han under tio år

generaldirektör vid Finansinspektionen.

Åren 1990–1993 var Claes

Norgren vice riksbankschef och

under 1987–1990 upplåningschef

på Riksgäldskontoret. Tiden 1980–

1987 arbetade han som utredare

vid Riksbanken och Finansdepartementet.

Claes Norgren har haft en rad

uppdrag. Han har varit ordförande

i Arbetsgivarverket, i Insättningsgarantinämnden,

i BAC, Europakommissionens

rådgivande kommitté

för bankreglering, i översynen av

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

kapitaltäckningsreglerna, Baselkommittén

i bankregleringsfrågor och

i FATF, Finacial Action Task Force

against Money Laundering. Han har

också varit medlem i regeringens råd

för konsumentfrågor.

Riksrevisionen, som är en del av

riksdagens kontrollmakt, började

sin verksamhet den 1 juli 2003 och

tog då över det statliga revisionsansvaret

från föregångarna Riksdagens

revisorer och Riksrevisionsverket.

Myndigheten leds av tre riksrevisorer.

Riksrevisionens uppdrag är att

granska den statliga verksamheten

och därigenom medverka till god

resursanvändning och en effektiv

förvaltning i staten. •

Översättning till alla språk

www.semantix.se info@semantix.se

13


nyheter

framtidens lösning

för e-id i sikte

för första gången finns nu en gemensam målbild

för förvaltningens framtida hantering av e-legitimationer.

Målbilden har tagits fram av Verva i

samarbete med representanter för stat, kommun

och landsting.

Denna vår pågår ett intensivt utvecklingsarbete

på Verva med att konkretisera

tidigare förslag på modell för

utfärdande och kontroll av e-legitimationer.

Utgångspunkten är en

färdplan för e-legitimation, som

Verva tog fram förra året.

I juni ska den konkretiserade

modellen presenteras för regeringen.

Just nu undersöks olika alternativ för

finansiering.

– Vi tar avstamp från de behov

som finns hos myndigheter,

kommuner och landsting, säger

Wiggo Öberg, projektledare Verva.

Fånga in synpunkter

För att se till att Vervas förslag till

lösningar motsvarar de behov som

finns i förvaltningen har Verva tillsammans

med representanter för

sex myndigheter, länsstyrelserna,

Sveriges Kommuner och Landsting

(SKL) samt Stockholms stad

14

tagit fram ett förslag på målbild för

utvecklingen.

– Med denna målbild har vi

kommit en god bit på väg mot ett

gemensamt förslag. Nu vill vi gärna

höra vad andra intressenter tycker,

säger Wiggo Öberg.

Målbilden har publicerats på

Vervas webbplats. Där finns ett

formulär där man enkelt kan lämna

sina synpunkter elektroniskt, senast

den 30 april.

Nästa steg är att

realisera modellen

När Verva har rapporterat till regeringen

i juni går arbetet in i en ny

fas. Förslagen ska då realiseras och

arbetet med att förankra och finjustera

fortsätter.

Även om en ny lösning som

öppnar för fler aktörer är angelägen,

är användningen av e-legitimationer

stor redan i dag. Varje månad

SKL stärker ledningen i

Kommentus – thomas

Idermark ny vD

Thomas Idermark tillträder 1 april

tjänsten som VD i Kommentus

Gruppen AB som ägs av SKL,

Sveriges Kommuner och Landsting

genom SKL Företag AB, och som är

ett av landets ledande företag inom

upphandling och förlagsverksamhet

riktad till främst den offentliga

sektorn. Thomas har sin bakgrund

inom både industrin och den finansiella

sektorn. Han har bl.a. varit

verksam inom Cloetta, Candelia,

Orrefors Kosta Boda, Coop Bank

och Spira Invest. Under senare år har

han arbetat som managementkonsult

riktad mot främst industrin.

– Thomas får en mycket viktig roll

och blir nyckelperson i den förnyelse

och utveckling av Kommentus som

vi nu har startat. Företaget står idag

på en stabil grund ekonomiskt och

verksamhetsmässigt, men det krävs

delvis nya grepp, ny inriktning och

ny kompetens för att vi ska behålla

och stärka vår ledande roll, säger

Kommentus styrelseordförande

Thomas Håkansson.

Verksamheten inom Kommentus

är sedan tidigare inriktad på

upphandlings- och förslagsverksamhet

för främst kommuner och

landsting men även för vissa andra

företag och organisationer. Kraven

på verksamheten, som är av stor

ekonomisk och strategisk betydelse

för kunderna, har delvis förändrats

under de senare åren och man ser en

fortsatt förändring både vad gäller

inriktning och innehåll i framtiden.

Speciellt upphandlingen ställer idag

används e-legitimationer för över 1,5

miljoner identifieringar eller underskrifter

i förvaltningen.

Omkring 160 e-tjänster

med e-id

I dag finns cirka 160 e-tjänster där

e-id används. Populära exempel är

Försäkringskassans anmälan av tillfällig

föräldrapenning och Skatteverkets

deklaration via webben.

Men e-legitimationer används

även i e-tjänster hos kommuner och

landsting. Av de totalt 48 organisationer

som beviljats Vervas finansiella

stöd för kontroll av e-legitimationer

är 37 kommuner eller landsting.

nya krav inte bara

lönsamhetsmässigt

utan även i termer

av exempelvis miljöhänsyn

och ekologisk

hållbarhet.

– Med tanke på

den förändringsfas

företaget står inför

ser jag arbetet på

Kommentus som

en extra spännande

utmaning. Det finns

en historik i företaget

som vi inte

ska glömma men nu

står vi inför helt nya

förutsättningar och

krav, säger Thomas

Idermark.

Utveckling av e-tjänster

ett problemområde

Men e-id löser inte allt. Många

kommuner har svårt att få igång sina

e-tjänster på grund av svårigheter att

integrera olika funktioner i e-tjänster

och att leverantörerna i många fall

haft bekymmer med att bli klara

med sina applikationer i tid.

– I en uppföljning av Vervas startpaket

för e-identifiering såg vi att

kommunernas problem inte är e-id,

utan själva utvecklingen av e-tjänster,

säger Wiggo Öberg.

Arne Öster


tre kommuner har

olagligt direktupp-

handlat avfallshantering

De tre kommunerna Ödeshög, Mönsterås och

Vimmerby bröt mot lagen om offentlig upphandling

när de direktupphandlade avfallshantering.

Det har Konkurrensverket funnit efter en granskning.

Ödeshögs, Mönsterås och Vimmerby

kommuner har olagligt direktupphandlat

avfallshantering.

Konkurrensverket har i sina tre

första beslut inom ramen för ett pågående

tillsynsprojekt av den kommunala

avfallsmarknaden funnit att tre

kommuner brutit mot LOU (lagen

om offentlig upphandling) när de

direktupphandlat avfallshantering.

Ödeshögs, Mönsterås och

Vimmerby kommuner bröt mot

LOU när de år 2002 tecknade

avfallskontrakt med Tekniska Verken

i Linköping utan föregående offentliga

upphandlingar. Det har Konkurrensverket

funnit i sina tre första

beslut inom ramen för tillsynsprojektet

av den kommunala avfallsmarknaden.

De tre kommunernas avtal är

totalt värda cirka 4, 10 respektive

15 miljoner kronor under hela den

sjuåriga avtalstiden.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Trots att upphandlingsvärdena

översteg då gällande tröskelvärde

hade kommunerna vare sig annonserat

upphandlingarna eller i övrigt

följt de förfaranderegler som gäller

för öppet eller selektivt förfarande

enligt LOU. Några omständigheter

som kunde berättiga att kommunerna

underlåtit att tillämpa dessa

förfaranderegler har inte framkommit.

Konkurrensverket har förelagt

kommunerna att redovisa vilka

åtgärder de vidtar för att snarast

avveckla kontrakten.

Konkurrensverket genomför

under 2008 ett tillsynsprojekt av

kommunernas och de kommunala

avfallsbolagens hantering av avfallskontrakt.

Som ett led i detta projekt

granskas ett antal kommuners och

kommunala avfallsbolags tilldelningar

av avfallskontrakt.

Sida reformerar

sin organisation

Den första april 2008, fattade Sida

beslut om en ny organisation som

radikalt förändrar arbetssätt och

rutiner. Sida genomför en rad viktiga

åtgärder för att ytterligare förstärka

kontrollen, förbättra uppföljningen

och minska riskerna för oegentligheter.

Målet är att stärka det svenska

utvecklingssamarbetet och göra

Sverige till en ännu starkare aktör

internationellt.

– Nu får vi tydligare ansvarsfördelning,

bättre möjligheter att

redovisa resultat och vi fokuserar

på de områden där vi kan göra

mest nytta. Samtidigt ser vi till att

förbättra systemen för kontroll och

uppföljning för att vara säkra på att

biståndet används rätt och ger de

resultat vi vill, säger Sidas generaldirektör

Anders Nordström.

De förändringar Sida gör kan

sammanfattas i fyra punkter.

Sida inför landchefer, Country

Directors, med tydligt ansvar och

befogenheter för verksamheten i de

olika samarbetsländerna. I uppdraget

ingår tydliga krav på resultat och

förmåga att redovisa dem.

I högre utsträckning än tidigare

ska Sida fokusera på frågor där

Sverige lyckats bra och har störst

kunskap. Sida koncentrerar och

utvecklar därför sin kompetens i

enlighet med regeringens priorite-

Många vill påverka kommuners

framtida hantering av detaljplaner

Sverige består idag av 290 kommuner.

Hur och till vad marken ska användas

i respektive kommun beslutas i

planprocessen och via lokala detaljplaner.

Den tekniska utvecklingen

har bidragit till att planprocessen i

allt större utsträckning sker digitalt.

Kraven har ökat på att information

ska vara åtkomlig och begriplig och

även tillämplig i framtida e-tjänster,

vilket förutsätter vissa regler och

rekommendationer för struktur och

format.

Nu har SIS, Swedish Standards

Institute startat ett nytt projekt vars

arbete ska underlätta denna process

för kommunerna. Ett projekt som

de senaste månaderna fått flera nya

deltagare. Bland annat Falkenbergs

kommun (Projektet är öppet för alla

företag, myndigheter och organisationer

som vill delta). Alla projekt-

deltagare kan vara med och påverka

slutresultatet.

Standarderna ska förenkla och ge

stöd vid framtagandet och användningen

av detaljplaner, översiktsplaner

och andra planer. Många

kommuner tar till exempel idag in

externa it-konsulter som gör mycket

manuellt arbete och då är det lätt

att det kan gå fel, tar längre tid och

kostar mer än planerat. Med en

framtida standard kan sådana fel

minimeras. Då vet både kommunen

och it-konsulterna hur det ”ska” ser

ut eftersom standarden kommer

kunna kan ge enklare och tydligare

direktiv.

I en planprocess ska mängder av

information hämtas in, sammanställas

och kunna presenteras på ett

begripligt sätt för alla de intressenter

som är berörda. SIS-projektet Fysisk

planering (SIS/TK 501) ska fastställa

formerna för framtida informationsutbyte

mellan planprocessens aktörer.

Det innebär att de kommande standarderna

kommer att omfatta detalj-

nyheter

ringar till fem centrala områden:

1) miljö och klimat, 2) demokrati,

jämställdhet och mänskliga rättigheter,

3) kunskap och folkhälsa, 4)

ekonomisk utveckling samt 5) fred

och säkerhet.

Sida inför ett sammanhållet mål-

och resultatsystem och förstärker

internrevisionen. Ekonomiadministrationen

centraliseras vilket redan

skett med upphandlingen.

Sida ökar samarbetet med bland

annat andra organisationer, företag

och myndigheter både inom Sverige

och internationellt. Samarbetet

ska leda till nya vägar för att skapa

utveckling och på så sätt bidra till att

minska fattigdom.

– Förändringarna i omvärlden

gör att Sida måste förändras. Vi har

lyssnat på samarbetspartner, medarbetare

och andra intressenter för att

möta olika behov i de länder vi arbetar

med. Den här lösningen ger en stark

förankring i samarbetsländerna och

en organisation som är ordentligt

rustad för de krav omvärlden ställer

på oss, säger Anders Nordström.

planer, områdesbestämmelser, mark-

och vattenanvändning, allmänna

intressen samt rekommendationer

för bevarande och förändring av den

fysiska miljön.

15


UpphAnDlinG

Stabsutredare föreslår

att Verva läggs ner

nya former för utveckling av e-förvaltningen skall skapas. Statskontoret

förstärks och nya resurser tillförs. Statskontorets roll som regeringens

strategiska utredningsstöd läggs fast. Verket för förvaltningsutveckling –

Verva, avvecklas.

Det är tre huvudpunkter i Stabsutredningens

betänkande ”Ett stabsstöd

i tiden” som har överlämnats till

statsrådet Mats Odell.

Stabsutredningen har haft i

uppdrag att se över regeringens

stabsmyndigheter dvs. Ekonomistyrningsverket,

Kammarkollegiet,

Statskontoret och Verva, Verket

för förvaltningsutveckling. Särskild

utredare har varit landshövding Mats

Svegfors.

– Under decennier har det i praktiken

rått en kontinuitet i svenska

förvaltningspolitiska utvecklingen. I

16

grunden har det varit en och samma

föreställning som varit vägledande.

Politiken styr genom uppdrag och

mål och myndigheterna genomför

politiken. Viktiga komponenter i

förvaltningspolitiken kommer dock

med stor sannolikhet att förändras

under de närmaste åren. Detta

gäller såväl synen på styrning och

uppföljning som kring hur statsförvaltningen

ska utveckla sina arbetsformer,

verktyg och personal. Stabsstödet

bör därför också organiseras

och styras så att det blir en funktionell

del av en fungerande helhet

tillsammans med uppdragsgivaren

och statsförvaltningen i stort. Stabsstödet

måste också kunna ge stöd i

alla led i processen och därför också

ha förmåga att se utanför de egna

ramarna och den egna organisationen.

Detta ställer särskilda krav på

att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt,

snabbt och att arbetet präglas av

en stor närhet till och kunskap om

regeringens och Regeringskansliets

arbete, säger Mats Svegfors.

Mot bakgrund av denna grundsyn

presenterar Stabsutredningen ett

antal förslag, bland annat:

Utvecklingen av e-förvaltningen

förstärks och sker

i nya former

Utvecklingen av en modern e-förvaltning

bör i fortsättningen ske i

arbetsformer som säkrar att statens

samlade kompetens och resurser tas

tillvara. Utredningen föreslår därför

att en delegation i kommittéform,

Förvaltningsdelegationen, inrättas.

Denna ska, i samspel med regeringen

och Regeringskansliet, samordna

och utveckla förverkligandet av

regeringens e-handlingsplan som

antogs i januari i år. Detta mycket

speciella utvecklingsarbete kräver

en ny typ av samverkansstruktur

där regeringen, som visar vägen, kan

interagera med myndigheterna, som

har kompetens och resurser. Delegationen

består av företrädare för såväl

Regeringskansliet som myndigheter

och syftar till att ta tillvara samtliga

statliga resurser i ett samordnat och

strategiskt utvecklingsarbete. Delegationens

arbete, behov av kansliresurser

med mera finansieras genom

att 14 miljoner kronor per år anslås

till detta ändamål.

Statskontoret utvecklas och

ges ett strategiskt uppdrag

För att ge underlag för regeringens

styrning av statsförvaltningen krävs

tillgång till mycket kvalificerat utredningsstöd.

Ett sådant åstadkoms

bland annat genom att det finns

väl fungerande uppföljningssystem

och utvärderingsfunktioner. Utredningen

föreslår att Statskontorets

roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan

nära kopplat till Regeringskansliet

stärks. Mot bakgrund

av att avvecklingen av Riksrevisions-

verket år 2003 lett till att regeringen

sedan dess inte fått tillräckligt stöd

när det gäller uppföljningar ur ett

effektivitetsperspektiv blir detta ett

prioriterat område för Statskontoret.

För att ge goda förutsättningar för

det nya bredare uppdraget ges Statskontoret

utökade resurser om 22

miljoner kronor per år.

Verket för förvaltningsutveckling

avvecklas

Verket för förvaltningsutveckling,

Verva, har haft ett svårt uppdrag.

Konstruktionen med en renodlad

”utvecklingsmyndighet” har inte

gett rätt förutsättningar för att möta

de krav som ställs och kommer att

ställas. Utredningen föreslår därför

att Verva avvecklas från och med år

2009.

Arbetet med att utveckla en

kompetent förvaltning tar

nya vägar

Ansvaret för kompetensförsörjningen

är, och ska vara, ett av myndighetsledningarnas

primära uppdrag.

Utredningens grundinställning är

att myndigheternas behov av utbildningar

inom skilda områden bör

tillgodoses genom att kompetens på

den privata marknaden samt inom

universitet och högskolor tas tillvara.

Men det finns också kompetensbehov

som är tämligen specifika för

statsförvaltningen. Exempel på detta

är den statliga ekonomistyrningen

och budgetarbetet, EU-frågor,

”statstjänstemannaskap” samt

statlig chefsutveckling. Inom dessa

områden finns det skäl för att staten

själv svarar för vissa insatser. Ekonomistyrningsverket

och Försvarshögskolan

ges därför uppdrag inom

dessa områden.

Regeringskansliets verksamhet

renodlas ytterligare

Regeringskansliets främsta uppgift

är att biträda regeringen med underlag

i dess roll att styra riket. För att

kunna vara ett effektivt kanslistöd

till den verkställande makten krävs

att Regeringskansliet fokuserar

sina insatser på områden som är

strategiskt viktiga för regeringens

arbete. För att Regeringskansliet ska

kunna fokusera på sina huvuduppgifter

föreslås att vissa uppgifter av

administrativt slag förs över från

Regeringskansliet till Kammarkollegiet.

Källa: Finansdepartementet,

Stabsutredningen

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

UpphAnDlinG

Lena jönsson kommenterar Stabsutredningen

– Att splittra upp Vervas verksamhet skulle innebära

att den viktiga samordningen och stödet för

utveckling av svensk e-förvaltning upphör.

Det säger lena Jönsson om Stabsutredningens

betänkande som presenterades den 10 mars.

Stabsutredningen har idag presenterat

sitt betänkande Ett stabsstöd i

tiden (SOU 2008:22) som innehåller

förslag till förändringar i regeringens

stabsorganisation. Förslaget innebär

i vissa avseenden stora förändringar

för samordning och utveckling av

elektronisk förvaltning i Sverige.

Utredaren föreslår bland annat

att Verva, Verket för förvaltningsutveckling,

avvecklas som myndighet

och att den nuvarande verksamheten

splittras upp.

Ett steg tillbaka

– Offentliga e-tjänster berör allt

fler människor. IT-utvecklingen går

lavinartat snabbt. För förvaltningen

ställer det stora krav, även i framtiden,

på samordning, kompetens

och möjlighet att kunna följa och

delta i utvecklingen. I detta läge

väljer utredaren att ta ett steg tillbaka

och föreslår att den enda myndig-

heten med en samordningsroll och

ett helhetsperspektiv på området ska

läggas ned. Detta försvårar förvaltningens

möjligheter att leva upp till

kraven på service från medborgare

och företag.

– Utredaren ser inte heller den

viktiga kompetensförsörjningsfrågan

som en del i verksamhetsutvecklingen,

vilket är beklagligt.

– För sina slutsatser och förslag

har utredaren haft den felaktiga

utgångspunkten att Verva haft regeringens

uppdrag att styra myndigheterna.

Ett sådant uppdrag har Verva

inte haft.

Allvarliga konsekvenser för förvaltningen:

• Utredarens förslag innebär tre

allvarliga konsekvenser för förvaltningens

utveckling:

• Kommuner och små myndigheter

stängs ute

• Kommuner och landsting samt

små myndigheter lämnas utanför

det faktiska utvecklingsarbetet.

Utvecklingen av en e-förvaltning

med medborgarna och företagarna i

fokus kan inte bara handla om stora

myndigheter.

Lyckat EU-samarbete om

e-förvaltning försvagas

Sveriges viktiga roll i EU-samarbetet

och i internationellt arbete försvagas.

För att vara slagkraftig i sådant samar-

vem är mannen som vill lägga ner verva?

inte nog med att han är landshövding i Västmanlands

län sedan 2000. en gång i tiden var han ordförande

i fria Moderata Studentförbundet. Senare

sakkunnig i ekonomidepartementet, därefter

statssekreterare i bostadsdepartementet under

fälldin-regeringen, för att mellan 1991-2000 vara

chefsredaktör för Svenska Dagbladet.

Vem talar jag om, jo Mats Svegfors. I

botten journalist och redan som ung

liten grabb började han hålla längre

anförande om samhällsfrågor varje

nyår.

– Vi bodde i Småland i Aneby.

Jag kommer ihåg hur jag ställde mig

mitt på golvet och pratade om det

som jag tyckte var viktigt, säger Mats

och skrattar.

Längtan efter något mer

I unga tidiga år fanns den där längtan

efter något mer. Efter något som han

kanske själv inte förstod just då.

Men ett minne kom ofrånkomligt

att prägla Mats Svegfors kommande

karriär.

– Jag minns min gamla folkskolelärare,

som förvisso var en duktig

lärare, men som samtidigt kunde

straffa oss elever om någon av oss

hade gjort fel. Kommer ihåg hur

läraren kunde dra in gymnastiktimmen

för oss alla och hur bestört

jag blev. Jag tyckte det var ett sådant

övergrepp, då jag tyckte så ofantligt

mycket om dessa gymnastiktimmar.

Det där var hårt för en ung grabb.

Detta minne var just det där

minnet som kom att bli ödesdigert.

Minnet som gjorde den unga

10-åriga Mats Svegfors fast besluten

att en dag vara med och påverka i de

större sammanhangen. Vid 12 års

ålder hade han ett brinnande engagemang

för rättspolitiska frågor. Förebilden

var Dag Hammarskjöld.

– Jag var oerhört imponerad av

honom. Dag Hammarskjöld var

för mig en mönsterperson. Han var

ständigt närvarande i tidningarna,

och den personliga insatsen att ge

allt för något han trodde på.

Och på den vägen blev det. Även

för Mats Svegfors.

Djup livserfarenhet

När jag lyssnar på svaren han ger

av mina ställda frågor, slås jag av

en ovanlig värdighet. Registrerar

hur jag tycker mig skönja en eftertänksamhet

som bara kan födas ur

lärdomar sprungna ur djup livserfarenhet.

Samtidigt som när jag sitter

här slås jag av hur sällsynt det är

att personer i beslutsposition öppet

står för både sina styrkor, så väl som

mindre bra sidor.

– Jag är inte nöjd med några

viktiga personfrågor där jag tycker

att jag har rekryterat fel. Inser att ju

äldre jag blivit desto mer kan jag se

mina egna tillkortakommanden och

hur jag kunnat agera på annat sätt,

fortsätter Mats allvarligt.

– Sedan är jag nog rätt förtjust

i mina egna projekt, säger han och

skrattet bubblar upp. Vi är två chefer

här i Västmanlands län, fungerar

oerhört bra med Håkan Eriksson

som är länsråd.

Verva avvecklas

Mats Svegfors har verkat som chef i

40 år. Precis nyligen har han lämnat

ifrån sig ”Ett stabsstöd i tiden” till

bete krävs att man är en drivande

kraft i den nationella utvecklingen.

Förslaget motverkar detta. Nedläggningen

av Verva föreslås dessutom

ske samtidigt som myndigheten har

viktiga pågående uppgifter inför

Sveriges ordförandeskap i EU 2009.

Kortsiktiga lösningar hindrar

utveckling på lång sikt

Utredarens förslag är överraskande

kortsiktiga. Utvecklingsarbete måste

ha en långsiktig inriktning, liksom

de lösningar som tas fram.

– Vervas existens är inget självändamål,

men de viktiga uppgifterna

och de stora utmaningarna kan inte

avvecklas. Att lägga ut Vervas arbetsuppgifter

på annat håll är både felaktigt

och äventyrligt genom att den

viktiga samordningen och det viktiga

stödet för utveckling av svensk e-förvaltning

upphör, säger Lena Jönsson,

generaldirektör Verva.

Lena Jönsson

stadsrådet Mats Odell, där han har

varit särskild utredare för Stabsutredningen

på uppdrag av regeringen.

Uppdraget har inneburit att se

över regeringens stabsmyndigheter,

Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet,

Statskontoret och Verva,

Verket för förvaltningsutveckling.

Syftet är att skapa nya former för

utveckling av e-förvaltningen, där

Stadskontoret skall stärkas som

regeringens strategiska utredningsstöd

och nya resurser tillföras. I det

sammanhanget föreslår Mats Svegfors

att Verva skall avvecklas. Mats

Svegfors har även lett utredningen

om statens ansvar för evakuering av

svenskar när det inträffar katastrofer

i utlandet som presenterades i början

av april.

Är det något särskilt som du

skulle vilja förverkliga?

– Jag skulle väldigt gärna vilja starta

ett café och en restaurang uppe i

Bergslagen kombinerat konsthantverk

och antikviteter, säger Mats

med ett tonläge som ofrånkomligt

leder mig till Bergslagens trolska

natur och historiska platser, långt

bort från Vervas nedläggning.

Tina Lundberg

17


UpphAnDlinG

18

Språk som alla förstår

Mångkulturella samhällen och internationalisering

av företag ökar efterfrågan på tjänster

inom översättning och tolkning. Behovet är stort

inom både den offentliga och privata sektorn då

både myndigheter och företag satsar allt mer

på fungerande kommunikation.

Dagens ökande globalisering innebär

en ständigt växande efterfrågan på

översättning och tolkning. Semantix

är Nordens ledande företag inom

kvalificerade språk- och kommunikationstjänster.

Det är 150 anställda

och ett nätverk av mer än 5 000

tolkar, översättare och språkkonsulter

över hela världen som gör det

möjligt.

Semantix har vuxit till att ha sju

kontor i Sverige, från Umeå i norr

till Malmö i söder. Sedan en tid finns

även kontor i Finland och Norge.

I kundkretsen finns många stora

multinationella företag, bland annat

inom IT- och telekombranschen. På

den legala sidan har man de flesta

större advokatbyråer i Sverige.

Spetskompetens

inom alla områden

Kvalitet sätts i första rummet när

Semantix erbjuder sina avancerade

språktjänster.

– Om vi exempelvis har ett

uppdrag inom juridik så behövs en

person som inte bara har språklig

kompetens utan också fackkunskap

inom området, berättar

Birgitta Stymne Göransson, vd för

Semantix.

Förutom översättning växer även

behovet av tolkning kraftigt inom

både offentlig sektor och det privata

näringslivet. Kravet på kvalificerade

tolkar ökar inom alla områden, till

exempel rättstolkar. Även affärs- och

konferenstolkning utgör en stor del

av Semantix verksamhet. Likaväl

vid affärsförhandlingar som i asylärenden

krävs kompetenta tolkar som

har erfarenhet och språkkunskaper

inom det specifika ämnesområdet.

Text och anpassad

teknik för alla språk

De flesta företag och myndigheter är

idag genom sin webbplats tillgängliga

både nationellt och globalt. Det

egna modersmålet och engelska är

inte längre de enda språken som man

kommunicerar på.

Ett multinationellt företag som

bygger en webbplats kan idag behöva

ha den översatt till ett fyrtiotal språk,

och har också behov av en anpassad

teknisk plattform för det. Då kan

Semantix erbjuda en helhetslösning.

– Att kunna tala alla världens

språk är en ouppnåelig dröm för en

människa. Men hos Semantix är det

verklighet, avslutar Birgitta Stymne

Göransson.

Stina Rangmar

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


Miljöstyrningsrådet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008
















UpphAnDlinG

Arbetar för hållbar upphandling

Miljöstyrningsrådet som arbetar för att ge

vägledning för hållbar upphandling, miljöledning

och miljörelaterad produktinformation, vill

nu bidra utveckling genom att stödja företag och

offentlig förvaltning i deras miljöarbete.

Tillsammans med extern experthjälp

från GoodPoint har Miljöstyrningsrådet

påbörjat ett genomgripande

arbete med marknadsanalyser. Syftet

är att få fram information om miljöprestanda

rörande produkter som

förekommer i upphandlingssammanhang.

Analyserna skall belysa

produkters kvalitet, från mindre bra

till de så kallade ”frontprodukterna”

och syftar till att inte bara kartlägga

kommersiellt tillgängliga produkter,

utan även produktkoncept och andra

innovativa lösningar som finns men

inte är kommersiellt tillgängliga.

Kunskapsuppbyggnad

En systematisk kunskapsuppbyggnad

om hur marknaden ser ut för olika

produktgrupper ger Miljöstyrningsrådet

en nödvändig och viktig

bakgrundsinformation som underlag

för att utveckla så kallade ”spjutspetskriterier”.

Samtidigt få den precision

som krävs för att kriterierna skall

kunna omfatta de mest miljöanpassade

alternativen på marknaden.

Detta kan omfatta moment av

genomgång av befintliga databaser,

begäran om information från företag

inom den aktuella branschen,

branschkontakter och företagsbesök

eller liknande, och begära ut och

analysera utvärderingsunderlag från

upphandlande enheter.

Miljöstyrningsrådet avser att hålla

all information om resultaten av

marknadsanalyserna öppet tillgängliga

för att möjliggöra insamling av

ytterligare information från leverantörer

som önskar komplettera den

insamlade informationen.

Ökad användning

av miljökrav

Miljömålsrådet överlämnade i slutet

av mars en utvärdering av regeringens

arbete med de 16 miljömålen

till miljöminister Andreas

Carlgren. Utvärderingen påvisar att

regeringens miljöarbete är underkänt

och visar att de insatser som

planeras inom miljöområdet inte

räcker för att uppnå miljömålen till

år 2020. Miljömålsrådet upprättar

förteckning över vilka åtgärder och

styrmedel som krävs för att miljömålen

skall uppnås, och framhåller

inte minst offentliga sektorns ansvar

att vara föredöme genom att ställa

tydliga miljökrav vid upphandling.

Miljöstyrningsrådet växer

Under våren kommer arbetsgruppen

på Miljöstyrningsrådet kompletteras

med ytterligare en anställd, Joakim

Thornéus. Thornéus har tidigare

arbetat med att ställa krav på miljö

och sociala och etiska aspekter vid

upphandling. Han har ett stort

intresse för att utveckla synergierna

mellan miljövarudeklarationer och

Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier,

vilket även blir hans huvudsakliga

uppgift.

Tina Lundberg

Källa: Miljöstyrningsrådet

Affärstidningen

för offentlig sektor

www.offentligaaffarer.se












19


UpphAnDlinG

Möjligheter och risker

med elektronisk upphandling

Den nya lagen om offentlig upphandling ger

upphandlande enheter möjligheten att ställa

krav på elektroniska anbud och elektronisk

avtalssignering vid offentlig upphandling. Ur

detta perspektiv har den nya lagen potential att

ge en mycket stor uppsida för både upphandlande

enheter och för deras leverantörer.

Upphandlare behöver inte längre

ägna sig åt parafering 1 (signering

av alla sidor) av anbud. De

flesta upphandlande enheter som

i dag tar emot elektroniska anbud

behöver inte heller jämföra dem

med de signerade analoga anbud

som måste skickas vid sidan om i det

fall systemet man använder inte har

godkända signaturer.

Leverantörerna i sin tur får lägre

distributionskostnader och mer tid

att fila på sina anbud då distributionstiden

minskar. Förfarandet är

mindre diskriminerande eftersom

samtliga anbudslämnare har samma

distributionstid oavsett vilken ort de

befinner sig på. Ett elektroniskt förfarande

är dessutom mer miljövänligt

eftersom behovet av att skeppa stora

mängder papper fram och tillbaka

helt försvinner.

Det låter utopiskt men det

finns bara en liten hake, nämligen

Internet.

Att kommunicera över Internet

kan vara vanskligt då det är mycket

enkelt att agera anonymt eller i

någon annans namn särskilt via

e-post. Vanlig e-post är dessutom i

princip vidöppen för insyn.

20

Användarnamn och lösenord som

distribueras via e-post kan aldrig

påvisas tillhöra en individ och är inte

heller godkänt enligt lagen om elektroniska

signaturer, ens om de distribuerats

med SMS . Systemtillverkare

hänvisar ofta till en omfattande loggning

av händelser i sina system då

juridik kommer på tal. Loggarna är

intressanta men inte ur ett juridiskt

perspektiv, då det ofta inte går att

knyta någon till händelsen i loggen

om alla identifierat sig med användarnamn

och lösenord.

Om man vill använda Internet för

affärskommunikation mellan företag

kompliceras allt ytterligare eftersom

det inte längre är individer utan

organisationer med fysiska personer

som representanter som kommunicerar.

Vilken e-postlösning talar om

vilken rätt motparten har att företräda

sin organisation? Vems systemloggar

gäller som bevismaterial? Är

systemägaren tillräckligt oberoende

för att man inte ska kunna ifrågasätta

bevisen i deras loggar? Svaret på den

sista frågan är definitivt nej om systemägaren

dessutom är en av parterna.

Frågorna är i många fall både obesvarade

och oställda hos de upphand-

lande enheter som använder system

för elektroniska anbud och avtal

eftersom förvånansvärt många osignerade

anbud skickas och tas emot.

Vad behöver systemtillverkarna

och lagstiftarna göra för att lösa

problemen?

Systemtillverkarna ställer förstås

krav på en enklare (läs: mer tillåtande)

lagstiftning.

Jag hävdar att nuvarande lagstiftning

duger bra tillsvidare. Varför

riskera att lämna komplexa juridiska

frågeställningar obesvarade för att

förenkla utvecklingen av system? En

sådan förändring gynnar möjligen

systemtillverkarna på kort sikt. På

lång sikt gynnas ingen av att Inter-

första kvinnliga ordföranden

för Sveriges offentliga inköpare

föreningen för Sveriges offentliga inköpare,

Soi, har vid sitt årsmöte i Örebro utsett lisbeth

Johnson, upphandlingsansvarig i halmstads

kommun, till ordförande.

Lisbeth Johnson har under lång

tid varit engagerad i föreningen

och var för några år sedan dess vice

ordförande. Lisbeth var ledamot av

dåvarande Nämnden för offentlig

upphandling (NOU) och har tidigare

erfarenhet av offentlig upphandling

från såväl staten som landstingssektorn.

Lisbeth efterträder Sven-Eric

Hargeskog som efter sex år som

ordförande nu lämnar över stafettpinnen.

Den offentliga upphandlingen blir

allt viktigare, säger Lisbeth Johnson i

en kommentar. Stat, landsting och

kommuner köper varor och tjänster

under ett år för mellan 400-500

Det är nu hög tid för systemtillverkarna att dra sitt strå till

stacken, menar Ninos Daniel, vd för Chambersign Sverige AB.

miljarder kronor om året. En professionellt

skött upphandling ger det

offentliga och i slutänden skattebetalarna

stora effektivitetsvinster. Den

kan dessutom bidra till att medborgarna

som kunder eller brukare får

varor och tjänster av hög och rätt

kvalitet.

Lagen om offentlig upphandling,

LOU, har setts över och förbättringar

har skett men ytterligare steg bör tas

för att underlätta för både upphandlare

och leverantörer. Föreningen har

en viktig roll att spela både när det

gäller att skapa opinion för fortsatt

utveckling av regelverket och för att

ge upphandlarna kompetensutveck-

netbaserade system blir obrukbara ur

ett juridiskt perspektiv.

Tidigare har jag sagt att Verva tog

sitt ansvar då e-tjänster som klarar

av elektroniskt anbudsförfarande

upphandlades. Nu har även lagstiftarna

tagit sitt ansvar genom att ge

upphandlande enheter större möjligheter

i nya LOU. Det är nu hög tid

för systemtillverkarna att dra sitt strå

till stacken för att vi alla ska kunna

dra full nytta av Internet.

Ninos Daniel

VD, ChamberSign Sverige AB

ling, säger Lisbeth.

Styrelsen består av representanter

från både kommun, landsting och

statliga myndigheter.

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


Sveafastigheter

Norrlandsgatan 15

111 43 Stockholm

Telefon 08-545 075 00

www.sveafastigheter.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

UpphAnDlinG

friskvårdschecken som ger friskare personal

en av utställarna på Upphandlingsdagarna var

företaget friskvårdschecken. i montern berättar

Marcus Johansson och eszter Garpenfeldt om hur

företaget är pionjärföretaget som har lyckats otroligt

väl med att få anställda och medarbetare som

aldrig tidigare motionerat att börja röra på sig.

Alla vet att regelbunden träning

ger friskare personal. Men oftast

är det bara de redan frälsta som

utnyttjar arbetsgivarens möjlighet

att subventionera friskvården. En

undersökning på ett större telecom

företag i Stockholm visar att när man

införde Friskvårdschecken ökade

antalet aktiva från 20 till 70 procent

på ett halvår.

Vad är friskvårdschecken

Friskvårdschecken är en värdecheck,

ungefär som de gamla Rikskupongerna,

som de anställda kan använda

sig för att tillgodogöra sig friskvårdsbidraget

som de flesta företag

erbjuder. Checken är personlig och

gäller på 1000 tals anläggningar runt

om i landet. Allt från gym och rackethallar

till naprapater och massörer.

Har man andra önskemål brukar det

också gå att ordna.

Avdragsgill för arbetsgivare

Friskvårdschecken är avdragsgill upp

till 7 000 kronor per anställd och

år. Med checken får också arbetsgivaren

ett synligt verktyg för att bättre

utnyttja den skattefria friskvårdsförmånen.

För arbetsgivaren är det

naturligtvis ytterligare en fördel

genom att all kvittohantering

och annan administration kring

friskvårdsbidraget försvinner.

Personlig förmån

– skattefritt för anställda

Eftersom checken är personlig,

erbjudandet gäller enbart personen

vars namn är tryckt på checken.

Därmed är chansen mycket större

att personen som får den verkligen

kommer att utnyttja den. Erfarenheten

visar att checken är ett utomordentligt

verktyg för att få igång de

som inte redan är frälsta och de som

Vi söker intressanta

fastigheter och samarbeten.

Marcus Johansson och Eszter Garpenfeldt

inte utnyttjar de friskvårdsbidrag

som många arbetsgivare erbjuder.

För medarbetarna betyder det att de

får del av en skattefri förmån utan att

behöva trassla med egna utlägg och

redovisning av kvitton

Läs mer om Friskvårdschecken på

www.friskvardschecken.se

Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom

samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intresserade

av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter

på fastighetsnivå.

Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en fl exibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar

för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande

där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser

gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet.

Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjligheter?

Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

Klas Bergqvist

21


expertpAnelen SVArAr

Bakgrund: Idag är alla offentliga upphandlingar,

myndigheter, kommuner, landsting olika formulerade,

begränsade och definierade på olika sätt. För

ett företag som har inriktar sig på att sälja till den offentliga

sektorn innebär detta förfarande betydande

merkostnader i offertarbetet.

hans Sundström,

Chefsjurist på Verva

Sinikka Suutari,

Upphandlingskonsult

Kommentusgruppen

Brev från läsare

Tyck till i Offentliga Affärer!

Vi vill ha glada, arga, reflekterande och

annorlunda åsikter. Du är också välkommen

att skriva till oss om du har någon

fråga som du vill att vår expertpanel

skall svara på. Under Frågor & Svar finns

plats för det mesta.

Maila din fråga till brev@hexanova.se

22

1. – frågan kanske är lite enkelt ställd

eftersom det finns så väldigt många

anbudsområden och produkter, tjänster

som kan upphandlas av en offentlig

myndighet. Men om frågan kan

förstås på det här sättet – att det skulle

förenkla både för offentlig sektor och

leverantörerna om enhetliga mallar

utarbetades för olika anbudsområden -

så är svaret definitivt ja på det. Det

finns inget skäl att tro att det skulle

bli orättvist, under förutsättning att

dessa mallar är allmänt tillgängliga för

de leverantörer som så önskar.

1. – ja, självklart. Det har ju gjorts

i SOI´s regi bl.a för livsmedel. Av

leverantörer och flera upphandlare

framtagen mall reder ut oklarheter

som gör underlaget tydligare. Man

kan enas om t.ex. tolkningar och

definitioner. Gemensam mall är inget

hinder för rättvisa. Den kan hjälpa till

att skala bort mindre viktiga krav och

hitta gemensamma lösningar på hur

leverantörer ska bevisa sin kvalitet på

ett i offertsammanhang enkelt sätt.

1. Skulle en gemensam mall för anbudsförfrågan kunna utarbetas utan att

kraven på rättvisa minskas?

2. Ett förenklat anbudsförfarande borde innebära att man får fler offerter/

bättre konkurrens. Skulle inte detta kunna vara värt priset för kanske lite

sämre objektivitet i förfrågan?

3. Redan nu begärs överprövning av alltför många avtal. Skulle en gemensam

mall leda till ytterligare problem?

2. – jo förmodligen skulle man få fler

offerter och bättre konkurrens, men

i vissa fall så är det förmodligen inte

möjligt att använda mallar eftersom

situationen är så speciell och det som

man skall upphandla. jag vill dock

varna för att enbart beakta pris. Ibland

kan det också vara nödvändigt att

upphandla kvalitet och genom upphandling

genomdriva ny teknik, det

vill säga upphandla innovationsteknik. I

dessa fall kan en fixering på pris vara

direkt negativt.

2. – Ett mer förenklat förfarande och

objektivitet går mycket bra att förena.

förenklat förfarande kan innebära bättre

konkurrens. Paketeringen är minst

lika viktig. Kommentus paketerar/delar

upp upphandlingarna så att fler kan

vara med och konkurrera. Problemet för

en upphandlare är att de brukare och

användare av de produkter och tjänster

som vi upphandlar ställer många olika

krav för att undvika problem som man

tidigare upplevt. Dessutom försöker vi

upphandlare skiva in tydliga förutsättningar

att alla vet vad som gäller

bland annat med hänsyn till domar

efter överprövningar. Det skapar snabbt

ganska omfattande förfrågningsunderlag.

Fråga: Jag gillar Offentliga Affärer för

artiklarna som ofta spänner över många

intressanta områden. Men det är egentligen

bara en sak jag saknar. Skulle

ni inte kunna ha lite skvaller, vem som

börjat på nytt jobb etcetera. Vem som

fått regeringens uppdrag frågor som rör

offentliga affärer.

Tack för ordet, Uppsala

Svar: tack för att du gillar vår tidning.

vi diskuterar faktiskt just nu hur vi skall

kunna lägga upp en skvallersida som

du säger. Men för att komma igång

behöver vi hjälp av er kära läsare. vi vill

att ni tar tillfället i akt och mailar oss så

fort ni har något att berättar.

3. – Det är svårt att svara på, men det

tror inte jag för om man skulle använda

en gemensamma mallar inom olika

anbudsområden så skulle det innebära

att upphandlingarna förenklas och att

det blev ett större fokus på priset.

Det är ju alltid svårt att överpröva ett

lägre pris givet från en konkurrent. Det

problem jag ser framför mig är att det

kan bli för stort fokus enbart på pris.

3. – Nej, det kan bli bättre. Dock kan

det vara svårt att komma överens om

innehållet i en mall då behoven varierar

och därmed de krav man vill ställa. Om

mallen inte innehåller de krav man vill

ställa kommer den inte att användas av

så många.

Fråga: Ligger det någon sanning i att

inköparna ibland själva tar initiativ till

att åsidosätta LOU?

Anonym

Svar: vi på redaktionen hör ibland inköpare

medge detta. Men när vi ber dem

framträda med sin kritik i vår tidning

hänvisar man till att det man sagt varit

”off the record”. Kanske våra läsare vill

bidra med vad de vet. Maila eller skriv

till oss om vad du känner till.

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


Anna Ulfsdotter forsell,

Advokat, Delphi & Co

Ann linde Koolman,

Upphandlingschef

Alingsås Kommun

Hur upptäcker man karteller? Finns det

några speciella tecken på detta?

• Om konkurrerande företag uppträder

enligt vissa mönster kan det tyda på

att de samarbetar på ett otillåtet sätt.

Konkurrensverket har tagit fram en

checklista över omständigheter som

kan tyda på att företag samarbetar

vid en upphandling. Checklistan är

tänkt som ett hjälpmedel. Självfallet

kan även andra omständigheter tala

både för och emot otillåtna samarbeten.

• Vissa anbud är väsentligt högre än

tidigare lämnade anbud, publicerade

prislistor eller den uppskattade kostnaden

för varan eller tjänsten i fråga.

(Detta kan indikera ”skuggbud”, det

vill säga att man är med och lämnar

anbud för syns skull, väl medveten

om att ett annat företag ska vinna.)

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

1. – Skulle en gemensam mall för

anbudsförfrågan kunna utarbetas utan

att kraven på rättvisa minskas. Mallar är

generellt bra. jag vill dock varna för en

alltför stor användning av mallar. Mallar

måste användas med förnuft och anpassas

efter varje specifik upphandling.

Det är inte bra när man ser mallskrivningar

med samma krav på omsättning

i en stor miljardupphandling som i en

liten upphandling av fotvård etc.

1. – Ett gemensamt upplägg är fullt

möjligt. bra exempel i dessa sammanhang

är upphandlingar som görs enligt

exempelvis Aff eller Af AMA.

Svårigheten består dock ofta i att

ett tydligt sätt beskriva produkten eller

tjänsten och pga den stora mängden

upphandlingsområden så finns det

ingen rimlig chans att ha mallar till allt.

Ett område som är bra på att beskriva

kvalitet är vA och vvS -branschen

med rSK-nummer. Inom livsmedel

finns det goda möjligheter att beskriva

produkterna, vilket dock kräver ett

mycket omfattande förarbete. Inom

diverse förbrukningsmaterial är det

svårare, inte minst eftersom vi inte

får riskera att utestänga likvärdiga

produkter. Leverantörerna kanske

mycket väl förstår vilken kvalitetsnivå

som avses men eftersom priset är en

viktig konkurrensfaktor så kanske inte

efterfrågad kvalitet offereras i slutändan

ändå? M.a.o. skulle en standardisering

kunna framarbetas enligt exempelvis

Aff-modellen med undantag för

• Färre företag än normalt lämnar

anbud. (Detta kan indikera en överenskommelse

om att vissa företag ska

hålla inne med att lämna anbud.)

• Ett och samma företag har under viss

(längre) tid lämnat det lägsta anbudet

vid flera upphandlingar och därmed

vunnit dessa.

• Marginalen (i kronor) är oförklarligt

stor mellan det vinnande anbudet och

alla de andra anbuden.

• Det finns ett uppenbart mönster för

de låga anbuden, som att samma

företag alltid lägger det bästa anbudet

i ett visst geografiskt område för

en viss vara eller tjänst, eller att det

bästa anbudet kommer enligt en fast

turordning bland några anbudsgivare.

2. – Ett förenklat anbudsförfarande

borde innebära att man får fler offerter/

bättre konkurrens. Skulle inte

detta kunna vara värt priset för kanske

lite sämre objektivitet i förfrågan.

jag förstår inte riktigt frågan. Alla

upphandlingar måste ske i enlighet

med gällande principer för offentlig upphandling

och en av dessa är likabehandlingsprincipen.

produktspecifikationer eller beskrivning

av tjänster, där vi behöver hitta olika

modeller beroende på vad som upphandlas.

för att hjälpa varandra skulle vårt

leverantörsled kunna hjälpa oss med att

lyfta fram goda exempel kanske?

2. – Att eftersträva att förenkla processen

är alltid önskvärt och ett underlag

bör i den mån det går anpassas till

målgruppen. fokus måste vara att upphandlingen

resulterar i att efterfrågat

behov tillgodoses. Med anpassning

avses förenklad skrivning och måttlighet

i användandet av skall-krav ibland

även avskalning av icke nödvändiga

“fackord”, med förenkling avses inte

att frångå lagar och rutiner. Gällande

frågan om sämre objektivitet så förstår

jag inte frågan.

• Ett visst företag förefaller att lämna

väsentligt högre anbud i vissa upphandlingar

jämfört med andra, utan att det

finns några uppenbara kostnadsskillnader

som kan förklara detta.

• Ett i upphandlingar framgångsrikt

företag ger vid upprepade tillfällen

underentreprenader (eller motsvarande)

till företag som lämnat

högre anbud i samma upphandlingar.

• Det finns konstigheter i de olika

anbuden till exempel identiska fel i

kalkyleringen eller att samma brevpapper

eller formulär har använts.

• Två eller flera företag lämnar ett gemensamt

anbud även om åtminstone

ett av företagen mycket väl skulle ha

kunnat lämna ett enskilt anbud.

3. – redan nu begärs överprövning

av alltför många avtal. Skulle en

gemensam mall leda till ytterligare

problem? Det beror på, se mitt svar på

fråga 1.

3. – Att överprövningar görs ingår i

spelets regler, gemensam mall eller inte.

Ansvaret ligger på bägge parter. Upphandlarsverige

blir för varje dag bättre

(med bättre avses tydligare underlag) på

att skriva underlag, där en av anledningarna

kan vara att våra beställare blivit

duktigare på att redogöra för sina krav

och behov. Att upphandla är ett samarbete

inom organisationen samt kunskap

om det man upphandlar. Anbudsgivarna

blir för varje dag duktigare på att

lägga anbud, läsa innantill samt ställa

frågor. En öppen och korrekt dialog

inom olika forum (internt och externt)

är bästa lösningen. Nej en gemensam

mall borde ge positiva effekter.

• En anbudsgivare lämnar personligen

in sitt anbud samtidigt som han

”agerar bud” och även lämnar in ett

konkurrerande företags anbud.

• Konkurrerande anbudsgivare lämnar

ofta in identiska anbud eller ändrar

priser, ofta vid ungefär samma tidpunkter

och ungefär lika mycket.

• Anbudspriserna förefaller att sjunka

när en ny eller sällan förekommande

anbudsgivare lämnar anbud.

• Konkurrerande företag träffas ofta eller

i närheten av upphandlarens lokaler

kort före anbudstidens utgång.

• Lokala anbudsgivare lägger högre bud

på hemmaplan än i andra regioner.

• Konkurrerande företag möts för att

utbyta någon form av information om

priser.

23


eKonoMi

Miljöstyrningsrådet har just avslutat en studie om hur teknikupphandling effektivt kan bidra till utveckling av innovationsteknik.

Rapporten visar goda resultat från områdena bygg och sjukvårdsartiklar och kan beställas via Miljöstyrningsrådet. Foto: Eric Bleckert.

Tuffa miljökrav i offentlig upphandling

grunden för miljöbilsboomen

Miljöbilsförsäljningen slår ständigt nya rekord.

Generalagenternas prognos är att det kommer att

säljas över 100 000 miljöbilar i år, motsvarande

en dryg tredjedel av totalmarknaden – med stor

marginal högst andel i hela europa och en viktig

del i regeringens klimatpolitik. Vad få insett är

att tuffa miljökrav i offentlig upphandling lade

grunden för miljöbilsboomen.

– Hade det inte varit för offensiva

kommuner som begärde det som

marknaden inte kunde erbjuda, hade

miljöbilarna fortfarande varit ett

marginellt fenomen, säger Mattias

Goldmann, kommungranskare på

Gröna Bilister.

Strax efter millennieskiftet beslutade

sig Stockholms stad och ett par

andra kommuner för beställa en

etanoldriven bil i Golf-storlek. Det

fanns bara ett problem; ingen sådan

bil fanns på marknaden, vare sig i

Sverige eller någon annanstans.

Efter ett antal turer hade antalet

beställningar kommit upp i 3 000

bilar, men det var inte tillräckligt

för att övertyga något bilmärke att

ta fram en sådan bil som kommunerna

önskade. Svenska Ford gjorde

en egen kalkyl på att det i slutändan

bara skulle bli 500 verkliga köp, och

det räckte inte på långa vägar för att

huvudkontoret i Detroit skulle ge

klartecken. Men Nils Lekeberg och

några andra på Göteborgskontoret

bestämde sig ändå för att bygga om

en Focus till etanoldrift, i stort sett

på fritiden och utan någon egentlig

budget.

Resten är historia. Ford Focus

Flexifuel blev omgående en stor

framgång i kommunerna och

24

svenska Ford erbjöd den snart till

vanliga konsumenter. I flera år har

den utsetts till Miljöbästa Bil av

Gröna Bilister, och de 500 bilarna

i Fords kalkyl närmar sig 50 000 –

Focus Flexifuel är Sveriges mest sålda

miljöbil genom tiderna och Ford har

slutat att sälja bensinvarianten av

Focus, etanolversionen är default. I

fjol började Ford sälja modellen också

i andra länder, och snart säljs den på

alla EU:s större bilmarknader.

– Historien visar vilken makt

offentlig upphandling kan ha – inte

nog med att man kan och ska begära

bästa tillgängliga teknik, man kan

också gå steget längre och stimulera

fram miljöbättre lösningar som

marknaden ännu inte kan erbjuda.

Dessutom visar Flexifuel-framgången

att en enskild tjänsteman i en

enskild kommun kan driva utvecklingen

åt rätt håll, vilket jag som före

detta kommunaltjänsteman tycker är

oerhört glädjande och stimulerande,

säger Mattias Goldmann.

Naturvårdsverket och Vägverket

anger i sin gemensamma rapport

Bilindex att den som tankar etanol

E85 istället för bensin, minskar

bilens klimatpåverkan med cirka 60

procent. Kommunernas omfattande

inköp av etanolbilar – först Focusen,

men nu allt fler modeller i takt med

att konkurrenterna insett vilken

framgång modellen blivit för Ford –

har alltså stor klimatbetydelse.

Gröna Bilister bedömer att miljöbilsboomen

knappast hade hänt

om det inte varit för Ford Flexifuel.

Innan den kom, fanns en liten

skara bilar som kunde framföras på

förnybara drivmedel, och den enda

etanolbilen var en stor amerikanare

med en bränsletörst som gjorde den

klart tveksam ur resurshushållningsperspektiv.

Övriga miljöbilar gick

på biogas; ett ur klimatsynpunkt än

bättre bränsle men inte relevant för

flertalet kommuner och privatpersoner,

eftersom antalet biogasmackar

är för få.

Kommunen själv är ofta den största

arbetsgivaren inom kommunen, och

få andra aktörer köper en sådan

volym bilar att de kan ställa sådana

krav som kommunen kan. Det gäller

också på bränsleområdet – även där

ser Gröna Bilister ett antal kommuners

agerande som helt avgörande för

att det nu finns etanol E85 att tanka

på drygt var tredje mack i landet.

– De volymer E85 Södertälje

kommun ville köpa för sina etanolbilar

räckte inte för att övertyga

bensinbolagen om att sätta upp en

pump. Då satte kommunen hela sin

bränsleupphandling på spel, som ju

omfattar mycket stora volymer. För

att få leverera bensin och diesel till

kommunen, var man tvungen att

också erbjuda E85 på dygnet-runtöppen-mack,

tillgänglig för allmänheten.

På så vis fick man sin första

etanolmack, och var med att lägga

grunden för att riksdagen längre

fram skulle kunna lagstifta om att

större mackar ska saluföra något

förnybart bränsle.

Den senaste tiden har etanol varit

Mattias Goldmann, Gröna Bilister,

ser offentlig upphandling som

miljöbilsboomens startmotor.

Foto: Tove Zetterström

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


ifrågasatt i vissa medier. Men Gröna

Bilister betonar att en del av kritiken

är riktig, inte minst vad gäller de

dåliga arbetsförhållandena på sockerrörsodlingar

i Brasilien, varifrån

huvuddelen av råvaran till svensk

E85 kommer.

– Det är förstås ännu mycket värre

i en oljediktatur, men det är ingen

ursäkt, säger Mattias Goldmann.

Arbetsförhållandena måste snabbt

bli bättre i etanolproduktionen, och

offentlig upphandling bör kliva in och

skynda på utvecklingen. Vi utmanar

staten, landets kommuner och landsting

och offentligägda kollektivtrafikbolag

att begära fordonsbränslen med

arbetsvillkor som minst uppfyller

relevanta ILO- och FN-stadgar. Det

blir svårast för bensinen och dieseln,

men också en rejäl och viktig utmaning

för etanolproducenterna.

Göteborgs stad trafikkontoret

ställer sedan i fjol långtgående sociala

krav när man köper gatsten från

bland annat Kina. Åtskilliga andra

kommuner har anammat kraven och

Swedwatch har granskat på plats att

kraven faktiskt följs. Gröna Bilister

bedömer att kraven är i stort sett

direkt tillämpbara också på bränslen.

– I Göteborgs beslut om sociala

krav på leverantörerna av gatsten,

står det att kraven också gäller för

andra produktområden, och så har

även andra kommuner beslutat.

Det betyder egentligen att en rad

kommuner redan idag begär fordonsbränslen

framställda på ett rimligt

sätt, även om det ännu inte uttryckts i

ett upphandlingsunderlag.

När Gröna Bilister nyligen frågade

samtliga bensinbolag vilka sociala och

miljömässiga krav de ställer när de

köper in bränslen, var resultatet nedslående.

Ett enda bolag, Statoil, ställde

någon som helst form av krav, medan

samtliga övriga bolag endast hade streck

och nollor i sin genomgång.

– Det är egentligen inte konstigt,

säger Mattias Goldmann. ”Det

ingen begär, får man inte heller. Om

någon enskild fair trade-konsument

begär det, händer inte heller särskilt

mycket. Men när det blir volym

bakom kraven, får vi en snabb

omställning till det bättre. Varje

dag offentlig sektor dröjer med att

ställa dessa krav innebär ett onödigt

lidande som jag tror att kommunledningar

runt om i landet skulle ha

svårt att försvara”.

Gröna Bilister har granskat drygt

hundra kommuner ur miljöbilsperspektiv

och åtskilliga av kommunerna

är granskade både två och tre

gånger, allt med en metodik framtagen

med stöd av Naturvårdsverket.

Granskningarna visar svart på vitt

det Mattias ständigt återkommer till;

offentlig sektor kan göra mycket stor

skillnad. Det handlar bara om att

orka och våga.

Anna Lindberg

Kommunikationsansvarig

Miljöstyrningsrådet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

eKonoMi

Spjutspetskriterier och teknikupphandling

– nya hjälpmedel för Miljöstyrningsrådet för

effektiv miljöanpassad upphandling

i mer än ett decennium har teknikupphandlingar

genomförts i Sverige. i teknikupphandlingar

används marknadens aktörer för att stimulera

fram nya produkter med bättre miljöprestanda.

Metoden har visat sig vara mycket

framgångsrik när det gäller att tillfredställa

kundbehov särskilt inom

energiområdet, gett goda miljöeffekter

och samtidigt stimulerat

näringslivsutveckling. I vissa fall har

den nya teknik som framkommit

inneburit energieffektivitetsvinster

på mer än 50 % jämfört med den

bästa befintliga tekniken på marknaden,

vilket i sin tur har bidragit till

att lägga grunden för nya industrigrenar

och produktionstekniker.

Offentlig upphandling uppgår

idag till närmare 500 miljarder

kronor per år, eller motsvarande ca

25 % av BNP. Det innebär att de

offentliga organisationerna har stor

makt att förändra och styra utvecklingen

av miljöanpassade produkter

genom att använda teknikdrivande

kriterier i sina upphandlingar.

Traditionellt innebär teknikupphandling

att man köper en vara eller

tjänst som inte finns på marknaden

och som kräver utvecklingsarbete för

att uppfylla en köpares mål och krav.

Teknikupphandling har formen av

en anbudsprocess som ska stimulera

och skynda på utveckling och

marknadsintroduktion av ny teknik.

Resultatet av en teknikupphandling

leder ofta till en omfattande marknadsintroduktion

av de produkter

som utvecklas. En teknikupphandling

kan sålunda fungera som katalysator

när stora volymer upphandlas.

Det finns inte någon nationell

aktör i Sverige som har övergripande

ansvar för teknikupphandling.

Frågan om teknikupphandling för

att stimulera miljöteknik är aktuell

inom EU, den nämns bl.a. som en

av punkterna i EU-kommissionens

miljöteknikhandlingsplan (Environmental

Technology Action Plan,

ETAP). Miljöstyrningsrådet har

regeringens uppdrag att utarbeta

miljöteknikdrivande kriterier för

hållbar upphandling. Att metodmässigt

knyta de inledande stegen i en

teknikupphandling till Miljöstyrningsrådets

arbete med upphandlingskriterier

kan vara ett första

steg mot ett sammanhållet svenskt

program för miljödriven teknikupphandling.

Miljöstyrningsrådets

upphandlingskriterier

Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier

består av förslag till

miljökrav som kan användas vid

upphandling av varor, tjänster och

entreprenader. Kriterierna syftar till

att göra det enklare för upphandlare

att ställa miljökrav men också att

upplysa leverantörer/anbudsgivare

om vilka miljökrav som kan förekomma

i upphandling.

Miljöstyrningsrådet utvecklar nu

spjutspetskriterier, d.v.s. miljöteknikdrivande

kriterier som ska ligga

i framkant vad gäller miljöinnovationer

för att stimulera utveckling

av frontprodukter. Dessa ska fungera

som hjälp för upphandlande organisationer

som vill ta ytterligare steg

mot en hållbar utveckling. Med

effektivare miljökrav i upphandling

kan marknadens utbud av miljöanpassade

produkter öka (se Fig. 1).

Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier

utarbetas på olika

nivåer där så är möjligt:

Nivå 1: Baskrav – omfattar

produkter som uppfyller en basnivå

av miljöprestanda.

Nivå 2: Avancerade krav

–omfattar produkter i bästa miljöprestandakvartil

(25 %), ungefär på

samma nivå som dagens miljömärkningskriterier.

Nivå 3: Spjutspetskriterier

–omfattar produkter i frontlinjen av

befintlig miljöanpassning, dvs. som

bygger på BAT (bästa tillgängliga

teknik).

Ett exempel på ett spjutspetskriterium

är att i en fordonsupphandling

hänvisa till att fordonen ska

uppfylla miljöbilsdefinintionen som

Vägverket tagit fram eller till att

kyl/frysar ska hålla energiklass A++.

Detta är liktydigt med den bästa tillgängliga

teknik/prestanda som finns

kommersiellt på marknaden.

Vissa initiala delar av teknikupphandlingsprocessen

kan på kort

sikt ingå inom ramen för ordinarie

upphandlingsrutiner, där identifierade

frontprodukter kan omfatta såväl

existerande miljöteknik som sådan

miljöteknik som finns i konceptform,

men inte är kommersiellt tillgänglig.

En fördel med detta arbetssätt är

att upphandlare får större möjlighet

att i sin löpande upphandlingsverksamhet

vara pådrivande och stimulera

fram ny miljöteknik. Med tanke

på de stora volymer som upphandlas

skulle detta vara en katalysator för

innovativt miljöteknikarbete.

Verifiering av innovationsteknik

Environmental Technology Verification

(ETV) är ett verifieringssystem

för prestanda och funktion

hos nya produkter/tekniker. Ett

trovärdigt verifieringssystem bidrar

till att öka förtroendet hos investerare

och potentiella köpare för ny

lovande miljöteknik, vilket därmed

Figur 1. Beskrivning av hur marknadens utbud av produkter

med god miljöprestanda ökar om det ställs drivande miljökrav

vid upphandling.

kan underlätta introduktionen av

dessa inom såväl EU som i andra

länder. EU-kommissionen förbereder

ett lagförslag till ett ETVsystem

under 2008 med en eventuell

introduktion under 2011.

Ett ETV-system har anknytning

till miljöanpassad upphandling

då det innebär ett objektivt,

oberoende och standardiserat sätt

att verifiera nya miljötekniker. Ett

”ETV-bevis” från olika leverantörer

skulle kunna komma till användning

som underlag i utvärdering/bedömning

av inkomna anbud. Systemet

skulle också kunna tänkas komma

till användning som krav i en

teknikupphandling om anbudsgivare

måste använda ett ETV-underlag för

att verifiera prestanda i ny offererad

miljöteknik.

25


it

iDOC för kontroll av alla dokument på ditt företag

pappersförbrukningen bara ökar och ökar. Vet ditt företag hur mycket pengar det lägger ned på

utskrifter, kopiering, dokumenthantering och förbrukningsvaror? eller tillhör ni de 95 procent som

saknar kontroll över sina utskrifter? Konica Minolta hjälper dig både att överblicka kostnaderna, ta

kontroll över och sänka dem med 20-30 procent.

26

Miljö & kvalitet

Finansiering

Hårdvara

Sveriges mest kompletta IT-leverantör

www.dustin.se

– Våra klara strategier och tydliga

rutiner enligt iDOC-modellens* fyra

steg leder till ett positivt resultat för

ditt företag eller organisation i form

av sänkta kostnader, säger Göran

Åslund, marknadschef på Konica

Minolta.

Analys

– För att få en klar kostnadsbild

kartlägger vi antalet utskriftsenheter,

mängden utskrifter, fördelningen

av svartvitt/färg, vem som ringer

service, beställer förbrukningsvaror

och administrerar det hela. Detta

görs antingen via intervjuer eller

programvara. Men vi nöjer oss inte

med det. Med professionella verktyg

går vi steget längre. Vi definierar och

utvärderar informationen, förklarar

Göran Åslund.

Installation

Programvara

Konfiguration

Dustin har närmare 20 års samlad kunskap om statliga ramavtal. Vi erbjuder Sveriges

bredaste utbud av IT-produkter och är idag den mest kompletta IT-leverantören till

offentliga och kommunala förvaltningar.

Koncept

På basis av utvärderingen skräddarsyr

Konica Minolta en utskriftsmiljö för

ditt företag/organisation, beroende

på behov och ekonomi. En miljö

där utskrifter och kopiering övervakas

av speciell programvara för alla

nätverksanvändare, där utskrifter kan

avbrytas, omdirigeras eller begränsas

och debitering sker efter kostnadsställe,

projekt eller kundkod.

Optimering

– Optimering innebär inte alltid att

vi byter ut alla små utskriftsenheter

mot en stor maskin. Det kan även

vara tvärtom! Vi förklarar när och

varför en förbättring behöver göras.

Med marknadens bredaste sortiment

av lösningar och lång erfaren het på

området är det lätt för oss att hitta

den optimala lösningen för just ditt

Från: Vad kostar det?

Till: Vad får vi för pengarna?

Vi hjälper er med en målstyrning

som ger fokus, helhetssyn och

styrkraft.

www.ekan.com

Experter på styrning i offentlig sektor

företag eller organisation, påpekar

Göran Åslund.

Resultat

– Vårt resultat ger ditt företag resultatförbättringar

i form av minskade

kostnader för utskrifter och dokumenthantering,

ökad effektivitet eller

helt enkelt en klart bättre arbetssituation,

säger han.

Undersökningar visar att cirka

10 procent av ett företags IT-budget

går åt till utskrifter och dokumenthantering.

Det motsvarar 3 procent

av företagets intäkter. Med våra

lösningar kan de pengarna användas

på bättre sätt. Är du intresserad att

höra mer om Konica Minoltas iDoc

koncept? Kontakta Göran Åslund på

08-627 75 00.

*iDoc står för Intelligent Document

Consulting, men det har du förstås

redan listat ut.

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


Med SSF-intygad datorsäkerhet

Datorstölderna förorsakar företag och offentlig förvaltning stora problem.

ekonomi, sekretess och återskapande av information skapar onödiga

bekymmer. Därför har Uni Safe utvecklat stöldskydd med hög säkerhet och

kvalitet som dessutom har en tilltalande design.

Det Varbergsbaserade företaget Uni

Safe AB har sedan 1997 samarbetat

med försäkringsbolag, polis och

användare för att utveckla stöldskydd

till servrar, såväl stationära

som bärbara datorer, tunna klienter,

projektorer, platta datorskärmar och

andra kontorsmaskiner. Många av

produkterna har testats och godkänts

av SSF Svenska Stöldskyddsföreningen.

– Våra produkter säljs via de

flesta datoråterförsäljare i Sverige.

Vi samarbetar i dag även med bland

annat HP, Samsung, Fujitsu Siemens,

IBM, Philips samt andra större tillverkare,

för att utveckla stöldskydd

till deras produkter. I flera fall kan vi

som underleverantör till dessa företag

erbjuda våra säkerhetslösningar till

deras kunder inom den offentliga

sektorn via Vervas och Kommentus

it-ramavtal. Naturligtvis anpassas

våra stöldskydd även för övriga

varumärken på marknaden, berättar

Marie-Louise Janson, VD och ägare

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

till Uni Safe AB.

Företaget startades 1984 och har

i dag fyra medarbetare. Produkterna

tillverkas av Habe Produktion

AB i Varberg och Wabeno AB i

Falkenberg. Därefter förpackas och

lagras produkterna i Varberg innan

de sänds till återförsäljare eller slutkund.

– Vi föredrar att inte lägga ut

produktion i lågkostnadsländer utan

vill ha full kontroll i alla led, garanterat

hög produktkvalitet och en

hög servicegrad, säger Marie-Louise

Janson.

Det mobila klassrummet

– Det mobila och stöldskyddade

konferensrummet/klassrummet är

ett helt nytt koncept med trådlösa

resurser för en hel skolklass. Den

gamla tidens datasal är ett stort

slöseri med lokalresurser i skolorna

och vår lösning är både säkrare och

flexiblare, förklarar Marie-Louise

Jansson.

Systemet består av en datorvagn

med klar elinstallation och plats för

upp till ett 30-tal bärbara datorer

med dockningsstationer som står

stabilt på utdragbara vagnar. Lärardatorn

är bekvämt placerad i lagom

arbetshöjd, laserskrivaren är placerad

i mittpartiet och den digitala projektorn

är tillgänglig i en utdragbar

vagn på vagnens sida. Det är enkelt

för eleverna att lösgöra datorerna

från dockningsstationerna vilket gör

att de snabbt kan börja lektionen.

På baksidan av vagnen öppnas luckorna

enkelt så att teknikerna får

god tillgång till datorerna för serviceåtgärder.

Då vagnen inte används

förvaras den i låst utrymme där den

låses fast i väggen.

Brett sortiment av

datorsäkerhetsprodukter

– Våra högsäkerhetsboxar till servrar/

datorer har bjudit stort motstånd för

tjuvarna och har lovordats av alla dem

som fått behålla sin datorutrustning.

it

Sedan 2002 har vi även sålt cirka

10 000-15 000 stöldskydd för platta

skärmar per år. Våra övriga säkerhetsprodukter

inkluderar stöldskyddslösningar

för projektorer med kätting

och klass 2 lås eller säkerhetsboxar

med takförankring. Stöldskyddet

för bärbara datorer fungerar perfekt

när man arbetar med datorn eller då

locket är stängt. Gångjärnslåsningen

täcker inte portar eller kontakter

på datorn och fungerar även i de

flesta dockningsstationer. För att

göra förflyttning av datorn så enkel

som möjligt, har vi utrustat Lap

Top Hinge Safe med två lås, vilket

innebär att låset som håller vinklarna

vid datorn alltid förblir låst

och det lås som sitter i kättingens

eller vajerns slutända användes

till att förankra skyddet i till exempel

medföljande U-bult. Uni Safe har

dessutom ett eget unikt låssystem,

berättar Marie-Louise Jansson.

Arne Öster

27


it

Kommer den statliga

e-fakturan

att klara deadline?

Med mindre än tre månader kvar tills samtliga

myndigheter måste börja använda e-fakturor är

läget pressat. Stora tekniska brister, dåligt stöd

från leverantörerna och för sena avrop gör att

flera myndigheter kommer att missa målet.

Införandet av e-fakturor i statsförvaltningen

är ett enormt projekt

som ska ge staten besparingar på fyra

miljarder kronor de närmaste fem

åren. Förra året beslutade den ansvarige

ministern Mats Odell att snabba

på införandet och satte en deadline

till den 1 juli 2008.

Då ska samtliga myndigheter

hantera alla fakturor elektroniskt.

Men med mindre än tre månader

kvar är läget problematiskt.

För att uppnå önskade effektiviseringsvinster

är viktigt att införandet

sker samordnat och utifrån myndigheternas

behov. Följande beslut är

tagna:

• Ramavtal finns upphandlade för

att få en god teknisk infrastruktur.

• Obligatorium att införa elektronisk

hantering av fakturor i staten

senast den 1 juli 2008.

• Svefaktura är statens standard för

e-faktura.

• ESV har fått uppdraget att leda

och samordna arbetet.

28

E-fakturan får svidande kritik

Mycket av problemen med den

statliga e-fakturan kan härledas till

den tekniska lösning som valts,

menar kritiker. Fakturastandarden

Svefaktura bygger på en amerikansk

standard som utanför Sverige

bara används av danska staten. Den

valdes trots att det redan finns en i

näringslivet vitt utbredd standard

från FN-organet UN/Cefact.

Tekniska problem

Att sedan också välja modellen med

en så kallad fakturaväxel som ett slags

universaltjänst – för att omvandla

företagens e-fakturor till statens standard

– och att bara upphandla två

leverantörer var dåligt genomtänkt

och ett säker väg till problem, hävdar

kritikerna.

Peter Norén på ESV försvarar

teknikvalet.

– Fakturaväxeln var ett klokt val

som hjälper myndigheter som saknar

den tekniska kompetensen. Det

finns många små myndigheter som

har mindre resurser.

– Det har funnits tekniska

problem med att ansluta fakturaväxeln

till befintliga system för

elektronisk fakturahantering hos

myndigheterna. De problemen är nu

lösta, säger Peter Norén.

– Svefakturastandarden var också

ett bra val. Vi har testat den och

den fungerar. 90 procent av de 100

största leverantörerna till staten har

också sagt att de ska ta fram stöd för

Svefaktura under året, förklarar han.

ESV tvingades nyligen gå ut med

en skarp uppmaning till myndigheterna

att se över sina prioriteringar

och underförstått trycka gasen i

botten. Många myndigheter har

enligt Peter Norén också hörsammat

kraven.

– Läget ser helt annorlunda ut nu

än vid årsskiftet, min uppfattning är

att de flesta myndigheterna kommer

att vara färdiga till den 1 juli. Det

finns flera skäl till att vissa myndigheter

startat sitt införande sent.

En bidragande orsak är de initiala

tekniska problemen, men också att

många myndigheter under 2007

gjort en stor uppgradering av sina

ekonomisystem, vilket varit nödvändigt

före e-fakturainförandet.

Långt kvar till en gemensam journal trots ny lag

Gemensamma elektroniska patientjournaler med

direktåtkomst för olika vårdgivare över organisationsgränserna.

Detta betraktas som avgörande

för den nationella it-strategin för vård och omsorg.

tanken är att felbehandling ska bli lättare att

undvika när journalen följer med patienten.

Men hittills har de lagliga förutsättningarna

saknats. Bland annat har

skyddet av patienternas integritet

varit vagt i dagens lagstiftning.

Den nya patientdatalagen som

träder i kraft den 1 juli 2008 ska

ändra på detta.

Som det ser ut i dag är dock få

landsting och regioner förberedda

för de möjligheter som öppnas i

och med den nya lagen. Det visar

en sammanställning gjord 2007 av

Slit-gruppen, ett nätverk bestående

av landstingens it-strateger.

En orsak till att sammanhållen

journalföring dröjer är den stora

spridningen av journalsystem i

vården. I många landsting måste

systemen länkas samman och tvingas

att kommunicera. Andra landsting

fasar ut sina gamla journalsystem

och ersätter dem med ett enda nytt

och enhetligt. Sammantaget är detta

förändringar som tar tid, i många fall

flera år.

Något bättre förberedda är lands-

tingen och regionerna på de säkerhetskrav

som ställsnär de väl går

igång med gemensam it-baserad

journalföring. Men till den 1 juli

kommer de inte att hinna. Först

i slutet av 2008 räknar Sveriges

Kommuner och Landsting, SKL med

att alla landsting ska ha den nödvändiga

säkerhetslösning som ser till att

bara behörig personal kan logga in

i patientjournalen och som berättar

ven det var och när detta skedde.

Landstingen har hittills kommit

olika långt i det arbetet, en del är

redan klara medan det dröjer för

andra. Men målet är att alla ska ha

dessa tjänster innan slutet av året.

De tjänster som krävs är:

En datoriserad katalog över

personal och vårdenheter, den så

kallade HSA-katalogen, Hälso- och

sjukvårdens adressregister.

Ett slags kortbaserat inloggningssystem

för personal. Dessa så kallade

Arne Öster

tjänstecertifikat talar om vilka system

som varje enskild anställd har rätt att

komma in i.

Att patientdatalagen också öppnar

för patientinloggning i den egna

journalen riskerar dock att få en rätt

marginell effekt nationellt. Hittills är

det bara landstingen i Uppsala län

och Östergötland som har sådana

system på gång även om det är i liten

skala.

Det är inte enkelt att införa detta

i stor skala. Nya tekniska lösningar

behövs som delvis inte finns i dag.

De måste bli så bra att landstingen

får ett ekonomiskt incitament att

låta patienterna logga in, att de

exempelvis sparar pengar på att

patienterna själva sköter tidbokning

och skriver i hälsodeklarationen via

Internet.

Arne Öster

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


SupraPlus

Gör ett smart val, skydda dina öron.

• Oslagbar komfort och prestanda.

• Välj ljud i ett eller två öron samt bullerdämpande

mikrofon eller talrör.

• Finns som trådlöst variant.

• Använd till mobiltelefon, stationär telefon eller både

och. Det enda som behöver bytas är en nedre sladd.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Plantronics headset finner du hos återförsäljare i hela landet

IsiCom AB - Svensk leverantör av Plantronics headset - www.isicom.se

29


JUriDiK

Den viktigaste nyheten i den nya lagen om offentlig upphandling

Reglerna om ramavtal

I denna artikel tänkte jag presentera

den nyhet i lagen (2007:1091)

om offentlig upphandling (”Nya

LOU”) som jag anser vara den viktigaste.

Jag tänker på de nya reglerna

om ramavtal för den klassiska

sektorn. Jag kommer att presentera

reglerna på ett så objektivt sätt

som möjligt. Samtidigt lämnar jag

mina, högst personliga, synpunkter

på innebörden av dessa nyheter i sitt

sammanhang.

De nya reglerna om ramavtal

Reglerna om ramavtal finns i 5 kap.

Nya LOU. Reglerna är helt nya och

saknar motsvarighet i den gamla

upphandlingsrättsliga lagstiftningen

för den klassiska sektorn. Trots detta

har vi i Sverige en lång tradition av

ramavtal, såväl ramavtal med en leverantör

som s.k. parallella ramavtal

(dvs. med flera leverantörer). Bestäm-

30

melserna om ramavtal är den enda

delen av direktivets frivilliga delar

som genomförs i svensk rätt från

och med den 1 januari 2008. Övriga

frivilliga delar bereds fortfarande på

departementet.

Det finns tre typer av ramavtal och

generellt gäller för samtliga typer av

ramavtal följande.

• Ett ramavtal får inte löpa under

längre tid än fyra år om det inte

finns särskilda skäl (5 kap. 3 § Nya

LOU) 1

• Ett ramavtal kan avse varor, vilket

är av intresse här, men också

byggentreprenader och tjänster (5

1) Exempel på särskilda skäl för längre löptid än fyra

år är: stora investeringar som skall betala sig under

avtalstiden, produktutveckling krävs eller att det ställs

särskilda krav på kontinuitet i tjänsternas tillhandahållande

(t.ex. vid äldrevård).

kap. 1 § Nya LOU).

• Ett ramavtal kan upphandlas med

hjälp av alla olika upphandlingsformer,

såväl över tröskelvärdet

som under.

• En tilldelning av ett ramavtal kan

bli föremål för ansökan om överprövning

och skadestånd enligt

reglerna i 16 kap. Nya LOU.

• Vid tilldelning av själva ramavtalet

skall Nya LOU:s regler i

övrigt gälla, vilket givetvis också

inkluderar tillämpningen av den

viktigaste bestämmelsen i lagen,

nämligen den om principer för

offentlig upphandling i 1 kap. 9 §

Nya LOU.

De tre typer av ramavtal som finns är:

1. Ramavtal med en leverantör

2. Ramavtal med flera leverantörer

med alla villkor fastställda (leverantörerna

rangordnade på första,

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat

och delägare i Advokatfirman

Delphi, Stockholm. Anna är ansvarig

för Delphis grupp för Offentlig

upphandling och Offentliga projekt.

Inom gruppen bistår hon tillsammans

med sina medarbetare såväl upphandlande

myndigheter/enheter som leverantörer

till den offentliga sektorn i

alla upphandlingsrelaterade frågor.

Gruppens verksamhet kring Offentliga

projekt har utvecklats mycket under

det senaste året och uppdragen från

upphandlande myndigheter som vill

investera i större projekt, exempelvis

arenor och olika typer av friskvårdsanläggningar,

ökar stadigt. Fokus för

gruppens arbete liksom Delphis juridiska

råd i allmänhet är att alltid

finna den för klienten bästa lösningen.

andra, tredje plats m.m.)

3. Ramavtal med flera leverantörer

utan alla villkor fastställda

(förnyad konkurrensutsättning

skall ge genom att leverantörerna

får lämna in nya anbud)

Om ramavtal tecknas med fler än

en leverantör måste dessa minst vara

tre till antalet, förutsatt att det finns

ett tillräckligt antal leverantörer som

uppfyller urvalskriterierna och ett

tillräckligt antal godtagbara anbud

som uppfyller de tilldelningskriterier

som angetts i förfrågningsunderlaget

till ramavtalet (5 kap. 5 § Nya

LOU).

Ramavtal med en leverantör

En upphandlande myndighet som

har ramavtal med en leverantör får

vid tilldelning av kontrakt skriftligen

samråda med leverantören och vid

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


ehov uppmana denne att komplettera

sitt anbud. Med komplettering

avses här preciseringar såsom pris

enligt prisjusteringsklausul eller

närmare uppgift om vad en tjänst

skall avse och hur och när den skall

utföras. Leverantören får inte genom

kompletteringen ersätta en tidigare

uppgift med en ny utan bara konkretisera

en redan ingiven uppgift.

Ramavtal med flera

leverantörer där alla villkor

är fastställda

Upphandlande myndigheter som har

avtal med flera, (minst tre, se ovan),

och där alla villkor är fastställda skall

vid tilldelning av kontrakt tillämpa

villkoren i avtalet. Kontrakt skall tilldelas

den leverantör som har lämnat

det bästa anbudet på grundval av

de villkor som angetts i ramavtalet.

Ramavtalet måste innehålla villkor i

form av en rangordning eller annan

fördelningsnyckel som säkrar att

tilldelningen sker på ett objektivt

sätt. Detta betyder i korthet att den

upphandlande myndigheten skall

tillämpa en fast rangordning på så

vis att tilldelning av kontrakt skall

ske till den leverantör som har placerats

på första plats och bara om inte

denne kan skall turen gå vidare till

den som placerats på andra plats osv.

Upphandlingen kan givetvis delas

upp geografiskt eller per produkt,

men för varje avrop skall rangordningen

följas. När en vara eller

tjänst skall väljas kan avsteg göras

från rangordningen om hänsyn skall

tas till en patients eller vård- eller

omsorgstagares behov. För att

skall kunna ske måste detta framgå

av förfrågningsunderlaget och dessutom

följa av ramavtalet.

Ramavtal med flera

leverantörer där förnyad konkurrensutsättning

skall ske

När en upphandlande myndighet

har ramavtal med flera och där tilldelning

av kontrakt skall ske genom

en förnyad konkurrensutsättning

skall leverantörerna inbjudas att

på nytt lämna anbud. Detta kallas

”mini competition” på engelska eller

”mini udbud” på danska och är som

ett nytt anbudsförfarande bland de

leverantörer som antagits för ramavtalet.

Dessa nya anbud skall lämnas

in senast en viss tidpunkt och utvärdering

och tilldelningsbeslut skall ske

precis som i en vanlig upphandling.

Det finns inget som hindrar att den

upphandlande myndigheten har

olika utvärderingskriterier vid de

olika tilldelningarna. Den upphandlande

myndigheten kan mycket väl

tilldela själva ramavtalet till den som

har lämnat det ekonomiskt mest

fördelaktiga anbudet utifrån (kvalitet

(noggrant specificerat förstås) 75 %

och pris 25 %) och sedan välja att

tilldela kontrakt efter den förnyade

konkurrensutsättningen till den som

har lämnat anbudet med lägst pris.

För att så skall kunna ske krävs dock

att detta framgår av förfrågningsunderlaget

till själva ramavtalet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Ramavtal och överprövning

När en upphandlande myndighet

tilldelar ramavtal (oavsett det är

med en eller med flera leverantörer)

skall upplysningar om tilldelningsbeslut

skickas som vanligt och den

s.k. tiodagarsfristen löper också som

vanligt. En missnöjd leverantör kan

ansöka om överprövning vid länsrätten.

När ramavtalet är tilldelat och

den upphandlande myndigheten

skall tilldela kontrakt skiljer sig

reglerna åt.

Ramavtal med en leverantör

kräver inga upplysningar om tilldelningsbeslut

(det finns ju bara en

leverantör att skicka upplysningen

till och det är den som har tilldelats

kontraktet). När tilldelning av

kontrakt sker kan inte heller någon

överprövning ske.

Ramavtal med flera leverantörer

där alla villkor är fastställda kräver

inte heller någon upplysning om

tilldelningsbeslut (den upphandlande

myndigheten följer bara rangordningen

och tilldelar kontrakt till

den som har placerats på en första

plats). Inte heller om avsteg görs

med hänvisning till patients behov

(med stöd i ramavtalet, se ovan)

behöver upplysning om tilldelningsbeslut

lämnas. Jag frågar mig

dock i hur stor utsträckning denna

undantagsmöjlighet kan användas?

Det finns en risk att en placering

på första plats inte alls leder till så

många tilldelningar av kontrakt

som kan förväntas. Inte heller här

uppkommer någon överprövningssituation

(så länge den upphandlande

myndigheten håller sig till villkoren i

ramavtalet).

Däremot är situationen en annan

då tilldelning av kontrakt sker efter

en förnyad konkurrensutsättning.

Leverantörerna har lämnat nya

anbud och har ett intresse av att

få veta hur anbudstävlan har gått.

Den upphandlande myndigheten

måste skicka upplysningar om tilldelningsbeslut

och avvakta den s.k.

tiodagarsfristen innan kontraktet

kan tecknas. Under tiodagarsfristen

kan någon av de andra leverantörerna

vilka lämnade anbud i anbudstävlan

ansöka om överprövning i

länsrätten.

Det finns alltså en risk för att

en tilldelning av kontrakt efter en

förnyad konkurrensutsättning kan

dra ut väsentligt på tiden varför den

upphandlande myndigheten bör

välja ut kontrakt som lämpar sig för

förnyad konkurrensutsättning med

stor omsorg. De kontrakt som enligt

min mening lämpar sig för förnyad

konkurrensutsättning är sådana som

1) omfattar stora värden (så att den

administrativa kostnaden inte överstiger

värdet på själva avropet) och 2)

inte måste göras under tidspress.

Anna Ulfsdotter Forssell

Advokat och delägare

Advokatfirman Delphi, Stockholm

Sommarmöten på Yasuragi

Visste du att Yasuragi är minst lika härligt på

sommaren som på vintern? Yasuragi Hasseludden

erbjuder dig och dina kollegor en fridfull och

stimulerande miljö mitt i den vackra skärgården.

Båten från Strömkajen tar er hit på 25 minuter.

Arbeta på våra stora altaner med utsikt över

fjärden, eller i Rundillen, vår mötesplats mitt i

den vackra naturen. Här samsas japansk frid och

effektivitet – såväl inomhus som ute finner ni

platser som inbjuder till samtal och reflektion.

Vi hjälper er att skapa det optimala mötet

i en inspirerande miljö där ni vinner energi till

att fatta viktiga beslut. Oavsett om ni är tre eller

300 är ni självklart välkomna att övernatta.

För information och bokning

telefon 08-747 63 00 eller

gå in på www.yasuragi.se

31


forDon

Plastbilar som går på batterier

är ingen dålig Norge-historia

think Global lanserar bilen som ska få oss på bättre tankar.

Under april rullar de första elbilarna ut från fabriken i eidskog utanför

oslo. Då är serietillverkningen igång och tanken är att så småningom tillverka

10 000 plastbilar om året.

Men redan nu är intresset megastort för den lilla bilen, och två tusen

exemplar är beställda i förväg.

– Efterfrågan beror mycket på den

klimatdebatt som har varit, gissar

Ingvil Ladehaug, presschef hos

producenten Think Global i Norge.

Företaget som tidigare ägdes av

Ford har funnits ända sedan 1992,

men har kantats av stora ekonomiska

problem. Intresset för elbilar har

nämligen varit ljumt hos allmänheten,

och när Ford övergav Think

Global i början av 2000-talet höll det

32

att riktigt gå i stöpet. Och det var

först 2006 som miljöengagemanget

nådde investerarna på allvar.

– Men det här är också en helt

annorlunda bil än den vi tillverkade

förut, försäkrar Ingvil Ladehaug.

Både designen och tekniken har

utvecklats sedan det först begav sig.

Men framförallt har batterierna en

helt annan uthållighet numera. Den

nytillverkade elbilen Think City

har en räckvidd av 180 kilometer,

vilket är dubbelt så mycket som man

lyckats få till det tidigare.

– Vi tar också fullt ansvar för

batterierna som har en livslängd på

mellan sju och tio år, förklarar presschefen.

Ett batteri kostar omkring 80000

norska kronor, men Think Global

har valt att inte lägga den kostnaden

på bilen. Istället hyr kunden batteriet,

och får det utbytt av företaget

när det har tjänat ut.

Think City, den nya tvåsitsiga

elbilen från Norge. 2000 bilar

är redan beställda i förväg.

18 mil kommer man på en

laddning.

– Själva bilen kostar ungefär

200 000 norska kronor i handeln,

säger Ingvil Ladehaug.

Idag är också elbilen global i flera

bemärkelser. De återvinningsbara

plastdelarna tillverkas i Turkiet och

monteras på en stålställning från

Thailand – i Norge.

Och när Think Global söker folk

till företaget, gör de det mer än gärna

i sitt grannland. Redan nu är en tredjedel

av de 50 anställda ingenjörerna

från Sverige.

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


– Vi söker hela tiden efter fler

folk. Just nu är vi i behov av ett 20-tal

personer, både inköpare, designers

och ingenjörer.

I framtidsplanerna finns också

en utökad tillverkning i fler länder.

Först på tur står Nordamerika under

nästa år – året därpå Asien. Tids

nog hoppas Think Global även

kunna lansera Think Ox, som är

en femsitsig modell med ännu lite

längre räckvidd. Allt hänger på om

marknaden är tillräckligt mogen,

och om det finns investerare som

vågar satsa – en gång till.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Think OX är en femsitsig modell som är tänkt att lanseras längre fram.

– Elbilen som kommer nu är

tvåsitsig med möjligheten att bygga

ut med barnsäte därbak. Om man

offrar bagageutrymmet får det

plats två vuxna och två barn i den,

förklarar Ingvil Ladehaug.

Kunderna då? Vilka tänker företaget

ska susa omkring i den lilla

globala bilen?

– Stadsbor i första hand. Men

bilen är också perfekt som en

andrabil i familjen, är presschefens

snabba svar.

Lotta Engelbrektson

forDon

FÖRSVARSHÖGSKOLAN

Institutionen för Ledarskap och Management

INFORMATION OM UGL 2008

Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare”

UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en

grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens

dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL

är upphovsrättsligt skyddad och varumärkes-registrerad.

Försvarshögskolan ansvarar för UGL utveckling och kvalitetssäkring

och utbildar och certifierar handledare för UGL.

Under år 2008 kommer befintliga handledare att vidareutbildas

och omcertifieras till UGL 2008.

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och

behöriga handledare. Den skall genomföras under fem

sammanhängande dagar och med de riktlinjer, fastställda

mål och bestämmelser som finns för kursen. FHS uppmanar

därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda

handledares behörighet i Försvarshögskolans handledarregister

eller kontakta Försvarshögskolan för vidare

information, vilket görs hos Försvarshögskolan i Karlstad,

tfn 054-10 40 32.

För mer information om UGL 2008, Fördjupad UGL,

handledarutbildning UGL och handledarinformation

gå in på www.fhs.se

33


UtBilDninG

Skärpta krav för gymnasiestudier

Gymnasieutredningen har nyligen föreslagit att

gymnasiets individuella program, iV, skall läggas

ned. regeringen och skolminister Jan Björklund

stöder förslaget och vill istället lägga resurserna

på större insatser tidigt i grundskolan.

– Gymnasiets individuella

program har varit det svenska skolväsendets

mest misslyckade insats.

Man lägger ner miljarder kronor

varje år i Sverige på att försöka lära

16-17-åringar att läsa och skriva när

vi borde göra de insatserna redan i

grundskolan, säger skolminister Jan

Björklund till Ekot.

Tionde grundskoleår

Kraven för att komma in på gymnasiet

vill gymnasieutredningen

skärpa. Elever som går i nian idag

och inte klarar av kunskapskraven

för att komma in på gymnasiet

föreslås istället att gå ytterligare ett

år i grundskolan. Det individuella

programmet, IV, på gymnasiet, dit

34

dessa elever idag med ofullständiga

betyg hittills hänvisats, vill gymnasieutredningen

lägga ned.

– Vill man gå vidare på gymnasiets

utbildningar måste man kompletteringsläsa.

Det blir ett frivilligt

tillägg till grundskolan om man vill

gå vidare till gymnasiet efteråt, säger

Jan Björklund.

IV, Individuella programmet, där

främst elever går som inte har fått

godkända betyg i svenska, engelska

och matematik, är idag det största

programmet i årskurs ett på gymnasiet.

Men det är bara 20 procent av

eleverna som fullföljer sin gymnasieutbildning.

Enligt Björklund kostar

det för mycket att ha ett särskilt

program för elever som inte är

godkända i basämnena matematik,

svenska och engelska.

Krav på fler godkända betyg

Idag räcker det med att ha godkänt

i kärnämnena svenska, engelska och

matematik för att få komma in på

gymnasiet. Utredaren Anita Ferm

vill att eleverna, utöver kärnämnena,

också skall ha godkända betyg

i nio andra ämnen. För dem som

vill gå på ett yrkesprogram tycker

hon att behörighetskravet skall vara

godkända betyg i åtta ämnen.

Var fjärde elev invandrare

Enligt gymnasieutredningen är

var fjärde elev på det individuella

programmet invandrare, som

går introduktionsprogrammet för

invandrare. Utredningen förslår att

detta skall finnas kvar för att eleverna

för att senare kunna gå över till

andra gymnasieprogram när kunskaperna

är tillräckliga. Skolministern

anser att invandrareleverna inte skall

behöva gå tillsammans med elever

som är skoltrötta.

– Elever som kommer från andra

delar av världen i tonåren, sätter vi

ihop med de mest skoltrötta eleverna

i Sverige, även om de är motiverade

att läsa. Det är en konstig behandling

av dem. Vi inrättar ett särskilt

språkintroduktionsprogram för

invandrade elever, så att de så snabbt

som möjligt ska lära sig så mycket

svenska att de kan gå över i ordinarie

gymnasieutbildning, säger Jan

Björklund.

Lärarfacken positiva

Gymnasieutredningen vill att de nya

reglerna skall införas redan hösten

2011. Lärarfacken är positiva till

förslaget bara det satsas tillräckligt

med pengar på förstärkning av

undervisningen i grundskolan. Det

kravet har också socialdemokraterna,

som kritiserar regeringens planer.

Frågan är vad som händer när

Individuella programmet tas bort

tas bort. Hur många är det som kan

tänka sig att stanna ett extra frivilligt

år i grundskolan?

Enligt gymnasieutredningens

förslag skall obehöriga elever som

behöver mer stöd, erbjudas mer individuella

alternativ.

Tina Lundberg

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


30 000 människor i Sverige

lever på att hjälpa hemlösa

Hur kan det komma sig att Sveriges hur viktig den anses vara för vår exis-

medborgare så förbehållslöst köper tens. Har människor som förvägras

det som landets frivilligorganisa- ett hem inte samma grundbehov?

tioner och socialtjänsten påstår att Sveriges medborgare borde känna

människor behöver? Frågan känns en djup oro kring det faktum en

angelägen av den anledningen att hemlös missbrukas så systematiskt av

dessa organisationer uteslutande de som säger sig vilja hjälpa. Så som

uppehåller sig vid de olika diagnoser det ser ut i dag utgör den hemlöse en

och symtom individen uppvisar. Att stor inkomstkälla för ett stort antal

människor saknar ett tryggt hem organisationsmänniskor. Något som

att gå till förvandlas i de hjälpandes bara kan fortgå så länge definitionen

ögon till en åkomma. En åkomma hemlös kvarstår.

som bara förvärras för varje dag den Det finns idag ca 900 organisa-

drabbade tvingas gå med på de hjältioner i Sverige med inriktning på

pandes villkor.

hemlöshet, dessa sammanslutningar

Tror verkligen Sveriges skatte- avlönar ca 30 000 människor, lägg

betalande medborgare att hemlösa därtill alla volontärer de syssel-

individer har särskilda grundlägsätter som hjälp åt våra ca 18 000

gande behov? Skiljer sig deras behov hemlösa. Så i praktiken blir hjälpen

sig från en människa med ett hem avsedd för våra hemlösa istället en

att gå till? Vid de föreläsningar jag hjälp att sysselsätta redan etablerade

håller brukar jag ställa en fråga till

åhörarna: ”Om ni blir tvungna att

människor.

välja bort jobbet eller bostaden,

Rolf Nilsson

vilket skulle ni välja” På denna fråga

Ordförande

har ingen ännu valt bort bostaden

vilket jag tar som en bekräftelse på

Föreningen Stockholms hemlösa

OffentlUpp_OA_185x132 08-04-09 15.56 Sida 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

– med både EG-direktiv och svenska regler!

inSänDAre

Boken för dig som arbetar

med offentlig upphandling

I denna regelsamling finns alla väsentliga regler om offentlig upphandling

lättillgängligt samlade.

I boken hittar du bl.a.

• Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

• Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och

posttjänster (LUFS)

• Prop. 2006/07:128 Ny lagstiftning om offentlig upphandling m.m.

• Direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling (klassiska direktivet)

• Direktiv 2004/17/EG om upphandling inom

försörjningssektorn (försörjningsdirektivet)

Pris

450 kr (exkl. moms och porto)

Utkommer

i maj!

Beställning

Telefon: 08-506 112 60 • E-post: order@farsrsforlag.se • www.farsrsforlag.se

35


VårD

ISO-certifiering

för Carema Äldreomsorg

rönnbackens äldreboende- och Carema omsorgs

övergripande lednings- och stödfunktioner har

nu iSo-certifierats.

– Det är en viktig milstolpe i Caremas

utveckling att vi nu har ISO-certifierat

en av våra verksamheter inom

äldreomsorgen. Vi har dessutom

fått ISO-certifikat för samtliga övergripande

stöd- och ledningsfunktioner

inom Carema Omsorg, säger

Bengt Marcusson, affärsområdeschef

Carema Omsorg.

– Vi är övertygade om att detta

är en mycket viktig kvalitetsmarkör

för våra uppdragsgivare i kommunerna.

Vi har nu arbetat igenom alla

de funktioner som har betydelse för

vårt sätt att bedriva omsorg oavsett

om det handlar om äldreomsorg,

omsorger om personer med funktionsnedsättningar

eller inom vår

sektor för psykiatri/missbruk, säger

Bengt Marcusson.

ISO-certifieringen avser all styrning

och stöd till samtliga driftverksamheter,

t ex interna revisioner,

avtal med leverantörer HR, ekonomi

& finans, infrastruktur, utveckling

och avveckling.

SFK Certifiering AB, som har

upprättat och godkänt certifieringen,

omnämner särskilt Carema

Omsorgs modell för kvalitetsledning

– Qualimax – samt att detta har

implementerats genom ett omfattande

utbildnings- och introduktionsprogram

inom hela företaget

med all personal. Vidare noterar

certifieringsföretaget att Carema

Äldreomsorg arbetar efter ett koncept

som kallas Den Goda Dagen och att

36

detta styr hur driftverksamheten ska

hanteras.

Från certifierings-

företagets protokoll

Om Rönnbacken sägs bland annat:

”Den interna avvikelsehanteringen

fungerar fortlöpande väl. Aktuella

ärenden tas upp på varje kvalitetsråd

samt vid behov även på personalmöte.

Verksamheten har efterfrågat

möjlighet för fler att kunna skriva

avvikelser direkt i systemet, vilket

möjliggörs. Vidare sägs att ”placeringsavtal,

dagliga rutiner, medicinhantering

är funnet i mycket god

ordning”. Sammanfattningsvis sägs

att ”Det råder en god ordning och

reda och engagemanget är mycket

gott”.

Om Carema Omsorgs Lednings-

och stödfunktion sägs ”att företaget

har ett väl utvecklat system för

uppföljning av nyckeltal för mätning

av kundnöjdhet, klagomål, förbättringslogg,

sjukfrånvaro och medarbetarenkäter”.

” Företaget har på

ett bra sätt genomfört ledningens

genomgång innehållande faktaunderlag,

analys och vilka åtgärder man

beslutat att vidta av bl a full-kollmöten,

interna revisioner, kundsynpunkter

och förbättringsverksamheten”.”

Företaget har bra system för

egenkontroller av samtliga driftenheter,

har ett väl uppbyggt system

för bedömning och uppföljning av

leverantörer”.

Bengt Marcusson,

affärsområdeschef

Carema Omsorg

KOMPETENS. JÄMSTÄLLDHET. MÅNGFALD.

Vi går bara efter kompetens.

Det förutsätter vi att du också gör.

Några av våra kunder är Försäkringskassan, Huddinge

Kommun, Försvarsmakten och Finansinspektionen.

Läs mer om oss på www.poolia.se

Rekrytering och uthyrning av kvalificerade tjänstemän.

Poolia är ett auktoriserat bemanningsföretag.

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


Vård och omsorg

– en framtidsbransch

hur kan vi få mer vård

för pengarna? Kan

organisatoriska innovationer

skapa en ny

våg av utveckling i

vård och omsorg?

Vård- och omsorgsbranschen står

inför en rad utmaningar i form av

internationell konkurrens, demografiska

förändringar och finansieringsproblem.

Kan organisatoriska

innovationer skapa en ny våg av

utveckling i vård och omsorg? En

ny rapport från Nutek, ”Mer vård

för pengarna – genom organisatoriska

innovationer”, visar att vården

av prostatacancer och multisjuka

skulle kunna effektiviseras med

20 procent. I fallet prostatacancer

skulle organisatoriska innovationer

göra det möjligt att sänka tiden från

undersökning och diagnos till en till

tre dagar jämfört med upp till ett år

i dag.

Regeringen har gett Nutek i

uppdrag att under år 2008 och

2009 skapa ett handlingsprogram

för entreprenörskap inom hälso- och

sjukvård samt omsorg. Syftet är att

förenkla arbetet för kommuner och

landsting i offentliga upphandlingar,

så väl som för företagen som leverantörer.

Programmet som omfattar

30 miljoner kronor skall fokusera på

rådgivning och utbildning för potentiella

företagare.

Grunden för

handlingsprogram

Det var ett hundratal aktörer som

Allt du behöver!

Allt du behöver för professionell städning

hittar du hos oss. Ergonomiska städredskap,

effektiva rengöringsmedel och städmaskiner

för alla typer av uppgifter.

Kontakta oss på 08 555 944 00 så berättar vi mer!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

”Genom studier ser vi att

tjänstesektorn håller på att

förändras. I den sektorn är

vård och omsorg det största

området där såväl produkter

som sysselsättning har

goda förutsättningar att

växa.”

Sune Halvarsson

Generaldirektör, Nutek

följde Nuteks inbjudan den 2 april

i Göteborg. Idéer och åsikter lade

grunden till det långsiktiga hand-

Automatisk kemdosering!

lingsprogram som Nutek har fått i

uppdrag att ta fram.

– Genom studier ser vi att tjäns-

VårD

tesektorn håller på att förändras. I

den sektorn är vård och omsorg det

största området där såväl produkter

som sysselsättning har goda förutsättningar

att växa, sa Nuteks generaldirektör

Sune Halvarsson inledningsvis.

Uppdraget är Nuteks första

från Socialdepartementet. Men Sune

Halvarsson tror att Nuteks erfarenheter

om näringslivsutveckling, företagande

och entreprenörskap kan ge

en god grund till att utforma handlingsprogrammet.

Aktiviteter regeringen har

genomfört

Statssekreterare Karin Johansson

inledde med att berätta om den ena

biten efter den andra. Hon beskrev

de aktiviteter som regeringen har

genomfört och är på väg att genomföra

sedan valet. Hon nämnde bland

annat betänkandet om lagen om

valfrihet, LOV, utredningen om

fri etablering inom primärvården,

utökat ansvar för företagshälsovården

och stimulerande åtgärder för

bra ledarskap inom vården.

– Nutek har fått två uppdrag

av oss, sa Karin Johansson. För det

första att ta fram verktyg och vägledning

kring upphandling, fastställa

en handlingsplan för ökat entreprenörskap

inom vård och omsorg samt

kunskapsutbyte. En slutrapport för

uppdraget skall ligga på Socialdepartementens

bord den sista oktober i

år. Det andra uppdraget är att driva

ett program för ökat entreprenörskap

inom vård och omsorg genom

rådgivning och utbildning.

Tina Lundberg

Källa: Nutek

37


MilJÖ

Miljö- och rättvisemärkta varor

för 500 miljarder kronor om året

Den offentliga upphandlingen i Sverige kan förändra världen.

nästan alla kommuner, landsting och regioner

i landet har miljö- och rättvisefrågor uppe till

diskussion när en upphandling ska ske. Det är

ett engagemang som påverkar vår omvärld,

försäkrar peter Wenster, miljöexpert på Sveriges

kommuner och landsting.

– Marknaden styr. Och om alla vill

ha miljöanpassade varor, plockar

producenterna fram vad vi kräver,

säger han nöjt.

Det heller ingen liten pott pengar

som den offentliga upphandlingen

har att vifta med. 500 miljarder

kronor, motsvarar nästan 25 procent

av Sveriges bruttonationalprodukt.

– Köper vi rätt grejer för dem,

så flyttar vi fram positionerna. Det

kommer att smitta av sig på det

privata näringslivet, säger Peter

Wenster övertygat.

Men det har funnits en osäkerhet

ute i kommunerna om vad som

är tillåtet eller inte. Vilka krav får

man ställa på leverantörerna och

hur mycket får det egentligen kosta?

Rädslan har varit stor över att göra

38

fel, och därmed orsaka långdragna

tvister i länsrätterna.

– Det gjordes också en del misstag

i början, som var baserade på god

vilja men där inte kraven var verifierade

på ett särskilt bra sätt, säger

Peter Wenster.

Pionjärerna på området gjorde

också en del dyrare upphandlingar

än vad de gjort tidigare - vilket inte

alltid sågs med blida ögon. Men de

höga priserna har varit barnsjukdomar

som nu är på väg att gå över,

enligt Peter Wenster.

– Det blev självklart dyrare när

det fanns få miljövänliga produkter

på marknaden att välja mellan. Men

som alla andra processer är det här

en förändring som tar tid att genomföra,

förklarar han.

Och som allt annat nytt, kräver

miljöanpassad upphandling att

man faktiskt lär sig hur det går till,

förklarar Peter Wenster. Att kraven

som ställs är synliga och relevanta,

och att de även följs upp ordentligt

efteråt.

– För om de inte efterlevs, så

vaknar de andra leverantörerna till liv

och blir förbannade fortsätter han.

Miljöstyrningsrådet formulerar

kriterier för miljökrav

Till upphandlarnas hjälp finns

Miljöstyrningsrådet som tar fram

kriterier för miljökrav vid upphandlingar.

Men under de senaste åren

har även frågan om etiskt korrekta

affärer kommit upp på agendan.

Ambitionen är att de varor som

upphandlas även ska vara producerade

under rättvisa arbetsvillkor.

Här har osäkerheten i många fall

varit ännu större ute i kommuner

och landsting - särskilt som EU

inledningsvis ställde sig skeptiskt.

Motivering var att de etiska kraven

kunde leda till smygprotektionism.

Men idag har opinionen svängt

och det finns inte längre några

fakta:

enligt loU, lagen om offentlig

upphandling är det tillåtet att ta

hänsyn till miljö och etik.

Det finns en eG-dom som kan tolkas

som att kommunerna får ställa krav

på rättvisemärkt. en annan eG-dom

uppfattas som att kommtunerna

också är skyldiga att kontrollera att

kraven efterlevs.

först ut i landet med etiska krav vid

offentliga upphandlingar var Mariestad

och Örebro.

Skåneregionen, Stockholm läns

landsting och Västra Götalandsregionen

har infört etisk upphandling

inom fem områden, instrument och

rostfria sjukvårdsartiklar, operations-

och engångsartiklar, handskar,

sprutor och kanyler, förbandsartiklar

och textilier.

i mars mottog Västra Götalandsregionen

Miljöstyrningsrådets pris för

”Utmärkt Grön Upphandlare 2008”.

Källa: Göteborgsposten och

Sveriges Kommuner och landsting

hinder för att ställa rättvisekrav vid

en offentlig upphandling. Och flera

svenska kommuner och landsting

har haft etiska hänsyn på sin kravlista

sedan flera år tillbaka.

– Ett exempel är Skåneregionen,

Stockholms landsting och Västra

Götalandsregionen som utgår från

FN organet ILO:s grundläggande

konventioner om rimliga arbetsvillkor,

berättar Peter Wenster.

De åtta kärnkonventionerna ska

garantera att varorna inte har producerats

genom tvångsarbete, straffarbete

eller diskriminering. Även

rätten till att organisera sig fackligt

finns med som en viktigt punkt.

Peter Wenster är dock medveten

om att den etiska upphandlingen

riskerar bli en kostnadskrävande

process för de mindre kommunerna.

Åtminstone till en början.

– Det är klart att det kan vara

komplicerat att kolla upp, om leverantören

i Pakistan, till exempel

uppfyller alla de krav som ställts

upp, medger han. Men det kommer

att lösa sig med tiden.

Lotta Engelbrektson

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


Hinner du inte läsa detta borde du nog läsa detta.

Förmodligen är du en av Sveriges många tusenkonstnärer. Under en arbetsdag rycker du in

här och hjälper till där med allt mellan himmel och jord. Det är väldigt fint gjort. Men hinner

du med det du egentligen ska göra? Det som du är så duktig på.

Vi på Posten kan avlasta dig. Vi tar hand om företagets brev och paket, hämtar och lämnar,

frankerar och sköter svarspost. Vi hjälper dig att hitta rätt målgrupper och distribuera information

snabbt och effektivt. Och vi fixar även större utskick av fakturor och meddel anden.

Såväl digitalt som analogt.

Fundera på detta. Vi lovar att det sparar dig tid, pengar och många fjärilar i magen.

Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Ha en fi n dag.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

MilJÖ

Klimatberedningens förslag ett steg i rätt riktning

Klimatberedningen föreslår att Sverige till år

2020 skall minska de svenska växthusgasutsläppen

med bara 35 procent jämfört med 1990.

Naturskyddsföreningen välkomnar många av de konkreta

förslag klimatberedningen enats kring – högre

skatt på bensin och diesel, ändrad beskattning av

förmånsbilar, ändrade regler för reseavdrag och fria

kollektivtrafikkort, storsatsning på järnvägen.

– Förslaget försämrar den ekonomiska

utvecklingen i Sverige. Med en så låg

minskningstakt drivs de långsiktiga

kostnaderna för klimatomställningen

upp vilket hotar välfärden för våra

barn och barnbarn, kommenterar

Svante Axelsson, generalsekreterare i

Naturskyddsföreningen.

Klimatberedningens förslag är

dock ett steg i rätt riktning, menar

Naturskyddsföreningen. Förslaget

skall utgöra underlaget för den

klimatproposition som regeringen

skall presentera i höst.

– Det regeringen glömmer är att

vi till syvende och sist måste minska

utsläppen med 90 procent till 2050.

Så även om det finns billiga åtgärder

i till exempel Kina att köpa nu, så

blir det inte billigare för Sverige på

lång sikt eftersom vi ändå måste göra

vår egen hemläxa. Ett mål som inte

tydligare tar sikte på det långsiktiga

målet till 2050 på uppåt 90 procent

kan drabba svensk välfärd och industri

efter 2020 eftersom vi därefter

kan tvingas ta till mycket dramatiska

åtgärder. Därmed drivs de långsiktiga

kostnaderna upp helt i onödan,

menar Svante Axelsson.

Han menar dessutom att beredningen

inte ser realistiskt på de krav

EU kommer att ställa på Sverige. EU

har satt ett mål på 20 procent, men

EU:s regeringschefer har samtidigt

beslutat att det målet skall höjas till

30 procent om de internationella

klimatförhandlingarna når resultat.

– Allt tyder på att EU ökar på sitt

mål till 30 procent och då kommer

Sverige sannolikt att få ett högre krav

än de 30 procent som beredningen

nu föreslår, eftersom Sverige är ett

av de länder som har potential att

minska utsläppen mer än genomsnittet,

säger Svante Axelsson.

N a t u r s k y d d s f ö r e n i n g e n

välkomnar många av de konkreta

förslag klimatberedningen enats

kring – högre skatt på bensin

och diesel, ändrad beskattning av

förmånsbilar, ändrade regler för reseavdrag

och fria kollektivtrafikkort,

storsatsning på järnvägen.

– Det saknas dock kraftfulla styrmedel

som påverkar nybilsförsäljning

i mycket mer bränslesnål riktning.

Med bilar som drar hälften så

mycket bli milkostnaden rimlig även

vid en dubblering av bränslepriset,

menar Svante Axelsson.

Tina Lundberg

Källa: Naturskyddsföreningen

Låt göra jobbet.

POME084_185x132.indd 1 08-04-02 14.30.23

39


leDArSKAp

Coaching och mental träning

ger ett bättre resultat

Michael Södermalm är en av landets främsta och mest meriterade mentala

coach och utbildare inom mental träning, coaching och ledarskap. Michael

visar i den här artikeln på alla de möjligheter som coaching har och hur det

kan hjälpa dig att utveckla och förändra ditt liv på ett friskt och positivt sätt.

Ökade kunskaper om vad coaching är och vad det kan användas till kan ha en

genomgripande effekt både på ditt arbetsliv såväl som privatlivet.

Populariseringen av begreppet

coaching har inneburit att många

människor idag känner att det nästan

gått inflation i ordet. Följaktligen så

finns det en stor risk för att coaching

kan misstolkas, missuppfattas och

40

avfärdas, då själva företeelsen i sig

är varken ny eller annorlunda på

något sätt. Alla människor coachar

mer eller mindre dagligen men allt

handlar om hur du gör det. Michael

träffar många chefer inom närings-

livet som är helt övertygade om att

de alltid använder sig av coaching,

men så är inte fallet.

– Eftersom dessa personer inte

har några jämlikar som kan ge dem

feedback om motsatsen och dess-

Med fokus

på resultatet!

utom har underställda som aldrig

skulle våga upplysa dem, fortsätter

de i total okunnighet att utföra

sitt chefsskap som de alltid gjort,

kommenterar Michael.

Det kanske inte är så konstigt att

konsekvenserna av ett alltför traditionellt

och stelt ledarskap blir att

många medarbetare inte känner sig

varken sedda, betydelsefulla eller

motiverade för sitt arbete. Det viktigaste

i allt ledarskap är, förutom att

kunna leda sig själv först, att få andra

människor att växa och utvecklas.

Det kan endast utföras om man

skapar en ökad känsla av delaktighet

genom att bekräfta sina medarbetare

och ge dem kontinuerlig feedback.

Att ge positiv feedback är en mycket

viktig del i ledarskapet men ändå

missar vi detta på grund av okunskap,

oförmåga och tidsbrist, samt

den dagliga stressen med ständigt

ökade förväntningar på att leverera

resultat.

– Det ska inte spela någon roll hur

mycket du har att göra eller i vilken

bransch du är i, alla människor vill

känna sig sedda, hörda, betydelsefulla

och bekräftade, säger Michael

bestämt.

Samma gäller ju i vårt föräldrarskap.

Oavsett hur mycket vi har att

göra bör vi aldrig skylla på omständigheterna

när barnen klagar på att

vi inte ser, hör eller bekräftar dem.

Vi har alltid ett val. Antingen väljer

vi att vilja eller så väljer vi att inte

vilja – valet är alltid ditt.

Ett förhållningssätt

med fokus på resultat

Det är här coaching kommer in. Att

välja coaching och det coachande

ledarskapet har visat sig vara ett

mycket effektivt och bra sätt att

nå bättre resultat. Coaching är ett

förhållningssätt som går att träna

sig till och som handlar om hjälp till

självhjälp. De resultat som uppnås

inom coaching beror i hög grad på

relationen mellan coachen och den

som blir coachad. Den coachade

söker kunskaper och svar, inte från

coachen, utan från sig själv med stöd

och stimulans från coachen. Ett av

syftena med coaching är naturligtvis

att nå sitt mål och förbättra sina

resultat. Men nyckeln med coaching

är HUR man bäst kan uppnå det.

Allt du behöver för att må och

lyckas ännu bättre finns redan inom

dig. Det är inte verkligheten som

sätter gränserna, utan det är du

som sätter gränser på verkligheten.

Coaching innebär att frigöra en

persons möjligheter att maximera

sina prestationer, där coachens roll är


ovärderlig. Relationen och personkemin

som etableras mellan coachen

och den som blir coachad kan ha en

avgörande betydelse för resultatet.

Inledningsvis är det alltså A och O att

skapa en bra avspänd känsla och relation

mellan varandra. Det handlar

om att skapa förtroende och respekt

för den man coachar. Inom coaching

säger vi att vi skapar allians men det

beskriver egentligen en relation. En

person har inte allians, de bygger en

bra relation med den andre. Båda har

allians. Allians kommer från ett ärligt

försök att försöka förstå den andra

personen utan bedömande. Det är

ett försök att kliva in i den andres

skor. En coach måste vara villig att

förstå den andre personen ur deras

synvikel. Dock är allians inte samma

sak som vänskap. Du kan ha allians

med någon du inte gillar även om

det är en tuffare utmaning.

Du kan ha allians och ömsesidig

respekt och ändå inte bli för

personlig. Tänk bara på att en allians

mellan människor kan upprättas lika

fort som den kan raseras. Så alliansen/relationen

som skapas är en

mycket viktig del i hela coachingen.

Kraften ligger i frågorna

Vi söker alla svar på de frågor som

livet framställer. Människor söker sig

till coaching för att få svar. Coachen

har emellertid inte svaren, det är du

som har svaren. Vad coachen har är

kraftfulla, bra och öppna frågor som

tillåter dig att få komma fram till

dina egna svar. Dock är det svårt att

få fram ett bra svar om du inte ställer

en bra fråga. Eller hur?

Så låt mig förklara vikten av att

ställa kraftfulla bra frågor. När du

ställer en kraftfull fråga ger du den

du coachar möjligheten att granska

sina erfarenheter och tillgångar på

ett annorlunda sätt. Frågor är som

”spotlights” som skiner på mörka

platser. En bra fråga kommer lysa

upp platser där den du coachar aldrig

har sökt svaren tidigare och därmed

möjliggöra för den coachade att hitta

svar som dem trodde dem inte hade.

Därför är en av de viktigaste

delarna i coaching att träna sig på

att ställa bättre, kraftfullare och mer

öppna frågor. Michael använder vad

han kallar för ”the 5 magic questions”:

Vad? Hur? När? Vem? Varför?

Frågor som börjar med varför är

vanligtvis inte särskilt kraftfulla

men är användbara om frågan fokuserar

på en persons värderingar. Till

exempel, varför gjorde du detta? Den

varför-frågan söker ju då värderingarna

bakom en specifik handling.

Det är bättre att använda sig av vadfrågor

istället. ”Vad?” är oftast kraftfullare.

Den mest använda coachingfrågan

som finns är – vad vill du?

Hur-frågorna är mycket värdefulla

då de skapar och öppnar upp nya

tankebanor. Frågor som hur tänker

du göra det? Hur går du tillväga?

”Hur ser ditt första steg ut?” får dig

att både tänka och handla framåt i en

positiv riktning.

Kraftfulla frågor är inriktade på

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

framtiden, är målinriktade snarare

än probleminriktade, utvecklande,

skapar ett eget tänk och leder

till handling. Coachen får aldrig

lägga in sina egna värderingar eller

antaganden under ett coachsamtal.

En coach ger inte heller några råd om

man inte först frågar om lov eller den

man coachar ber om det. I början

är detta oerhört jobbigt för många

eftersom vi är mer vana att tala om

för andra vad dom borde göra istället

för att låta dem själva komma fram

till svaret. Men träning ger färdighet.

Det är därför man kan träna till sig

mer lycka i livet om man bara väljer

att fokusera mer på rätt saker.

Testa själv genom att ställa

följande frågor till dig själv:

Börja med att ställa dig frågan:

om allt vore möjligt att uppnå under

2008 vad skulle du vilja ha uppnått

då? Använd hela din fantasi och

brainstorma med alla dina sinnen.

Skriv gärna ner dina svar och se

hur mycket av det du skrivit ner som

faktiskt är helt möjligt att uppnå. Du

kommer bli förvånad! Detta är en bra

övning att göra för att frigöra all den

potential och kraft som vi besitter

men oftast inte använder eller tar

fram på grund av för mycket begränsade

övertygelser om oss själva och

om framtiden. Allt är möjligt, det

gäller bara att hitta de rätta vägarna,

ha rätt fokus, prioritera rätt, välja

rätt umgänge och tro på sig själv.

Vad vill jag med mitt liv 2008?

Vad vill jag uppnå med min hälsa,

mitt arbete, mina relationer? Vad vill

jag ha uppnått inom varje målområde

ett år från dagens datum? Fokusera

på en sak i sänder. Det viktigaste

är att sätta upp mål som tänder

och inspirerar dig i första hand och

realistiska mål i andra hand. Syftet

med mål är att det ska ge dig ökad

mening, energi och lust i nuet. Vet

du vad du vill så ändra aldrig målet

utan ändra vägarna dit. Det gör att

du bibehåller din fokus och energi,

som är A och O för att orka nå dina

mål.

Vad vill jag ha uppnått inom ett

år? Beskriv hur det ser ut, i konkreta

bilder inom dig. Hur ser din fysiska

hälsa ut om 1 år? Hur mycket väger

du? Vilka kläder har du på dig? Vad

säger du till dig själv? Vilka umgås

du med? Hur mycket orkar du? Hur

känns det när du är framme vid

målet? Hur firar du? Vad vill du mer

uppnå? Involvera så många sinnen

som möjligt. Ju fler sinnen du involverar,

desto mer verklig blir känslan

och desto större chans att du når det

du vill och önskar. Gå sedan vidare

och arbeta likadant med dina andra

målområden.

Vad hindrar dig? Vilka vanor

håller dig tillbaka? Hur löser du det?

När ska du starta? Beskriv konkret

vad som hindrar dig egentligen och

vilka eventuella vanor som håller dig

tillbaka. När du sedan konkret definierat

eventuella hinder så ställ nya

kraftfulla och öppna frågor som till

exempel: Vad är det första steget jag

kan ta för att lösa dessa hinder? Vilka

resurser behöver jag för att gå vidare?

Vilket stöd behöver jag för att lyckas?

Vilka valmöjligheter har jag? Om allt

vore möjligt, hur skulle lösningen då

se ut?

Vem äger ansvaret? Vilka personer

behöver du umgås med för att lyckas

ännu bättre? Vad behöver du för att

lyckas? Viktigt är att umgås med

människor som ger dig stöd, tro

och energi. Det är lätt för många att

påverkas och brytas ner negativt av

omvärlden. Därför är det av yttersta

vikt att välja rätt umgänge.

Kontentan är alltså att alltid utgå

från vad du vill och sedan skapa de

resurser och vägar du behöver för att

nå dit. Många utgår från sina resurser

och sätter målet som en konsekvens

av resurserna. Då är det lätt att man

leDArSKAp

Portal för mental träning och personlig utveckling

Michael Södermalm har startat gratissajten Starkare.

nu – en webbportal för mental träning, där man finner

all hjälp man kan få för att nå sina mål. Med ett gratis

medlemsskap kommer man åt många resurser för att ta

sig framåt i sin utveckling och prestera och må bättre.

Besök www.starkare.nu för mer information.

inte når enda fram. Det som kan

hjälpa dig att lättare nå dina mål

med hjälp av ett coachande förhållningssätt

är att integrera detta med

hjälp av mental träning.

Vad väntar du på? Tiden är nu!

Skillnaden som gör skillnaden

mellan människor är att gå från

tanke till handling. Så sätt igång och

fundera på vilka mål som tänder och

inspirerar dig mest och som gör att

du börjar agera redan nu med full

glöd och energi.

Lycka till med att coacha dig själv

och andra till ett friskare och rikare

liv!

Michael Södermalm

Certifierad mental coach

41


leDArSKAp

Möten...

... aldrig annat än möten

Många av oss är så totalt nertyngda av möten

att vi inte tycker oss hinner med vårt egentliga

jobb. Dessutom finns ingen tid att förbereda oss

för viktiga möten. Vi hamnar i ekorrhjulet. ingen

planering, problemen hopar sig och ingen tid för

framtidstankar.

Ofta går vi på möten som är dåligt

förberedda och så ostrukturerade att

vi efteråt har fler problem och frågeställningar

än svar. Ingen tid finns

för sammanfattning, kanske vi till

och med har svårt att komma ihåg

vad mötet skulle handla om.

Ett annat problem kan vara

att disciplin saknas. Någon tar

kommandot och talar oupphörligt

om sina egna problem, eller kommer

med påståenden som får andra att

gå i försvar. Följden blir oftast att

många aldrig kommer till tals.

Mötet – snacket går

men inget vettigt blir sagt

Nästan alla kommer till mötet. Men

Claes kommer tio minuter för sent

och Cecilia efter ytterligare fem

minuter. Jan har glömt mötet och är

på kundbesök .

Under tiden frågar Pelle om någon

har kontakter vad gäller lägenheter.

Stina ondgör sig över p-lisor. Hans är

förbannad på ineffektiva möten och

i synnerlighet på dem som ”stjäl tid

av andra”. Rolf undrar vad som skall

diskuteras idag.

Snacket går men inget vettigt

blir sagt och inga beslut tas utan det

dyker bara upp fler frågeställningar.

Per:s mobiltelefon ringer och han

går ur rummet. Birgit ursäktar sig

och säger att hon måste rusa till dagis

och hämta barnen. Olle ursäktar

sig och säger att bussen går om tio

minuter. Till sist säger Claes att nu

är vi så decimerade att vi inte kan ta

några beslut.

Detta är en nidbild men vi

kanske kan känna igen oss. Här ovan

har bara nämnts hur tidstjuvarna

42

uppstår. Men hur löser vi eller får

effektiva möten?

Förberedelser

En enkel kallelse som beskriver

Vem, Var, När, Hur, Varför och

Hur vi kan förbereda oss. Med en

bra kallelse kanske det visar sig att

problemet löses redan innan mötet.

Se exemplet från en mailad kallelse.

Agendapunkten, de problemlösande

frågorna beskrivs senare i denna

artikel. De problemlösande frågorna

kan mycket väl sätta igång processer

som gör att vi helt undermedvetet

finner lösningar utan att vi behöver

lägga energi på dem.

Struktur och disciplin

Vid mötet väljs en Ordförande (en

som skall styra mötet) och en Sekreterare

(en som skall sammanfatta

och föra ett protokoll). Detta kanske

låter högtravande men det behöver

inte betyda mer än att vi har ett

par personer som ser till att vi följer

agendan och skapar resultat.

Valet av dessa personer kan med

fördel göras med handuppräckningutpekning

och bör göras så att vi

får olika personer att ta ansvar.

Med andra ord, se till att vi fördelar

ansvaret så att vi får flexibilitet och

spontanitet.

Ordförande

Den personens huvuduppgift är att

styra mötet och att fördela ordet.

Det behöver inte vara en rättvis

fördelning och det behöver inte vara

tvingande att säga något men han/

hon skall ge alla möjligheten. Hur

många möten har inte skapat goda

resultat genom att den som suttit tyst

och tänkt kommer med det försiktiga

och trevande inlägget som gör

att alla kommer till nya tankebanor.

Det är dock viktigt att Ordförande

eller den styrande talar minst

och visar gott ledarskap genom att

resultat genom andra. Se checklista.

Sekreterare

Den personens huvuduppgift är

att protokollföra vad man kommer

överens om och att sammanfatta

var man står. Den absolut viktigaste

uppgiften är att se till att uppgifterna

för vem som är ansvarig, vad

som skall göras, vid vilken tidpunkt

och ibland till och med hur de skall

utföras. Se checklista.

Mötesstruktur

Man väljer ordförande och sekreterare

och under lättsamma förhållanden.

Ordföranden hälsar samtliga

välkomna och presenterar kort deltagarna

eller startar upp en presentationsrunda

(”Jag heter…min

huvuduppgift…är här som…har

tidigare…). Därefter ger ordförande

en kort bakgrund eller delegerar

detta till någon i gruppen som han

anser vara objektiv. Efter detta bör

ordföranden se till att det är klart för

samtliga vad som förväntas av mötet.

Därefter när alla är klara på vad som

skall avhandlas och vilka som deltar

går man över till att använda en

strukturerad jordnära metod t ex de

problemlösande frågorna.

Som generell regel gäller:

att angripa problemet, inte

personen

att försöka undvika direkta påståenden

att undvika ordet men

att tala i vi-form

• samt att inse att ordet problem

även inrymmer ordet möjlighet

Först konstateras att de har ett gemensamt

problem. Därefter konstaterar de

att man måste isolera fram det egent-

liga problemet. Vilka är orsakerna till

problemet.

Först nu får gruppen fundera på

möjliga lösningar. I detta skede är det

viktigt att inte diskutera eller värdera

uppkomna förslag. Mötet konstaterar

att bästa möjliga lösning/ar är.

Handlingsplan

Vad, När, Vem och Hur. Nedan följer

en mer detaljerad beskrivning av hur

man använder de problemlösande

frågorna. Dessutom är de tidsatta

för att få ett hum om storleksordning

på respektive frågedel. Vems är

problemet? (2-3 minuter)

Det kan verka övermaga att ta

fram ”vems är problemet” om man

inte har diskuterat nästa punkt. Men

ibland är det inte helt uppenbart om

vi har behörighet och kompetens för

att lösa ett uppkommet problem.

Vad är problemet? (3-5 minuter, ev med

tillägg för nödvändig förlängning)

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


Här är det mycket viktigt att

inte sätta igång en känslomässig

diskussion utan att enbart ta fram

problemet. Det kan till och med bli

att man kommer fram till att det

inte räcker med ett problem utan att

det är flera. Dessa kan lösas samtidigt

eller delas upp.

Under denna fråga får inga

lösningar diskuteras för då förstörs

mötesstrukturen och då blir det

total anarki i gruppen. Det är ingen

mening med att fortsätta mötet om

man inte kan isolera fram distinkta

problem.

Vad är orsaken/erna till problemet?

(3-5 minuter)

Här listar man orsakerna till att

problemet finns. Ibland kanske det

är så uppenbart att denna fråga inte

behövs. Ofta när man listar orsakerna

kan man få tankar och idéer för

lösning av problemet. Gå inte i den

fällan utan ta bara fram orsakerna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Vilka är de möjliga lösningarna?

(3-5 minuter, ev med förlängning)

Här är den kreativa fasen med andra

ord den ”gröna mössan på”. Ingen

diskussion, värdering eller förringning

av någons förslag utan lista allt

hur korkat det än kan låta. En tokig

idé kan genom någon annans association

ge en helt ny och paradoxal

lösning.

Vilken är den bästa möjliga lösningen?

(2-3 minuter)

Här tar man fram bästa möjliga

lösningen eller lösningarna genom

”demokrati”. I en del fall kan det bli

tvunget med röstning. I känsliga fall

till och med, med sluten röstning.

Vad, När, Vem och Hur? (3 minuter)

Här sker utdelning av aktiviteter och

ansvar för dessa. Samtliga fyra nyckelord

bör beröras för att delegeringen

skall bli klart definierad. Givetvis

skall ovanstående dokumenteras så

att det går att följa upp.

Avslutning

Kanske den viktigaste punkten på

hela mötet. Här har man en unik

möjlighet att ge personlig utveckling.

Alla känner sig riktigt upprymda, ser

med en ny tillförsikt och inspiration

på möjligheten till nya utmaningar.

Varför gick det så bra? Bland annat

därför att deltagarna har förtroende

för varandra. De klarade dessutom av

att arbeta sig fram till en gemensam

syn på problemet och behovet av ett

lösande. De lyckades också sätta upp

ett gemensamt och realistiskt mål för

problemet. De hade siktet mot att

lösa problemet genom att kommunicera

och föra en konstruktiv dialog.

Detta är typiska kännetecken på bra

grupparbeten.

Som engelsmännen säger: There is

no “I” in “TEAM”.

Till sist några ord om

personlig utveckling

Ett av de viktigaste och bästa sätten

att motivera medarbetare på är

genom personlig utveckling. Genom

att stötta kollegor till att växa och

utvecklas personligen börjar de

känna en passion för livet, andra

människor och sitt jobb. Detta gör

att de vill bidra mer. Detta gör vi i

känsla av personlig stolthet snarare

än av yttre tryck. Det innebär inte att

man skall ha ett belöningsprogram,

bara att vi bör se till att vi har med

det starkaste incitamentet av alla,

vilket är att stötta människor att växa

och utvecklas.

Gösta Palmqvist

43


44

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


Landet runt

ta en titt på vad som händer

i Sveriges kommuner från Kalix i

norr till i Karlskrona i söder.

Kalix: Fyra skolor läggs ner

Det blir fyra skolor som läggs ner.

Det beslutade kommunfullmäktige i

Kalix den 25 februari 2008 efter en

lång debatt och många voteringar.

När den nya skolstrukturen

fastställdes finns det inte plats för

Vitvattnet och Morjärv och det blir

vidare bara en skola för årskurserna

7-9. Det betyder att ”högstadiedelarna”

i Innanbäcken och Töre

flyttas till Manhemsskolan i Kalix.

Förändringarna gäller från och med

nästa läsår.

Förslaget att avveckla skolan i

Pålänge drogs tillbaka. Den besparing

som var tänkt att ske genom avvecklingen

av skolan i Pålänge kommer

barn- och grundskolenämnden att

finansiera inom sin budget.

Umeå: Peab bygger ut universitetssjukhuset

i Umeå

Peab har fått uppdraget att bygga

ett nytt hus för barn, kvinno- och

onkologiverksamheter vid Norrlands

Universitetssjukhus i Umeå. Beställare

är Västerbottens Läns Landsting

och kontraktssumman för Peab

uppgår till 204 miljoner kronor.

Uppdraget är en samordnad

generalentreprenad och Peabs andel

består av en stomentreprenad, som

pågår, en husbyggnadsentreprenad

som börjar i april 2008 och markarbeten.

Den nya kliniken beräknas

vara färdig under våren 2010.

Strängnäs: Victoria Park och

Svenska Hem planerar för

etablering i Strängnäs

Bolaget Victoria Park har inlett ett

samarbete med Svenska Hem om

att etablera en Victoria Park-enhet

i Strängnäs. Företaget har utvecklat

ett boendekoncept i form av så kallat

livsstilsboende. I konceptet ingår att

de bygger bostadsrätter med tillgång

till stora gemensamma faciliteter där

hög standard, aktiviteter och service

prioriteras av de boende.

Etableringen av Victoria Park i

Strängnäs planeras att omfatta en

byggrätt om cirka 30 000 kvadratmeter

på den mark där Jehovas

vittnen i dag har sin sammankoms-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

thall. Man planerar för 200-300

bostadsrättslägenheter och gemensamma

faciliteter om cirka 2 500

kvadratmeter. Målet är att inflyttning

ska kunna ske under 2011/2012.

En sådan här anläggning kan ge

cirka 50 arbetstillfällen inom anläggningen

och ytterligare cirka 50

arbetstillfällen i form av olika externa

servicetjänster.

Uppsala: Kvalitetsmärkt

stadskärna

Uppsala och samverkansorganisationen

Vi i Stan AB/Uppsala City

har fått utmärkelsen Quality Mark

för sitt arbete med att utveckla

Uppsalas stadskärna.

Quality Mark är ett kvalitetskvitto

att Uppsala genom Vi i Stan AB/

Uppsala City jobbar på rätt sätt med

utvecklingen av stadskärnan. Kvalitetsmärkningen

innebär även att

Uppsala kan ansöka om utmärkelsen

Årets Stadskärna.

Vi i Stan AB/Uppsala City har

godkänts av Tocema Europe, ett

europeiskt nätverk i Town Centre

Management-frågor. Kvalitetsmärkningen,

som gäller under tre år, är ett

bevis på att organisationen arbetar

enligt Tocemas utvecklingsmetod.

Metoden borgar för etablerad

samverkan, långsiktighet och hållbarhet.

Utöver Uppsala har även samverkansorganisationerna

Cesam i

Örnsköldsvik och Sundbybergs

Stadskärneförening kvalitetsmärkts.

Uddevalla: Bodagen 2008

Det finns många funderingar kring

att byta boende. Tonåringen som vill

flytta hemifrån för att plugga, barnfamiljen

som vuxit ur lägenheten

och längtar efter ett hus, någon som

längtar efter att se havet från köksfönstret,

pensionärsparet som vill

flytta nära utbud och service...

Uddevalla är en populär inflyttningskommun

och efterfrågan på

bostäder är stor. Många är intresserade

av vad som planeras framöver.

Nya områden tas i bruk för boende

och det finns intressanta planer vad

gäller läge, form och miljötänkande.

En informationsdag kring boendet

– lediga bostäder, aktuell bostadsplanering,

energi- och uppvärmningsmetoder,

äldreboende med mera.

Utställningar, information, presentationer.

Beslutsfattare och tjänstemän

fanns på plats på Bohusläns museum

för att svara på frågor under Bodagen

den 29 mars 2008.

Kungälv: Kungälvs kommun

ska stå modell för hela

Europa

Kungälv ska bli Sveriges första

kommun där man alltid – oavsett

störning – kan ringa 112. Kungälv

deltar i ett referensprojekt för

robus tare infrastruktur vars resultat

kan komma att stå modell för hela

Sverige, ja hela Europa.

Initiativet kommer från Sve riges

kommuner och landsting som anser

att Kungälvs kommun är lämplig för

ett referensprojekt för att utveckla

tekniska lösning ar i kritisk infrastruktur.

Projektet ska identifiera sårbarheter

och beroendeförhållanden

såväl inom som utom kommu nen.

Målet är robusta system.

Projektet genomförs tillsam mans

med näringslivet och ett antal statliga

myndigheter. Det finansieras

huvudsakligen av företagen som får

möjlighet att sälja de lösningar som

utvecklas medan kommunen ställer

perso nal till förfogande och gör sina

tekniska system tillgängliga.

– Vi hoppas på en win-win-situation

när de nya systemen sit ter

på plats. Det är spännande att just

Kungälv kommer att göra svensk

infrastruktur robustare, konstaterar

säkerhetschef Joachim Törngård.

Karlskrona: Strategi

Karlskrona – Stortorget

Så här vill man utveckla Stortorget i

Karlskrona efter tankar från medborgare

och med arkitekt Jan Gehls

utredning i botten.

Solgatan vid Stortorget kommer

att få fler sittplatser från den 1 juni

2008. Det innebär att bilarna mellan

Norra Smedjegatan och Klaipedaplatsen

försvinner. Torghandel får

större utrymme. Antalet p-platser

minskar med 120. Detta görs för att

lyfta fram byggnaderna kring Stortorget

och skapa fler mötesplatser för

gående på torget.

När det gäller stensättningen

på torget kommer det inte att ske

någon förändring inför sommaren.

Avsikten är att kullerstenen på torget

ska placeras kring Fredrikskyrkan

och ersättas med gatsten någon gång

innan sommaren 2009. I Ristorgsbacken

kommer det att byggas en

vattentrappa som ska utformas så

att också funktionshindrade har

möjlighet att kunna använda den.

Grönytan runt Karl XI-statyn

kommer att tas bort. Nya grönytor

kommer i stället att byggas på andra

platser på Stortorget.

– Med dessa förändringar kommer

Stortorget att bli en attraktivare plats

för Karlskronas invånare, säger Carl-

Göran Svensson, ordförande i Miljö-

och byggnadsnämnden. Totalt har

det kommit in 200 synpunkter och

idéer från allmänheten som besökt

våra utställningar om Stortorget

den 16-17 februari. Vi har även låtit

gymnasieskolorna och företagarna

komma med synpunkter kring Stortorget.

Den 28 och 29 mars var politiker

och tjänstemän på plats i affärshuset

Wachtmeister och i Miltärhemmet

för att presentera förslagen för

allmänheten.

Arne Öster

VAD hänDer

i er KoMMUn?

Vill du att just din kommun

ska presenteras i kommunenkäten?

Händer det något nytt

eller spännande, som kan

vara inspirerande för andra

kommuner eller intressant för

läsekretsen? Hör av dig till

arne.oster@hexanova.se om

du vill ha nyheter från din

kommun publicerat i flera

utgåvor av Offentliga Affärer.

45


KonferenSGUIDEN

Slott och koja i skön förening

Smaka på namnen Bernadottesrummet, Karolinersviten,

Mamsells kammare eller rosenrummet,

Samtliga finns på Wreta Gestgifveri tillsammans

med några till. en stil för varje smak.

lägg till detta ett kök där passion råder.

Lantligt beläget i den sörmländska

myllan ligger Wreta Gestgifveri med

anor från 1200-talet utmed den

gamla Eriksgatan. I nuet hålls historien

levande och det är lätt att föreställa

sig hur livet utspelat sig i olika

epoker. Ur resterna av ett nedgånget

gestgifveri från sent 1600-tal har

visioner och gediget hantverk lockat

fram en plats med charm och själ

som inbjuder till inspirerande möten

för arbete, kultur och fest. Det är en

njutning att vistas i fräscha salonger,

matsalar och sällskapsrum där histo-

riens vingslag finns påtagligt närvarande.

Utmed den gamla Riksettan

mellan Norrköping och Nyköping

dyker den enda vägskylten om var

Wreta Gestgifveri är beläget upp

bakom en krök i Kiladalen. Strategiskt

placerat innan eller efter

Kolmården, beroende på vilket håll

man kom från, finns det belagt att

det varit skjutshåll här sedan 1300talet.

Här var det lagom att byta

hästar, samla sig inför eller pusta

ut efter passagen genom den djupa

skogen med alla sina faror. Idag är

den dramatiken borta, stråtrövarna

har funnit nya jaktmarker. I mitten

av 1600-talet ersattes många skjutshåll

med gästgiverier och Wreta

fick sina gästgiveriprivilegier vid ett

allmogeting i Stigtomta år 1664.

Linnés bibliotek

När jag besöker Wreta Gestgifveri är

vi ett fåtal gäster. I stället för buffé

dukas det upp portionsvis afternoon

tea i Linnés bibliotek. För dagen

serveras små snittar med kalkon,

skaldjurssallad och/eller vegetariska

varianter. Plus färska scones med

ost, marmelad, vispgrädde, hallon

och lemoncurl som tillbehör, kakor,

bullar, hallonmoussepuck, bakelse

och tårta gör att portionen känns

som en hel buffé att välja från. Samtidigt

som testunden får sinnena att

lugna ner sig, får ögat sitt lystmäte

av skönhet - överallt små tidstrogna

detaljer som smälter in i helheten.

Hela Wreta genomsyras av de små

detaljerna som utgör helheten. Varje

rum har sin speciella karaktär, eget

namn och tema speglar olika tidsepoker

från barockens 1600-tal till

Carl Larssons nationalromantiska

sekelskifte.

Carl von Linné är en av de

berömdheter som vistats här. Bland

andra kan Axel von Fersen, Carl Jonas

Love Almqvist, Carl Hårleman, Karl

IVX Johan och Albert von Mecklenburg

nämnas. Besökarna har varit

mer skiftande än användningen

av det som nu är den gustavianska

matsalen.

– Sedan 1910-talet har här varit

skolsal, kalkonfarm, mopedverkstad,

sädesmagasin och lagerlokal, berättar

Pär Wihag.


Affärstidningen

för offentlig sektor

www.offentligaaffarer.se














Boka vårens

konferenser, aktiviteter

& events nu!

08-541 333 61

info@kastellet.com

www.kastellet.com

Vår konferensanläggning

rymmer 10-500 personer

Stärk teamet med t ex

”Fångarna på Kastellet”


KonferenSGUIDEN

Njutning eller spänning

Dekor, arrangemang och matlagning

spelar en viktig roll i upplägget av

hela konferensen. I samråd med den

duktiga och erfarna personalen kan

ett stort utbud av sysselsättningar

av olika karaktär erbjudas inomhus

eller utomhus på Wreta eller i dess

omgivningar.

För njutning och avkoppling finns

vedeldad tunna och bastu, matlagning

över öppen eld i Wretas Kåta,

provningar av vin eller choklad, Tai

Chi, Qi Gong eller energimassage.

För den som är ute efter spänning

och utmaning finns det annorlunda

och utmanande alternativ, som till

exempel Klappa vargar i Kolmårdens
















06-0324 Annons_90 x 65 06-12-07 08.30 Sida 1

Annons 90x41_080402.indd 1 2008-04-02 11:20:55

En sagolik plats för kloka möten

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som

inspirerar. Endast 65 km från Stockholm. Välkommen

till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs

samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

djurpark, glödvandring, naturridning,

femkamp eller kreativt måleri

i teambuildingsyfte med energiökande

effekt.

En källa till njutning är det goda

köket. Kokkonsten har alltid stått

högt i kurs på Wreta. Den har rötter

i den svenska traditionen och inspireras

av den övriga världen. Wreta

Gestgifveri är vida känt för sin mat,

rätterna anpassas efter säsong och

ingredienserna ska helst vara närproducerade

och om möjligt ekologiska,

men det finns även plats för sådant

som inte tillverkas i Sverige, till

exempel en god von Dambeerost.

I köket arbetar tre kockar och en

konditor tillsammans med köksmäs-

Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post office@friibergh.se. www.friibergh.se

tare är Jonas Hammare från Grythyttans

restaurangskola. Konditorns

specialitet är tryfflar (underbara).

Maten kan serveras i Kokhusköket

från 1600-talet där det ryms

16 personer och i den Gustavianska

matsalen finns plats för 75

gäster. Lägg märke till den speciella

dukningen, ren, vacker och annorlunda,

den har anor från 1700-talet!

Unika lokaler

Wretas unika lokaler inspirerar till

samspel mellan kreativitet, inspiration

och kunskap. Här finns

ett 1600-talskök för upp till 14

personer, en luftig sekelskiftesateljé

för 18 personer eller Fersenska Salen,

tasty

everyday

Solna Access

Restaurang & Catering

Telefon 08 - 730 10 75

www.fazeramica.se/solnaaccess

Mat och Möten. Fräscha och flexibla konferenslokaler,

vällagad mat, behaglig miljö, lättillgängligt i Solna.

För att se klart på sin egen värld

behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar

att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som

andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.

www.wreta.com

en sakralt vacker miljö med plats för

90 personer. Den är även lämplig för

bröllop och för den som vill gifta

sig i kyrkan och sen ha bröllopsmiddag

och fest på Wreta, finns fem

kyrkor inom en radie av två mil att

välja på. För övernattning finns fyra

sviter, sjutton dubbelrum och två

enkelrum. Carl Jonas Love Almqvist

sägs ha funnit inspirationen till

sin Tintomara på Wreta och i dess

omgivningar.

Vilka stordåd blir du inspirerad till?

För att se klart på sin egen

värld behöver man besöka

en annan.

Det är en av många anledningar

att ha din konferens

hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker

Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Ingrid Saarva


Vi har tagit vårt.

Miljökvalitetsansvar, Mål 2020.

Nytecknade ramavtal

Sr hus Konferenshotell

100% VINDKRAFT EL

100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT.

100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING

100% RESERVKRAFTSÄKRAD

DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERS.

SHR KVALITETSSTANDARD

ENERGIDEKLARERAD FASTIGHET

www.sarohus.se

Tar Ni Ert ansvar?

med offentlig sektor.


Tänk att i stället ha ett integrerat system där alla är med och förbättrar

verksamheten.

Ett modernt verksamhetsledningssystem är baserat på information

i stället för dokument och kan på ett enkelt och överskådligt sätt

presenteras för de anställda och andra intressenter. Ett modernt

system visar sambanden mellan strategier, processer, kvalitet och

miljö och ger underlag till beslut som går i linje med visioner och mål.

QualiWare Lifecycle Manager, programvaran som kan realisera

ett grafiskt och integrerat verksamhetsledningssystem, är

ledande i Skandinavien och rekommenderad lösning inom

verksamhetsutveckling för offentlig förvaltning i Sverige.

Vill ni ha ett ledningssystem som hjälper er att möta utmaningarna

på dagens snabba, rörliga och globala marknad? Kontakta oss så

berättar vi mer om vad QualiWare Lifecycle Manager kan göra för er

organisation.

50

Varför nöja sig med ett ledningssystem

som bara består av en samling dokument?

VERVA

V E R K E T F Ö R F Ö R VA LT N I N G S U T V E C K L I N G

qualiware.com

08-429 12 60

info@qualiware.se

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


Park- och lekmaterial

Konferenshotell

och kursgårdar

Skyddsglasögon

Yrkeskläder och skor


AvtALSnYTT / PArK- OCH LEKMAtErIAL 2008 / KOMMENtUS

Park- och lekmaterial 2008

Upphandlingen omfattar produktgrupperna

lek- och parkutrustning

för utemiljö, barnvagnar, cyklar,

leksaker samt hobby-, pyssel- och

sysselsättningsmaterial.

Upphandlande organisation

Kommentus Gruppen AB

Ansvarig upphandlare

Alexandra Anastasiou

Telefon: 08-709 59 18

E-post:

alexandra.anastasiou@kommentus.se

Antagna leverantörer:

ABA-Skol AB

BRIO Lek & Lär

Corporate Express Sverige AB

Dica Form AB

HAGS Aneby AB

Kompan Barnland AB

Lek- & Fritidsprodukter

Simonsen Material AB (endast för

Stockholms stad)

Slottsbro AB

Söve AB

Avtalsperiod är 2008-02-01 –

2010-12-31.

Den totala volymen är beräknad

till runt 87 miljoner kronor under

avtalsperioden.

Avropsordning

Avrop sker direkt från leverantören.

Kriterier som kan tillämpas vid

avrop är:

• Produktens funktionalitet

• Produktens pris – enligt nettoprislista

(efter avdrag för fastställd

rabatt)

• Produktens utseende i förhållande

till omgivande miljö samt eventuellt

• Produktens anpassning till andra

produkter.

Ett avropsförfarande som stöder

redovisat avropssätt kommer att ske

enligt nedan:

1. Avroparen analyserar och dokumenterar

sitt behov.

2. Avropar de produkter som bäst

motsvarar detta behov.

Endast efterfrågade produktgrupper

på gällande ramavtal kan

avropas.

Garantitiden för Park- och lekmaterial

för utemiljö ska vara lägst 5

år samt att reservdelar ska finnas

tillgängliga i minst 5 år efter att en

produkt slutar tillverkas.

Varför beslutade ni er för

att göra en ny upphandling?

– I samband med att det tidigare

ramavtalet för Stockholms stad

gick ut så fanns ett intresse från en

rad kommuner av en gemensam

upphandling som omfattade bland

annat lek- och parkutrustning för

utemiljö. Det innebär att det nya

avtalet har breddats till att omfatta

fler produktgrupper. Kommunerna

har här lite olika behov, därav de

olika kriterierna som kan tillämpas

vid respektive avrop. När det gäller

den typen av upphandling finns det

ingen möjlighet att kontrollera samtliga

produkter och därför valde vi att

ställa generella krav på bland annat

säkerhet och miljö, säger Alexandra

Anastasiou.

Alexandra Anastasiou


egler för lekplatser

Barn har rätt till en stimulerande och samtidigt

trygg och för barnanpassad miljö. fn:s barnkonvention

från 1989 understryker mycket klart

behovet av olycksfallsförebyggande arbete.

Lekplatsen är den plats där flest barn

skadar sig. Varje år inträffar omkring

12 000 lekplatsolyckor i Sverige.

Över hälften av fallen är hjärnskakningar,

benbrott eller leder som

hoppat ur.

Nytillverkade lekredskap är i regel

bra ur säkerhetssynpunkt. Däremot

är underhållet av lekplatser ofta

eftersatt. I en kontroll som Konsumentverket

genomförde 1997,

hittades många fel på kommunala

lekplatser. Över 200 säkerhetsbrister

upptäcktes i de fem kommuner som

ingick i undersökningen.

Anmäl fel

Det är viktigt att en lekplats inte

tillåts förfalla. Om man ser att något

är trasigt eller verkar felaktigt ska

man klaga hos den som är ansvarig.

Det är viktigt att vissa mått och

avstånd är riktiga för att lekande

barn inte ska riskera att fastna med

kläder eller kroppsdelar och göra sig

illa.

Fastighetsägaren

har ansvaret

Ansvaret för att en lekplats uppfyller

de säkerhetsregler som finns ligger

hos fastighetsägaren. Det kan vara en

kommun, en skola, ett fastighetsbolag

eller en bostadsrätts- eller samfällighetsförening.

Vilka regler som

gäller framgår av en folder som tagits

fram av Boverket, Konsumentverket

och Svenska Kommunförbundet,

”Regler i Sverige för lekplatser och

lekredskap”. Kommunförbundet har

även tagit fram en handbok, ”Säkra

lekplatsen”, som ger vägledning till

hur lekplatser ska vara utformade.

MARKNADENS BREDASTE SORTIMENT!

www.corporateexpress.se

Regler i Sverige för

lekplatser och lekredskap

Regler för utemiljön finns i plan- och

bygglagen, 3 kap. 15 – 18§§ PBL.

Under rubriken Tomter, allmänna

platser m.m. anges krav på anordnande

av friyta för lek- och utevistelse

samt krav på att lekplatser och

fasta anordningar på lekplatser ska

underhållas så att risken för olycksfall

begränsas.

I Boverkets byggregler (BFS

1993:57 med ändringar t.o.m. BFS

Allt för

LEK &

PARK!

och dessutom datatillbehör,

kontorsvaror, servering,

torkpapper & städ

Allt du behöver!




1998:38), föreskrifter och allmänna

råd, anges i avsnitt 8:234:

”Fasta lekredskap skall anordnas

att risken för personskador

begränsas.”

Råd: Underlag till gungor, klätterställningar

och dylika redskap bör

vara stötdämpande och i övrigt så

utformat att risken för personskador

begränsas --- ”De kommunala byggnadsnämnderna

är tillsynsmyndighet

för lekplatser med stöd av plan-och

bygglagen.


AvtALSnYTT / KONfErENSHOtELL OCH KUrSGårDAr / fMLOG

Upphandlingen avslutad inom området

för konferenshotell och kursgårdar

Försvarsmakten har tecknat nya

ramavtal med anläggningar på ett

trettiotal nya orter. Kontaktperson

på den ramavtalsansvariga myndigheten

är Ingela Mildton-Patzelt.

Avtal har tecknats på följande orter:

Södra Sverige:

Alingsås, Eslöv, Grebbestad, Göteborg,

Halmstad, Hjo, Hässleholm, Kalmar,

Lund, Tranås, Varberg och Växjö.

Mellersta Sverige:

Borlänge, Djurhamn, Enköping,

Eskilstuna, Falun, Flen, Gävle, Järna,

Köping, Ramnäs, Sandhamn, Sandviken,

Sollentuna, Solna, Stjärnhov,

Stockholm-Kista, Strängnäs,

Sunne, Söderköping, Upplands-

Väsby, Västerås, Åkersberga och

Örebro.

Norra Sverige:

Bispgården, Luleå, Oviken, Sollefteå,

Sälen och Transtrand.

Avtalsperiod är från och med

2008-01-01 till och med 2008-

12-31 med möjlighet till två års

förlängning, dock längst till och med

2010-12-31.

Konstruktionen med ettåriga

avtal med förlängningsoption under

två år gör det naturligt att varje år

omförhandla en tredjedel av avtalen.

(Övriga avtal förlängs med prisjustering

i ytterligare ett år.) Det blir

också lättare att på ett flexibelt sätt

anpassa antalet och typen av anläggningar

till aktuella behov, menar

Ingela Mildton-Patzelt.

Kontaktperson

Ingela Mildton-Patzelt

Ramavtalsansvarig

Telefon: 08-5143 9092

E-post: ingela.mildton-patzelt@mil.se

BÖRJA I BARCELONA,

RUNDA AV HOS GUNDE SVAN.

Bosön ligger vackert beläget på Lidingö, med utsikt över

Askrikefjärden. Det kan vara svårt att förstå att man inte

befinner sig mer än 15 minuters bilfärd från Stockholms

innerstad.

Bosön inrymmer två olika konferensanläggningar, Mästarvillan

och Olympiahuset. Här kan du arrangera det mesta, såväl

liten som stor konferens, middag eller event med upp till flera

tusen personer. Valmöjligheterna är oändliga!

www.boson.nu | 08-699 66 06


Mötesindustrin fortsatt het

Förra året blev ett nytt rekordår för

den svenska mötesindustrin och

2008 inleds om möjligt ännu starkare.

Många letar också efter en

annorlunda miljö eller en naturupplevelse

för sin konferens. Att uppleva

och göra något ovanligt och att göra

det tillsammans är en erfarenhet som

stärker gruppen.

I dag finns det nästan alltid ett

genomtänkt syfte med en konferens

eller annan typ av möte. Aktivitetsplaneringen

bör då komma in på ett

tidigt stadium, så att helhetsresultatet

blir bättre.

Det behövs tid för människor att

verkligen hinna prata med varandra,

att smälta alla intryck och all information

som förmedlas. Rätt aktivitet

som passar väl in i programmet kan

då ge avkoppling och energi som gör

hela konferensen mer effektiv.

Allt fler dagkonferenser

En tydlig trend i konferensbranschen

under senare år är allt fler korta

möten eller konferenser. I Stockholm

hålls varje år cirka 100 kongresser

och oräkneliga företagsmöten. Även

myndigheterna samlar gärna sina

medarbetare till möten, konferenser

och utbildningar i Stockholmsområdet.

Det är resultatet av ett långsiktigt

marknads- och försäljningsarbete

som har pågått under många år

och som bygger på samarbetsprojekt

mellan Stockholms stad och mötesindustrin.

Liksom inom näringslivet finns

det hos myndigheterna ett behov

av personliga möten, trots alla de

möjligheter som dagens moderna

teknik erbjuder. Mest efterfrågade

är då kursgårdar som ligger inom

rimligt avstånd från en flygplats eller

det egna kontoret. Konferenser i

närmiljön kan ju ofta erbjuda både

kunnig personal och en unik miljö.

Varje tid och plats har sina speciella

egenskaper med det där lilla extra och

minnesvärda. Ta sedan gärna med

dig lugnet, harmonin och välbefinnandet

till vardagen, året om.

Fina utmärkelser till

Hotel Gothia Towers

Hotel Gothia Towers och Göteborg

Convention Centre (GCC) vann

fina utmärkelser vid utdelningen av

Scandinavian Service and Quality

Award – Sveriges största kvalitetsutmärkelse

inom mötesindustrin.

SSQ Award är en kvalitetsutmärkelse

och ett program för kvalitetsutveckling

av företag inom hotell- och

konferensbranschen.

19 företag hade anmält intresse

av att delta i de omfattande undersökningarna

som ligger till grund

för utmärkelsen (gäst- och medarbetarundersökningar,

anonyma besök,

gästkontakter och miljökartläggning).

Göteborg Convention Centre

fick för andra gången (första gången

år 2005) utmärkelsen ”SSQ Award

2007” som bästa dagkonferensanläggning.

– Det är förstås jätteroligt att bli

uppmärksammad på det här sättet –

speciellt med tanke på att det är ett

branschpris som fokuserar på kvalitet

i alla led, säger Charlotte Tellermark,

direktör för Hotel Gothia Towers.

Scandinavian Service and Quality

Award delar också ut olika hedersomnämnanden.

Dessa delas ut

till deltagare som arbetat seriöst,

målmedvetet och innovativt med sin

verksamhet utifrån olika perspektiv.

Oasen i Jämtland

Bräcke 0693-160 20

www.bjorknasgarden.com

För att se klart på sin egen värld

behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar

att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som

andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.

www.wreta.com

För att se klart på sin egen

värld behöver man besöka

en annan.

Det är en av många anledningar

att ha din konferens

hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker

Tel 0155-720 22 • www.wreta.com


AvtALSnYTT / KONfErENSHOtELL OCH KUrSGårDAr / fMLOG

Godkända kursgårdar med avtal

Mycket förmånliga priser

både för dagkonferenser,

helpension och logi.

Ring för offert: 019-20 50 00

Quality Hotel Örebro

Invid E18/E20 lätt att hitta hit,

gratis parkering.

konferenser möten

kickoffer fester

Vill du veta mer?

Gå in på www.lovik.se eller ring vår

bokning på telefon 08-506 180 90

Lovik – En del av Fazer Konferens!

Aldrig mer än 1 278 kr /p exkl moms

Konferera prisvärt och bekvämt med

ert Kronavtal. Garanterat bästa pris!

08 520 205 90 - www.nynasgarden.se

Mötesplatsen för alla













Bo & konferera!

08-566 217 20





Namnbyte 1 maj!

Quality Hotel Winn Haninge heter hotelloch

konferensanläggningen i södra

Stockholm (tidigare Park Inn Haninge).

Vi är fortfarande en exibel och prisvärd

anläggning med stor konferenskapacitet

och bra kommunikationer.


Konferens i Kiruna

Berikar dina sinnen

www.kirunacongress.se


Gör det enkelt.

Boka allt-i-ett-paket hos oss.

08-517 517 10

scandichotels.se

Inspirerande konferensmiljö

Här är alla sorters företag väl kom na att hyra in

sig under en eller fl era dagar. Vi erbjuder

full kon fe rens ser vi ce.



En mötesplats

www.hemavantarnaby.nutel 0954-301 50

för händelser och känslor

Yasuragi Academy

Frigör människors inneboende

kraft och kunskap

Spenshult

Spenshult AB, 313 92 Oskarström Tel: 035-263 50 00, Fax: 035-263 50 25

E-post: kurs@spenshult.se, Internet: www.spenshult.se

För information och bokning telefon 08-747 63 00 eller gå in på www.yasuragi.se

Konferens på slottet?

Statligt

avtal!

98 hotellrum,

160 bäddar

www.sundbyholms-slott.se

Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm.

Hos oss på Solbacka är begreppet "ingenting är omöjligt"

personifierat av glada medarbetare. Välkomna!

Tel: 0158-406 00

Konferens | möten | fest

i vacker miljö på

Villa Söderås, Lidingö

08 765 28 95

www.villasoderas.se

Skytteholm

aktiviteter golf konferens

www.skytteholm.se

Telefon: 08-560 236 00

Bokning: 08-560 236 79

STJÄRNHOLM MED SLOTTSPARK

OCH HAVET INPÅ KNUTARNA

0155-22 27 00 www.stjarnholm.se

HOTELL • RESTAURANG • KONFERENS • SKULPTURPARK

016 - 42 84 00

www.solbacka.se


AvtALSnYTT / SKYDDSGLASöGON / förSvArSMAKtEN

Nytt avtal tecknat inom området glasögon

försvarsmakten har avslutat upphandling av glasögon

för bildskärmsarbete och skyddsglasögon.

Arbetsgivaren ska bekosta arbetstagaren

särskilda glasögon om en

synundersökning visar att det behövs

och att glasögon för normalt bruk

inte kan användas.

Från och med den 7 mars 2008

gäller nya avtal för glasögon för bildskärmsarbete

och skyddsglasögon.

Avtalen är giltiga till 2009-12-31.

Förlängning kan därefter ske med 12

månader.

Upphandlande organisation

Försvarsmakten

Kontaktperson

Yvonne Andersson

Telefon: 08-5143 9043

E-post: yvonne.i.andersson@mil.se

Avtal är tecknade med Synsam

Service AB och Synoptik Sweden

AB, avtalen är rangordnade.

– Som en av de ramavtalsansvariga

myndigheterna är Försvarsmakten

ansvarig för att genomföra

statliga upphandlingar av bland

annat glasögon. Föregående avtal

var tecknat att gälla till och med

071231. Omsättningen under föregående

avtalsperiod uppgick till cirka

9 miljoner kronor per år. Avropen

avser glasögon för bildskärmsarbete

och skyddsglasögon.Det är svårt att

förutsäga omsättningen i förhand

men Försvarsmakten beräknar att

omsättningen blir som tidigare år,

någon garanti kan dock inte lämnas,

berättar Yvonne Andersson, ramavtalsansvarig

på Försvarsmakten.

– Nuvarande avtal är i stort sett

identiskt med föregående avtal.

Det omfattar paketpris på glasögon

för bildskärmsarbete och skyddsglasögon.

Om behov föreligger

finns möjlighet att göra tillägg till

upphandlat paket med exempelvis

progressiva glas i flera olika utföranden,

ytbehandlingar och andra

glas än standard/lagerglas. Bågar

finns i 10-15 modeller, i flera storlekar

och färger, förklarar Yvonne

Andersson.

Några nyheter?

– Som tidigare följer upphandlingen

bestämmelserna i AFS:1998:5.

En förändring från föregående

avtal är att leverantörerna denna

gång är rangordnade. Med detta

erhålls en geografisk täckning över

i stort sett hela landet, säger Yvonne

Andersson.

Ramavtal är tecknade med två

leverantörer där Synsam är rangordnad

med ordningsnummer 1 och

Synoptik med ordningsnummer 2.

På orter där inte Synsam finns representerad

är Synoptik rangordnad

med ordningsnummer 1.

Varje myndighet kan ha sin policy

för vem som har rätt att erhålla

glasögon och i vilken situation. Vid

avrop bör man ange aktuella arbetssynavstånd

och annat som behövs

för att optikern eller ögonläkaren ska

kunna ordinera rätt glasögonkonstruktion.

Yvonne Andersson


var rädd om din syn

Ögat är ett invecklat instrument som

tillsammans med hjärnan arbetar

med en otrolig mängd information

varje sekund. Blicken skiftar riktning

upp till 50 000 gånger under

en vanlig arbetsdag framför bildskärmen.

Blicken går från skärm till

korrektur och från skrivbordet ut i

rummet. Under dessa förutsättningar

kan ögat lätt överansträngas och ge

besvär som huvudvärk, grusskänsla

och koncentrationssvårigheter.

I de flesta arbetsmiljöer är en

god syn en förutsättning för en bra

arbetsinsats. Ju sämre syn, desto mer

påfrestande blir arbetet och desto

mer sviktar vår förmåga att koncentrera

oss.

Orsaker till besvär kan vara felkorrigerade

synfel, otillfredställande

belysning eller fel arbetsställning.

Glasögon för bildskärmsarbete

är tillpassade efter personliga behov

och är en förutsättning för god syn

på jobbet.

Till skillnad från privata glasögon

med annan styrka eller konstruktion

i glaset är de bildskärmsglasögon

som du bör använda utprovade för

ett specifikt arbetsavstånd för att du

till exempel ska kunna läsa tydligt

och obehindrat kunna arbeta med

datorn.

Tips och idéer för

datorarbetsplatsen

Din skärm bör placeras på ett avstånd

till dig på 60-80 cm.

Den översta textlinjen du

använder ska vara placerad i skulderhöjd

eller motsvarande 15-20 cm

under ögonhöjd.

Se till så att du sitter med sidan

till fönstret och ett par meter in i

lokalen.

Grundbelysningen ska vara som

när du tittar på TV, kompletterat

med en arbetsplatsbelysning där du

själv sitter. Var försiktig med halogenlampor

då de ger en koncentrerad

hög belysningsstyrka.

Ljusfördelningen mellan lokalen

och bordsytan böra vara 1 till 3.

Undvik störande reflexer i bildskärmen.

Skyddsglasögon räddar synen

Det är med ögonen den anställde

oftast samlar den information som

krävs för att fatta rätt beslut, eller

att bedöma kvaliten till exempel i en

svetsfog.

De flesta ögonolyckor orsakas av

flygande partiklar, smuts och damm.

Sådana olyckor går att undvika med

skyddsglasögon.

Det finns olika varianter att välja

på. En typ av skyddsglasögon liknar

vanliga glasögonbågar, men har sido-

skydd och hållfasta linser av antingen

glas eller plast. Andra varianter är så

kallade korgglasögon, skyddsglasögon

som liknar skidglasögon. Ett

tredje slags ögonskydd är visir, som

antingen kan bäras på huvudet eller

hållas i handen.

CE-märkning av

skyddsglasögon

Sedan den 1 juli 1995 måste all

ny personlig skyddsutrustning var

CE-märkt enligt Arbetsmiljöverkets

anvisningar i enlighet med EU

direktiv 89/686 EEC. Tänk på att för

skyddsglasögon krävs att både glas

och båge testas som en enhet. Det

är arbetsgivarens ansvar att uppge

den nödvändiga säkerhetsklassifieringen

för skyddsglasögonen, så att

dessa klarar skyddskraven på aktuell

arbetsplats.

Arne Öster


AvtALSnYTT / YrKESKLäDEr OCH SKOr / KOMMENtUS

Upphandling av yrkeskläder och skor

Kommentus Gruppen AB har på

uppdrag av ett 30-tal kommuner

genomfört en upphandling av

yrkeskläder och skor. Genom att

samordna upphandlingen blir den

mer attraktiv för anbudsgivarna

vilket i sin tur medför prismässigt

goda villkor.

Upphandlingen omfattade yrkeskläder

och skor till olika yrkesgrupper

enligt följande: varselkläder,

arbetskläder, kläder till vård och

omsorg, kläder till kök och restaurang,

profilkläder, handskar samt

skor och har resulterat i avtal med ett

antal leverantörer.

Avtalsperioden är 2007-12-11 –

2010-12-31 och den totala volymen

är beräknad till runt 78 miljoner

kronor under avtalets löptid. Anbud

kunde lämnas på en, flera eller samt-

liga produktgrupper och kommuner

för att på så sätt ge möjlighet till även

de lokala leverantörerna att lämna

anbud.

Öppen upphandling

Upphandlingen genomfördes som en

öppen upphandling enligt lagen om

offentlig upphandling med avsikt att

träffa s.k. ramavtal, med en (1) eller

tre (3) företag inom varje produktgrupp

och per kommun.

Vissa upphandlande enheter/

myndigheter har valt en (1) leverantör

och andra tre (3) leverantörer

per produktgrupp. Om avtal finns

med fler leverantörer skall beställning

ske enligt avropsordning.

Utvärderingen av inkomna anbud

blev omfattande, bland annat gick vi

igenom att efterfrågade frekventa

artiklar inom varje produktgrupp

uppfyllde ställda kvalitetskrav.

Under avtalets giltighetsperiod

kommer Kommentus att ha fortsatt

ansvar för avtalsvård. Det innebär

bland annat att Kommentus svarar för

informationsspridning om avtalen,

prisförhandlingar samt löpande

dialog med både uppdragsgivande

kommuner och leverantörerna, allt

för att säkerställa att avtalen används

på rätt sätt och fånga upp eventuella

synpunkter på avtalen.

Antagna leverantörer:

AB Blåkläder

AB Ferms Agenturer

Almedahls Alingsås AB

Björnkläder AB

G-ESS Yrkeskläder AB

Hejco Yrkeskläder Kwintet Fristads AB

Invite Europe AB

J:son Gislaved AB

J:son Handels AB

Jobi Footright AB

Lidén & Co Textil AB

Mercus Yrkeskläder AB

Procurator AB

Promoters Textil

Tools Sohlbergs AB

Triffiq Företagsprofilering AB

Mer information om ramavtalet finns

på www.e-avrop.com eller också kan

Ni även ringa direkt till mig Alexandra

Anastasiou, avtalsansvarig

på Kommentus Gruppen AB, tel.

08-709 59 18 alt via e-post alexandra.anastasiou@kommentus.se.


varselkläder och

andra yrkeskläder

har du sett alla orange och gula gubbar på

vägarna nu för tiden? De syns rätt så bra, eller

hur? Bakom dessa färgglada kläder ligger ett

europadirektiv som styr användningen av dessa

kläder och en europastandard som talar om hur

kläderna ska vara utformade.

Varselplaggens främsta funktion är

att bidra till säkerheten för dig som

arbetar i utsatta miljöer där det är

viktigt att vara väl synlig.

I Sverige är det lag att arbetare på

väg ska bära denna typ av kläder, så

kallade varselkläder. Om man inte

följer detta lagkrav blir det böter för

den enskilde eller för aktuell arbetsgivare.

Kläderna är klassificerade i tre

olika synlighetsklasser. Dessa beror

på hur stor yta av material man

använder. Varselkläderna består dels

av ett fluorescerande material för

dagsynbarhet och dels ett reflekterande

material för nattsynbarhet. För

varselkläder med klass 3 har kläderna

en stor area av båda typerna av material

och sedan faller areastorleken

ned mot klass 1 som har minst aktiv

yta. Vilka klasser som ska användas

bestämmer den aktuella arbetsgivaren

i samråd med sina anställda.

Vid mycket trafikexponerade platser

rekommenderas klass 3 till samtliga

anställda.

Vid användning av varselkläder är

det mycket viktigt att hålla kläderna

rena för annars är varseblivningseffekten

försämrad. Regelbunden

tvättning måste ske för att skyddseffekten

ska kunna bibehållas.

Reflexmaterialet i kläderna fungerar

som en bil- eller cykelreflex eller

som vägskyltar, de kastar tillbaka

ljuset i samma riktning som det kom

ifrån. Vid mörkertrafik gör detta att

annalkande trafikanter lätt observerar

personer vilka bär reflexmaterialet.

Trafikantens strålkastarljus

återreflekteras.

Dagtid används i stället det fluorescerande

materialet som höjer

kontrasten gentemot omgivningen.

Detta material omvandlar kortvågig

strålning (UV) till synligt ljus och

materialet får en ljushet som klart

överstiger omgivningen. Det är lätt

att upptäcka en person i dessa kläder

då han i både i färg och ljushet skiljer

sig från andra ting i vägens grannskap.

Samma fast omvänt gäller för

det fluorescerande materialet att det

på natten inte har någon funktion.

Då finns ingen UV-strålning som

kan omvandlas varför kläderna blir

lika mörka som andra kläder.

Vad är fördelarna

med profilkläder?

Att målmedvetet arbeta med profilkläder

är ett bra sätt att stärka dina

relationer med kunder, anställda och

samarbetspartner. Det finns många

fördelar med profilkläder som beror

lite på hur de används. Några generella

fördelar är att profilkläder är;

Målgruppsinriktat. Det är

sändaren som avgör vem mottagaren

ska bli.

Flexibelt. Det finns ett stort

utbud av profilkläder som kan

användas till många olika ändamål

– allt från kampanj-T-shirts till fina

affärsskjortor.

Personligt. Budskapen förmedlas

oftast på ett personligt sätt eftersom

man måste träffa bäraren av ett

profilplagg för att kunna motta

budskapet.

Långsiktig kommunikation i

bemärkelsen att profilkläder är

beständiga.

När man klär sig i ett profilerat

plagg, blir man ”automatiskt” en

tydlig representant för varumärket:

Man agerar utifrån de normer varumärket

står för.

Möjligheterna är många, screentryck,

transfertryck, direktbrodyr

eller vävda och broderade märken.

Vid större volymer på enklare plagg,

speciellt i tunna material, kan screentryck

vara att föredra. Både med

tanke på funktion och pris.

Funktionella yrkeskläder

För många typer av arbeten är

funktionella, bekväma och hållbara

plagg ett måste. Det kan handla om

specialdesignade kläder för vård och

omsorg, kök och restaurang med

flera.

Arne Öster


» Yrkeskläder och skor «

Almedahls Alingsås AB

Johannes Samuelsson

FAKTA

Företagsnamn:

Almedahls Alingsås Ab

Antal anställda i Sverige:

25 st

Etablerat år:

1862

Huvudkontor:

box 591, Hemvägen 17

441 16 ALINGSåS

Sveriges kommuner och landsting

har skrivit ramavtal med Almedahls

Alingsås AB. Avtalet gäller arbetskläder

för vård och omsorg, kök och

restaurang.

Idag är vi rankade av Kommentus

som bästa leverantör av vårdkläder.

Tack! Vi lovar att vi ska fortsätta

att sträva efter att vara våra kunders

favorit. Och vår nästa utmaning

är naturligtvis att stå högst på prispallen

även när det gäller plagg för

kök och restaurang.

Att Almedahls har hängt med i

snart 150 år saknar inte betydelse.

Men i ärlighetens namn har det hänt

väldigt mycket sedan Charles Hill

startade väveriet år 1862. Dagens

kunder ställer helt andra krav och

produktionen har naturligtvis

förändrats. Inte minst har den glödheta

klimatfrågan satt ett helt nytt

fokus på textilindustrin. På Alme-

Regional representation i Sverige:

rikstäckande, för mer information

ring 0322-66 93 00.

Aktuellt ramavtalsområde:

Arbetskläder för vård & Omsorg,

Kök & restaurang

”Almedahls är ett stycke historia.

Men framför allt väldigt mycket

nutid och framtid.”

dahls arbetar vi sedan många år med

Öko-Tex, som är en humanekologisk

märkning som garanterar mycket

låga gränsvärden för kemikalier.

Kläder med funktion

och design

Modeller, sömmar och färgval spelar

roll för dig som går i våra kläder varje

dag. Kläder ska vara sköna att jobba

i. Almedahls har lång tradition av att

utveckla arbetskläder och vi vet att

funktionen är viktig. Våra kunder

är de bästa recensenterna och vårt

långa, nära samarbete med tvätteribranschen,

har gett oss en betydande

erfarenhet och kunskap. Och ibland

kan kvalitet bokstavligen hänga på en

tråd. På vårt laboratorium säkerställer

vi att kläderna klarar våra högt ställda

krav. Krav som måste gälla för textilier

som ska tvättas – om och om igen.

Giltighetstid:

2007-12-11 – 2010-12-31,

med möjlighet till 2 års förlängning

Referenser/ramavtal:

Göteborgs Stad, Haninge Kommun

Landstingets MA-enhet i västervik (landstingstvätteri)

fMv - försvarets materielverk

Kontaktperson:

johannes Samuelsson

telefon: 0322-66 93 05, 0705-11 20 35

telefon växel: 0322-66 93 00

fax: 0322-66 93 49

E-post: js@almedahls.nu

info@almedahls.nu

Hemsida:

www.almedahls.nu

AvtALSnYTT / KOMMENtUS

Det är enkelt att prova och

du har flera valmöjligheter

Det ska vara enkelt och roligt att

köpa kläder av oss. Därför åker vi

gärna ut till dig och din arbetsplats så

att du och dina kollegor kan prova ut

era arbetskläder i lugn och ro. Då kan

ni också ta del av alla våra modeller

och färger och prova dig fram till ditt

favoritplagg. Och om ni vill profilera

er med tryck eller brodyr på plaggen,

så ordnar vi självklart med det.


Röd Khaki

Vit

Marinblå

design

och

funktion

plagg för

energi på

jobbet

Almedahls Alingsås AB • Box 591 • 441 16 Alingsås • Tel: 0322 - 66 93 00 • www.almedahls.nu


AvtALSnYTT

Avslutade upphandlingar

IT-produkter med tillhörande

tjänster 2008

Det nya avtalet kommer att presenteras

närmare i kommande utgåva av

Avtalsnytt.

Upphandlande organisation:

Kommentus

Kontaktperson:

Roland Pettersson

Telefon: 08-709 59 60

Avtalsperiod är 2008-04-01-2010-

03-31.

Brevförmedlingstjänster

Skatteverket inleder en ny brevupphandling

för sydöstra Sverige.

Upphandlande organisation

Skatteverket

Kontaktperson

Nils-Gunnar Sträng

E-post:

nils.gunnar.strang@skatteverket.se

En del av ramavtalsområdet brevförmedling

är avtalslöst. Detta beror

att ramavtalet med Postexperten

i Scandinavien AB hävdes i februari

2008 eftersom leverantören inte haft

tillräcklig kapacitet för att sköta sitt

uppdrag.

Skatteverket avser därför att under

sommaren/hösten 2008 påbörja en

ny ramavtalsupphandling av brevförmedlingstjänster

för berörda

områden.

Upphandlingen kommer att

omfatta postnummerområden i

sydöstra Sverige, där bl.a. följande

orter ingår: Hässleholm, Kristianstad,

Olofström, Karlshamn,

Ronneby, Tingsryd, Växjö, Karlskrona,

Kalmar, Nybro, Högsby,

Borgholm och Oskarshamn.

Nytt ramavtal för de aktuella

områdena beräknas komma att

tecknas under januari 2009 och gälla

för avrop från och med den 1 april

2009.

Lös köksutrustning

– förlängning

Försvarsmakten (FMLOG) har för

avsikt att förlänga befintligt ramavtal

med Menigo Foodservice AB (tidigare

ICA Meny AB), inom området

för lös köksutrustning.

Avtalet gäller bland annat för

avrop av köksmaskiner, knivar,

kantiner och kärl. Med förlängning

är avtalet giltigt till och med den 31

maj 2009.

Upphandlande organisation

Försvarsmakten (FMLOG)

Kontaktperson

Christina Holm

Telefon: 0589-406 01

E-post: christina.holm@mil.se

Planerade upphandlingar

Hygien och städprodukter

Verket för högskoleservice (VHS

upphandling) har startat arbetet

med en ny upphandling av det statligt

ramavtal för hygien och städprodukter.

Det nuvarande avtalet går ut

den 14 november 2008.

Upphandlande organisation

Verket för högskoleservice

Kontaktperson

Annette Annerstig

E-post: annette.annerstig@vhs.se

En mindre förstudie har genomförts

och arbetet med förfrågningsunderlaget

har påbörjats.

Rekryteringskonsulter

Kommentus Gruppen AB genomför

upphandling av rekryteringskonsulter.

Ansvarig upphandlare

Sinikka Suutari

Telefon: 08-709 59 15

E-post: sinikka@kommentus.se

Upphandlingen avser

Kommunernas redovisade behov

resulterar i att Kommentus avser

genomföra upphandling av rekryteringskonsulter

dels ”search” och dels

övriga rekryteringskonsulter.

Annonsering

Upphandlingen planeras att annonseras

i vecka 15, 2008.

Planerad avtalsperiod

Avtalstid planeras till tidigast den

1 september 2008 t.o.m. 30 augusti

2011, med 1 års förlängningsmöjlighet.

Vitvaror 2008

Kommentus inbjuder till samordnad

upphandling av storköksmaskiner-,

fastighetstvättmaskiner och vitvaror.

Ansvarig upphandlare

Jeanette Hemmingsson

Telefon: 08-709 59 63

E-post: jeanette.hemmingsson@

kommentus.se

Upphandlingen

omfattar tre delområden

Upphandlingen omfattar köp av

produkter inom nedan angivna tre

(3) delområden inklusive installation

och service. Möjlighet ges till leverantören

att offerera på ett eller flera

delområden. Avtal avses att tecknas

med upp till tre (3) leverantörer

inom varje delområde för respektive

upphandlande enhet.

A. Vitvaror och hushållsprodukter

(Vitvaror avses t.ex. kyl, tvättmaskin,

ugn, spis m.m. med hushållsprodukter

avses t.ex. dammsugare,

köksapparater etc. för hushållsbruk)

B. Fastighetstvättmaskiner (Tvättstugemaskiner,

torkskåp, mopptvättmaskiner,

manglar)

C. Storköksmaskiner

Inbjudan

Inbjudan att delta i samordnad

upphandling skickades till de

upphandlande enheterna (cirka 1

300) den 16 januari 2008.

Sista anmälningsdatum

Sista dag att för upphandlande enhet

att inkomma med upphandlingsfullmakt

var den 3 mars 2008.

A v t a l s t i d

Avtalet tecknas för tre (3) år med

möjlighet för Kommentus att

förlänga avtalet med upp till ett (1)

år. Avtalet beräknas träda i kraft

under slutet av oktober eller början

av november 2008.

Övrig information

En mer detaljerad tidplan samt

annan nödvändig information

gällande upphandlingen kommer att

meddelas underhand.


Pågående upphandlingar

Tjänstekort

Rikspolisstyrelsen har ansvaret för

ramavtal avseende tjänstekort och

nuvarande ramavtal upphör 2008-

08-31.

Upphandlande organisation

Rikspolisstyrelsen

Kontaktperson

Bo Stålhammar

E-post: bo.stalhammar@polisen.se

Utvärderingskriterier

Det ekonomiskt mest fördelaktiga

med hänsyn till nedan angivna kriterier;

1. Pris 40%

2. Leveranstid 35%

3. Börkravspoäng 20%

4. Säkerhetsmedvetande 5%

Sammanfattning av upphandlingsarbetet:

En referensgrupp för framtagning

av förfrågningsunderlag sattes ihop i

oktober 2007.

Förfrågningsunderlaget var klart

2008-02-12.

Upphandlingen annonserades

2008-02-18

Rikspolisstyrelsen har beslutat att

förlänga anbudstiden avseende tjänstekort

att gälla till och med 17 april

2008.

På grund av att skallkravet i bilaga

5a vad gäller att kortet skall förses

med SIS-symbolen i relief har tagits

bort så har Rikspolisstyrelsen även

förlängt anbudstiden.

eID 2008

Ramavtalsupphandling eID 2008 är

publicerad i Europeiska Unionens

Tidning (EUT).

Upphandlande organisation

Verva

Kontaktperson

Irene Andersson

E-post: irene.andersson@verva.se

Syftet med upphandlingen är att välja

leverantörer som både kan tillhandahålla

myndigheterna eID-tjänster för

kontroll av e-legitimationer och kan

utfärda e-legitimationer till stora

grupper användare i enligt med de

krav som staten ställer.

Verva avser att teckna ramavtal

med leverantörer som redan har

försett ett stort antal privatpersoner

i Sverige med någon form av medel

för elektronisk identifiering och som

omgående kan förse dessa med e-legitimationer

enligt statens krav.

De leverantörer som Verva tecknar

ramavtal med svarar helt för de e-legitimationer

man utfärdar, för avtal

och kontakter med privatpersoner

och för att detta som helhet bildar

en infrastruktur för e-legitimationer

och e-underskrifter som uppfyller de

krav som staten ställer.

Målet är att de privatpersoner som

skaffar e-legitimationer ska kunna

använda dessa för att legitimera sig

elektroniskt och utföra e-underskrifter

i samband med alla offentliga

e-tjänster som kräver detta.

Upphandlingen kommer att

genomföras som en förhandlad

upphandling enligt lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling

(LOU), kap. 5.

Datakommunikation,

nätverk och telefoni

Upphandlingen Datakommunikation,

nätverk och telefoni 2008

(Dante) är annonserad i EUT.

Upphandlande organisation

Verva

Kontaktperson

Inger Höglund

E-post: inger.hoglund@verva.se

Följande upphandlingsområden

genomförs som Förhandlad upphandling

enligt lagen (2007:1091) om

offentlig upphandling (LOU).

Kommunikation som tjänst –

upphandlingsområde A

Fasta- och mobila operatörstjänster

samt transmissionstjänster –

upphandlingsområde C

Följande upphandlingsområden

genomförs som Selektiv upphandling

enligt lagen (2007:1091) om

offentlig upphandling (LOU).

Kommunikationsutrustning –

upphandlingsområde B

Telefoner, kommunikationsutrustning

och tillbehör - upphandlingsområde

D

Sista ansökningsdag är 2008-05-05.

Verva avser att besluta vilka anbudssökande

som ska inbjudas att

inlämna anbud under augusti 2008.

Verva planerar att sända ut förfrågningsunderlag

till utvalda anbudssökande

i anslutning till ovanstående

beslut. Tilldelningsbeslut planeras i

december 2008.

Verva kommer under april/maj

att skicka ut inbjudan till kommuner

och landsting att delta genom fullmakt.

Inrikes hotelltjänster

Försvarsmakten (FMLOG) har inlett

ny upphandling av inrikes hotelltjänster.

Sista dag att lämna anbud är

den 9 april 2008.

Upphandlande organisation

Försvarsmakten (FMLOG)

Kontaktperson

Ingela Mildton-Patzelt,

Telefon 08-514 390 92

E-post: ingela.mildton-patzelt@mil.se

El 2009-01

Kommentus Gruppen AB genomför

samordnad upphandling av elenergi.

Ansvarig upphandlare

Tony Hansson

Telefon: 08-709 59 65

E-post: tony.hansson@kommentus.se

Sista anbudsdag

Sista dag att inkomma med anbud

var den 10 mars 2008.

Avtalsstart

Leveransstart är den 1 januari 2009.

Personaluthyrning – Administrativ

personal med mera

Kommentus Gruppen AB genomför

upphandling av personaluthyrning -

administrativ personal m.m.

Ansvarig upphandlare

Sinikka Suutari

Telefon: 08-709 59 15

E-post: sinikka@kommentus.se

Upphandlingen avser

Kommunernas redovisade behov

resulterar i att Kommentus avser

genomföra upphandling av administrativa

tjänster, information- och

marknadsföringspersonal samt

IT-personal.

Område administrativa tjänster

kommer att utökas med ett antal

andra tjänster som man anmält

behov av.

Det är bibliotikarie, biblioteksassistenter,

kompetensutvecklare,

bygglovshandläggare, innesäljare,

säljadministratör, chaufför med

c-kort och vissa fastighetsrelaterade

drifttjänster.

Sista anbudsdag

Sista dag att inkomma med anbud

var den 4 april 2008.

Planerad avtalsperiod

Avtalstid planeras till tidigast 1 juli

2008 t.o.m. 30 juni 2011, med 1 års

förlängningsmöjlighet.


Tid och facklig-

politisk retorik

Våra politiker undviker klokt nog att försöka

detaljstyra våra liv, men användningen av vår tid

vill dom gärna reglera. främst gäller det arbetstiden,

som ju i sin tur bestämmer utrymmet för

fritiden. Men hur bör då balansen mellan arbete

och privatliv se ut? Vem har svaret?

Att väsentliga frågor om arbetstidens

psyko-sociala betydelse saknar entydiga

svar kan knappast förklara att

de under senare år hamnat utanför

den politiska debatten. Snarare har

de ekonomiska realiteterna lagt

en hämsko på diskussionerna om

lagstiftad arbetstidsförkortning. Men

i TVs Agenda den 16 mars återuppväcktes

något överraskande frågan

och detta trots de negativa erfarenheterna,

som rapporterats från både

Tyskland och Frankrike. Möjligen

berodde det nymornade intresset

på erfarenheterna från en Toyotaverkstad

i Göteborg, som utgör det

hittills enda exemplet i Sverige på

framgångsrik tillämpning av arbetstidsförkortning.

De politiska partier och fackliga

organ som i sina program alltjämt

bibehåller kravet på arbetstidsförkortning,

hanterar frågan på samma

sätt som den om införandet av republik

i Sverige. Visionen lever kvar,

men bedöms uppenbarligen inte

som förenlig med den ekonomiska

och politiska verkligheten. Det är

få som idag tror att samhälleliga

funktioner och levnadsstandard kan

Det enda vi har är oss

Det finns stunder i livet som jag

aldrig kommer att glömma. Stunder

som har etsat sig fast. Stunder som

har varit så berörande att de sedan

har kommit att bli avgörande för

min fortsatta vandring. Vissa har

kommit, andra gått, några har

kommit tillbaka medan vissa vandrat

bort.

Vissa har gett så mycket gott,

medan andra slitit sönder.

Varje gång har jag haft valmöjligheten

att välja hur jag skall ta hand

om det jag fått.

Det tog ett tag innan jag insåg

att de möten som fördärvat kunde

omvandlas och ur det födas något

gott.

Det tog ett tag innan jag insåg att

varje stund är upp till mig.

Det tog ett tag innan jag insåg att

66

upprätthållas på nuvarande nivå om

tex 36 timmars arbetsvecka införs.

Däremot är det många som tror

att en sådan reform skulle innebära

mindre påfrestningar i vardagen,

mindre stress och ökade möjligheter

att få ihop livspusslet. Detta måste

ses som ett rimligt antagande. Likafullt

existerar det vare sig kunskap

eller ens politisk-facklig uppfattning

om hur balansen mellan arbete och

privatliv borde se ut om man kunde

bortse från de ekonomiska konsekvenserna?

Vad är önskvärt i psykosocial

mening? Skulle 30 timmars

arbetsvecka ge optimal livskvalitet?

20 timmar? Ju mindre desto bättre?

Det vore onekligen av intresse att

från företrädarna för arbetstidsförkortning

få besked om deras uppfattning

i denna hypotetiska fråga, som

bortser från de ekonomiska aspekterna,

men berör den grundläggande

synen på arbete och mänskliga

behov.

Under senaste decennier har

kraven på meningsfull fritid kommit

att bli allt högre i våra ambitioner

till personlig utveckling, bättre

hälsa, tätare familjeliv och större

jag alltid erbjuds valmöjligheten att

kunna hantera saker på sätt som för

mig är rätt.

Det tog ett tag innan jag insåg

hur viktigt det var att hjälpa den

syster som smärtas av sitt dilemma,

att stå kvar främst då.

Det tog ett tag innan jag insåg att

det inte bara handlade om mig, utan

även om dig och alla er andra.

Insåg att det handlade om att vara

avstämd med mitt innersta och då

även ta ansvar för det. Att stå upp

för min röst. Att be om mod när

stunden är svår. Att det handlade om

att tillåta mig leva fullt ut. Rakt av.

Rätt upp och ner.

Det har haft sitt pris. Vissa har

tyckt att det har varit till ett jävla

besvär, medan andra har förstått.

Här har frukterna av gången sådd

engagemang i barnens aktiviteter.

Därför kan man fråga sig om den

stress som idag tillskrives svårigheterna

att få ihop livspusslet beror på

40-timmars arbetsvecka eller ökade

fritidsambitioner. Kan det rent av

vara så att varje arbetstidsförkortning

med automatik leder till ytterligare

expansion av fritidsaktiviteterna så

att livspusslet aldrig går ihop?

Förvisso är det många frågor kring

arbetstiden som söker sitt svar, men

till förvirringen bidrar onekligen de

politiska partier och fackliga organ

fötts. Här har ordet livskvalitet fått

en mening.

Detta är så lätt att glömma bort.

Så lätt att glömma av att ge den där

varma uppbackningen och klappen

på axeln. Så lätt att bli fartblind. Så

lätt att sätta kronor och ören före

vårt mänskliga rum.

Just detta, hoppas jag, att jag äger

klarsyn nog att välja bort.

Tänker på alla er som inte har

glömt av att vi alla är människor före

allt annat. Alla er som så väl vet om

vikten av att tillåta känslor, liv, hopp.

Tänker på dig som äger mitt hjärta.

Tack.

Tina Lundberg

som nu förespråkar arbetstidsförkortning

dvs mindre än 40 timmar

per vecka och samtidigt kräver att

alla skall ha rätt till heltid dvs 40

timmar per vecka. Förklara det, den

som kan? Överhuvudtaget borde vi

i arbetstidsfrågan kunna förvänta oss

mindre av ogenomtänkt retorik och

mer av kunskap, sans och vett hos

våra politiska och fackliga representanter.

Monica Johansson

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se


1. 2. 3.

Ingen vet hur morgondagen ser ut.

God morgon! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid

förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas

till nya behov. Oavsett om ditt företag växer snabbt eller har ett högt

förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden.

Vill du veta mer: www.agresso.se

Affärssystem utan bäst före-datum


posttidning

rEtUrADrESS:

Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

SVERIGES LEDANDE

KORT- OCH BETALNINGS-

TJÄNSTER FÖR

STATLIGA MYNDIGHETER.

eurocard.se

Med Eurocard får ni smartare

administration, istället för många

fakturor från olika håll samlas allt

på en faktura. Vilket spar både tid

och pengar. Men Eurocard erbjuder

även system för sammanställning,

analys och uppföljning av era inköp.

Ni får bättre ordning på kostnaderna,

helt enkelt. Och vill ni ha kort

med specifik köpgräns för respektive

innehavare, väljer ni inköpskortet

Purchasing. Detta är några av

anledningarna till att Eurocard

utsågs till nummer ett i det statliga

ramavtalet inom kort- och betalningstjänster.

För fler, kontakta oss gärna.

Välkommen in på eurocard.se,

eller ring vår försäljningsavdelning

på 08-14 67 45.

More magazines by this user
Similar magazines