eva lindström - WebNews

Nr 5 2008 | Sextonde årgången Pris 79 kr UPPHANDLING EKONOMI jUrIDIK UtbILDNING vårD LEDArSKAP MILjö KONfErENS 

Profilen 

elektroniska inköp 

Nästa steg mot en 

modern förvaltning 

e-handel 

Spar pengar 

och miljö 

nytt sätt att 

styra kommunen 

Lilla Edet vände 

på begreppen 

Svartarbete kostar 

66 miljarder 

eva lindström 

Riksrevisor med rätt att granska regeringen 

Avtalsnytt | Möbler för offentliga utrymmen • Kontorsmöbler

Mer körglädje. 

Mindre administration. 

AutoPlan erbjuder fl exibel fi nansiering, smarta rutiner för 

administration och smidig onlineförsäljning av era fordon. 

AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabb 

telefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel. 

AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst. 

›› Det fi nns en anledning till att vi är marknadsledande. 

Vi lyssnar på våra kunder! ‹‹ 

För mer information besök vår hemsida www.autoplan.se eller maila till kontakt@autoplan.se

Vad hon utreder 

påverkar regeringen direkt 

42 

50 

13 

39 

47 

innehåll Offentliga Affärer nr 5 2008 

Eva Lindström – Vad hon utreder påverkar 

regeringen direkt 

riksrevisor ser garnskar vad som hände och vad 

skattebetalarna fick för pengarna. 

Svartarbete kostar 66 miljarder 

falska fakturor och svartjobb kostar svenska staten 

miljardbelopp. Skatteverket vill se två lagändringar 

för att få bukt med problemen. 

Rätt belysning för en tryggare värld 

Medborgarna skall känna sig trygga nattetid. 

belysningen betyder mycket för hur man upplever 

mörkret. Ny teknik och ökad medvetenhet 

har placerat den offentliga belysningen i 

strålkastarljuset. 

Juridik 

överlåtelse om upphandlande avtal. En ofta 

förekommande fråga är vad som händer med 

avtalet vid ägarförändringar. Peter forsberg på 

vinges Advokatbyrå reder ut begreppen. 

Ledarskap 

Ger du alla anställda samma chans. En stor del 

handlar om personkemi. Men hur kan som chef 

bättre utveckla din personal genom att lära känna 

de olika personlighetstyperna. Carina Kindqvist 

reder ut begreppen. 

Inrikesflyget står för bara 1 procent av 

Sveriges klimatutsläpp 

Ann-Sofie Hörlin, miljöchef på Malmö Aviation 

tycker att debatten om koldioxidutsläppen är 

onyanserad. 

Avtalsnytt 

Möbler för offentliga utrymmen 

Kontorsmöbler 

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 3 

13 

18 

39 

33 

34 

42 

53

4 

Det är inte lätt att vara 

ödmjuk när man är bäst... 

1:a på färgutskrifter i Sverige och Europa* 

Nu gör vi nästa storsatsning och lanserar en ny generation färgskrivare 

samt allt-i-ett skrivare för kontor med höga krav på kvalitet och kostnadseffektivitet. 

Senast i raden av nyheter är bizhub C20 och bizhub C20P och fler nyheter 

är på gång...Nu kan vi erbjuda ett 20-tal modeller i vårt skrivarsortiment. 

Visst låter det intressant? 

Gå in på www.konicaminolta.se för mer information. 

*Källa: InfoSource MFP first half 2008 

Konica Minolta Business Solutions Sweden AB · Solna Strandväg 96 · Box 9060 · 171 09 Solna · www.konicaminolta.se 

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av 

VD och Ansvarig utgivare 

Urban Nilsson 

urban@hexanova.se 

Ekonomi 

Monika beiring 

monika.beiring@hexanova.se 

Redaktionsledning 

Klas bergqvist 

klas.bergqvist@hexanova.se 

Journalister 

Arne öster 

Ingrid Saarva 

Klas bergqvist 

Kent Mossheden 

tina Lundberg 

Krönikör 

tina Lundberg 

Annonser/Traffic 

Henrik tonström 

annonser@hexanova.se 

Layout 

Henrik tonström 

henrik.tonstrom@hexanova.se 

Prepress och tryck 

Stromia-futurum Grafiska Ab 

www.stromia.se 

Projektledning Stockholm 

Anita Sanderholm 

anita.sanderholm@hexanova.se 

Kent Mossheden 

kent.mossheden@hexanova.se 

Göran Welander 

goran.welander@hexanova.se 

Projektledning Göteborg 

Aleksandar Capovski 

a.capovski@hexanova.se 

Adress/Namnändringar 

adressandring.oa@hexanova.se 

Adress Göteborg (HK): 

Hexanova Media Group Ab 

fiskhamnsgatan 2, 

414 58 Göteborg 

tel 031-719 05 00 

fax 031-719 05 29 

Adress Stockholm: 

Hexanova Media Group Ab 

Drakenbergsgatan 2 

117 41 Stockholm 

tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 

fax. 08-618 03 27 

www.offentligaaffarer.se 

ISSN 1653-3674 

Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och 

upphandlare inom den offentliga sektorn. 

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den 

offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista, 

kontakta vår annonsavdelning. 

M 

ledare 

Mycket nytt i det offentliga Sverige 

yndigheten Verva, Verket för förvaltningsutveckling, 

läggs ned. Det är 

konsekvensen av ett förslag som reger- 

ingen lämnade i sin budgetproposition den 22 

september. 

Avvecklingen ska vara genomförd den 31 

december 2008. Det framgår också av regeringens 

budgetproposition att upphandlingen av ramavtal 

inom IT och telekom kommer att övergå från 

Verva till Kammarkollegiet. 

Budgetstöd till upphandling 

För att komma till rätta med det minskade 

antalet anbud på offentliga kontrakt, och för att 

generellt lyfta den offentliga upphandlingen, gör 

regeringen en historiskt stor satsning på offentlig 

upphandling. I bugetpropositionen för 2009 och 

i tre år framåt uppgår satsningen till 133 miljoner 

kronor, skriver Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister 

(kd) och Maud Olofsson, 

näringsminister (c) i Dagens Industri. 

Många varor och tjänster som den offentliga 

sektorn köper är av samma eller liknande slag. 

Trots det förekommer det att en leverantör måste 

hantera olika förfrågningsunderlag. 

Ett upphandlingsstöd ska underlätta för 

upphandlande myndigheter och enheter att ge 

mer enhetliga förfrågningsunderlag. Det underlättar 

även för leverantörerna när de ska lämna 

anbud. Därutöver anslår regeringen resurser för en 

e-upphandlingsplattform i syfte att ta tillvara de 

effektivitetsvinster som finns att hämta för både 

upphandlare och företag i en mer utvecklad elektronisk 

upphandling. 

Regeringens mål är att upphandlingspaketet ska 

leda till att framför allt små och medelstora företag 

ska se möjligheterna med offentlig upphandling. 

Om regelverket sköts rätt och ett konstruktivt 

stöd ges från statligt håll kan den offentliga 

upphandlingen starkt bidra till ökad tillväxt. Det 

kan ske dels genom att konkurrensen skärps, dels 

genom att svenska företag i större utsträckning 

kan vända sig till den europeiska marknaden, 

menar Mats Odell och Maud Olofsson. 

E-handel har också länge varit ett hett ämne 

inom stat, kommuner och landsting. Under 

Kommek-mässan i Malmö i augusti fortsatte 

diskussionen om vikten av effektivisering och 

nytänkande. 

Offentlig näringsverksamhet 

ska inte konkurrera med privat 

Kommuner och andra offentliga aktörer ska inte 

agera på fungerande marknader. Det tränger 

undan etablerade företag och hindrar nyföretagande. 

De som främst drabbas är lokala småföretagare. 

Därför är det mycket positivt att regeringen 

nu förbereder en lagstiftning för att förhindra 

de konkurrensproblem som uppstår då statliga 

myndigheter och kommuner konkurrerar med 

privata företag. Det framhåller Konkurrensverket 

i ett remissvar till regeringen. 

Spetsutbildning steg i rätt riktning 

”Att tillåta spetsutbildningar på gymnasiet är ett 

stort steg framåt. Spetsutbildning för teoretiskt 

lagda elever är lika självklart som idrottande 

ungdomars möjligheter att få specialisera sig inom 

sin idrott.” 

Det säger Peter Larsson, samhällspolitisk 

direktör vid Sveriges Ingenjörer, och välkomnar 

regeringens beslut att spetsutbildningar ska ges på 

gymnasiet från och med hösten 2009 för elever 

som är högpresterande i teoretiska ämnen. 

Förbundet framhåller dock att kraven för att få 

bedriva sådana spetsutbildningar ska ställas högt, 

så att de inte reduceras till att bli ytterligare en 

konkurrensfaktor gymnasieskolorna emellan. 

”Den stora potentialen finns bland alla de 

ungdomar som har begåvning men som i dag inte 

får chansen genom att de har ”fel” bakgrund”, 

säger Peter Larsson. 

Västerbottens gymnasieskolor 

toppar utgifterna 

Utgifterna för gymnasieskolan toppas av Västerbottens, 

Jämtlands och Norrbottens län. Glesbygdskommunernas 

utgifter var under 2007 

betydligt högre än riksgenomsnittet för både 

barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg. 

Utgifterna för gymnasieskolan var i storstäderna 

9,4 procent lägre än riksgenomsnittet och för 

äldreomsorgen 6,3 procent lägre. 

Lilla Edet har målet i sikte 

Vid årsskiftet 2006/2007 tog Lilla Edets kommun 

ett stort steg mot ett nytt sätt att styra kommunen. 

Hur de arbetar berättar vi om i denna utgåva av 

Offentliga Affärer. Genom målstyrningsmodellens 

återkoppling och kvalitetsarbete vänder man 

på både arbetssätt och roller. Att analysera och 

sätta upp mål utan att först ”prata pengar” kändes 

dock ovant för många. 

Urban Nilsson 

Ansvarig utgivare 

5

nyheter 

Nummer ett på 

betalkort och resekonto 

för statliga 

myndigheter. 

eurocard.se 

6 

Eurocard har återigen vunnit det statliga 

ramavtalet för betalkort och resekonto. 

Att samla allt på en faktura ger smartare 

administration och sparar tid och pengar. 

Men det unika är tjänsterna ni enkelt 

kopplar till era kort: system för sammanställning, 

analys och uppföljning av alla 

inköp. Resultatet är bättre kostnadskontroll. 

Kontakta oss gärna om du vill ha fl er 

skäl att välja Eurocards kort- och betalningstjänster. 

Läs mer på eurocard.se, 

eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen 

till en expert på betalningar. 


Hur ska man tolka lagen? 

Inom ramen för Offentligrättslig fördjupningskurs 

på juridiska fakulteten vid Lunds Universitet 

har Amal Al-Djaber under vårterminen 2008 

genomfört ett arbetsanknutet utredningsarbete 

om ramavtal enligt lagen (2007:1091 om offentlig 

upphandling (LOU). en viktig frågeställning i 

utredningen om hur den nya lagen ska tillämpas 

i verkligheten var möjligheten till två parallella 

avropsmodeller i ett och samma ramavtal. 

Verket för förvaltningsutveckling, 

Verva, har regeringens uppdrag att 

svara för en samordnad upphandling 

av IT-produkter och tjänster för den 

offentliga förvaltningen. Verva har en 

särställning bland de statliga ramavtalsmyndigheterna, 

då verket även 

kan teckna ramavtal för kommuner 

och landsting. 

För att genomföra detta uppdrag 

upphandlar Verva stora ramavtal, 

som ger myndigheter och bolag 

inom stat, kommuner och landsting 

möjlighet att avropa produkter och 

tjänster från dessa ramavtal. 

Ramavtal fungerar som ett 

samordnat instrument för att effektivisera 

den offentliga sektorns inköp. 

Avtalen minskar de administrativa 

kostnaderna och man får kvalificerade 

leverantörer som kan tillgodose 

avropande myndigheters behov av 

produkter och tjänster och samtidigt 

uppnå bättre avtalsvillkor och lägre 

priser. 

Avropsordningar och de nya 

reglerna om upphandlingar i 

allmänhet är svåråtkomliga och 

gränsdragningsproblem kan uppstå 

vid rättstillämpningen, menar Amal 

Al-Djaber. 

Skilda tolkningar 

På många håll både i och utanför 

Sverige har tillämpningen av 

EG-direktivet lett till skilda tolkningar. 

Ibland har tolkningen inneburit 

att upphandlande myndigheter 

måste välja en avropsordning, i 

andra fall har valmöjligheten mellan 

de olika avropsordningarna behållits 

i samma ramavtal. 

England har tillämpat EG-direktivet 

sedan 2005. Här framhåller 

Office of Government Commerce 

(OGC) i sin vägledning att om 

ett ramavtal innehåller samtliga 

villkor så ska dessa tillämpas, men 

om villkoren inte fastställts så kan 

en myndighet använda sig av en 

förnyad konkurrensutsättning. Det 

vill säga att ett ramavtal inte kan 

ha flera avropsordningar och att då 

samtliga villkor för tilldelning av 

kontrakt fastställts så utesluter detta 

att avropande myndigheter tillämpar 

en förnyad konkurrensutsättning. 

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 

OGC-buying solutions (Englands 

motsvarighet till Verva) står för den 

praktiska tillämpningen av direktivet 

när de sluter ramavtal. Organisationen 

använder sig av den tolkning 

som möjliggör användningen av två 

parallella avropsordningar i samma 

ramavtal, något som utgör en ”praktisk” 

tolkning av direktivet. 

Man kan tydligt se hur vägledningarna 

från de olika organisationerna 

skiljer sig åt, trots att författarna 

till dessa vägledningar sitter i 

samma byggnad, och under samma 

tak. Avgörande för hur direktivet 

tolkas är huruvida juristen är praktiskt 

eller teoretiskt orienterad. 

Ramavtal och avropsmodeller 

i Sverige 

Hur kan en avropande myndighet gå 

till väga vid tilldelning av kontrakt 

på befintligt ramavtal? 

Offentliga upphandlingar särskiljs 

genom att de alltid ska tillämpa 

vissa gemenskapsrättsliga principer, 

däribland förutsägbarhet och 

transparens. En förutsättning för 

avropsmodeller är att dessa ska ha 

framkommit klart och tydligt redan 

genom förfrågningsunderlaget. Det 

är därför Vervas uppgift, att i detta 

tydligt redogöra för vilken avropsordning 

som ska användas för de 

ramavtal som sluts. 

DANTE (Datakommunikation, 

Nätverk och Telefoni) 

Det var inom ramen för Vervas 

Dante-upphandling som frågeställningen 

om avropsordningen aktualiserades. 

Inom Verva är Dante den 

första upphandlingen som tillämpar 

den nya lagstiftningen och de nya 

reglerna om ramavtal. Därför har det 

varit principiellt viktigt att att kunna 

bestämma en avropsordning som är 

förenlig med gällande rätt och samtidigt 

tillgodoser alla upphandlande 

myndigheters olika behov. Särskilt 

understryks de mindre myndigheternas 

och kommunernas behov av 

en avropsmodell som tar hänsyn till 

deras anspråk på enkelhet och effektivitet 

för mindre avrop. Det ter sig 

oskäligt och oförsvarbart att använda 

sig av en förnyad konkurrensutsätt- 

ning för att avropa en begränsad 

mängd produkter eller ett mindre 

tjänsteåtagande. 

Enligt den gamla lagstiftningen 

har det varit möjligt för avropande 

myndigheter att använda sig av 

direktavrop, något som inte anses 

vara förenligt med den nya lagstiftningen. 

Direktavrop innebär att 

myndigheten utfor ramavtalets 

innehåll väljer att avropa från den 

leverantör som bäst kan tillgodose 

myndighetens behov, utan 

att myndigheten behöver tillämpa 

någon avropsordning eller någon 

fördelningsnyckel. 

De mindre statliga myndigheterna 

och kommunerna har framfört 

sitt missnöje med en avropsordning 

som endast baseras på en förnyad 

konkurrensutsättning, som i sig kan 

var långdragen med möjlighet till 

överprövningar av tilldelningsbesluten. 

Samtidigt kan det inte vara 

förenligt med konkurrensaspekterna 

att basera statliga ramavtal på 

en bestämd rangordning som i sig 

skulle medföra en snedvridning av 

konkurrensen på en viss marknad. 

Det har därför varit Vervas uppgift 

att inom ramen för förfrågningsunderlaget 

bestämma en avropsmodell 

som uppfyller de gemensamrättsliga 

principerna, samtidigt som den kan 

uppfylla både stora och små myndigheters 

behov. 

Ramavtal med en 

enda leverantör 

Är ett ramavtal slutet med en enda 

leverantör ska kontrakt som bygger 

på ramavtalet tilldelas i enlighet med 

de villkor som fastställts i förfrågningsunderlaget. 

Sådana ramavtal är 

lätthanterliga, jämfört med ramavtal 

med flera leverantörer, och kräver 

således inte någon omfattande juridisk 

kompetens hos de avropande 

myndigheterna. 

Problematiken med ramavtal 

med en enda leverantör är att de kan 

påverka och snedvrida konkurrensen 

på berörda marknader. 

Ramavtal med flera 

leverantörer 

Då ramavtal sluts med flera leverantörer 

måste dessa vara minst tre 

till antalet, förutsatt att det finns 

tillräckligt antal leverantörer som 

uppfyller de ställda kraven. 

Tilldelning av kontrakt kan ske 

antingen genom en fördelningsnyckel 

grundad på samtliga fastställda 

villkor i ramavtalet eller genom en 

förnyad konkurrensutsättning. 

Det finns enligt Amal Al-Djabers 

tolkning inte några hinder för att 

en statlig ramavtalsmyndighet att 

i ramavtalet avtala om fler än en 

avropsordning i samma ramavtal. 

Detta under förutsättning att de 

gemenskapsrättsliga principerna 

efterföljs, och att förfarandet är 

transparent, utan möjlighet till 

godtyckliga beslut. 

Det är först i samband med en 

avropsförfrågan som en upphandlande 

myndighet måste välja vilken 

avropsmodell som ska användas, 

detta under förutsättning att man 

redan i ramavtalet fastställt villkoren 

för tilldelningen av kontrakten, 

och att man där tillåter en parallell 

avropsmodell som grundar sig på en 

förnyad konkurrensutsättning. En 

avropande myndighet måste senast 

vid avropsförfrågan klargöra vilken 

avropsmodell den avser att använda 

för att tilldela ett avropskontrakt, för 

att kravet på transparens ska efterlevas. 

I Sverige har rättsutvecklingen 

styrts mot någon form av bestämd 

rangordning där tilldelning av 

upphandlingskontrakt sker i en 

förutbestämd ordning som leverantörerna 

får möjlighet att leverera 

efter. Denna utveckling strider i 

och för sig inte mot gemenskapsrätten, 

dock hindrar denna fördelningsnyckel 

konkurrensmöjligheten 

mellan de olika leverantörerna då en 

och samma vinnande leverantör får i 

princip alla avrop under hela avtalstiden 

vid tillämpningen av en statisk 

rangordning. 

I de fall där det inte är möjligt att 

rangordna eller då det är förenat med 

påtagliga nackdelar, bör ett ramavtal 

ha en fördelningsnyckel som 

utmynnar i en dynamisk rangordning 

som leverantören ska leverera 

efter, som i sig inte strider mot kravet 

på bland annat icke-diskriminering. 

Kritiker menar att den svenska 

utvecklingen missgynnar den 

svenska marknaden, och regeringens 

övertolkning av direktiven har varit 

till nackdel för de upphandlande 

myndigheterna. 

Den allmänna diskussionen har 

numera vänt från en bestämd rangordning 

till att mer omfatta andra 

fördelningsnycklar vid tilldelning 

av kontrakt. Exempel på detta är en 

fördelning mellan vinnande leverantörer 

baserad på nettoförsäljning där 

varje leverantör får en viss andel i 

procent av den totala försäljningen. 

Ett annat exempel är fördelningen 

så att alla ramavtalsleverantörer får 

samma antal avrop. Den på senare 

år utvecklade dynamiska e-katalogen 

(dynamisk rangordning) fungerar 

som ett alternativ till den statiska 

rangordningsmodellen. 

Arne Öster 

7

Tillsammans skapar vi 

framtidens goda affärer 

Missa inte programmet 

som bifogas till tidningen! 

Upphandlingsdagarna, Stockholm 4-5 februari 2009 

Läs mer på www.upphandlingsdagarna.se 

”För att kunskap är källan till goda affärer”

Offentlig näringsverksamhet 

ska inte konkurrera med privat 

Kommuner och andra offentliga aktörer ska inte 

agera på fungerande marknader. Det tränger 

undan etablerade företag och hindrar nyföretagande. 

De som främst drabbas är lokala småföretagare. 

Därför är det mycket positivt att 

regeringen nu förbereder en lagstiftning för att 

förhindra de konkurrensproblem som uppstår då 

statliga myndigheter och kommuner konkurrerar 

med privata företag. Det framhåller Konkurrensverket 

i ett remissvar till regeringen. 

Konkurrensverket får ofta klagomål 

över prissättning eller annan undanträngning 

när kommuner eller statliga 

myndigheter säljer varor och 

tjänster i konkurrens med privata 

företag. Ofta drabbas små lokala 

företag av sådan konkurrens. Nuvarande 

regler för kommuner, kommunala 

bolag och statliga myndigheter 

har varit helt otillräckliga för att lösa 

dessa konkurrensproblem. Enligt 

regeringens förslag ska Konkurrensverket 

yrka förbud mot konkurrenshämmande 

förfaranden och 

verksamheter om de inte är försvarbara 

från allmän synpunkt. 

– Den lagstiftning som regeringen 

nu vill införa kommer att vara 

mycket positiv för de företag, ofta små 

och lokalt verksamma, som i dag är 

utsatta för konkurrenssnedvridande 

verksamhet från kommuner eller 

statliga myndigheter. Att tillämpa 

de nya reglerna blir en viktig uppgift 

för Konkurrensverket, säger tf generaldirektör 

Jan-Erik Ljusberg i en 

kommentar. 

Före sommaren presenterade 

regeringen en promemoria med 

förslag till regler för att lösa problem 

som kan uppstå när statliga myndig- 

heter, en kommun eller ett landsting 

agerar på samma marknad som 

privata företag. 

– En kommun eller en annan 

offentlig aktör kan ta helt annan 

affärsmässig hänsyn än ett privat 

företag. Det kan handla om möjlighet 

att ta risker och krav på avkastning 

samt att täcka underskott i verksamheten 

med allmänna medel. Sådant 

påverkar prissättningen och konkurrensen 

till nackdel för enskilda 

näringsidkare, framhåller Jan-Erik 

Ljusberg. 

– En småföretagare på en lokal 

marknad måste kunna bedriva verksamhet 

och känna sig trygg över 

att inte konkurreras ut på ett ojust 

sätt av en kommun eller en statlig 

myndighet. 

I yttrandet till regeringen, som 

också omfattar ett expertutlåtande 

av professor Torbjörn Andersson, 

framhåller Konkurrensverket att de 

föreslagna konfliktlösningsreglerna 

inte löser alla de problem som kan 

uppkomma när offentliga aktörer 

agerar på konkurrensutsatta marknader. 

Förbud kan till exempel inte 

meddelas för konkurrenssnedvridande 

verksamhet som bedrivs av 

Sollentuna kommun vill köpa 

Sollentuna sjukhus av landstinget 

och bygga om det till hyresrätter. I 

dag finns en vårdcentral och äldrebostäder 

i den del av sjukhusbyggnaden 

som inte står tom. Äldrebostäderna 

är en kommunal angelägenhet och 

ska inom några år ersättas av modernare 

äldrebostäder. 

– Det är ett stort hus som ligger 

centralt med utsikt över centrum 

åt ena hållet och Edsviken åt det 

andra. Mer centrala lägen hittar vi 

inte, säger kommunalrådet Lennart 

Gabrielsson (fp). 

I Sollentuna som på många andra 

håll byggs det i dag relativt få hyres- 

nyheter 

Jan-Erik Ljusberg, tillförordnad generaldirektör för Konkurrensverket. 

statliga myndigheter, kommuner 

eller landsting så länge den är 

förenlig med lag, annan författning 

eller bindande direktiv. 

Enligt Konkurrensverket är det 

viktigt att det tydligt framgår vad 

som omfattas av de kommande 

reglerna och vad som inte gör det. 

Regeringens förslag innebär att 

det blir möjligt att vidta åtgärder 

Sollentuna sjukhus kan bli hyresbostäder 

mot en offentlig aktörs konkurrenssnedvridande 

förfarande endast 

om detta inte kan försvaras utifrån 

”allmän synpunkt”. Konkurrensverket 

anser att det är viktigt 

att bevisbördan för vad som kan 

försvaras från allmän synpunkt läggs 

på den offentliga aktören och inte på 

Konkurrensverket. • 

rätter. Samtidigt har omkring 800 av 

allmännyttiga Sollentunahems hyresrätter 

blivit bostadsrätter de senaste 

åren. Företaget har därför gott om 

pengar och ska nu förhandla med 

landstingets fastighetsbolag Locum 

om ett köp. Enligt en beräkning 

skulle Sollentuna sjukhus kunna 

rymma 300 bostäder på 75 kvadratmeter 

vardera. 

Arne Öster 

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 9

nyheter 

Okunskap om elförbrukningen kostar 

kommunala miljoner – och tusentals ton koldioxid 

Redan idag finns konkurrens i den 

upphandlade trafiken. Men nu får 

alla järnvägsoperatörer som uppfyller 

grundläggande villkor också rätt att 

trafikera spåren och konkurrera om 

resenärerna på kommersiella villkor. 

– Genom att låta fler företag 

konkurrera på spåret kan resenärerna 

få tillgång både till mer prisvärda 

resor och flera resealternativ, säger 

den särskilde utredaren Jan Brandborn. 

Rikstrafiken och trafikhuvudmännen 

ska även i fortsättningen 

upphandla transportpolitiskt motiverad 

trafik i konkurrens. Trafikhuvudmännens 

rätt gäller huvudsakligen 

inom länet men möjlighet ska 

finnas att få utvidgad trafikeringsrätt 

över länsgräns om man kan erbjuda 

en bättre trafikförsörjning än vad 

marknaden kan åstadkomma. 

Utredningen föreslår också en 

10 

Miljö- och klimatfrågan må vara det 

heta ämnet bland internationella 

toppolitiker och gemene man, men 

i kommunerna verkar intresset var 

mindre. Var femte kommun (19%) 

har exempelvis inte genomfört några 

projekt för att minska el-förbrukningen 

och de som säger sig ändå 

vilja sänka sin elförbrukning (76%), 

satsar först och främst på att förändra 

uppvärmningssätten i kommunen. 

– Alla miljöförbättrande insatser 

är naturligtvis bra, säger Magnus 

Frantzell, VD för Belysningsbranschen. 

Samtidigt ska man ha klart 

för sig att det finns billigare och 

effektivare sätt att minska klimatpåverkan 

än att förändra uppvärm- 

Sj:s monopol upphör 

Från den 1 januari 2010 försvinner SJ:s monopol 

att bedriva kommersiellt lönsam trafik på statens 

spåranläggningar. Det föreslår Järnvägsutredningen 

2 i betänkandet Konkurrens på spåret, 

som nu har överlämnats till infrastrukturminister 

Åsa torstensson. 

Svenska kommuner slösar elenergi, utan att 

egentligen vara medvetna om det. Var femte 

kommun har dessutom inte genomfört några 

reella satsningar för att minska sin förbrukning av 

el. Det visar en ny undersökning som Belysningsbranschen 

låtit genomföra bland miljö-, energi-, 

och fastighetsansvariga i landets kommuner. 

tydligare trafikplanering. Rikstrafiken 

och trafikhuvudmännen ska ta 

fram långsiktiga trafikförsörjningsprogram. 

Programmen utvecklas 

efter samråd med myndigheter och 

järnvägsföretag. 

Dessutom föreslås hur en fortsatt 

utveckling av ett gemensamt biljettsystem 

ska organiseras. 

– Många resenärers berättigade 

önskemål om att kunna få en samlad 

bild av reseutbudet för persontrafik 

på järnväg och boka en genomgående 

biljett kan därmed bli en 

realitet, säger Jan Brandborn. 

Utredningen ger även förslag för 

att få igång en andrahandsmarknad 

för fordon och stimulera till etablering 

av privata vagnbolag i Sverige. 

Den dominans som råder på underhållssidan 

ska brytas. 

Källa: Näringsdepartementet 

ningssätten. Genom att byta till 

modern belysning kan man i ett 

slag minska elkostnaderna med upp 

till 80 procent utan att tvingas till 

gigantiska investeringar samtidigt 

som miljön gynnas. Undersökningen 

som genomfördes i mer än 

50 kommuner under sommaren 

visar bl.a. att väldigt få faktiskt vet 

att 25 procent av en offentlig organisations 

genomsnittliga elförbrukning 

kommer från belysning. 

– Kunskapen om besparingspotentialen 

vad gäller belysning var väldigt 

låg, säger Egil Öfverholm, ansvarig 

för de kartläggningar som Energimyndigheten 

under den senaste 

treårsperioden utfört på kontor, 

skolor och sjukhus. Beräkningar som 

Energimyndigheten genomfört visar 

att denna okunskap direkt går att 

omvandla till kronor och ören. Bara 

genom att byta till en energieffektiv 

belysning i Sveriges skolor skulle 

350 miljoner kronor kunna sparas 

varje år. Och ser man till hela det 

offentliga Sverige kan den summan 

multipliceras flera gånger om. Men 

besparingarna påverkar inte bara den 

offentliga ekonomin. Med moderna 

belysningssystem skulle den totala 

elförbrukningen (10 TWh) kunna 

minskas med så mycket som 40 

procent. På så sätt skulle utsläppen 

av nära två miljoner ton koldioxid 

kunna sparas vilket motsvarar cirka 

20 procent av det minskningsmål 

som Sverige gentemot EU förbundit 

sig att nå till år 2020. 

– Klimatdebatten handlar tyvärr 

allt för ofta om storskaliga och lätt 

futuristiska projekt, menar Magnus 

Frantzell. Det är synd – redan idag 

finns en lösning som snabbt skulle 

göra positiva avtryck, både för 

ekonomin och i miljön. 

Källa: Miljöstyrningsrådet 


1. 2. 3. 

Ingen vet hur morgondagen ser ut. 

Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. 

Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till 

nya behov. Oavsett om din organisation växer snabbt eller har ett högt 

förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. 

Vill du veta mer: www.agresso.se 

Affärssystem utan bäst före-datum 

UPPhAnDLInG 


12 

Eva Lindström. En av Sveriges tre riksrevisorer 


vad hon utreder 

– Det är en väldigt spännande miljö att vara 

länken mellan tjänsteman och politiker. Sedan är 

det lika spännande att titta i backspegeln och se 

vad som hände och vad skattebetalarna fick för 

pengarna, säger eva Lindström, riksrevisor vid 

riksrevisionen. 

Att Eva Lindström brinner för sitt 

arbete är uppenbart. Tydligt, enkelt 

och klart delger hon sina tankar. 

Samtidigt förundras jag över stringensen 

jag upplever att hon har i relation 

till sina granskningar. Frågan är 

om inte just detta är något som också 

kännetecknar henne som person 

– saklig precision, svart på vitt. 

Eva Lindström har varit med 

länge i gemet. Långt före den 1 juli 

2003, då Riksrevisionen började sin 

verksamhet och tog över det statliga 

revisionsansvaret från föregångarna 

Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket 

(RRV) . Att detta var den 

första myndighet som instiftades 

under riksdagen på 200 år säger en 

del, men desto mer om Eva Lindström 

som satt med i bildandet. 

När jag sitter här och lyssnar på 

henne, slår det mig att jag alltid har 

fascinerats över människor som kan 

granska med precision, rakt på, parallellt 

som när de också kan framlägga 

förslag över vad man istället kan 

göra. Att granska med precision är 

en sak i sig, men att också ge förslag 

kräver både ett analytiskt sinnelag, så 

även kunskap i ämnet. För mig är det 

sällsynt. 

– Vad är ditt motto? 

– Mitt motto, säger Eva och tystnar. 

Jo, jag tror att man skall göra det 

man tror på, och tro på det. Helt 

enkelt följa sin inre kompass. Jag 

vill göra nytta och se att det leder till 

förbättringar för medborgarna, jag 

vill att det skall bli ett bra resultat. 

Förflutet inom 

finansdepartementet 

Eva Lindström är nationalekonom 

i botten och har ett långt förflutet 

inom bland annat finansdepartementet, 

då bland annat som chef för 

budgetavdelningen. Detta har inneburit 

att hon har arbetat en hel del 

med ekonomiska propositioner, inte 

minst även tagit del av konsekvenser 

som har skapats när nya beslut har 

tagits. 

– Ibland går det fort, ibland 

väldigt fort vid Regeringskansliet. 

Då anser jag att det är viktigt 

att några personer granskar i efterhand, 

att några stannar upp och ser 

över vad det blev av det som hade 

beslutats. Detta är underlag för ett 

lärande, menar Eva. 

Granskar risker och 

väsentligheter 

Riksrevisionen är en del av riksdagens 

kontrollmakt som leds av tre 

riksrevisorer, där Eva Lindström är 

en. Uppdraget innebär att granska 

den statliga verksamheten och därigenom 

medverka till god resursanvändning 

och en effektiv förvaltning 

i staten. Efter överläggning med 

varandra avgör riksrevisorerna vad 

som skall granskas, samtidigt som 

styrelsen ger förslag till budget och 

beslutar om vilka granskningar som 

riksdagen skall ta ställning till. 

– Vi har väldigt stora frihetsgrader, 

vi försöker granska utifrån 

vad vi bedömer som risker och 

väsentligheter, så väl som problemindikationer. 

Dels genomför vi årlig 

revision, men också effektivitetsrevision, 

säger Eva. 

Ett kraftfullt 

granskningsmandat 

– Vi tar inte order från någon. Ingen 

kan bestämma. Det är det som är hela 

lagstiftningen. Ibland kan vi få brev 

PrOFILen | eVA LInDStröm – rIKSreVISOr 

påverkar regeringen direkt 

från allmänheten där de kommer 

med förslag på vad de tycker att vi 

skall granska, fortsätter Eva. 

Riksrevisionen har ett grundlagsskyddat 

oberoende och ett kraftfullt 

granskningsmandat, vilket ger Riksrevisionen 

möjlighet att utöva en 

allomfattande granskning av hela 

den statliga verksamheten. Utöver 

att de tre riksrevisorerna beslutar 

om vad som skall granskas, beslutar 

de också om hur granskningen skall 

gå till och vilka slutsatser som skall 

dras av granskningen. Vilket i sin tur 

givetvis innebär att riksrevisorerna 

sitter i en maktposition som förvisso 

kanske inte alla gånger är påtaglig 

för gemene man, men helt klart 

påverkar debattens bredd, djup och 

riktning - inte minst påverkar regeringens 

beslut i sakfrågan. 

– Vi ser att det händer saker. Vi 

ser att det leder till debatt, men ibland 

går det lite för långsamt. Samtidigt 

måste man ha en viss respekt för att 

det tar lite tid, menar Eva. Vi arbetar 

ju också förebyggande. Bara att man 

vet att det finns en kontroll resulterar 

många gånger i att man tar tag i olika 

saker. 

Den årliga revisionens granskning 

omfattar drygt 250 förvaltningsmyndigheter, 

samtidigt som Riksrevisionen 

också utser revisorer i ett 

40-tal bolag och ett 20-tal stiftelser. 

Effektivitetsrevisionen fullföljer varje 

år ett trettiotal granskningar. De 

viktigaste iakttagelserna från Riksrevisionens 

samlande granskningsverksamhet 

redovisas sedan i Riksrevisionens 

årliga rapport. 

Uppföljning är viktigt 

– Det finns mycket duktigt folk som 

arbetar med ekonomiska redovis- 

ningar. Jag upplever att de övergripande 

målen och anslagen fungerar 

väl. Vi får inte glömma av att den 

modell vi har i Sverige ställer 

stora krav på ekonomisk styrning, 

till exempel, vem som ansvarar för 

vad, menar Eva. Återkommande 

talar man om samverkan och regleringsmål 

som kan vara motstridiga. 

Den återkommande frågan är hur 

samverkan skall äga rum i praktiken. 

Jag kan se att det kan brista 

i uppföljning och hur viktigt det är 

som myndighet att ägna tid åt det. 

Den 22 september 

– Den 22 september lades regeringens 

budgetproposition fram, den skall bli 

spännande att följa nu, säger Eva. 

Varje år presenterar riksrevisorerna 

sin granskningsplan. Den 

redogör för den övergripande inriktningen 

för granskningsverksamheten 

för kommande år, samtidigt redovisas 

också vilka överväganden och 

prioriteringar som ligger till grund 

för granskningarna. 

Nu är det snart dags för regeringen 

att lägga fram sin budgetproposition. 

Frågan är hur mycket av 

den som springer ur riksrevisorernas 

tidigare granskningar. 

Tina Lundberg 


eKOnOmI 

14 


eKOnOmI 

Störst i Sverige på vagnparksadministration 

Autoplan är marknadsledande på vagnparksadministration 

i Sverige. man hanterar mer än 

33 000 fordon och har drygt 500 kunder. Bland 

kunderna finns stat, kommuner och landsting 

och större företag. 

– Vår framgång med kommuner 

och landsting kan enklast förklaras 

av att vi är en oberoende leverantör. 

Utifrån kundens behov, bilpolicy, 

antal anställda etcetera rekommenderar 

vi lämpliga leverantörer och 

samarbetspartners oavsett om det rör 

sig om bilköp, däckinköp, oljebolag 

eller hyrbilsfirmor. Vi rekommenderar 

– kunden väljer. Tack vare vårt 

oberoende kan de alltid lita på vår 

objektivitet, berättar Daniel Thell på 

Autoplan. 

– Särskilt när det gäller kommuner 

och landsting kommer vår erfarenhet 

väl till pass. Till skillnad från företagen, 

är behoven inom kommun 

och landsting mycket mer varierat. 

Där kan det handla om rena tjänstebilar, 

lätta lastbilar och transportbilar 

men också bilar till hemtjänst 

och annan personal som delar på 

bilar i tjänsten. De brukar särskilt 

uppskatta att vi hjälper dem med att 

hålla koll på drivmedelskorten när de 

har två eller flera användare. Genom 

samlingsfakturering får man också 

betydligt färre fakturor och bättre, 

mer effektiv uppföljning av kostnaderna. 

Kort sagt, vi förenklar hela 

administrationen av en vagnpark. 

Oberoende, objektiva 

– Vi fungerar ofta som bollplank för 

våra kunder. Genom att vi arbetar 

med alla stora bilmärken och leverantörer 

knutna till branschen blir 

vi ständigt uppdaterade om det 

senaste som gäller miljöfrågor. Är 

det bensin, diesel eller etanol som 

gäller i framtiden? Många har länge 

varit medvetna om vikten av att välja 

miljöbilar. Skillnaden mot tidigare är 

att man faktiskt också köper miljöbilar 

nu. Vi har också haft ett antal 

uppskattade miljöbilsseminarium 

för våra kunder. 

– Kort sagt vi har blivit rådgivare 

inom allt som har med bilar och 

miljö att göra. Hur skall vi tänka? Vi 

har också stimulerat våra kunder att 

lära sig Eco – driving på plats ibland 

annat på Gillinge och Mantorp som 

ett led i vår miljösatsning. 

Olika typer av leasing 

– De finns två varianter av leasing, 

finansiell leasing som är den vanligaste 

i Sverige samt operationell 

leasing som är vanliga i resten av 

Europa. I korthet kan man säga 

att skillnaden mellan de två finansieringsformerna 

är vem som står 

Med respekt för revisionen 

en förtroendevald revisor bär ett tungt ansvar 

inom kommun och landsting. tillsammans med 

sakkunnighet och oberoende har revisorn en 

nyckelfunktion i samhället. 

Inom den kommunala sektorn väljs 

revisorerna av respektive fullmäktigeförsamling. 

Dessa förtroendevalda 

revisorer måste enligt kommunallagen 

ha biträde av sakkunniga. 

En del har valt att själva anställa 

sakkunniga yrkesrevisorer, medan 

andra upphandlar hela eller delar av 

biträdet. 

Under mässan Kommek i Malmö 

i år handlade det mycket om revisorns 

roll. Revisionen är ett lokalt 

demokratiskt kontrollinstrument 

där all ekonomisk granskning ska 

ske genom god revisionssed. Varje 

revisor ska vara självständig utan att 

blanda in partipolitik i revisionen. 

I Sveriges kommuner finns 1831 

stycken revisorer vars arbetsuppgifter 

ofta även inkluderar funktioner som 

samtalspartner, rådgivare och främjare. 

Martin Nyström,(s), förtroendevald 

revisor, Östergötlands 

läns landsting, Magnus Larsson, 

yrkesrevisor, KPMG och Caroline 

Nyman, Sveriges kommuner och 

landsting(SKL) var delaktiga i seminariet 

som handlade om tillståndet 

i den kommunala revisionen. De 

pratade även om SKL´s förtroendeundersökning 

som visade på att 

förtroendet för revisorerna har ökat. 

Enkäten som gjorts bland landets 

kommunalekonomer, täckte stora 

områden och skulle bland annat 

kunna användas som underlag till 

förhandlingar rörande mer utbildning 

för revisorerna. 

risken med ett eventuellt ofördelaktigt 

restvärde. Vid finansiell leasing 

står leasetagaren risken. 

– Vi erbjuder bägge formerna 

berättar Daniel. 

Trading 

– Vårt nytänkande återspeglas framförallt 

i vår tjänsteutveckling. Vi var 

först med biltrading, och vi jobbar 

hårt för att vara först även med 

morgondagens nyheter. 

– Vår tjänst biltrading gör vi 

genom Autoplan Trading. Det är ett 

Revisionens grundpelare 

I vissa sammanhang talar man om att 

revisionens tre grundpelare är oberoende, 

tystnadsplikt och kompetens. 

För att skapa tilltro till en revisor 

är oberoende en förutsättning. En 

revisor med starkt ekonomiskt intresse 

i en organisation kan uppfattas som 

partisk och får då minskat förtroende. 

Revisorn har också tillgång till 

all information som behövs för att 

kunna utföra granskningen, vilket 

gör tystnadsplikten gällande. Känslig 

av de smidigaste och mest lönsamma 

sättet att sälja företagets fordon. 

Med vår unika onlinefunktion kan 

du själv följa med i budgivningen, 

godkänna köp och ta ut försäljningsstatistik. 

Varje år förmedlar vi på 

detta viset med än 4 000 fordon via 

280 auktoriserade bilhandlare över 

hela landet. Erfarenheten visar att du 

som kund får 9 000 kr mer per såld 

bil genom vår effektiva biltrading, 

avslutar Daniel vårt samtal. 

Klas Bergqvist 

information får inte läcka ut och 

skulle det råda tvivel minskas värdet 

av revisionen. 

Slutligen för att kunna dra 

korrekta slutsatser krävs kompetens 

hos revisorn som måste vara kunnig 

i bland annat redovisningsregler och 

skattelagstiftning. Dessutom krävs 

tekniska kunskaper i hanteringen av 

de verktyg och hjälpmedel som finns 

för att utföra revisionen. 

Stina Rangmar 


eKOnOmI 

16 

Ett handslag för effektivare 

offentlig upphandling 

När Upphandlingsdagarna för fjärde året i rad går av 

stapeln den 4-5 februari 2009 har ännu ett intressant 

år av offentlig upphandling passerat, sedan landets 

upphandlare senast samlades till vår stora upphandlingskonferens. 

Vi vill nu slå ytterligare ett slag för 

den ”goda affären” och har därför instiftat ett pris 

att dela ut till den eller de som genomfört, alternativt 

medverkat till, en synnerligen god affär inom offentlig 

förvaltning. 

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan 

delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med 

att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetenssäkra 

organisationen. 

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller 

villka personer du tycker har bidragit till en eller flera 

”goda affärer” under 2008. 

Vinnare utses av en jury bestående av väl initierade 

personer som ingår i Upphandlingsdagarnas 

programråd. 

Priset kallas ”Handslaget”. Det delas ut under 

Upphandlingsdagarnas fest- och mingelkväll den 

4 februari 2009. 

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en 

resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt 

deltagande under Upphandlingsdagarna 2009. 

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 

2009, men vi ser gärna att du redan nu och löpande 

inkommer med förslag så att vi inte missar några 

goda affärer som bör belönas. 

Skicka ditt förslag till 

handslaget@upphandlingsdagarna.se 

I 2009 års programråd ingår: 

Diplom 

Årets upphandling 2008 

har tilldelats: 

Anders Andersson 

Anna lindberg, Miljöstyrningsrådet | Berndt Jakobsson, Akademikerförbundet SSR | Monica Widegren, Konkurrensverket 

Fredrik Tamm, Upphandlingsdagarna | Jan Blom, VHS Upphandling | Johan Aksberg, Kommentus | Ulf Palm, SKL 

Lena Svensson, SKL | Sven-Eric Hargeskog, Affärskollegan | Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge | Roland Petersson, Kommentus 

Urban Nilsson, Offentliga Affärer | Kent Mossheden, Offentliga Affärer | Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket 


Ansvarsfulla placeringar 

för en bättre framtid för alla 

Helena Olander, 

SRI Analytiker, Banco 

FAKTA | banco har fram tills 

nu varit ett dotterbolag till 

Alfred berg Asset Management 

som är en del av fortis 

Investment Management S.A. 

I slutet av september blev det 

klart att banco fonder köps 

upp av Swedbank robur. 

På kommunalmässan slog det mig att många 

kommuner vill värna om miljön, men frågan 

är hur de egentligen investerar. För mig är det 

helt oförståeligt att man skall vara en koldioxidneutral 

kommun med fina miljömål, och sedan 

investerar i kolkraft i Kina. här finns det ett stort 

glapp idag, menar helena Olander, analytiker, vid 

Banco fonder AB. 

Banco fonder AB grundades 1975 

och är ett fondbolag i Sverige inom 

ansvarsfulla placeringar och ideella 

fonder. Banco erbjuder förvaltning 

för traditionellt fondsparande, 

individuellt pensionssparande och 

premiepensionssparande. Genom 

deras analysmetod och arbetssätt 

vill de att företagens pengar skall 

växa, men framför allt påverka aktivt 

att företagen tar större ansvar för 

människor och miljön. 

– Jag analyserar företagens sociala 

aspekt och miljöaspekten. Jag tittar 

då på bolagets risker och möjligheter, 

vilka riktlinjer de har, vilken 

policy, vilken organisation och vilket 

uppföljningssystem som finns. Dels 

utgår jag från bolagets egen information, 

men använder också ett analysinstitut 

i London, Innovest, som 

gör en omvärldsanalys av bolaget. 

Utifrån denna bedömning avgörs 

sedan om vi på Banco vill investera i 

företaget, säger Helena Olander. 

FN:s globala riktlinjer 

Banco har som fondbolag skrivit 

under ett antal åtaganden. Dels FN:s 

globala riktlinjer för ansvarsfull kapitalförvaltning 

och dels FN:s globala 

riktlinjer för näringslivet som i sin 

tur omfattar 10 principer kring 

mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga 

frågor, miljö och korruption riktade 

till företag. 

– Vi vill att bolagen skall ligga på 

en viss nivå för att vi skall investera, 

vi kräver att de kan hantera riskerna 

de möter, fortsätter Helena Olander. 

Banco kan fortfarande investera i ett 

bolag som inte har allt på plats, mot 

att en konkret handlingsplan tas fram 

och följs. För Banco är det viktigt att 

bolaget har tydliga riktlinjer och mål. 

Tydlighet i alla led är centralt. 

– Telia Sonera är ett exempel som 

för oss var en stor affärsrisk. I fallet 

handlade det om affärsetiska riktlinjer 

i relation till mutor och korruption 

i några länder i Centralasien. 

Vi såg att det fanns en hög risk för 

att denna typ av brott skulle kunna 

äga rum. Vi undrade hur bolaget 

tänkte hantera riskerna. Vi satte upp 

en handlingsplan. När de återkom i 

våras fick vi inget bra svar. Då valde 

vi att gå ur. Det är otroligt viktigt att 

man har ett säkert system på plats 

för att hantera de här riskerna, säger 

Helena Olander. 

Innan det blir problem 

– Vi vill vara med att hantera risker 

innan det blir problem. Ett hållbart 

företag inser vinsten med att vara 

mer miljövänlig, inte minst följa de 

mänskliga rättigheterna. Jag tror på 

att lyfta blicken och se på hur miljön 

ser ut runtom en produkt. Hur till 

exempel miljön påverkas av framtagandet 

av produkten och hur människorna 

har det som arbetar, menar 

Helena Olander. Banco deltar som 

en av drygt 280 globala investerare i 

ett gemensamt projekt CDP, Carbon 

Disclosure Project. Syftet är att få 

fram information om hur klimatförändringarna 

påverkar näringslivet 

och affärsförutsättningarna runt om 

i världen. Under 2007 och 2008 

har Bancos chef för ansvarsfulla 

placeringar, Sasja Beslik, utsetts som 

rådgivare inom FN-organet UNEP 

för frågor gällande finanssektorn och 

vattenfrågor. 

Tina Lundberg 

eKOnOmI 

Aditro tar 

över ekonomifunktioner 

från 

Stockholms Läns 

Landsting 

– första större ekonomioutsourcingen 

inom Svenska 

kommuner och landsting 

Aditro tar över kund- och leverantörsfakturahanteringen 

från 

Landstingsstyrelsens förvaltning. 

Det är första gången som 

ett Landsting eller en kommun 

i Sverige outsourcar denna typ 

av administrativa funktioner. 

Målet är att uppdraget överförs 

till Aditro den 1 november 2008. 

Personalen följer med verksamheten 

till Aditro. 

– Det här är ett viktigt trendbrott. 

Stockholm är en föregångare inom 

området. Det är första gången 

som det sker en större outsourcing 

av ekonomiadministrativa 

processer inom kommun- och landstingsvärlden, 

säger Ulla Hemmi 

Adolfsson, Affärsområdeschef inom 

Aditro Financials. 

Bakgrunden till upphandlingen 

är att Landstingsstyrelsens förvaltningskontor 

(LSF) i budgetdirektiven 

2008 fick ett politiskt uppdrag 

att utreda om det var ekonomiskt 

lönsamt att outsourca någon del 

av ekonomiadministrationen med 

bibehållen kvalitet. LSF:s utredning 

visade att kostnaderna blir lägre om 

kund- och leverantörsfakturahanteringen 

går över till en extern leverantör. 

Upphandlingen genomfördes 

enligt lagen om offentlig upphandling. 

– Vi ser det här som ett naturligt 

steg för Sveriges kommuner 

och landsting. I dag är det vanligare 

att konkurrensutsätta kärnverksamheten. 

Vi är övertygade om att 

betydande ekonomiska fördelar kan 

nås genom att konkurrensutsätta 

administrativa funktioner. Samtidigt 

som man kan fokusera mer på kärnverksamheten 

säger Ulla Hemmi 

Adolfsson. 

Aditro är en ledande nordisk leverantör 

av lösningar som förbättrar 

affärsprocesser inom kundservice, 

ekonomi, HR, dokumenthantering 

och logistik. Aditro har ett brett utbud 

av IT-drivna outsourcingtjänster, 

affärsstödjande konsulttjänster samt 

IT-lösningar baserade på modern 

teknologi. Aditro hjälper kunderna 

att uppnå kostnads- och effektivitetsfördelar 

så att de kan fokusera på 

sin egen kärnverksamhet och öka sin 

konkurrenskraft. Aditro omsätter mer 

än 3,2 miljarder SEK (350 MEUR), 

har cirka 6000 anställda i sju länder 

samt 18 000 kunder inom privat och 

offentlig sektor. • 


eKOnOmI 

”Det är oerhört viktigt att 

de som jobbar med upphandlingar 

förstår vikten 

vid dessa problem.” 

18 

Svartarbete kostar 

66 miljarder 

Falska fakturor och svartjobb kostar svenska 

staten miljardbelopp varje år. Genom utbildning 

av upphandlare samt fler oannonserade besök 

hoppas Skatteverket på att få bukt med svart 

arbetskraft och skattebrott. 

Med ”Uthyrning av arbetskraft”, en 

riksomfattande granskning av svartjobb, 

jobbar Skatteverket med att 

minska problemen kring den organiserade 

uthyrningen av arbetskraft. 

Syftet med granskningen är bland 

annat att kartlägga förekomsten av 

svartjobb i ett antal utvalda branscher 

där det finns en stor andel uthyrd 

personal, som bygg-, transport- och 

städbranschen. Mer än 200 personer 

arbetar med granskningen som har 

pågått sedan 2006 och kommer att 

avslutas i december 2008. 

– Svartarbete kostar skattebetalarna 

66 miljarder kronor per år så 

vi gör allt vi kan för att förhindra 

och förebygga förekomsten genom 

granskning och utbildning, säger 

riksprojektledare Pia Bergman. 

Utbildning för upphandlare 

En viktig del i projektet är att arbeta 

med information och utbildning. 

För att minska risken för att skattepengar 

omvandlas till svarta löner 

sätter Skatteverket i höst igång en 

stor utbildningsinsats tillsammans 

med SOI, Sveriges Offentliga Inköpare 

och ett flertal branschorganisationer. 

Utbildningen riktar sig 

till 1 200 personer och syftet är att 

upphandlare inom det offentliga ska 

få ökad kunskap om problemen med 

svart arbetskraft. De ska också få 

redskap att undvika upphandlingar 

där det längre ned i kedjan finns 

svart arbetskraft. 

– Det är oerhört viktigt att de som 

jobbar med upphandlingar förstår 

vikten vid dessa problem, fortsätter 

Pia Bergman. 

Utbildningen ska även göra 

deltagarna medvetna om sitt ansvar, 

speciellt eftersom de hanterar offentliga 

medel. Skatteverkets informatörer 

åker runt i kommunerna och 

utbildar upphandlarna och politiska 

beslutsfattare och konstaterar att 

behovet för utbildning varierar kraftigt 

men är nödvändigt. 

– Vi måste ha konkurrens på 

lika villkor där seriösa företag inte 

ska konkurreras ut av de med svart 

arbetskraft. 

Den offentliga sektorn i Sverige 

gör varje år upphandlingar på 

400-500 miljarder kronor. 

Tips som avgör 

Via interna och externa tips samt 

tidigare utredningar får Skatteverket 

hjälp med granskningen 

som till stor del går ut på att följa 

penningströmmar. Ofta upptäcks 

också att en stor del av den ekonomiska 

brottslighet som Skatteverket 

upptäcker har kopplingar till annan 

brottslighet som narkotikahandel 

och trafficking. 

Skatteverket analyserar bokföringen 

i de bolag som granskas, bland 

annat genom att titta på fakturor 

och på underlagen till fakturorna. 

Vanligaste fusket är icke redovisade 

intäkter, osanna fakturor som döljer 

kostnaderna för svart arbetskraft. 

Skatteverket samarbetar med 

bland annat åklagare, polis och 

kronofogden, särskilt då det handlar 

om att komma åt de kriminellas 

pengar. 

Oannonserade besök 

För att stävja utnyttjandet av svart 

arbetskraft vill Skatteverket se två 

Pia Bergman, 

Riksprojektledare 

RSV mot svartjobb. 

olika typer av lagändringar. 

1. Skatteverket skulle vilja ha 

möjligheten att oannonserat gå ut 

på arbetsplatser och kontrollera 

vilka som arbetar där och för vem. 

Det görs redan inom restaurang- 

och frisörbranschen sedan personalliggarna 

infördes och det har varit 

framgångsrikt. 

2. Skatteverket skulle också vilja 

att arbetsgivarna varje månad, när 

de betalar in arbetsgivaravgifterna, 

uppger för vilka avgifterna avser och 

hur länge de personerna har arbetat 

den månaden. Dessa uppgifter skulle 

sedan även kunna användas av andra 

myndigheter, exempelvis Försäkringskassan 

när den ska betala ut 

sjukersättning till en person. 

Genom att ha uppgifter om vilka 

som jobbar på en arbetsplats och 

vilka personer som ett företag betalar 

arbetsgivaravgifter för skulle Skatteverket 

lätt kunna se om ett företag 

betalar vitt eller svart för sin arbetskraft. 

De bransch- och fackliga organisationer 

som projektet samarbetar 

med ställer sig bakom ovanstående 

förslag till lagändringar. 

Stina Rangmar 


Partnerskap för 

ökad produktivitet 

många kommuner har börjat samarbeta och 

utveckla partnerskap mellan den offentliga och 

privata sektorn. efter inspiration från bland 

annat Storbritannien berörs begreppen främst 

inom bygg- och anläggningsområdet men också 

allt mer inom kultur och friluftsliv. Vi kallar det 

Offentlig och privat partnerskap (OPP/PPP). 

I Europa har framförallt Storbritannien 

varit ett föregångsland vad 

gäller användning av PPP(Public 

Private Partnership). I Sverige 

används omväxlande begreppen 

PPP, OPP och OPS (offentligt privat 

samarbete). 

Samverkans- och partnerskapslösningar 

mellan näringslivet och 

offentlig sektor diskuteras allt oftare. 

Dessa samarbetsprojekt mellan 

entreprenörer, finansiärer samt 

kommuner/landsting sys ihop och 

gör OPS/PPP ekonomiskt och funktionellt 

attraktivt. Samverkan mellan 

offentlig och privat sektor genom ett 

så kallat partnerskap innebär att den 

privata parten åtar sig att under viss 

tid tillhandahålla en anläggning åt 

den offentliga parten. 

Kommek behandlade ämnet 

under mässan i augusti där panelen 

bestod av representanter som 

Hans Ekström (s) kommunstyrelsens 

ordförande, Eskilstuna Kommun, 

Göran Nilsson, HSH-Nordbank och 

Marcus Ekelund, Skanska. 

De menade att medfinansiering 

fungerar som en del av upphandlingen 

som ska leda till nya 

metoder och produktivitetsutveckling. 

Genom att inbjuda till privat 

finansiering kan infrastrukturprojekt 

dessutom tidigareläggas eftersom den 

offentliga partens kostnader fördelas 

över hela avtalstiden. Dessutom 

finns pengar att spara då de privata 

företagen ofta håller tider och budget 

då de har ett annat vinstintresse. 

Den privata parten står normalt 

sett för ansvaret gällande finansiering, 

byggande, drift och underhåll. 

På andra sidan står den offentliga 

parten där planering, politik och 

förändringar står som ansvarsområden. 

Inte helt friktionsfritt 

I flertalet av samverkansprojekten 

tillämpas lagen om offentlig 

upphandling (LOU) där olika lagar 

kan krocka med varandra. Till 

exempel kan konkurrenslagstiftningen 

sätta hinder i vägen. 

Kritik som lades fram under seminariet 

var riktat mot samverkans- och 

partnerskapslösningar och svårigheterna 

med ett ansvarsutkrävande. 

Viktiga beslut kan tas utan offentlig 

insyn och avtalen kan ibland löpa 

under perioder på upp till 30 år. 

Den mest vanliga formen av 

samverkan är visions- och utvecklingsprojekt 

där kommunerna ofta 

tillsammans med näringslivet driver 

ett projekt vars främsta uppgift är 

att rent generellt förbättra företagsklimatet 

eller utveckla en önskvärd 

näringslivsstruktur. 

Ett tydligt exempel på ett lyckat 

samarbete är idrottsarenan i Sundsvall. 

Kostnaden för arenan delades 

mellan EU, Sundsvalls kommun och 

Norrporten. Förutom finansiering 

krävs även vilja i form av intresse 

från näringslivet samtidigt som det 

fanns en politisk viljekraft. 

Stina Rangmar 

eKOnOmI 

Översättning 

till alla språk 

Vi tackar för det utökade förtroendet vi 

fått från offentlig sektor genom Rikspolisstyrelsens 

nyligen avslutade upphandling. 

Vi blev inte bara valda som förstahandsleverantör 

av översättningar för hela 

Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom 

högsta betyg från alla våra referenskunder. 

Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gott 

samarbete under kommande år. 

Telefon 077-440 05 50 

info@semantix.se www.semantix.se 


eKOnOmI 

revision – aldrig bra nog 

revision, aldrig bra nog, var namnet på ett av de 

intressanta seminarierna på Kommek. De förtroende 

valda revisorerna i kommun och landsting 

ar att granska att all verksamhet utförs effektivt 

och redovisas på det sätt som föreskrivs i lag och 

av fullmäktige. 

De förtroendevalda revisorerna och 

revisorsersättarna väljs också som 

revisorer i de bolag, stiftelser och 

andra företag som kommunen eller 

landstinget har ett dominerande 

inflytande i. På det sättet samordnas 

revisionen för kommunens, landstingets, 

regionens hela verksamhet. 

Vad är kommunal revision? 

Får vi mesta möjliga för skatten? 

Är verksamheten effektiv, utförs, 

redovisas och kontrolleras den på 

det sätt som föreskrivs i lag och av 

fullmäktige? Det skall de kommunala 

revisorerna söka svaren på. Eller 

som uppgiften uttrycks i kommunallagen: 

”Revisorerna granskar årligen i 

den omfattning som följer av god 

revisionssed all verksamhet som 

bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden.” 

Revisorerna prövar om verksamheten 

sköts på ett ändamålsenligt 

och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande 

sätt. Om räkenskaperna 

är rättvisande och om den 

interna kontrollen som görs inom 

nämnderna är tillräcklig. 

Samordnad kommunal revision 

De förtroendevalda revisorerna och 

revisorsersättarna väljs också som 

revisorer i de bolag, stiftelser och 

andra företag som kommunen eller 

landstinget har ett dominerande 

inflytande i. På det sättet samordnas 

revisionen för kommunens, landstingets, 

regionens hela verksamhet. 

Fullmäktiges instrument 

Revisorerna är fullmäktiges redskap 

för att kontrollera att styrelsen, 

nämnder och de företag som man 

äger eller är delägare i, genomför den 

verksamhet som fullmäktige bestämt 

och uppdragit åt dem att utföra. 

Men revisionen syftar också 

framåt som ett medel att främja 

20 

effektivitet och kvalitet – Kort sagt: 

Hjälpa till att få ut så mycket som 

möjligt av våra skattepengar! 

Politiskt förtroendeuppdrag 

Revisor är ett politiskt förtroendeuppdrag 

som mer än andra förtroendeuppdrag 

kräver en gedigen 

erfarenhet av både politiskt arbete 

och kommunal verksamhet eftersom 

uppgiften är att granska hur andra 

förtroendevalda genomför sitt 

uppdrag. 

Uppdraget kräver således inte 

någon speciell yrkesbakgrund som 

revisor, ekonom, jurist, polis etc. 

Revisionsverksamheten är tillförsäkrad 

sådan professionell kompetens 

genom att de förtroendevalda 

revisorerna biträds av sakkunniga 

som de själva väljer i den omfattning 

som behövs för sitt uppdrag. 

Revisor skall vara både formellt och 

sakligt oberoende i förhållande till 

dem de är satta att granska. Särskilt 

i små kommuner är detta oberoende 

svårt att åstadkomma men inte desto 

mindre nödvändigt. 

De stora revisionsbyråerna 

ifrågasätts 

Till sitt förfogande att utföra revisionen 

anlitar de förtroendevalda 

revisorerna auktoriserade revisorer 

ofta knutna till någon av de 

stora revisionsbyråerna i Sverige. 

Problemet är att samma revisionsbyråer 

många gånger på konsultbasis 

hjälper kommunala bolag och 

nämnder med rådgivning inom 

finansiella upplägg. 

Även om det inte är samma 

personer som granskar och samtidigt 

agerar som rådgivare är de representanter 

för samma företag. Hur detta 

kan få fortgå år efter år är för undertecknad 

obegripligt. 


förra året tjänade en 

upphandlare i snitt 

28 500 kr i månaden 

en upphandlare tjänar i genomsnitt 28 285 

kronor i månaden, enligt fjolårets rapport från 

SOI, Sveriges Offentliga Inköpare. nu är SOI på 

väg att göra en ny undersökning, ambitionen är 

att den görs i höst. Syftet är bland annat att den 

skall ligga till grund när våra medlemmar löneförhandlar, 

säger Lisbeth Johnson, ordförande 

för SOI. 

– Jag tycker att det är intressant att 

se vilken utveckling som sker just 

nu inom upphandling och i vår 

yrkeskår. Plötsligt görs satsningar, 

mer pengar i statsbudgeten, ministrarna 

pratar om upphandling, för att 

inte tala om den kompletterande nya 

lagstiftningen som kommer att träda 

i kraft den 1 januari 2008 - Lagen om 

valfrihet. Detta innebär ytterligare 

hanteringssätt att upphandla inom 

vårdsektorn, inte minst ökar lagen 

vår verktygslåda som upphandlare. 

Fjolårets rapport 

Enligt fjolårets rapport visade det 

sig att manliga upphandlare tjänade 

i snitt strax under 29 000 kronor i 

månaden, medan kvinnorna låg på 

något över 27 500 kronor. Det gick 

inte att fastställa exakt vad skillnaden 

berodde på. 

– Det kan finnas flera olika 

orsaker till skillnaderna. Det kan 

bero på erfarenhet eller om man 

tillhör en landsortskommun eller 

storstadskommun, det kan även 

bero på att männen har jobbat med 

upphandling betydligt längre än 

kvinnor. Men främst tror jag att vår 

yrkeskår följer samma mönster som 

samhället i stort, att det finns en 

skillnad på män och kvinnors löner 

överlag, menar Lisbeth Johnson. 

Enkätverktyg som hjälpmedel 

Vi planerar att skaffa ett nytt enkätverktyg 

som skall underlätta arbetet. 

Avsikten är att vi skall göra den här 

undersökningen regelbundet, allt 

för att stötta våra medlemmar, säger 

Lisbeth Johnson. Tanken är att en 

ny undersökning skall genomföras 

under hösten. 

FAKTA om fjolårets 

undersökning: 

Skillnaden i lön för en upphandlare 

i en storstad, kontra en upphandlare 

i en landsortskommun låg förra året 

på cirka 4 000 kronor i månaden. I 

storstäderna såg man också en 

skillnad – i Göteborg låg genomsnittet 

på nästan 29 000 kronor i 

Lisbeth Johnson, 

ordförande SOI 

månaden, medan en upphandlare i 

Stockholm hade en snittlön på drygt 

31 500 kronor. Rapporten visade 

också att en upphandlare i Stockholm 

i snitt tjänade lika mycket som 

en upphandlingschef i en landsortskommun. 

Dessutom påvisades att 

nytillträdda upphandlingschefer 

hade mer i lön än de som hade 6 

till 15 års erfarenhet. Det visade sig 

även att löneskillnaden mellan män 

och kvinnor ökade för upphandlare 

i chefsposition. En manlig upphandlingschef 

tjänade i genomsnitt lite 

drygt 38 000 kronor i månaden, 

medan en kvinnlig upphandlingschef 

tjänade drygt 35 500 kronor. 

Källa: SOI .Fjolårets undersökning 

gjordes i november. 571 medlemmar 

besvarade enkäten, idag har SOI 

totalt 1050 medlemmar. 23 procent 

av upphandlarna och 28 procent av 

upphandlingscheferna uppgav att 

de hade ekonomisk utbildning från 

universitet eller högskola. Drygt 40 

procent av upphandlarna hade inte 

någon akademisk utbildning alls. 

Tina Lundberg 


Detta borde vård- 

debatten handla om 

”Vi vill med detta inlägg 

föra upp ett antal 

viktiga frågor som kan 

lyfta fram en debatt” 

Hans Winberg 

Leading Health Care 

Tretton forskare vid Handelshögskolan 

i Stockholm presenterar 

forskning i debattformat i boken 

”Detta borde vårddebatten handla 

om”. Forskarna uppmanar läsaren 

att våga fundera över viktiga frågor 

och inte bara jämföra lösningar, som 

exempelvis offentlig kontra privat 

vård, samt mer ekonomisk styrning 

eller mer it, för att utveckla vården 

som ett värdeskapande system. 

– Debatten om vården har en 

tendens att fastna i väldigt polariserade 

och ofta extremt värdeladdade 

Många av dem som upphandlar och 

lämnar anbud anser att det är krångligt 

med offentlig upphandling. 

Det leder till att inte minst många 

små företag avstår från att delta. 

Kammarkollegiet föreslås därför få 

uppdraget att införa ett upphandlingsstöd 

som ska ta fram ”modellförfrågningsunderlag” 

och ge råd 

och stöd i upphandlingsprocessen 

för att underlätta för upphandlande 

myndigheter, enheter och företag. 

Därutöver anslår regeringen resurser 

för en e-upphandlingsplattform i 

syfte att ta tillvara de effektivitetsvinster 

som finns att hämta för både 

upphandlare och företag i en mer 

utvecklad elektronisk upphandling. 

Detta uppdrag kommer också att 

gå till Kammarkollegiet. Samman- 

frågeställningar, säger Hans Winberg, 

en av bokens två redaktörer och 

ansvarig för den akademiska tankesmedjan 

Leading Health Care. 

– Vi vill med detta inlägg föra 

upp ett antal viktiga frågor som kan 

lyfta fram en debatt om vilka värden 

vården kan skapa om vi lämnar en 

del gamla skyttegravar. 

Boken är ett första resultat från 

den akademiska tankesmedjan 

Leading Health Care och innehåller 

en rad tankar värda att beakta av våra 

sjukvårdspolitiker. 

finansdepartementet 

lämnar förslag för förbättrad 

offentlig upphandling 

I regeringens budgetproposition för 2009 görs en 

omfattande satsning 2009-2011 för en förbättrad 

offentlig upphandling. Satsningen uppgår totalt 

till 133 miljoner kronor och fördelas mellan 

Kammarkollegiet för vilka Finansdepartementet 

ansvarar och Konkurrensverket som näringsdepartementet 

har ansvar för. 

taget uppgår dessa två satsningar till 

22 miljoner kronor om året. Den 

offentliga upphandlingen i Sverige 

omfattar ungefär 500 miljarder 

kronor årligen. Motsvarande siffra 

för EU-ländernas upphandling över 

tröskelvärdena är ca 1 500 miljarder 

euro, dvs. 16% av EU:s BNP (2002). 

Om regelverket sköts på rätt sätt och 

ett konstruktivt stöd ges från statligt 

håll kan den offentliga upphandlingen 

starkt bidra till ökad tillväxt 

genom att konkurrensen skärps 

och att svenska företag i än större 

utsträckning också kan vända sig 

till den europeiska marknaden. Lika 

viktigt är att den offentliga upphandlingen 

bidrar till att skattebetalarna 

får bästa tänkbara varor och tjänster 

för sina skattepengar. 

eKOnOmI 

PERSONALPLANERING • VIKARIEHANTERING • BEMANNINGSOPTIMERING 

Vi hjälper Sverige med att 

förbättra personalplaneringen 

och vikariehanteringen! 

Herrljunga kommun 


Ç 

Ç 

Ç 

Ç 

Ç 

Kungsbacka Kommun 

Ç 

Östra Göinge kommun 

Kävlinge kommun Vellinge kommun 

Nässjö kommun 

Ç 

Sandvikens kommun 

Hultsfreds kommun 

Ç 

Kalmar kommun 

Ç 

Ç 

Mörbylånga kommun 

Ç 

Jokkmokks kommun 

Ç Kalix kommun 

Kiruna kommun Ç 

Ç Luleå kommun 

Norrbottens läns landsting Ç 

Piteå kommun 

Malå kommun 

Ç 

Örnsköldsvik kommun 

Leksands kommun Uppsala Kommun 

Säters kommun Ç Ç 

Norbergs kommun 

Ç 

Torsby kommun Västerås stad 

Tyresö Ç 

Stockholms stad 

kommun 

Landstinget Ç i Värmland 

Ç 

Strömstads kommun 

Karlskoga Ç kommun 

Ç 

Ç Södertälje kommun 

Ç Kils kommun Ç 

Ç 

Landstinget i Örebro Katrineholms kommun 

Tanums kommun 

Ç 

Ç 

Ç 

Ç 

Ç 

Landstinget Dalarna 

Malungs kommun Ç 

Ç Rättviks kommun 

Östhammars Kommun 

Smedjebackens kommun 

Ç 

Sjöbo kommun 

Ç 

Landstinget Västernorrland 

Ç 

Landstinget i Gävleborg 

Ç 

Ç 

Kristinehamns kommun Söderköpings kommun 

Landstinget Halland Ç 

Motala Kommun 

Valdemarsviks kommun 

Kungälvs kommun Ç 

Ulricehamns kommun 

Varbergs kommun 

Ç 

Region Skåne 

Ystads kommun 

Malmö stad 

Ç 

Ç 

Ç 

Landstinget i Kronoberg 

Ç 

Ç 

Ç 

Ç 

Ç 

Västerbottens läns landsting 

Ç 

Ç 

Ç 

Överkalix kommun 

Ç 

Ç 

Ç 

Skellefteå kommun 

” Efter att ha utvärderat flertalet vikariehanteringssystem 

på marknaden har Aditro 

konstaterat att Time Care Pool väl uppfyller 

mnde krav och förväntningar våra kunder 

har på en effektiv vikariehantering” 

ADITRO HRM 

Vill du också få en mer flexibel och effektiv arbetsplats? 

Besök oss på www.timecare.se eller ring 08-505 518 00.

eKOnOmI 

Regeringens budget för 2009 

regeringen presenterade den 22 september 

budgetpropositionen för 2009. regeringen menar 

att med reformer på 32 miljarder kronor mildras 

effekterna av sämre konjunktur, varaktigt höjer 

sysselsättningen och förstärker välfärden. Samtidigt 

möter regeringen dagens problem och rustar 

satsningarna för framtiden. 

– En ansvarsfull politik med en 

tydlig inriktning på att få fler i jobb 

och fler och växande företag har 

gjort att Sverige i dag står på en stark 

grund. Starkare än de flesta andra 

OECD- och EU-länder. Det ska vi 

nu utnyttja för att möta en sämre 

utveckling i spåren av tilltagande 

oro på finansmarknaderna samtidigt 

som vi ska öka resurserna till bland 

annat utbildning och omsorg, säger 

finansminister Anders Borg. 

Att återupprätta arbetslinjen och 

bekämpa att människor står utanför 

arbetsmarknaden är viktiga mål. Politiken 

för varaktigt hög sysselsättning 

och minskat utanförskap har tillsammans 

med en stark konjunktur gjort 

att sjukskrivningar och arbetslöshet 

har minskat och att fler människor 

fått jobb. Särskilt gynnsam har situationen 

varit för unga människor 

menar regeringen. 

– Vi tycker att det är klokt och 

bra att i rådande konjunkturläge 

22 

bedriva en expansiv finanspolitik, 

säger Mats Dillén, chef för statliga 

prognosmyndigheten Konjunkturinstitutet 

(KI) till Rapport. Medan 

Robert Bergqvist, chefekonom på 

SEB, däremot tycker att regeringens 

prognoser är för optimistiska. 

– Jag tror på en djupare nedgång 

till valåret 2010. Samtidigt tror vi att 

arbetslösheten blir högre än regeringen 

tror. Men det kan också vara 

så att regeringen har något i rockärmen. 

Världsekonomin mörk 

– Det är en höststorm som har dragit 

in över världsekonomin och vi går 

mot lite mörkare tider, säger Borg till 

Rapport. 

Mot denna bakgrund justerar 

regeringen ned tillväxtprognosen för 

Sverige. Svensk ekonomi väntas växa 

med 1,5 procent i år och 1,3 procent 

nästa år. Under 2010 bedömer regeringen 

att tillväxten blir starkare igen. 

Utanförskapet 

Även om utanförskapet har minskat, 

är det fortsatt stort. Regeringen fortsätter 

därför att genomföra strukturella 

reformer som de menar skall 

höja sysselsättningen och få svensk 

ekonomi att fungera bättre. 

Reformer inom tre områden 

Regeringen presenterade främst 

reformer inom tre områden. Ett 

reformpaket för jobb och företagande, 

ett reformpaket för att rusta 

Sverige för framtiden, ett reformpaket 

för att förstärka välfärden. Syftet är 

att reformpaketen skall mildra effekterna 

av konjunkturnedgången, göra 

Sverige starkare som tillväxtnation 

och förstärka välfärden. 

Ordning i offentliga finanser 

En hörnsten i politiken är ordning 

och reda i de offentliga finanserna. 

Regeringen anser att de offentliga 

finanserna fortsätter att utvecklas 

starkt. Detta menar regeringen ger 

Sverige en stark position i arbetet 

med att fortsätta förstärka politiken 

för full sysselsättning och samtidigt 

kunna möta en svagare ekonomisk 

utveckling. Målet om 1 procents 

överskott i de offentliga finanserna 

väntas överträffas under de 

kommande åren. Det faktiska och 

det strukturella sparandet bedöms i 

genomsnitt uppvisa ett överskott på 

2,0 respektive 2,4 procent av BNP 

mellan 2008 och 2011. 

Källa: Regeringen pressmeddelande 

De tre reformpaketen 

i budgeten 

Jobb och företagande 

För att stärka arbetslinjen och öka 

arbetskraftsutbudet föreslår regeringen 

ett tredje steg i jobbskatteavdraget 

samt ett sänkt uttag av statlig 

inkomstskatt. Förslagen omfattar 

totalt 15 miljarder kronor. Med de 

tre stegen har cirka 97 procent av 

alla heltidsarbetande fått skattesänkningar 

på över 1 000 kronor i 

månaden. 

Regeringen presenterar även ett 

företagsskattepaket som innebär 

att skatterna sänks med knappt 16 

miljarder kronor 2009. Syftet är att 

stärka drivkrafterna till investeringar 

och nyanställningar i företagen. 

Bolagsskatten skall sänkas från 28 

till drygt 26 procent och socialavgifterna 

ska sänkas med en procentenhet. 

Därtill menar regeringen 

minskar den administrativa bördan 

för företagen genom ett antal förenklingar 

som ett led i regeringens mål 

att minska företagens administrativa 

börda med 25 procent till 2010. 


Offentlig upphandling 

För att stärka arbetet inom konkurrensområdet 

föreslås att medel 

avsätts för bland annat en bättre 

fungerande offentlig upphandling 

samt arbete rörande konfliktlösning 

i situationer när offentlig och privat 

säljverksamhet bedrivs på samma 

marknad. Regeringen föreslår därtill 

en satsning på entreprenörskapsutbildning 

inom högskolan. 

Slutligen avser regeringen att 

förbättra integrationen och öka 

förutsättningarna för personer med 

utländsk bakgrund att få arbete. Mot 

denna bakgrund föreslås bland annat 

att cirka 900 miljoner kronor avsätts 

för nyanländas etablering från och 

med 2010. 

Rusta Sverige för framtiden 

För att stärka Sveriges konkurrenskraft 

och värna den framtida 

välfärden föreslår regeringen offensiva 

satsningar inom områden som 

förskola, forskning, infrastruktur 

och miljö. En omfattande satsning 

för att höja kvaliteten i förskolan 

innehåller bland annat en utvidgning 

av den allmänna förskolan till 

att omfatta även treåringar, en barnomsorgspeng, 

ett förtydligande av 

läroplanen i förskolan samt stärkt 

fortbildning för förskollärare och 

barnskötare. Därtill föreslås bland 

annat en särskild satsning på matematik, 

naturvetenskap och teknik, en 

utvidgning av försöksverksamheten 

med gymnasial lärlingsutbildning, 

en förlängning av fortbildningssatsningen 

för lärare och en förstärkt 

satsning på yrkesutbildningen. 

Kvaliteten i svensk forskning 

Konkurrenskraftig forskning och 

innovationer som kan omsättas till 

produktion är viktiga förutsättningar 

för tillväxt menar regeringen. Forskningspolitiken 

skall upprätthålla och 

förstärka Sveriges roll som forskningsnation. 

En betydande satsning 

föreslås därför för att höja kvaliteten 

i svensk forskning och stärka svenskt 

näringslivs konkurrenskraft för att 

därmed bidra till ekonomisk tillväxt. 

Totalt kommer resurstillskottet att 

omfatta närmare 15 miljarder kronor 

fördelat på fyra år. Fokus ligger på 

forskningsområdena medicin, teknik 

och klimat. 

Infrastrukturen 

En väl fungerande infrastruktur är 

en förutsättning för att bibehålla 

och stärka Sveriges konkurrenskraft. 

Regeringen föreslår mot denna 

bakgrund en omfattande närtidssatsning 

som tillsammans med den 

amortering som gjordes 2008 - som 

innebar att 1,3 miljarder kronor 

frigjordes - motsvarar ett årligt tillskott 

på drygt 5 miljarder kronor per 

år 2009 och 2010. 

Vidare föreslår regeringen att 

anslaget för den så kallade miljöbilspremien 

ökas och att 795 miljoner 

kronor avsätts för klimat- och energiåtgärder 

2009. För 2010 och 

2011 avsätts 1 070 miljoner kronor 

respektive 1 165 miljoner kronor 

för detta ändamål. Därtill föreslås 

fortsatta satsningar för att förbättra 

situationen i Östersjön och Västerhavet. 

Reformpaket 

– förstärka välfärden 

Regeringen föreslår satsningar som 

ytterligare förstärker den svenska 

välfärden. Skatten för pensionärer 

skall sänkas. För en pensionär som 

har full garantipension men låg 

eller ingen inkomstpension sänks 

den årliga skatten med 2 300-3 

500 kronor. Det samlade förslaget 

uppgår till cirka 2 miljarder kronor 

per år. Totalt berörs drygt 90 procent 

av landets pensionärer av reformen. 

Psykiatrisk vård och omsorg 

För att stödja kommuner och landsting 

i deras arbete med att utveckla 

en väl fungerande psykiatrisk vård 

och omsorg, föreslår regeringen 

att ytterligare 650 miljoner kronor 

avsätts årligen under 2009-2011. 

Sammantaget satsas därmed 900 

miljoner kronor per år under perioden. 

I syfte att skapa tydliga incitament 

och ytterligare stimulera 

landstingen att erbjuda patienter 

vård med god tillgänglighet satsas 1 

miljard kronor per år från och med 

2010 på en prestationsbunden vårdgaranti. 

Därtill föreslås att 1 miljard 

kronor satsas för en förlängning av 

den så kallade sjukvårdsmiljarden. 

Den syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna 

högre prioritet i hälso- och 

sjukvården. Ersättningarna avser 

prestationer utförda under 2009 och 

betalas ut 2010. Regeringen föreslår 

också ytterligare satsningar inom 

äldreomsorgen och socialtjänsten. 

Minska brottsligheten 

Slutligen fortsätter regeringen 

satsningen på att minska brottsligheten 

och att skapa ett tryggare 

Sverige. Ökade resurser föreslås till 

bland annat Åklagarmyndigheten, 

Ekobrottsmyndigheten, Sveriges 

Domstolar samt Kriminalvården. 

Effekter av 

regeringens politik 

De reformer som regeringen föreslår 

i propositionen menar regeringen 

skall stärka den svenska ekonomin 

ytterligare. Regeringen bedömer att 

en effekt blir att fler deltar i arbetskraften 

och att svensk ekonomi 

därmed kan växa starkare utan att 

resurserna blir ansträngda. Dessutom 

bidrar till exempel skattesänkningar 

till att motverka försvagningen av 

eKOnOmI 

konjunkturen. 

Regeringen bedömer att de långsiktiga 

effekterna av regeringens 

reformer är att sysselsättningen 

ökar med 2,8 procent eller 120 000 

personer. Antalet arbetade timmar 

beräknas öka med 4,4 procent och 

BNP med 3,4 procent. 

Källa: Regeringen pressmeddelande 

Tina Lundberg 

Lägre inkomstskatt 

Om du arbetar får du så här mycket 

lägre inkomstskatt 2009 jämfört 

med 2008: 

Lön Minskad skatt 2009 

15.000 210 

20.000 260 

25.000 330 

30.000 640 

35.000 980 

40.000 980 

45.000 och över 1.110 

Förutsättningar: kommunalskatt 

exkl kyrkoavgift 31,44 %, kyrkoavgift 

1,2 %. 

Källa: Institutet för Privatekonomi, 

Swedbank 

 

På Poolia har vi alltid sett bortom åren – och de gråa håren. Vi är glada 

för att även andra kommer att upptäcka att kompetensen är viktigast. 

Några av våra kunder är Finansinspektionen, Huddinge kommun och 

Banverket. Nästa gång du behöver kunnig personal är du välkommen 

att kontakta oss på telefon 0770-111 222 eller besöka www.poolia.se 

 


eKOnOmI 

Lilla Edet 

har målet i sikte 

Vid årsskiftet 2006/2007 tog Lilla edets kommun ett 

stort steg mot ett nytt sätt att styra kommunen. 

Genom målstyrningsmodellens återkoppling och 

kvalitetsarbete vänder man på både arbetssätt och 

roller. Att analysera och sätta upp mål utan att först 

”prata pengar” kändes dock ovant för många. 

Med en väl utbyggd barnomsorg, god 

tillgång till skolor samt inte minst 

många detaljplaner för bostäder och 

mark och lokaler för framtida företagsetableringar 

finns det goda förutsättningar 

för att skapa en attraktiv 

livsmiljö i Lilla Edet. 

Banverket bygger nu dubbelspårig 

järnväg och Vägverket 

fyrfilig motorväg (E45) mellan 

Trollhättan och Göteborg. Kring år 

2012 kommer även en tågstation 

att finnas i Lödöse i södra delen av 

kommunen. 

– Mot bakgrund av kommunallagens 

regler och även synpunkter från 

revisorerna på budgetarbetet, där de 

kommit fram till att det saknades 

fungerande mål och att uppföljningen 

sviktade, ville vi försöka 

ändra vårt sätt att arbeta. Eftersom 

vi inte har stora resurser var det 

nödvändigt att ta hjälp i arbetet med 

att förbättra målstyrningen. Konsultföretaget 

Ekan gjorde ett mycket 

bra jobb och de mål jag hade med 

arbetet uppnåddes, säger kommunchefen 

Johan Fritz. 

Målstyrning 

I Lilla Edets kommun använder man 

sig av målstyrning för att; 

• dra nytta av medarbetarnas 

kunskap. 

• skapa engagemang och kreativitet 

24 

vilket i sin tur leder till utveckling. 

• få en ökad kunskap om sambanden 

mellan nytta för brukaren och 

resursförbrukning i verksamheten. 

• säkerställa att alla arbetar åt samma 

håll. 

Oberoende av hur kommunens politiska 

struktur och hur den kommunala 

verksamheten organiseras utgår 

Lilla Edets kommuns styrning ifrån 

en långtgående målstyrning av verksamheten 

och en strävan efter decentralisering. 

Målstyrning och decentralisering 

är två tätt sammanknutna begrepp 

då det ena inte fungerar utan det 

andra. Genom att sätta mål med 

olika konkretiseringsgrad beroende 

av var man befinner sig i organisationen 

hamnar frågorna och besluten 

hos dem som är bäst lämpade för 

uppgiften, det vill säga genomförandet 

delegeras i organisationen. På 

detta sätt fattas också besluten så 

nära de som påverkas av dem som 

möjligt. 

Förenklat kan sägas att politikerna 

ska besluta om vad som ska 

uppnås och förvaltningen/verksamheten 

hur det ska genomföras. Detta 

är dock en förenklad bild av verkligheten 

och därför kräver målstyrning 

ett gott samspel mellan politiker och 

verksamhetsorganisationen. 

I den mål- och resursplan 

som antogs i juni 2007 förklarar 

kommunledningen att ”en ny styrmodell 

införs från och med nu och 

den fokuserar mer på kommunens 

övergripande mål än tidigare”. 

Mål- och resursplanen innehåller 

både inriktningsmål för minst fyra 

år framåt och prioriterade mål för 

året, resurser, eventuella direktiv 

och specifika uppdrag som sedan 

ska konkretiseras och formuleras i 

uppföljningsbara mål för det egna 

verksamhetsområdet av kommunens 

olika nämnder. 

Inför budgetarbetet 2008 var det 

dags att börja tillämpa målstyrningmodellen 

i skarpt läge. Konsulterna 

från Ekan tog hand om mycket av 

det praktiska arbetet, ett målstyrningsdokument 

togs fram som i 

detalj förklarar hela processen med 

rutiner för hela arbetsåret. 

– Målstyrningsdokumentet är 

väldigt viktigt. Det är pedagogiskt 

och ger en snabb introduktion för 

alla som behöver lära sig hur vi ska 

jobba. Utan konsulthjälp hade vi haft 

svårt att etablera styrmodellen rent 

Johan Fritz. 

arbetsmässigt, menar Johan Fritz 

– Mål är emellertid inte det enda 

som styr oss i vårt arbete. Därutöver 

har vi att förhålla oss till lagar och 

förordningar, anvisningar, policys 

och riktlinjer med mera. Dessa 

typer av styrande dokument styr oss 

avseende på vilket sätt vi ska och 

kan arbeta för att uppfylla målen, 

förklarar han och fortsätter: 

– För att möjliggöra uppföljning 

och analys krävs att målen är 

uppföljningsbara. Vi måste dock vara 

medvetna om att hela sanningen inte 

ryms i en siffra, den omkringliggande 

analysen är nog så viktig. Uppsatta 

måltal hjälper oss att följa utvecklingen 

och se resultat av vårt arbete. Inte 

minst skapar de en diskussion kring 

hur vi arbetar, varför det ser ut som det 

gör och om vi skulle kunna arbeta på 

ett smartare sätt. Det är en svår konst 

att gasa och bromsa samtidigt. 

Arne Öster 


Många personalavdelningar har 

föråldrade rutiner 

– nyckeln är att förstå kunden. Dels genom att 

förstå kundens behov och dels genom att vara 

den som kan ge lösning på problemet, säger 

försäljnings- och marknadsdirektören magnus 

engman vid Bluegarden AB. 

– Bluegarden AB är en leverantör 

av löne- och HR- tjänster för skandinaviska 

företag, statliga verk och 

kommuner. Med 30 års erfarenhet i 

ryggen erbjuder Bluegarden inte bara 

kompletta systemlösningar, utan 

även drift- och outsourcinglösningar 

där de också kan ta över ansvaret för 

kundens löne- och personalhantering. 

– Egentligen är det inte visionen 

med vårt bolag som är viktig, utan 

vad vi erbjuder. Tveklöst handlar 

det om ”allt det” som förenklar 

effektiviseringen för kunden. Bluegarden 

skall stå för kvalitet, säkerhet 

och trygghet. Jag vet att orden låter 

som floskler, men det är exakt detta 

det handlar om, fortsätter Magnus 

Engman. 

Engman menar att kunden har 

allt att vinna på att förenkla och 

effektivisera administrationen av 

sin personal. Då frigörs resurser 

som gör att personalavdelning i sin 

tur kan lägga mycket mer tid på att 

utveckla företagets kompetens, så väl 

som konkurrenskraft, vilket givetvis i 

förlängningen ökar lönsamheten. 

– Vi kan inte komma ifrån att 

många personalavdelningar idag 

har föråldrade rutiner. Detta tar 

dyrbar tid i anspråk och lämnar inte 

utrymme för att arbeta med strategiska 

HR-frågor, lika lite som att 

stärka relationen mellan arbetsgivare 

och medarbetare, säger Magnus 

Engman. Våra kunder är alltifrån 

Åhléns, Alhsell, Claes Ohlsson, 

Coop, Elektroskandia, Lantmännen, 

Praktikertjänst, Samhall, Securitas, 

Stora Enso och kommuner som 

Jönköping, Vimmerby, Ljusdal eller 

våra universitet. 

Tre trender och tre kundlöften 

– I dagsläget ser jag tre trender, 

krav på effektivisering, krav på ökad 

service och bättre kvalitet och fokus 

på kostnaderna. Det är här vi kan 

komma in och hjälpa till med att 

automatisera inom bolaget. Verktygen 

skall finnas lätt tillgängliga, 

precis som det skall vara enkelt att 

lära sig att använda systemet, fortsätter 

Magnus Engman. Bluegarden 

ger tre kundlöften. Ett, att vara en 

inspirerande, engagerad och kompetent 

partner som kunden alltid kan 

lita på. Två, att ge kunden mervärde 

och ökad kundnytta genom informationen 

som kunden får ut av sitt 

löne- och HR-system. Tre, att ge 

samarbetspartners värdeskapande 

affärer genom Bluegardens branscherfarenhet, 

expertis och innovation. 

Bluegardens egen personal 

För att kunna förvalta kundlöftena 

krävs att Bluegarden tar hand 

om sin egen personal, inte minst 

säljarna. Engmans ledarskap bygger 

på att ha en plattorganisation där 

han gärna lyssnar och vill att hans 

säljare kommer med förslag. Exakt 

samma sak vill han att säljarna skall 

ge kunden. 

– För min egen del handlar det 

om att vara 100 procent fokuserad. 

Jag försöker lägga ner så mycket tid 

Magnus Engman, 

Bluegarden AB 

eKOnOmI 

ute hos kund som möjligt, den andra 

tiden på att cocha säljarna och marknadsorganisationen. 

Jag försöker 

påverka utveckla hur säljarna skall 

kunna bli ännu mer effektiva, säger 

Magnus Engman. Som säljare krävs 

det att ha ett analytiskt sinnelag och 

en fingertoppskänsla, det gäller att 

kunna läsa av kunden och snabbt ge 

systemstöd där det behövs. - Det är 

i högsta grad lobbing internt. Vi är 

ungefär 140 personer i den svenska 

organisationen med en omsättning 

som låg på 138 miljoner kronor förra 

året, fortsätter Magnus Engman. 

Och helt klart, de kunder som ställer 

högst krav, är de som utvecklar oss 

mest. 

rationalisering hjälper kommuners ekonomi 

e-handel har länge varit ett hett ämne inom stat, 

kommuner och landsting. Under malmö-mässan 

Kommek i augusti fortsatte diskussionen gällande 

vikten vid effektivisering och nytänkande. Även 

om de senaste årens sysselsättningsökning 

har förbättrat kommunernas och landstingens 

ekonomi, krävs insatser sett över en längre period. 

Samtidigt ställer demografin större krav på verksamheterna 

i kommuner och landsting. 

E-handel och outsourcing är två 

viktiga begrepp inom ekonomiadministration. 

Bakgrunden till studien som 

presenterades under Kommek är 

intresse för att titta på hur ekonomisk 

administration hanteras. Elektronisk 

handel är ett sätt att effektivisera 

offentliga inköp med stöd av IT 

och används till 99 procent av staten 

och har alltså i det avseendet gått om 

kommunerna. 

Under seminariet på mässan 

hördes Nils-Hugo Johansson och 

Ola Eriksson, Föreningen Sveriges 

Kommunalekonomer och Karin 

Hydén från Marks kommun prata 

om e-handel och rationalisering i 

kommunerna. 

De presenterade resultaten från 

en enkät ställd till samtliga ekonomichefer 

i Sveriges kommuner och 

landsting (310 stycken). Resultatet 

visade hur rationalisering inom 

ekonomin och kommuner gynnar 

alla intressenter med Marks kommun 

som exempel på en kommun med 

stabil ekonomi. 

Framtid med förändringar 

Bland annat pekade statistik på att 

det område som ansågs behöva mer 

resurser inom fem år var analys 

och verksamhetsstöd. Den största 

orsaken till bristande effektivitet var 

enligt undersökningen otillräckliga 

resurser för utvecklingsarbete. 

Förbättrade rutiner gällande 

inköp, avrop och fakturahantering 

presenterades som en mycket positiv 

ingrediens till ett väl fungerande 

ekonomisystem där IT väger tungt. 

Man pratade också om framtidens 

ekonomiska administrativa system 

där mindre tid bör läggas på transaktionshantering 

och rapportering för 

att lägga mer tid på analys och kvalificerad 

verksamhetsstöd. Kompetensprincipen 

är viktig och innebär 

att den som är mest lämplig för 

jobbet ska få i uppgift ska göra det. 

Inge Nord 

Det är här som begreppet outsourcing 

kommer in då ett specialistföretag 

sköter en eller flera processer så 

att kommunen kan fokusera på sin 

kärnverksamhet. I vissa lägen menade 

man att även offshoring kunde vara 

aktuellt där viss verksamhet läggs i 

låglöneländer. 

Outsourcing är ett nyckelbegrepp 

för förbättrad ekonomi men 

de system som ska läggas utanför 

kommunernas åtaganden bör vara 

väl fungerande då ett dåligt system 

blir svårt att följa upp med kontroll 

över resultatet. 

En av kärnuppgifterna för 

kommunerna är att arbeta fram 

rationella specialiseringar som 

till exempel scanning av fakturor. 

Problem med detta kan uppstå i 

små kommuner som har begränsad 

ekonomi och mindre resurser. 

Andra åtgärder är skalfördelar, 

styrning och resultatfokus men även 

standardisering och specialisering. 

Stor vikt bör läggas enligt talarna 

på att skapa tydliga serviceåtaganden 

med kundfokus. 

Stina Rangmar 


UPPhAnDLInG 

Nästa steg mot en modern 

förvaltning – elektroniska 

inköp i staten 

De statliga myndigheterna har nu infört möjligheten 

att hantera fakturor elektroniskt. Det 

är ett led i regeringens arbete med elektronisk 

förvaltning. nu ska den offentliga förvaltningen 

ta ett steg bakåt i kedjan och se över sina inköpsrutiner. 

Nästa steg mot elektronisk handel i 

statsförvaltningen är att införa elektroniska 

inköpsprocesser. I december 

2007 fick Ekonomistyrningsverket, 

ESV, i uppdrag att kartlägga, kostnadsberäkna 

och se över tillämpningen 

av standarder av elektroniska 

inköp i staten och också ge förslag 

inför genomförandet av elektroniska 

inköp i staten. 

Den 15 maj lämnade ESV en 

delrapport till Finansdepartementet 

i det uppdrag som sträcker sig fram 

till 1 oktober 2008. Enligt ESVrapporten 

kan elektroniska inköp 

ge stora vinster i form av minskade 

kostnader och genom förenklad 

hantering. Totalt handlar det om en 

nettonytta på 3,8 miljarder kronor 

mellan 2009 och 2015, enligt ESV. 

Regeringen anger i sin målbild att 

en del av en mer modern förvaltning 

är att ha effektiva inköpsprocesser. 

Detta gynnar såväl medborgare som 

företag eftersom förutsättningar 

förbättras för ett effektivt och rättssäkert 

utbyte av information kopplade 

till anbud och för leverans av varor 

och tjänster till statsförvaltningen. 

26 

Genom att utveckla myndigheternas 

inköp med stöd av IT kan 

myndigheterna nå stora kostnadsbesparingar, 

förenklad hantering 

och förbättrad kvalitet och service. 

Ett samordnat införande i staten ger 

störst förutsättningar för att realisera 

dessa nyttor för myndigheterna och 

näringslivet. 

I delrapporten lämnas ett antal 

förslag till åtgärder inför genomförandet 

av elektroniska inköp i staten. 

ESV föreslår att... 

• regeringen ger samtliga myndigheter 

i uppdrag att förbereda och 

genomföra införandet av elektroniska 

inköp tillsammans med 

ESV. 

• regeringen ger ESV i uppdrag att 

leda och samordna införandet av 

elektroniska inköp i staten. 

• regeringen anvisar ett utökat 

anslag till ESV, för utvecklingen 

och förvaltningen av ett stödpaket 

(vägledningar, handledningar, 

checklistor med mera) under 

2009-2015 

• ESV initierar en upphandling av 

inköpsstöd, konsulttjänster med 

mera inom ramen för den statliga 

inköpssamordningen. Kostnaderna 

för upphandlingen och en 

aktiv ramavtalsförvaltning finansieras 

genom administrativ ersättning 

(avgift). 

• regeringen ger Kammarkollegiet 

i uppdrag att tillsammans med 

ESV stötta små och medelstora 

myndigheter vid införande av 

elektroniska inköp. 

Odell lanserar e-plattform för offentlig upphandling 

efterlängtad reform nu ska det bli lättare för små 

aktörer att vara med i stora offentliga upphandlingar. 

ökad konkurrens i upphandlingarna ska 

ge skattebetalarna mer valuta för pengarna och 

företagen en ökad tillväxt genom att fler kan nå 

den offentliga marknaden. 

I regeringens budgetproposition för 

2009 görs en omfattande satsning 

2009-2011 för en förbättrad offentlig 

upphandling. Satsningen uppgår 

totalt till 133 miljoner kronor och 

fördelas mellan Kammarkollegiet 

Konkurrensverket. 

I satsningen får Kammarkollegiet 

i uppdrag att ta fram en e-upphandlingsplattform, 

där upphandlare och 

företag ska kunna mötas i en mer 

utvecklad elektronisk upphandling 

än tidigare. Plattformen ska ge stora 

effektiviseringsvinster är det tänkt. 

Kammarkollegiet föreslås också 

få uppdraget att införa ett upphandlingsstöd 

som ska ta fram ìmodellförfrågningsunderlagî 

samt ge råd 

och stöd i upphandlingsprocessen 

för att underlätta för upphandlande 

myndigheter, enheter och företag. 

Sammantaget uppgår dessa två 

satsningar till 22 miljoner kronor 

om året. 

Att effektivisera offentlig 

upphandling med it-stöd är naturligtvis 

helt rätt och välkomnas 

sannolikt av alla aktörer. 

Tidigare försök att skapa e-plattformar 

för offentligt upphandling 

ute i kommunerna har dock stött 

på stora problem. Bland annat 

har det varit svårt att ensas om en 

enhetlig nomenklatur. Alla leverantörer 

har olika produktnummer och 

benämningar. Heter det plastmugg 

eller plastkopp? Trivialt vid första 

anblicken, men komplicerat för 

I arbetet med att kartlägga myndigheternas 

nuvarande interna arbetssätt 

för inköp och ta fram förslag 

till nya interna processer har representanter 

från 35 myndigheter 

deltagit. I styrgruppen för projektet 

deltar representanter från Centrala 

Studiestödsnämnden, Försäkringskassan, 

Luftfartsverket, Skatteverket, 

Sveriges Kommuner och Landsting 

samt Verket för förvaltningsutveckling 

(Verva). 

Arne Öster 

systembyggare har det visat sig. 

Numera finns emellertid en 

mognad och erfarenhet som kan 

komma att göra satsningen till en 

riktig vinnare. 

Den offentliga upphandlingen 

i Sverige omfattar ungefär 500 

miljarder kronor årligen. • 


PS valde bort Semantix tolkjouren Ab 

för tolkning åt statliga myndigheter 

Skälet var för lågt pris. rikspolisstyrelsen har 

ansvarat för upphandlingen av tolkförmedlingstjänster 

till statliga myndigheter. Semantix tolkjouren 

AB var en av anbudslämnarna, men rikspolisstyrelsen 

ansåg att deras anbud var för lågt och 

diskvalificerade företaget. nu har även högre rättsinstanser 

gått på rPS linje, något som Semantix 

fortfarande tycker är felaktigt av flera skäl. 

– Vi anser att vi lämnade ett väl 

genomarbetat anbud med ett pris 

som vi tyckte var konkurrenskraftigt. 

Med vår långa erfarenhet av att förse 

statliga myndigheter med tolkar har 

vi självklart en god kännedom om vad 

kunderna efterfrågar. Vi blev därför 

mycket förvånade när beskedet kom 

att vi valts bort på grund av för lågt 

pris. Vi betalar tolkarna marknadsmässiga 

arvoden men det verkar som 

att upphandlarna i sin bedömning 

har blandat ihop priset mot kund 

med de tolkarvoden vi betalar. Ingen 

tolk skulle vilja jobba med oss om vi 

inte betalar efter kompetensnivå och 

uppdragets art. Vi såg inga svårigheter 

att fullgöra tolkuppdragen 

inom ramen för vårt anbud men av 

konkurrensskäl lämnar vi inte ut vår 

interna kalkyl. Vi anser att upphandlingen 

var otydlig och att det leder 

till stor osäkerhet för branschen om 

man kan tolka lagen på det sätt som 

Foto: Johan Olsson 

Birgitta Stymne Göransson, 

Vd Semantix. 

gjorts, säger VD Birgitta Stymne 

Göransson på Semantix. Därför 

har vi försökt att få gehör för dessa 

synpunkter i högre instanser. 

– Semantix Tolkjouren AB är den 

UPPhAnDLInG 

ledande aktören inom tolkbranschen 

i Norden och vi arbetar mycket för 

branschens professionalisering. Vi ser 

IT och teknikutveckling som mycket 

viktigt och vi har under året som 

gått utvecklat ett unikt systemstöd 

som innebär bättre och mer kostnadseffektiv 

service för våra kunder, 

förklarar hon. Mot bakgrund av att 

RPS kände till detta och dessutom 

var nöjda med våra tjänster är deras 

beslut än mer obegripligt. 

Med verksamhet i Sverige, där 

man har tolkuppdrag utanför det 

aktuella ramavtalet med flera olika 

myndigheter, samt Norge och 

Finland arbetar Semantix Tolkjouren 

AB vidare. Och trots allt har RPS 

valt systerbolaget Semantix Eqvator 

till förstahandsleverantör för översättningstjänster… 

RPS har avböjt att göra någon 

ytterligare kommentar utan hänvisar 

till utvärderingsrapporten. 

Resultat! 

En utvärdering gjord vid Lunds 

Universitet visar att en behandling 

hos oss är en lönsam affär för 

både samhälle, arbetsgivare och inte 

minst personen med beroendet. 

64% blev nyktra, 82% trivdes med sina arbetsuppgifter 

igen, 80% har inte varit sjukskrivna senaste månaden, 

85% klarar bättre av att ta ansvar och att hantera problem. 

Ring oss eller besök vår hemsida! 

Tel. 018-31 79 00, 08-33 15 10, 046-20 75 00 

www.namndemansgarden.se 

Arne Öster 


UPPhAnDLInG 

Från Verva till Kammarkollegiet 

myndigheten Verva, Verket för förvaltningsutveckling, 

läggs ned. Det är konsekvensen av ett 

förslag som regeringen lämnade i sin budgetproposition 

den 22 september. 

Avvecklingen skall vara genomförd 

den 31 december 2008. Det framgår 

också av regeringens budgetproposition 

att upphandlingen av ramavtal 

inom it och telekom kommer att 

övergå från Verva till Kammarkollegiet. 

Avtal med leverantörer fortsätter 

Övergången innebär inga förändringar 

i gällande ramavtal. De 

ramavtal som Verva har med leverantörer 

kommer att fortsätta att 

28 

gälla precis som tidigare. Avtalstider, 

villkor, leverantörer och kontaktpersoner 

är oförändrade. Övergången 

innebär inte heller några förändringar 

av de förstudier och upphandlingar 

som Verva har påbörjat. 

Vervas medarbetare 

Dan Ericsson, statssekreterare 

Finansdepartementet, har informerat 

Vervas cirka 90 medarbetare. 

– Medarbetarna har gjort ett 

mycket gott jobb under Vervas korta 

tid. Stort engagemang och målinriktning 

har präglat arbetet, även 

under den tuffa tiden efter Stabsutredningens 

förslag i våras om att 

lägga ned Verva, säger Lena Jönsson, 

generaldirektör vid Verva. 

Beklagligt enligt 

generaldirektör 

I sitt remissvar i april 2008 var Lena 

Jönsson starkt kritisk till utredaren 

I oktober handlar det inte bara om städning. 

För att bidra i kampen mot bröstcancer 

har vi på Nilfisk tagit fram 

en rosa version av vårt populära 

ergonomiska redskapsskaft S2. 

För varje sålt rosa S2-Skaft skänker 

vi 20 kronor till Cancerfondens 

Rosa Bandet-kampanj. Läs mer om 

kampanjen på www.rosabandet.se. 

Mats Svegfors och Stabsutredningens 

förslag ”Ett stabsstöd i tiden”. 

”Att splittra upp Vervas verksamhet 

skulle innebära att den viktiga 

samordningen och stödet för utveckling 

av svensk e-förvaltning upphör. 

I detta läge väljer utredaren att ta 

ett steg tillbaka och föreslår att den 

enda myndigheten med en samordningsroll 

och ett helhetsperspektiv 

på området ska läggas ned. Detta 

försvårar förvaltningens möjligheter 

Mer info om det rosa skaftet 

hittar du på www.thinkpink.se. 

Fråga efter det rosa skaftet hos 

din lokala återförsäljare! 


att leva upp till kraven på service 

från medborgare och företag”, sa 

Lena Jönsson. 

Lena Jönsson menade också att 

det var beklagligt att utredaren inte 

heller såg den viktiga kompetensförsörjningsfrågan 

som en del i verksamhetsutvecklingen. 

”För sina slutsatser och förslag har 

utredaren haft den felaktiga utgångspunkten 

att Verva haft regeringens 

uppdrag att styra myndigheterna. 

Ett sådant uppdrag har Verva inte 

haft”, menade Lena Jönsson. 

Tre allvarliga konsekvenser 

”Utredarens förslag innebär tre 

allvarliga konsekvenser för förvaltningens 

utveckling. För det första 

stängs kommuner och små myndigheter 

utanför det faktiska utvecklingsarbetet. 

För det andra försvagas 

Sveriges viktiga roll i EU-samarbetet 

och i det internationella arbetet. Och 

för det tredje hindrar kortsiktiga 

lösningar utveckling på lång sikt. 

Utredarens förslag är överraskande 

kortsiktiga. Utvecklingsarbete måste 

ha en långsiktig inriktning, liksom 

de lösningar som tas fram”, fortsatte 

Lena Jönsson. 

Det politiska 

beslutet är taget 

– Nu är det politiska beslutet fattat 

och självklart ska vi bidra till att 

avvecklingen sker på ett så bra sätt 

som möjligt, säger Lena Jönsson. 

Stabsutredningens betänkande 

”Ett stabsstöd i tiden” var enligt 

följande: 

– Under decennier har det i praktiken 

rått en kontinuitet i svenska 

förvaltningspolitiska utvecklingen. I 

grunden har det varit en och samma 

föreställning som varit vägledande. 

Politiken styr genom uppdrag och 

mål och myndigheterna genomför 

politiken. Viktiga komponenter i 

förvaltningspolitiken kommer dock 

med stor sannolikhet att förändras 

under de närmaste åren. Detta 

gäller såväl synen på styrning och 

uppföljning som kring hur statsförvaltningen 

ska utveckla sina arbetsformer, 

verktyg och personal. Stabs- 

www.svenskchefsforening.se 

Lena Jönsson är starkt 

kritisk till utredaren 

Mats Svegfors och 

Stabsutredningens 

förslag ”Ett stabsstöd 

i tiden”. 

stödet bör därför också organiseras 

och styras så att det blir en funktionell 

del av en fungerande helhet 

tillsammans med uppdragsgivaren 

och statsförvaltningen i stort. Stabsstödet 

måste också kunna ge stöd i 

alla led i processen och därför också 

ha förmåga att se utanför de egna 

ramarna och den egna organisationen. 

Detta ställer särskilda krav på 

att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt, 

snabbt och att arbetet präglas av 

en stor närhet till och kunskap om 

regeringens och Regeringskansliets 

arbete, säger Mats Svegfors. 

Mot bakgrund av denna grundsyn 

presenterade Stabsutredningen ett 

antal förslag, bland annat: 

Utvecklingen av e-förvaltningen 

förstärks och sker 

i nya former 

Utvecklingen av en modern 

e-förvaltning bör i fortsättningen ske 

i arbetsformer som säkrar att statens 

samlade kompetens och resurser tas 

tillvara. Utredningen föreslår därför 

att en delegation i kommittéform, 

Förvaltningsdelegationen, inrättas. 

Denna ska, i samspel med regeringen 

och Regeringskansliet, samordna 

och utveckla förverkligandet av 

regeringens e-handlingsplan som 

antogs i januari i år. Detta mycket 

speciella utvecklingsarbete kräver 

en ny typ av samverkansstruktur 

där regeringen, som visar vägen, kan 

interagera med myndigheterna, som 

har kompetens och resurser. Delegationen 

består av företrädare för såväl 

Regeringskansliet som myndigheter 

och syftar till att ta tillvara samtliga 

statliga resurser i ett samordnat och 

strategiskt utvecklingsarbete. Delegationens 

arbete, behov av kansliresurser 

med mera finansieras genom 

att 14 miljoner kronor per år anslås 

till detta ändamål. 

Statskontoret utvecklas och 

ges ett strategiskt uppdrag 

För att ge underlag för regeringens 

styrning av statsförvaltningen krävs 

tillgång till mycket kvalificerat utredningsstöd. 

Ett sådant åstadkoms 

bland annat genom att det finns 

väl fungerande uppföljningssystem 

och utvärderingsfunktioner. Utredningen 

föreslår att Statskontorets 

roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan 

nära kopplat till Regeringskansliet 

stärks. Mot bakgrund 

av att avvecklingen av Riksrevisionsverket 

år 2003 lett till att regeringen 

sedan dess inte fått tillräckligt stöd 

när det gäller uppföljningar ur ett 

effektivitetsperspektiv blir detta ett 

prioriterat område för Statskontoret. 

För att ge goda förutsättningar för 

det nya bredare uppdraget ges Statskontoret 

utökade resurser om 22 

miljoner kronor per år. 

UPPhAnDLInG 

Verket för förvaltnings- 

utveckling avvecklas 

Verket för förvaltningsutveckling, 

Verva, har haft ett svårt uppdrag. 

Konstruktionen med en renodlad 

”utvecklingsmyndighet” har inte 

gett rätt förutsättningar för att möta 

de krav som ställs och kommer att 

ställas. Utredningen föreslår därför 

att Verva avvecklas från och med år 

2009. 

Arbetet med att utveckla en 

kompetent förvaltning tar 

nya vägar 

Ansvaret för kompetensförsörjningen 

är, och ska vara, ett av myndighetsledningarnas 

primära uppdrag. 

Utredningens grundinställning är 

att myndigheternas behov av utbildningar 

inom skilda områden bör 

tillgodoses genom att kompetens på 

den privata marknaden samt inom 

universitet och högskolor tas tillvara. 

Men det finns också kompetensbehov 

som är tämligen specifika för 

statsförvaltningen. Exempel på detta 

är den statliga ekonomistyrningen 

och budgetarbetet, EU-frågor, 

”statstjänstemannaskap” samt 

statlig chefsutveckling. Inom dessa 

områden finns det skäl för att staten 

själv svarar för vissa insatser. Ekonomistyrningsverket 

och Försvarshögskolan 

ges därför uppdrag inom 

dessa områden. 

Regeringskansliets verksamhet 

renodlas ytterligare och Kammarkollegiet 

får nya uppgifter. Regeringskansliets 

främsta uppgift är att 

biträda regeringen med underlag 

i dess roll att styra riket. För att 

kunna vara ett effektivt kanslistöd 

till den verkställande makten krävs 

att Regeringskansliet fokuserar sina 

insatser på områden som är strategiskt 

viktiga för regeringens arbete. 

För att Regeringskansliet ska kunna 

fokusera på sina huvuduppgifter 

föreslås att vissa uppgifter av administrativt 

slag förs över från Regeringskansliet 

till Kammarkollegiet. 

Källa: Finansdepartementet 

Tina Lundberg 

Chefsföreningen för akademiker 

Svensk Chefsförening gör det lättare för dig att vara en bra chef. Vi ger dig råd 

och stöd i frågor som rör management, löner och villkor, pensions- och försäkringsfrågor 

samt förhandlingsstöd. I medlemskapet ingår också många förmåner – bland 

annat en riktigt bra inkomstförsäkring. Bli medlem på www.svenskchefsforening.se 

eller ring 08-617 44 99. 


exPertPAneLen SVArAr 

Konkurrensverket efterlyser i dagarna konkreta förslag till hur konkurrensen i Sverige 

kan förbättras. Samtidigt går många kommuner tuffa tider till mötes. Därför ser 

man behovet av att samordna upphandlingarna till större upphandlade enheter, 

vilket i sin tur kan påverka konkurrensen både positivt och negativt. 

1. När fler slår sig samman så att volymerna blir för stora för småföretagen 

tappar de intresset för att delta i upphandlingarna. Vad kan ni som upphandlare 

göra för att uppmuntra mindre företag att lämna anbud? 

2. Anbudsförfrågan uppfattas många gånger som mer juridik än “affär”. Ofta 

tycker man att kravlistan (juridiken) är oändligt lång i förhållande till det 

Anna Ulfsdotter Forsell, 

Advokat, Delphi & Co 

Ann Linde Koolman, 

upphandlare 

Alingsås Kommun 

Roland Pettersson, 

Kommentus 

1. Det är viktigt att göra ordentliga förstudier 

och se hur en marknad ser ut. Om det 

finns många småföretag på marknaden 

bör upphandlingen anpassas så att den 

befintliga konkurrensen utnyttjas, dvs. så 

att anbud kan lämnas på hela eller på delar 

i upphandlingen.för att uppmuntra mindre 

företag att lämna anbud bör alltså möjligheten 

ges att lämna anbud på delar. 

2. jag anser inte att kravlistan är detsamma 

som juridiken i upphandlingen. Det är få 

krav som följer av lagen om offentlig upphandling 

eller av försörjningslagen och som 

därmed måste ställas. De flesta krav rör kraven 

på det som skall upphandlas och då är 

1. Det går att locka mindre företags 

intresse genom att i underlaget öppna för 

möjligheten att även teckna avtal gällande 

kompletterande volymer (exempelvis en 

huvudgrossist samt leverantörer av vissa 

specialprodukter). En annan väg kan vara att 

öppna för uppdelning av ramavtalsområdet, 

dock med tydliga avgränsningar. 

Orsaken till att upphandlande myndigheter 

går ihop, vilket leder till stora volymer, är 

att man ser samordningsfördelar i upphandlingsprocessen, 

minskar antalet varutransporter 

(flera olika produkter från en leverantör), 

rationaliserar beställningsrutinerna samt 

minskar antalet fakturor. Om kvalitet och 

övriga krav uppfylls så är i slutändan priset 

en viktig faktor och där kan konkurrensen 

vara tuff för de små företagen tyvärr. 

2. Anbudsförfrågan uppfattas många gånger 

som mer juridik än ”affär”. Ofta tycker man 

att kravlistan (juridiken) är oändligt lång i 

förhållande till det som ska upphandlas. 

Skulle man kunna tänka sig någon form av 

standardjuridik som man kan använda vid 

”mindre” upphandlingar? 

1. för att göra en upphandling mer lätthanterad, 

så kan en metod vara att dela 

upp den i mindre delar. Uppdelningen 

kan göras baserat på geografisk indelning, 

för samordnade upphandlingar så medför 

det att anbud kan lämnas för respektive 

upphandlande myndighet eller för alla. En 

annan variant av delning kan vara att dela 

baserat på omfattning av leverans, t ex en 

upphandling gäller för beställningar upp till 

ett fastställt belopp och en annan upphandling 

för belopp över detta. 

En helt annan ansats kan vara att förenkla 

omfattningen på förfrågningsunderlaget. 

Det är svårt och tyvärr känner jag ibland 

att mina ffU omfattar väldigt många sidor. 

Det är inta bara ffU som gör att det kan 

uppfattas som krångligt att lämna anbud. 

för att förenkla för anbudsgivaren, bifogas 

en svarsblankett som styr upp svaren. Det för 

som ska upphandlas. Skulle man kunna tänka sig någon form av standardjuridik 

som man kan använda vid “mindre” upphandlingar? 

3. Det pratas mycket om miljökrav och klimatpåverkan idag. Upphandlare 

har ju möjlighet att ställa krav på att en vara eller tjänst ska uppfylla vissa 

miljökriterier. Men dessa miljökrav ställs oftast på slutprodukten. Skulle det 

inte vara mer relevant med krav på produktens/varans miljöpåverkan under 

hela dess livscykel. Ställs sådana krav idag? Går det att utforma sådana krav 

utan att diskriminera någon? 

det den upphandlande myndigheten/enheten 

som ställer upp kraven utifrån det behov 

som organisationen har. vid kravställande 

måste samtliga grundläggande principer beaktas, 

framför allt likabehandlingsprincipen 

och proportionalitetsprincipen.jag manar 

till försiktighet vad gäller ställande av alltför 

omfattande skall-krav – anbud som inte 

uppfyller ställda skall-krav måste förkastas 

och vid ett alltför vidsträckt användande 

av skall-krav riskerar den upphandlande 

myndigheten/enheten att stå utan tillräckligt 

många anbud eller kanske helt utan anbud! 

vad gäller ”standardjuridik vid mindre 

upphandlingar” är min stående rekom- 

LOU är ramen men språket som vi 

använder kan förenklas och framförallt 

kan vi skriva på ett sätt som, trots viss tung 

formalia, borde kunna väcka ett företags 

intresse. juridiken som måste vara med kan 

vara kortfattad med hänvisning till lagtexten. 

Avtalsparagrafer läggs med fördel i en separat 

avtalsbilaga. 

tydlighet är viktigt och redan i förfrågningsunderlagets 

början bör varan 

eller tjänsten som upphandlas samt dess 

omfattningen tydligt framgå. Det är även 

en fördel om en sammanfattning /checklista 

finns, redan i förfrågningsunderlagets början 

(alternativt en tydlig hänvisning till en 

bilaga), vilket är till för att underlätta för 

anbudsgivaren, så att denna kvalificerar sig 

till utvärdering och inte gör onödiga missar. 

Att skriva enkelt och vara tydlig är en stor 

fördel och varje upphandlare som kan sitt 

område kan även sina presumtiva anbudsgivare 

och hur man ställer frågan för att få 

rätt svar. för att veta om vi är på rätt väg så 

borde vi fråga våra företag lite oftare om vad 

de tycker om våra förfrågningsunderlag. 

att anbudet ska bli så tydliga som möjligt 

och inte så svårskrivna. 

2. Det skulle vara önskvärt med, t ex enklare 

regler för upphandlingar under tröskelvärdet. 

Men lagstiftaren har inte tillmötesgått 

de som förespråkat ett enklare regelverk. 

Det går inte att göra avkall på formalian bara 

för att upphandlingen är liten. Däremot tycker 

jag att vi upphandlare kan reflektera över 

om de krav vi ställer på anbudsgivare, varor 

och tjänster alltid är nödvändiga. Naturligtvis 

ska proportionalitetsprincipen beaktas. 

I detta sammanhang tycker jag att Konkurrensverkets 

förslag om en beloppsgräns 

för direktupphandling är ett steg i rätt 

riktning. 

3. De EG rättsliga principerna styr och gör 

att vi inte kan ställa krav på hur en vara produceras. 

Det är enklare med en tjänst, i det 

mendation att anpassa varje förfrågningsunderlag 

efter vad som upphandlas och 

inte slentrianmässigt använda alltför många 

mallar. Då riskerar kraven som ställs att vara 

onödigt höga eller alltför omfattande. 

3. Omenheten/myndigheten använder 

principen det ekonomiskt mest fördelaktiga 

anbudet för tilldelning av kontrakt får 

kriteriet miljöegenskaper användas under 

förutsättning att kriteriet i fråga är kopplat 

till föremålet för kontraktet, se 12 kap. 1 § 

nya LOU och försörjningslagen. Det torde 

givetvis vara fullt möjligt att ta hänsyn till 

varans eller tjänstens miljöpåverkan under 

hela dess livscykel. 

3. Det pratas mycket om miljökrav och 

klimatpåverkan idag. Upphandlare har ju 

möjlighet att ställa krav på att en vara eller 

tjänst ska uppfylla vissa miljökriterier. Men 

dessa miljökrav ställs oftast på slutprodukten. 

Skulle det inte vara mer relevant med 

krav på produktens/varans miljöpåverkan 

under hela dess livscykel. Ställs sådana krav 

idag? Går det att utforma sådana krav utan 

att diskriminera någon? 

Idag ställs ofta miljökrav på slutprodukten 

men framförallt ställs stora krav på 

organisationens miljöarbete. båda dessa kan 

kontrolleras via dokumentation. 

Att ställa krav på produktens miljöpåverkan 

under hela livscykeln vore självklart 

mycket intressant. Det pratas i olika sammanhang 

om den totala miljöpåverkan och 

om denna kan räknas fram och kontrolleras, 

är det givetvis en möjlighet att ta med 

detta förslagsvis ett förfrågningsunderlags 

utvärderingsdel. 

fall den genomförs här så kan vi ställa krav 

på att svenska lagar och regler ska gälla. Det 

gäller att kravet kan mätas och följas upp, 

lika för alla anbud. Ett exempel skulle kunna 

vara elförbrukning under varans nyttjande 

under en tänkt livscykel, men då måste det 

finnas en vedertagen metod för att mäta. 

Grön It skulle kunna utgöra en början 

för denna typ av resonemang. Här har 

branschen t ex uppmärksammat strömförbrukningen 

i servrar, bildskärmar, PC datorer 

och multifunktionsskrivare. Att ställa denna 

typ av krav medför att upphandlaren inte 

bara ska känna till den egna verksamhetens 

behov. Det blir även väldigt viktigt att 

upphandlaren har erfarenhet från området 

och gedigna kunskaper om det som ska 

upphandlas. Det för att kraven ska få avsedd 

effekt. 

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

Politiska frågor i högsta grad 

Elever med 

särskilda 

behov 

Det är ett ytterst stort ansvar vi vuxna har, inte 

minst ansvaret som ni politiker har – frågan är 

när detta ansvar tas? 

Hur många elever och föräldrar 

kämpar idag? Hur många är på väg 

till utvecklingssamtal med oro i 

magen just nu? Hur disponeras resurserna 

för de barn som tappert gör så 

gott de förmår? Håller vi enbart på 

att skapa en skola för ”eliten” där 

konkurrens, vassa armbågar och 

höga betyg är det enda som räknas 

Förstår vad ni fattar beslut om 

Vi behöver fler av dem, de ytterst 

skickliga lärarna och rektorerna, som 

är djupt engagerade och som på allvar 

står öppna för att utveckla lärarrollen 

och skolan. Vi behöver dem av en 

enda anledning: att göra ett bättre 

jobb, särskilt när det gäller eleverna 

med särskilda behov. Då krävs att 

vi ger lärarna rimliga resurser och 

möjligheter att helhjärtat kunna 

göra detta. Men det räcker inte bara 

med det, det krävs och skolcheferna 

är med på banan. Och för att de skall 

vara med krävs i synnerhet att ni 

politiker som sitter på makten förstår 

vad ni fattar beslut om. 

När jag tänker på möten jag har 

haft med föräldrar, har jag aldrig 

saknat kärleken till att vilja sitt barn 

det bästa. Däremot har jag mött 

föräldrar som har varit osäkra på vad 

ett stödjande och kärleksfullt förhållningssätt 

kan vara. 

Socialsekreterares 

utredningar 

Tyvärr har det även hänt att jag 

ibland har funnit att socialsekreterares 

utredningar inte alla gånger 

har varit korrekta i relation till fakta. 

Jag har upplevt att de har kunnat 

projicera egna tillkortakommanden 

på det aktuella barnet. På dessa 

grunder har socialnämndens ordförande 

kunnat skriva under beslut om 

ett tvångsomhändertagande. Den 

unge har sedan transporterats till 

institution med föreställningen om 

att ”problembeteende skall vårdas 

bort”. Vid utskrivning har det sedan 

kunnat visa sig att ungdomen har 

varit än mer trasig. 

Ungdomshemmen i SiS regi 

Vad beträffar ungdomshemmen i SiS 

regi (Statens Institutionsstyrelse) vill 

jag veta var exakt gränsen går mellan 

fasthållning, övervåld och misshandel. 

Jag anser att det är absolut 

nödvändigt att diskutera tvångsvårdens 

rättigheter och skyldigheter 

enligt FN:s Barnkonvention. SiS 

säger att de ger god vård och god 

behandling av mycket hög kvalitet. 

Detta har jag frågor kring. 

Jag vill veta när institutionsvistelse 

för unga hjälper. Prislappen 

för att bedriva SiS-ungdomshem 

tycker jag är förödande om det inte 

ger bestående behandlingsresultat 

och däri hjälper unga människor att 

återgå till ett fungerande liv. 

År 2006 var totalt 1 494 

ungdomar inskrivna vid SiS till en 

kostnad på nästan 1 235 miljoner 

svenska kronor. Socialtjänstens totala 

insatser för barn och unga år 2006 

utgjorde en kostnad på drygt 11,4 

miljarder kronor. Vilka insatser var 

lyckade och gav resultat? Hur många 

av de berörda barnen har blivit tillfrågade 

om insatsen? 

Det här är politiska frågor i allra 

högsta grad. Frågeställningarna 

behöver inte bara lyftas i det offentliga 

rummet, utan helt klart behöver 

vi begrunda allvaret. På djupet. 

Tina Lundberg 

KrönIKA 

Har ni synpunkter på krönikörens 

åsikter är ni välkommen att framföra 

dem till oss under adressen 

brev@hexanova.se 

Redaktören. 


UPPhAnDLInG 

Spar pengar – fakturera 

och köp med gott samvete 

med 1,4 miljarder fakturor i omlopp varje år, 

motsvarande koldioxidutsläpp på drygt 26 600 

ton, kan e-fakturering vara ett gott alternativ 

för de företag och myndigheter som inte bara 

vill effektivisera sin fakturahantering utan också 

arbeta på ett mer miljövänligt sätt. 

Staten intog den 1 juli i år förarsätet 

genom att implementera e-faktura för 

hela koncernen. En av ramavtalsleverantörenrna 

är Offentliga Dokument 

AB (samägt av Agresso AB och Itella 

AB), och idag kan koncernen staten 

stoltsera med det faktum att 99 

procent av alla myndigheter nu kan 

skicka elektroniska fakturor och 98 

procent ta emot dem. ESV (Ekonomistyrningsverket) 

räknar dessutom 

med att e-fakturering ska kunna ge 

staten effektiviseringar och besparingar 

på uppemot häpnadsväckande 

4 miljarder kronor. 

Vi ser en enorm potential med 

e-fakturering. Staten har nu på 

inrådan av ESV aktivt börjat bearbeta 

sina leverantörer och detta kommer 

32 

att leda till en successiv övergång till 

elektronisk hantering av fakturor. 

Har man en effektiv hantering finns 

det dessutom en hel del pengar att 

tjäna, vilket staten är ett lysande 

exempel på. Att det främjar miljön är 

också ett allt viktigare argument för 

många företag i takt med att miljömedvetenheten 

har fått ett helt annat 

fokus hos den breda allmänheten än 

tidigare, säger Christopher Lovén, 

VD Offentliga Dokument. 

Den svenska staten 

satsar på en mjuk övergång 

I övriga Norden är det Danmark som 

genom lagstiftning har lyckats implementera 

användandet av elektroniska 

fakturor till och från myndigheter 

Matbutiken i brevlådan. 

Och försäkringsbolaget i datorn. 

Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden 

precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar 

datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större 

valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrevlösningar 

är du välkommen att besöka oss på www.posten.se. 

Mariette Larsson och Christopher Lovén. 

som standard i så mycket som 80 

procent av fallen. I Sverige har staten 

dock medvetet satsat på en mjukare 

linje, där större leverantörer, myndigheter 

och kommuner bearbetas i det 

första skedet. Men för att de kostnadsbesparingar 

och miljöpositiva 

effekter som ESV har kalkylerat med 

ska kunna uppnås, är det nödvändigt 

att även mindre myndigheter, 

leverantörer och kommuner på sikt 

också börjar använda sig av elektroniska 

fakturor. 

E-inköp nästa stora möjlighet 

Nästa steg i processen att både främja 

miljön och nå en hög kostnadseffektivitet 

är att staten, myndigheterna 

och kommunerna sätter standarder 

och samordnar sina inköp via ett 

e-inköpssystem. 

Det är en naturlig fortsättning 

efter införandet av e-fakturering 

och givetvis mycket spännande, 

säger Mariette Larsson, Affärområdesansvarig 

för Offentlig sektor på 

Agresso AB. Förutom miljöperspektivet 

kan införandet av ett standardiserat 

e-inköpssystem ge en mängd 

affärsmässiga fördelar för kunderna, 

som inte bara sparar pengar utan 

även förenklar inköpsprocessen och 

ger goda möjligheter till inköps- och 

kostnadskontroll genom uppföljning 

av inköpsstatistik och i förlängningen 

en ökad avtalstrohet. 

ESV fick i slutet av förra året i 

uppdrag att se över en lämplig standard 

och strategi, samt ge förslag på 

hur ett genomförande av ett reglerat 

E-inköpssystem bör gå till. De 

delrapporter som presenterats har alla 

visat på stora besparingsmöjligheter, 

i nettonytta uppemot 3,8 miljarder 

kronor mellan 2009 och 2015. ESV 

beräknas presentera sin slutrapport 

senare i oktober (2008). 

Källor: TT, Computer Sweden, ESV 

En del av din dag. 


Överlåtelse av 

upphandlade avtal 

En ofta uppkommande fråga är i vad mån ägarförändringar eller omorganisationer 

på leverantörsidan, i synnerhet sådana som föranleder partsbyten i 

upphandlade avtal, är förenliga med upphandlingslagstiftningen eller om sådana 

förändringar förutsätter att en ny upphandling genomförs. Frågan är inte särskilt 

reglerad i upphandlingslagstiftningen. Den tidigare tillsynsmyndigheten Nämnden 

för offentlig upphandling (”NOU”) har dock tidigare uttalat sig i frågan och i 

somras meddelade EG-domstolen en dom som, även om den inte adresserar alla 

de frågor som kan tänkas uppkomma i samband med förändringar på leverantörsidan, 

ganska väl följer NOUs tidigare ståndpunkt. Med hänsyn till den praktiska 

betydelse som denna fråga har är avgörandet från EG-domstolen, som yttersta 

uttolkare av upphandlingslagstiftningen, mycket välkommet menar advokat Peter 

Forsberg, verksam vid specialistgruppen för offentlig upphandling, Advokatfirman 

Vinge i Stockholm. 

Särskilt i längre avtalsförhållanden är 

det inte ovanligt att strukturförändringar 

eller omorganisationer sker på 

leverantörsidan. Som exempel kan 

företag förvärvas, fusioneras eller 

omorganiseras genom att viss verksamhet 

överförs till dotterbolag eller 

liknande. En särskild fråga är i vad 

mån sådana förändringar, i synnerhet 

sådana som förutsätter byte av avtalspart 

på leverantörssidan, är förenligt 

med upphandlingslagstiftningen 

eller om sådana förändringar förutsätter 

en ny upphandling. Den 

ursprungliga leverantören har ju 

kvalificerat sig på sina egna meriter 

och i konkurrens med andra leverantörers 

anbud valts ut som det 

ekonomiskt mest fördelaktiga eller 

billigaste. Varken gemenskapsrätten 

eller det svenska regelverket reglerar 

emellertid denna särskilda fråga. Det 

ligger dock nära till hands att betrakta 

byte av avtalspart som vilken förändring 

av avtalsvillkoren som helst och 

enligt fast besluts- och domstolspraxis 

får ju villkor i upphandlade 

avtal inte väsentligen ändras utan 

att en ny upphandling genomförs. 

Som exempel på väsentliga förändringar 

nämns ofta prisförändringar, 

ändringar i avtalstiden eller omfattningen 

av t ex de varor och tjänster 

avtalet avser, ändringar som typiskt 

sett skulle ha påverkat anbudsgivares 

anbud i upphandlingen och såldes 

utvärderingen av dessa. Frågan är 

dock under vilka förutsättningar en 

ändring på leverantörssidan blir en 

väsentlig förändring av avtalsvillkoren? 

NOU har vid ett flertal tillfällen 

uttalat sig vad gäller frågan om överlåtelse 

av avtal (se Dnr 2005/0197- 

26, 2004/0034-29 och 2003/0328- 

26). NOUs ståndpunkt kanske kan 

sammanfattas som att en överlåtelse 

är förenlig med upphandlingslagstiftningen 

om det finns en ”fortsatt identitet” 

mellan det företag som lämnat 

anbud, kvalificerat sig i upphandlingen 

samt tecknat avtal och som 

sedan genomför avtalet. Även om 

NOU uppgett att en bedömning är 

påkallad från fall till fall torde det 

förhållandet att en leverantör i sin 

helhet förvärvas, utan att den juridiska 

personen i sig förändras, inte 

förändra avtalssituationen mellan 

den upphandlande enheten och 

leverantören. I detta fall lär således 

fortsatt identitet föreligga. Att leverantörens 

verksamhet helt uppgår 

i ett annat företag anses inte heller 

förändra identiteten även om det 

föranleder partsbyte i avtalet. NOU 

har dock uppgett att situationen kan 

vara annorlunda om endast en viss 

del av leverantören förvärvas av ett 

annat företag. Som exempel härpå 

nämns fallet att den upphandlade 

leverantören avser att upphöra med 

produktionen av den vara eller tjänst 

som omfattas av avtalet och säljer 

denna verksamhet till en ny leverantör 

som ju inte blivit kvalificerad 

eller prövad i upphandlingen. Det 

senare lär således förutsätta att en ny 

upphandling genomförs. 

I somras meddelade 

EG-domstolen dom i det s k APAfallet 

(mål C-454/06 pressetext 

Nachrichtenagentur GmbH mot 

Republik Österreich, APA-OTS 

Originaltext-Service GmbH och 

APA Austria Presse Agentur registrierte 

Genossenschaft mit beschränkter 

Haftung, 19 juni 2008). En fråga i 

målet var bl a om en överlåtelse som 

skett av ett avtal mellan APA, en 

ekonomisk förening som tillhandahåller 

nyhetsagenturtjänster till den 

österrikiska staten, till APAs dotterbolag 

APA-OTS var förenlig med 

upphandlingslagstiftningen. 

EG-domstolen slog inledningsvis 

fast att ett byte av avtalspart som regel 

utgör en väsentlig ändring av villkoren 

i ett avtal i sig. EG-domstolen 

uttalade vidare att varje ändring 

som, om den hade förekommit i 

det ursprungliga upphandlingsförfarandet, 

skulle ha gjort det möjligt att 

godkänna andra anbudsgivare än den 

som ursprungligen godkändes eller 

att anta ett annat anbud än det som 

ursprungligen antogs är väsentlig. 

I det aktuella fallet förelåg dock 

vissa omständigheter som påvisade 

att bytet av avtalspart inte utgjorde 

en väsentlig förändring. APA-OTS 

var ett dotterbolag helägt av APA, 

APA hade rätt att ge instruktioner 

till APA-OTS och mellan dessa 

båda fanns ett avtal om överföring 

av vinster och förluster som APA 

svarade för. Företrädare för APA 

hade även försäkrat den upphandlande 

enheten om att APA, efter 

övergången av verksamheten, svarade 

solidariskt med APA-OTS och att 

omfattningen av tjänsterna inte 

skulle ändras. Mot denna bakgrund 

stod det enligt EG-domstolen klart 

att fråga var om en intern omorganisation 

och inte någon väsentlig 

ändring av avtalsvillkoren. 

EG-domstolen uttalade vidare 

JUrIDIK 

att förhållandena hade varit annorlunda 

om APA-OTS överlåtits till en 

tredje man under avtalstiden. Detta 

skulle inte utgöra en intern omorganisation 

utan förutsätta byte av 

avtalspart och skulle i princip kunna 

utgöra en väsentlig villkorsändring i 

avtalet som skulle kunna förutsätta 

en ny upphandling. EG-domstolen 

erkände dock att man inte kan fästa 

vikt vid alla ägarförändringar avseende 

den upphandlande leverantören 

och nämnde som exempel börsnoterade 

företag vars krets av aktieägare 

kan ändras när som helst. På samma 

sätt kan ju kretsen av medlemmar 

ändras när som helst i en ekonomisk 

förening som APA-OTS. 

Sammanfattningsvis kan väl 

konstateras att även om EG-domstolens 

avgörande förvisso inte adresserar 

alla de frågor som kan tänkas 

uppkomma i samband med ägarförändringar 

eller omorganisationer på 

leverantörsidan så förefaller avgörandet 

ganska väl följa NOUs tidigare 

uppfattning. Mot denna bakgrund är 

avgörandet från EG-domstolen, som 

yttersta uttolkare av upphandlingslagstiftningen, 

mycket välkommet. 

Peter Forsberg 

Advokatfirman Vinge 


LeDArSKAP 

Ger du alla anställda 

samma chans? 

handen på hjärtat, hur många av de anställda 

som rapporterar till dig skulle du vilja byta ut? 

Låt oss säga att du är en ledare och har ett antal 

anställda som direktrapporterar till dig. Förmodligen 

är några dina favoriter, några ser du som 

problempersoner och resten är däremellan. Du 

kanske inte använder ordet problemperson, men 

frågan är om du har samma positiva attityd till 

alla. hur skulle dina egna möjligheter att göra 

ett bra jobb eller att göra intern karriär påverkas 

om din chef hade en negativ bild av dig? 

Personkemi 

En stor del handlar om personkemi. 

Vi kan skapa en god personkemi om 

vi förstår hur andra människor fungerar. 

Platinaregeln (The Platinum 

Rule®) är en modell som beskriver 

34 

våra olika beteenden i fyra beteendestilar. 

Ofta finns en god personkemi 

mellan människor inom samma 

beteendestil eftersom de har samma 

tempo och samma prioritering. 

Fyra stilar 

De fyra beteendestilarna har var 

och en ett tydligt och förutsägbart 

mönster av beteenden som är lätta 

att observera. När du förstår dessa 

mönster har du lättare att förstå 

varför människor (och du själv) gör 

som de gör. Beteendestilarna hänger 

även ihop med våra styrkor och 

behov. 

Modellen nedan baseras på Platinaregelns 

beteendestilar. Vi kallar 

dem den vänlige, den sociale, den 

drivande och den eftertänksamme. 

Vi har drag från alla stilar, men det 

är oftast en stil som dominerar. 

Den Vänlige 

Den vänlige anställde är varm och 

ödmjuk. Han är bra på att lyssna, 

en utmärkt lagspelare och lojal med 

sitt företag. Den vänlige är tillmötesgående, 

hjälpsam och villig att dela 

ansvar. Han är bra på att planera, 

genomföra och slutföra uppgifter. 

Den vänlige fungerar bra tillsammans 

med andra även när han inte 

håller med eftersom han vill undvika 

konflikter. Han är lätt att tycka om. 

Som chef är den vänlige bra på 

att skapa en god stämning. Han 

ger beröm och är prestigelös. Den 

vänlige chefen är däremot inte så bra 

på att säga nej och att fatta snabba 

beslut. 

Viktigt för den vänlige är att alla 

mår bra och att alla är överens. 

Den eftertänksamme 

Den eftertänksamme anställde är 

analytisk och vill ha tydliga direktiv. 

Hon överväger noga sina beslut, 

forskar, jämför, undersöker risker, 

kalkylerar felmarginaler och går 

sedan i aktion. Den eftertänksamme 

är logisk och fattar inte beslut baserat 


på känslor. Hon kan känna sig 

obekväm tillsammans med öppna 

och känslosamma personer. 

Som chef är den eftertänksamme 

lugn och stressar inte upp sig. Hon 

är systematisk och vill gärna sätta 

och följa upp mätbara mål för sin 

personal. Hon är noggrann och 

förutser problemen, ibland på 

bekostnad av positiv feedback. 

Viktigt för den eftertänksamme 

är att det blir rätt. 

Den sociale 

Den sociale anställde är öppen, entusiastisk 

och ett partylejon på firmafesten. 

Den sociale är otålig och har 

svårt att hålla fokus under längre 

perioder. Han är inte så road av att 

undersöka fakta och ser hellre att 

någon annan gör det åt honom. Han 

är lekfull och har gärna många bollar 

i luften samtidigt. 

Den sociale chefen är en idesprutande 

drömmare som får andra att 

bli exalterade över sina visioner. Han 

gillar uppmärksamheten, komplimangerna 

och den beundran som 

det innebär att stå i centrum. Han är 

entusiastisk, charmerande och övertygande. 

Han är inte så intresserad 

av detaljer och glömmer vad han har 

sagt vilket kan bli förvirrande för en 

anställd. 

Viktigt för den sociale är att ha 

kul. 

Den drivande 

Den drivande anställde är fokuserad 

och produktiv. Hon är ambitiös 

och tar gärna ledarskapet. Hon 

är tävlingsinriktad och utmanar 

personer i sin närhet. Den drivande 

har de bästa svaren själv och är inte 

så intresserad av att lyssna på eller få 

råd från andra. Hon är ofta så fokuserad 

så hon glömmer bort att lukta 

på blommorna… 

Som chef är den drivande målfokuserad. 

Hon vill snabbt få resultat 

och tycker inte om förseningar och 

ineffektivitet. Hon är disciplinerad 

och bra på att leda sig själv. Den 

drivandes tuffhet kan göra andra 

osäkra. 

Viktigt för den drivande är att det 

blir gjort. 

Irritation mellan stilarna 

Prioritering 

Stilarnas prioritering mellan relation 

och uppgift skiljer sig liksom tempo 

när det gäller hur fort saker och ting 

ska utföras. 

Ett vanligt irritationsmoment 

mellan de övre stilarna (den vänlige 

och den sociale) och de nedre 

stilarna (den eftertänksamme och 

den drivande) är hur de prioriterar. 

De övre stilarna prioriterar relationer 

och de undre prioriterar resultat. 

Exempel: 

En grupp personer jobbar med ett 

gemensamt mål och det uppstår en 

konflikt. En person i gruppen blir 

sur. Personerna med de övre stilarna 

vill lösa konflikten och klarar inte att 

Indirekt 

Den vänlige Den sociale 

Den efter- 

tänksamme 

gå vidare utan att den sure är med 

på tåget. De nedre stilarna tycker 

att det är viktigast att nå resultatet 

på utsatt tid och att konflikten kan 

lösas senare. 

Tempo 

Ett vanligt irritationsmoment mellan 

de vänstra stilarna (den vänlige 

och den eftertänksamme) och de 

högra stilarna (den sociale och den 

drivande) handlar om tempo. De 

högra stilarna är otåliga och snabba 

medan de vänstra stilarna vill ha ett 

lugnare tempo. 

Exempel: 

Det är lördag eftermiddag och Eva 

som har en stil till höger får en idé. 

Hon och hennes man har inget 

planerat för kvällen och hon ser i 

tidningen att en ny restaurang har 

öppnat i närheten. Hon föreslår att 

de ska ringa några vänner för en 

gemensam middag på restaurangen. 

Mannen som har en stil till vänster 

är inte alls pigg på idén eftersom den 

kom så plötsligt. Det är redan sen 

eftermiddag och han har sett fram 

emot en lugn kväll framför TVn. 

Dessutom vill han inte överrumpla 

sina vänner och det är säkert för 

sent att boka bord. Han föreslår i 

stället att de ska prata med vännerna 

i morgon och boka bord för nästa 

lördag. Eva suckar och tycker att 

hennes man är tråkig. 

Prioritering och tempo 

Dålig personkemi kan lätt uppstå 

mellan de stilar som är diagonalt 

motsatta. De irriterar sig både på 

varandras prioriteringar och tempo. 

Exempel mellan den vänlige och 

den drivande: 

Bertil med en vänlig beteendestil 

möter Peter med en drivande beteendestil. 

Eftersom den drivande är 

snabbare och tar initiativ är det Peter 

Relation 

Uppgift 

Den drivande 

som inleder samtalet. Den vänlige 

Bertil har fokus på att vara till lags 

och även om han inte alls håller med 

Peter så nickar han och ler. Peter fortsätter 

prata och Bertil håller med. 

Efteråt suckar den vänlige Bertil 

och tycker att den drivande Peter är 

en besserwisser. Han körde fullständigt 

över mig och var helt ointresserad 

av vad jag hade att säga. Jag fick 

inte en syl i vädret. Peter som gillar 

utmanade samtal skakar på huvudet 

och tycker att Bertil var mesig. Har 

han inga egna åsikter? 

Anna blir uppsagd 

Anna är en eftertänksam person 

som är noggrann, kvalitetsmedveten 

och strukturerad. Hon uppfattas 

som blyg och på minussidan ligger 

hennes bristande sociala förmåga. 

Anna har fått en ny chef, Eva, med 

en social beteendestil. Eftersom den 

sociale är snabbare och tar initiativ är 

det Eva som inleder första samtalet 

med Anna. Eva är kreativ och tänker 

medan hon pratar. Det finns ingen 

tydlig röd tråd. Hon pratar om 

abstrakta saker och blandar in känslor 

och tyckanden. Den eftertänksamme 

Anna har fullt upp med att förstå 

genom att försöka hitta sammanhang, 

struktur och logik i det som 

sägs. Hennes min är koncentrerad. 

Eva förstår sig inte på Anna eftersom 

hon inte kommenterar och verkar 

oengagerad. 

Anna kämpar hårt med att förstå 

vad hennes uppgift är och att göra 

ett bra jobb. Eftersom Anna är Evas 

motsats har dock Eva svårt att se och 

uppskatta Annas styrkor. Hon fokuserar 

på och irriterar sig på Annas 

svagheter. Eva börjar se Anna som 

en problemperson. På utvecklingssamtalet 

rekommenderar Eva att 

Anna ska göra något åt sin blyghet. 

Nu vet Anna att chefen ser hennes 

blyghet som ett problem. På Annas 

LeDArSKAP 


Direkt 

avdelning är det ett faktum att Anna 

är tystlåten så alla försök att öppna 

munnen mottas med förvåning. 

Anna blir osäker och ännu blygare. 

Eva tycker dessutom att Anna är 

långsam. Det ser inte ut att hända så 

mycket runt Anna. 

Den eftertänksamme Annas väg 

mot mål: 

Den sociale Evas väg mot mål: 

Det blir nerdragningar på företaget 

och den första som blir uppsagd 

är Anna. 

Anna hittar ett nytt jobb trots 

att hennes självkänsla är låg. På det 

nya jobbet uppskattas Anna för 

hennes noggrannhet och blir chefens 

favorit. 

Carina Kindkvist 

Vd, CoachHuset

36 

VAD hÄnDer 

I er KOmmUn? 

Vill du att just din kommun 

ska presenteras i kommunenkäten? 

Händer det något nytt 

eller spännande, som kan 

vara inspirerande för andra 

kommuner eller intressant för 

läsekretsen? Hör av dig till 

arne.oster@hexanova.se om 

du vill ha nyheter från din 

kommun publicerat i flera 

utgåvor av Offentliga Affärer. 

Offentliga Affärer 5 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

Landet runt 

ta en titt på vad som händer 

i Sveriges kommuner från Kalix i 

norr till i Kristianstad i söder. 

Kalix: Satsar på skolmaten 

Kalix är en av de tre kommuner som 

satsar mest på skolmaten i Norrbotten. 

Det konstaterar Skolmatens 

vänner i sin senaste undersökning. 

Skolmatens Vänner är ett samarbete 

mellan LRF och de bondeägda 

livsmedelsföretagen. De arbetar 

för att värna maten i förskolan och 

skolan. Förhoppningen är att det 

ska ge elever ett lustbetonat intresse 

för bra mat och verka för att de 

får tillgång till god mat i skola och 

förskola, så att de får bra matvanor 

och kunskap om mat och hur mat 

produceras. 

Sedan 1996 har Skolmatens 

Vänner följt utvecklingen i landets 

kommuner. De har med uppgifter 

från Statistiske Centralbyrån 

sammanställt måltidsverksamheten i 

grundskolan och visat på kostnaden 

per elev och år. 

I sammanställningen för 2007 

kommer Kalix på tredje plats. Endast 

Gällivare och Jokkmokk satsade mer 

på maten till skoleleverna. Totalt 

kostar maten för en elev 6 900 kronor 

per år i Kalix. Det kan jämföras med 

Kiruna som kom på sista plats. De 

använder bara 3 820 kronor till varje 

elev. 

Karlstad: 1,5 miljoner i potten 

för bra evenemang 

Nu kan alla som vill ordna bra 

evenemang i Karlstad vara med och 

tävla om 1,5 miljoner kronor. En 

förutsättning är att arrangemanget 

stärker Karlstads varumärke och 

ställning som besöksstad. Senast den 

1 oktober ska ansökan vara inne som 

gäller evenemang som hålls i majseptember 

2009. 

– Vi kommer att prioritera 

evenemang som stärker besöksstaden 

Karlstad, och placerar oss på 

arrangemangskartan nationellt, säger 

Nina Höjdefors, turism- och arrangemangschef 

i Karlstad. 

Kultur- och fritidsnämnden har 

beslutat att 1,5 miljoner ska delas ut 

i evenemangsbidrag och att hanteringen 

av ansökningarna ska systematiseras. 

Den 1 oktober ska ansökan 

vara inne för den som planerar ett 

arrangemang i maj-september 2009 

och den 1 mars ska ansökan vara 

inne för evenemang som hålls i 

oktober-april 2009/2010. 

– Genom det här systemet hoppas 

vi få en bättre överblick över vilka 

evenemang som planeras och arrangörerna 

kan få besked i god tid om 

bidrag så att de hinner förbereda sina 

marknadsföringsinsatser, säger Nina 

Höjdefors. 

Beslut om bidrag tas av kultur- 

och fritidsnämndens arbetsutskott 

om det är belopp över 100 000 

kronor, annars fattas beslutet av 

turism- och arrangemangschefen i 

samråd med Karlstad & co:s evenemangsråd. 

Kungsbacka: Flyktingmottagningen 

har öppnat 

Efter det att Kungsbacka kommun 

slutit avtal med Migrationsverket 

om att ta emot 10-12 familjer per 

år har nu enheten för flyktingmottagning 

på Kompetenscentrum i 

Kungsbacka skapats. Hit har Dalibor 

Eminefendic rekryterats till tjänsten 

som enhetschef för flyktingmottagningen. 

Gedigen erfarenhet av 

flyktingmottagande 

Han har en mångårig erfarenhet av 

just arbete med samordning av flyktingfrågor 

och kommer närmast från 

Partille kommun där han arbetat 

som flyktingsamordnare. 

– Det känns bra att gensvaret från 

allmänheten är mycket positivt. 

Många har hört av sig och vill hjälpa 

till och stötta våra nya invånare. 

Det stödet är viktigt och nu ska vi 

arbeta tillsammans för att skapa de 

allra bästa möjligheter för våra nya 

kommuninvånare att snabbt komma 

ut i arbete, få egen försörjning och 

känna sig hemma i kommunen, 

säger Dalibor Eminefenric. 

Nya bostäder byggs 

Under de senaste åren har Kungsbacka 

kommun saknat avtal om 

flyktingmottagande. Detta har till 

stor del berott på en svår bostadssituation, 

där många familjer och 

personer stått i bostadskö under en 

lång tid, och det har varit svårt att få 

fram lägenheter till flyktingfamiljer. 

Nu satsar kommunen på att 

bygga fler bostäder. Stadsdelen 

Aranäs står strax klar och ytterligare 

två stora bostadsbyggen ska påbörjas 

inom kort. 

– Vi har bra förutsättningar för 

en växande arbetsmarknad samtidigt 

som vi fortfarande har svårigheter 

med att bygga ikapp oss. Den 

satsningen vi nu gör på att bygga 

nya bostäder åt våra kommuninvånare 

skapar tillförsikt och tro på en 

ljus framtid, säger Kenneth Nilsson, 

kommunalråd (fp), och fortsätter, 

– Det ska bli roligt att få 

välkomna våra nya flyktingfamiljer 

när de kommer och vi hoppas att 

de snabbt ska finna sig tillrätta och 

trivas här. 

Karlskrona: Vindkraftens dag - 

starten för nytt projekt 

Vindkraften hör framtiden till – 

vinden ger inte enbart förnyelsebar 

energi, den skapar också ny sysselsättning. 

– Blekinge är en av de platser 

i landet som är bäst lämpad för 

vindkraft. Karlskrona kommun 

har tillsammans med Torsås startat 

ett arbete för utbyggnad i sydöstra 

Sverige. Vindkraftens dag den 23 

augusti med seminarium och utställningar 

i handelshamnen blir startskottet 

för vårt arbete, säger Carl- 

Axel Ottosson, näringslivsutvecklare 

på Karlskrona kommun. 

Riksdagens mål för den svenska 

vindkraftsutbyggnaden är 10 TWh 

år 2015, vilket motsvarar 6-7 procent 

av den totala energiförsörjningen. 

Energimyndigheten har föreslagit 

regeringen ett nytt mål på 30 TWh 

vindkraft år 2020. Enligt Vattenfall 

motsvarar bolagets kommande 

investeringar i vindkraft på 8 TWh, 

hushållsel till 1,6 miljoner svenska 

hushåll. 

Skapar nya jobb 

– Investeringarna kommer att skapa 

ny sysselsättning också i Blekinge, 

Danmark har som jämförelse 20 

000 personer sysselsatta inom vindkraftsindustrin 

och tillväxten är 

kraftig, säger Peter Adaktusson, 

näringslivschef i Karlskrona. Enbart 

Vattenfall planerar att investera cirka 

40 miljarder kronor i vindkraft över 

en tioårsperiod, självklart skapar så 

gigantiska industriprojekt nya jobb 

och nya möjligheter. 

Vindkraftens dag genomfördes 

den 23 augusti i handelshamnen 

i Karlskrona, samtidigt fanns den 

omtalade Ostindiefararen Göthe- 

borg på plats i hamnen – en lämplig 

kombination där vinden spelar viktig 

roll. 

Kristianstad: Satsning i centrum 

ökar attraktiviteten 

Med en handelsgalleria och bostäder 

i Östra centrum får Kristianstad en 

ny stadsdel med 30 000 kvadratmeter 

butiksyta och drygt 150 lägenheter. 

Förslaget innebär också att staden 

får ett helt nytt ansikte mot öster. 

Det handlar om det största bygget i 

centrum sedan 1960-talet. 

Det är köpcentrumkoncernen 

Steen & Ström som valt att satsa i 

Kristianstad. 

Sedan tidigare driver företaget ett 

50-tal varuhuskomplex i Norden. I 

Kristianstad handlar det om en investering 

på över en miljard kronor. 

– Vi tror mycket på Kristianstad 

som av tradition är en stark handelsstad 

med ett bra läge i regionen, 

säger Hans Cagner, utvecklingschef 

på Steen & Ström. 

Kommunstyrelsens ordförande 

Bengt Gustafson pekar på att Östra 

centrum är en av flera satsningar 

som kan öka Kristianstads attraktivitet 

och stärka konkurrenskraften i 

förhållande till sydvästra Skåne. 

Östra centrum är också ett led i 

utvecklingsprogrammet ”Kristianstad 

växer” där ambitionen är att 

förtäta Kristianstad med fler bostäder 

och verksamheter. 

Förslaget för Östra centrum är 

utställt för samråd på bland annat 

medborgarkontoret, stadsarkitektkontoret 

och på www.kristianstad.se. 

Den som vill lämna synpunkter kan 

göra detta skriftligt fram till den 12 

september. 

När samrådet har sammanställts 

kan byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret 

gå vidare med 

detaljplaneringen. Löper processen 

utan problem finns det möjlighet att 

Östra centrum kan slå upp portarna 

inför julhandeln 2011! 

Eftersom det är ett stort projekt 

kommer framkomligheten i centrum 

att påverkas under byggtiden som 

beräknas till ett par år. Kommunen 

har tillsatt en särskild utredning för 

att hitta så smidiga lösningar som 

möjligt. 


37

KOmmUner Och LAnDStInG I JÄmFöreLSe: 

västerbottens gymnasieskolor toppar utgifterna 

38 

Utgifterna för gymnasieskolan 

toppas av Västerbottens, Jämtlands 

och Norrbottens län. Glesbygdskommunernas 

utgifter var under 

2007 betydligt högre än riksgenomsnittet 

för både barnomsorg, gymnasieskola 

och äldreomsorg.. Utgifterna 

för gymnasieskolan var i storstäderna 

9,4 procent lägre än riksgenomsnittet 

och för äldreomsorgen 6,3 

procent lägre. 

Störst utgifter för gymnasieskolan 

2007 hade Västerbotten, Jämtland 

och Norrbottens län. I glesbygdskommunerna 

var utgiften för 

gymnasieskolan 110 376 kronor per 

elev medan samma siffra i storstäderna 

var 81 649 kronor per elev, en 

skillnad på hela 28 727 kronor per 

elev. Klart lägst utgifter hade Stockholms 

län, därefter följt av Blekinge, 

och Skånes län. De låga utgifterna i 

Stockholms län beror huvudsakligen 

på den konkurrenssituation som 

råder där. Det finns helt enkelt flera 

skolor i närheten att välja mellan, 

menar skolekonomen Signhild 

Östgren på SKL. 

Nedanstående tabell visar 

faktiska tal i kronor per elev för dess 

hemkommun, utan hänsyn tagen till 

strukturella och organisatoriska skillnader 

mellan länen. 

SWEPOS ® Nätverks-RTK-tjänst 

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid 

med centimeternoggrannhet 

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och 

används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för 

GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. 

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka 

in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. 

Mer information finns på www.swepos.com. 

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 

swepos@lm.se • www.swepos.com 

Län Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola 

Stockholms län 43 028 77 898 85 992 

Uppsala län 42 934 78 578 96 107 

Södermanlands län 45 753 80 411 93 046 

Östergötlands län 51 843 81 643 92 043 

Jönköpings län 49 609 77 928 93 301 

Kronobergs län 40 522 79 952 99 932 

Kalmar län 48 476 80 493 97 793 

Gotlands län 44 257 84 602 99 028 

Blekinge län 50 286 76 427 88 984 

Skåne län 46 790 74 819 90 784 

Hallands län 48 628 75 062 92 080 

Västra Götalands län 44 406 77 525 90 601 

Värmlands län 54 252 81 488 97 567 

Örebro län 46 365 80 849 90 829 

Västmanlands län 47 186 80 465 97 591 

Dalarnas län 49 903 83 334 95 324 

Gävleborgs län 51 946 80 042 96 782 

Västernorrlands län 56 797 84 458 92 681 

Jämtlands län 56 047 98 564 107 343 

Västerbottens län 47 923 95 744 111 348 

Norrbottens län 58 079 90 792 101 084 

Källa: SCB 


Ljusmast – Under kvällstid 

finns chans att visa upp det 

vackra som finns i staden. 

Det handlar om trygghet och säkerhet i första 

hand. men också om något vackert att vila ögonen 

på. ny teknik och ökad medvetenhet har placerat 

den offentliga belysningen i strålkastarljuset. 

En plats kan upplevas på många 

olika sätt, beroende på vilket ljus 

som omger den. I en alltför skarp 

belysning kan en gångväg kännas 

lika skrämmande - som den skulle ha 

gjort om den låg i totalt mörker. 

Men med rätt ljussättning kan 

en promenad på samma gångbana 

uppfattas som riktigt trivsam. 

– Det är en balansgång mellan 

lagom ljus på den som går där, och på 

omgivningen runt omkring, förklarar 

ljusarkitekten Parviz Dadgostar, på 

företaget Archidea i Göteborg. 

Parviz Dadgostar vet vad han 

talar om. Archidea har nämligen 

ett samarbete med Trafikkontoret 

i Göteborg, Park & Naturförvaltningen 

och de olika stadsdelsnämnderna 

inom ramen för projektet 

”Trygg, vacker stad”. 

Där går de olika aktörerna tillsammans 

igenom alla viktiga stråk runt 

om i stan, som upplevs som osäkra, 

otrygga eller fula av invånarna. 

– Sen är det vår uppgift att lysa 

upp, skapa effekter och försköna, 

förklarar Parviz Dadgostar. 

Stora satsningar på trygghet i 

städerna och tillgång till ny teknik, 

har resulterat i en alltmer upplyst 

tillvaro för medborgarna. 

Men offentligt ljus är inget nytt 

begrepp, förklarar Parviz Dadgostar. 

Det är snarare medvetenheten om 

ljusets betydelse i samhället som har 

ökat. 

– Belysning betyder mer för 

tryggheten hos medborgarna, än vad 

man har trott, säger han 

Säkerhet är förstås viktigt. Men 

den handlar i första hand om ordentligt 

upplysta trottoarer och vägrenar, 

så både fotgängare och bilister kan 

känna sig säkra i trafiken. Trygghet 

däremot, är mer komplicerat än så, 

förklarar ljusarkitekten. 

– Om man enbart placerar lyktstolpar 

längs en gångstig, så är den 

som går där upplyst i ett kompakt 

mörker. Det skapar mer otrygghet 

än trygghet, utvecklar han resonemanget 

Då är det till och med bättre 

tvärtom, att vägen ligger i mörker 

och omgivningen är upplyst. Att 

själv vara den som är dold för omgivningen, 

inger en större trygghetskänsla. 

Men det räcker ändå inte för att 

skapa lugn och ro under promenaden. 

– Det måste vara vackert också, 

med behagligt ljus, hårt eller mjukt 

beroende på sammanhanget, säger 

han. 

Med hjälp av olika slags ljussättningar 

kan en miljö bli mer tilldragande 

än tidigare. Att fler människor 

rör sig i ett område, kan skapa minst 

lika mycket trygghet som en knivskarp 

strålkastare i nattmörkret. 

Eller så kan ljussättning handla 

om något så enkelt som att visa att 

något vackert, som ingen tidigare 

har lagt märke till – faktiskt existerar 

i stadsbilden. 

– Vi satte en ljusspot på en staty 

i Vasaparken och plötsligt upptäckte 

folk att den stod där, ger Parviz 

Dadgostar som exempel. 

I de nya ljusa tiderna, har ljusdesigners 

och arkitekter överträffat 

varandra i storslagna installationer. 

Spektakulära utomhusbelysningar 

- har dykt upp på de mest oväntade 

platser runt om i landet. Grå 

kontorsbyggnader har fått nytt 

sken, liksom halvfärdiga byggen och 

ensliga industriområden. 

En del av de nya ljusen och 

färgerna kan stadsinvånarna tacka 

den nya LED-tekniken för. Den 

är en slags ljusdiodersystem som är 

energisnålare än annat ljus – och 

därmed mer miljövänligt. 

LED-tekniken är användbar när 

ljusdesignern vill skapa ett skiftande 

ljus, i olika färger och längder Det 

går att få fram fantastiska ljusspel, 

med tusentals lysdioder utan att 

förbruka mer energi är en vanlig 

hushållsmaskin. 

KOmmUnALteKnIK 

Liten staty – Plötsligt upptäckte 

folk statyn närt vi satte en 

ljusspot på den. 

Rätt belysning 

för en ljusare värld 

Fortfarande kräver dock tekniken 

en hel del kunskap för att effekten 

ska bli den eftersträvade. Det är 

till exempel svårt att återgå omgivningens 

naturliga färger med LED. 

Därför är användningsområdena 

fortfarande begränsade. 

– Det funkar vid effektbelysning, 

när vi vill skapa ett starkt blått, rött 

eller grönt ljus, förklarar Parviz 

Dadgoster. 

Men troligen så kommer tekniken 

att finslipas, och bli lika effektiv som 

andra ljuskällor så småningom, 

menar användarna. LED-tekniken 

förutspås bli framtidens belysning, 

på grund av dess energisnålhet och 

långa livslängd. 

Fast, enligt Parviz Dadgostar är 

den ”vanliga” tekniken inte heller 

någon stor miljöbov, jämfört med 

andra verksamhetsområden. 

– Belysning är mer energimässigt 

utvecklat än något annat område i 

dagens samhälle, hävdar han. 

Utvecklingen mot en ljusare 

värld lär heller inte avstanna, gissar 

Parviz Dadgostar. Ju mörkare och 

komplexare vår värld ter sig för oss, 

desto större behov har vi av trygghet 

och ljus i alla former. 

– Under dagen ser man allt som 

är fult i en stad, men under kvällstid 

har vi chans att visa upp enbart det 

som är vackert, säger han. 

Lotta Engelbrektson 


VÅrD 

Säkert med ekonomiskt låssystem 

Borttappade nycklar kan bli kostsamt för 

hemtjänsten då lås måste bytas ut. med ett digitalt 

låssystem kan hög säkerhet hållas, tid sparas 

och miljö skonas. 

Phoniro Lock System eliminerar 

nyckelhanteringen inom hemvården 

då vårdgivaren ges en personlig 

digital nyckel för att låsa och låsa 

upp dörren. 

Systemet innebär att inga traditionella 

nycklar används då den digitala 

nyckeln finns i mobiltelefonen. Varje 

nyckel är unik och kan bara aktiveras 

av den vårdgivare som har rätt att 

öppna en viss brukares dörr. 

Det befintliga dörrlåset kompletteras 

med Phoniro Lock då det 

gamla låset finns kvar och fungerar 

för brukaren och anhöriga precis 

som tidigare. 

– Sex procent av vårdgivarens 

För brukaren fungerar 

låset som vanligt. 

Hemtjänsten låser upp 

med sin mobil. 

40 

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetstid beräknas gå till att hämta 

och lämna nycklar vilket oftast 

sker med bil, säger Mats Älmeby, 

VD, Phoniro AB. Så mycket som 

15 procent av bilkörningen går till 

nyckelhämtning, vilket enligt beräkningar 

ger 23 ton koldioxidutsläpp 

per år i en medelstor kommun. 

– Dessutom är säkerheten en 

viktig fråga för oss. Vår nyckel visar 

vem som går in och ut och vilken 

tid, vilket också ger ett kvitto på att 

besöket faktiskt ägt rum. 

Nyckeln som är personlig kan 

inte kopieras och med automatisk 

utloggning och spärrfunktion är 

säkerheten hög. 

Telia Sonera är bland annat en av 

distributörerna för de 12 kommuner 

som redan använder Phoniro Lock 

System. 

– Investeringen betalar sig redan 

på ett år men det är ingenting 

gentemot tryggheten som både 

personal och vårdtagare känner, 

menar Mats Älmeby. 

Tillsammans med Halmstads 

kommun har Phoniro AB tagit 

fram nyckelsystemet då man insett 

bekymrena kring nyckelhanteringen. 

Phoniro Lock System har nu använts 

i ett år i hela kommunen med totalt 

1100 låsenheter. Halmstads kommun 

fungerar som referenskommun men 

allt fler kommuner visar intresse för 

systemet. 

Stina Rangmar 

 

 

Mats Älmeby, Phoniro. 

Affärstidningen 

för offentlig sektor 

www.offentligaaffarer.se 


Kostnad per brukare inom 

äldre- och handikappomsorg 

högre krav på kommunal vård och omsorg ställs 

i takt med att befolkningen blir allt äldre. med 

en stegrande efterfrågan pressas kommunerna 

att effektivisera verksamheten som ska bedrivas 

både kvalitativt och kostnadseffektivt. 

Uppföljning av verksamheter inom 

vård och omsorg som görs idag 

fokuserar ofta på producenterna och 

organisatoriska enheter istället för på 

individen. 

Vissa vårdtagare kräver stora 

resurser och det kan vara viktigt att 

se hur utvecklingen ser ut för dessa 

grupper. Priset för t.ex. hemtjänst 

kan variera stort vilket bara är en 

av många kostnader som påverkar 

resultatet av insatserna. 

Inom stora delar av kommunal vård 

och omsorg saknas idag en uppföljning 

som beskriver verksamheten ur 

brukar/medborgarperspektiv. Det 

finns inte heller någon tradition av att 

beräkna vad de olika insatserna kostar 

att utföra, även om vissa ekonomiska 

nyckeltal har tagits fram. 

Individuell information 

Genom ett samarbete mellan 

Sveriges kommuner och landsting 

och konsultföretaget Ensolution AB 

finns det nu en metod för kostnadsberäkning 

som kallas Kostnad Per 

Brukare (KPB). Beräkningen baserar 

sig på gemensamma principer och är 

en sammanställning av olika insatser 

inom äldre- och handikappomsorg 

som kan knytas till den enskilde 

brukaren. 

Informationen möjliggör en 

beskrivning av vårdkonsumtionen, 

vilket visar vem som får vad och till 

vilken kostnad. KPB bygger på individdata, 

vilket innebär att vård och 

service för olika typer av brukare kan 

sammanställas och utgöra grunden 

för uppföljning ur olika aspekter 

såsom brukarmix, produktivitet, 

Vi söker intressanta 

fastigheter och samarbeten. 

konsumtion och resultat. 

– Vi såg en brist i systemet där 

man inte kunnat beskriva de olika 

kostnaderna på ett systematiskt sätt. 

Det som är nytt är att man nu tittar 

på individens kostnad, säger Andreas 

Johansson, Ensolution AB. 

Snabbt resultat på kort tid 

Som det ofta ser ut idag är insatserna 

spridda över en rad olika avdelningar 

vilket innebär en svårighet att 

samordna insatser för kommunerna. 

– Man kan minska kostnaderna 

genom att minska variationen, säger 

Andreas Johansson. Det kan vara 

svårt att ha en klar bild över kostnaderna 

när vårdtagaren erhåller 

insatser från många olika avdelningar. 

Men med ett framtaget kalkylprogram 

sammanförs data rörande 

kostnader, verksamhetsstatistik och 

beslut. 

– Styrkan med lösningen är att 

man på kort tid får fram ett snabbt 

resultat. När vi informerar om 

projektet i kommunerna tittar vi 

bland annat på planering, restid, 

Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom 

samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intresserade 

av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter 

på fastighetsnivå. 

Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en fl exibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar 

för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande 

där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser 

gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet. 

Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjligheter? 

Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00. 

VÅrD 

och hur man kan effektivisera 

rapporteringen, menar Andreas. 

Många kommuner har problem med 

ekonomin och kan behöva vägledning 

för att se vart pengarna tar 

vägen. 

Metoden har utvecklats i samarbete 

med tolv kommuner som på 

ett standardiserat sätt tillsammans 

ska kunna arbeta med Kostnad Per 

Brukare. 

I dagsläget är ett femtiotal 

kommuner anslutna till systemet. 

Stina Rangmar 

Sveafastigheter 

Norrlandsgatan 15 

111 43 Stockholm 

Telefon 08-545 075 00 

www.sveafastigheter.se 


mILJö 

Inrikesflyget står bara för 

1 procent av Sveriges 

klimatsutsläpp 

– tidigare har flygbolagens miljöfrågor handlat om 

buller. Idag med klimatdebatten blir flyget ofta 

den största miljöboven. Detta tycker jag är onyanserat 

att säga med tanke på att inrikesflyg står för 

1 procent av Sveriges klimatutsläpp, jämfört med 

vägtrafiken som står för 30 procent, menar Ann- 

Sofie hörlin, miljöchef vid malmö Aviation. 

Ann-Sofie Hörlin är sedan april i år 

anställd som miljöchef vid Malmö 

Aviation. Där ansvarar hon för att 

driva miljöfrågor och strategiska 

projekt. 

– Jag brinner för miljön och 

miljöfrågor. Skall man jobba med 

dessa frågor, är det viktigt för mig att 

jobba där man kan påverka. Det kan 

jag nu, fortsätter Hörlin. 

Minskat 4 000 ton bränsle 

Sedan 2004 har Malmö Aviation 

arbetat för att minska bränsleförbrukningen 

och utsläpp av koldioxid. 

Flygbolaget har därefter minskat 

4 000 ton bränsle varje år. 

– Vi är glada för att vi har lyckats 

med detta. Vi arbetar med gröna 

flygningar, där vi bland annat 

rekommenderar våra kaptener hur 

42 

de ska flyga. Men man får absolut 

inte tumma på flygsäkerheten, därför 

är det endast rekommendationer, 

menar Hörlin. 

Flygbolaget arbetar med något 

som kallas ”Gröna flygningar”. Det 

innebär bland annat att kaptenen 

glidflyger in och utnyttjar medvindar 

för att minska utsläppen vid landning. 

– När det är möjligt att göra så, 

gör kaptenen det. En annan viktig 

del är att minska onödiga laster 

ombord. 

Vi arbetar också med att ha en 

hög beläggningsgrad för att minska 

andelen utsläpp per passagerare. 

Detta gör vi genom att förlägga fler 

av flygtider på morgon och eftermiddag 

för att gå med fulla plan, 

och på så vis minimera halvfulla mitt 

på dagen, fortsätter Hörlin, samtidigt 

som hon påpekar att kaptenerna 

samtidigt lyckas ha en punklighet i 

tidsschemat med 96 procent. 

Klimatkompensera resan 

– Flera av våra resenärer vill ha 

möjligheten att klimatkompensera 

sin resa då man betalar för utsläppen 

i samband med flygningen, men 

tyvärr är det få som är faktiskt 

genomför köpet i dagsläget menar 

Hörlin. 

Däremot är det flera av våra 

kunder, inte minst myndigheter som 

efterfrågar redovisning av de utsläpp 

de genererat per år, eftersom de 

mäter sina utsläpp och i vissa fall har 

egna klimatkompenserande åtgärder. 

Det tror jag vi kommer se mer av 

framöver. 

Det är också viktigt att man 

tänker på hur man tar sig till och 

från flyget, kan man samåka eller 

resa kollektiv så minskas en del av 

utsläppen för resan. 

– Något annat som flygbranschen 

pratar om, är det som kallas för Singel 

European Sky. Det innebär att ta 

fram rakare flygningar inom Europa, 

vilket givetvis betyder mindre bränsle 

och utsläpp från samtliga flygbolag, 

fortsätter Hörlin. 

Ann-Sofie Hörlin, 

miljöchef Malmö Aviation. 

Alternativa bränslen 

Vad det gäller alternativa bränslen, 

har branschen nyligen börjat 

forska kring detta. Forskning inom 

området är högprioriterat för att 

flyget skall minska sitt beroende av 

fossila bränslen. 

– Mellan 2015 och 2020 är det 

nog rimligt att kunna se alternativ 

till Jet Fuel, som till exempel bränsle 

av alger, säger Ann-Sofie Hörlin. 

För att minska utsläpp av koldioxid 

kommer flyget 2012 ingå i EU:s 

utsläppshandel, där idag endast industrin 

och energitillverkarna ingår. 

För flyget kommer detta innebära 

att man som flygbolag får tilldelat sig 

utsläppsrätter. 

– Det är givetvis en stor utmaning 

för oss och något som vi nu förbereder. 

Vårt huvudfokus är att minska 

utsläppen, säger Hörlin. 

Tina Lundberg 


Kommunala skolor sålda till vrakpris 

Flera kommunala skolor i moderatstyrda täby 

kommun norr om Stockholm har sålts ut till 

vrakpris genom avknoppning. Den kanske mest 

kända affären är förra årets försäljning av tibble 

gymnasium som rektorn och en kollega fick 

köpa billigt. Det som fallet har gemensamt med 

de övriga försäljningarna är att köparna bara 

betalat för skolans inventarier. I det här fallet 9,2 

miljoner. marknadspriset beräknades till 20-40 

miljoner. Kritiker menade att kommunen näst 

intill skänkte bort skattebetalarnas egendom. 

Oron var också stor över hur dyrt det skulle bli 

för kommunen att köpa ut personal som inte 

ville följa med i den nya regin. 

Sälja ut kan vara olagligt 

Enligt kommunallagen och EU:s 

statsstödsregler måste man ha ett 

öppet anbudsförfarande och välja 

marknadspriset, det högsta anbudet. 

Eftersom begreppet avknoppning 

ännu inte finns i kommunallagen och 

rättspraxis saknas anmäldes ärendet 

av socialdemokraterna och Täbyborna 

Conny Fogelström och Rosalind 

Eriksson. Fallet har överklagats 

av Mats Hasselgren (fp) med flera 

och ligger nu hos Kammarrätten. 

Den 8 september beviljades ärendet 

prövningstillstånd. I Länsrätten fick 

Täby kommun rätt, försäljningen 

var inte olaglig. 

Efter Uppdrag gransknings reportage 

den 19 september 2007 tillsatte 

SKL, Sveriges kommuner och landsting, 

en utredning. Förbundsjuristen 

Leif Petersén hävdar att det 

är ett lagbrott att sälja ut kommunal 

verksamhet utan att ta betalt för 

helheten. 

– Det är otillbörligt gynnande av 

enskild, säger han. 

Regeringen beställde utredning 

från Statskontoret 

Statskontoret hävdar i sin 

utredning att det är förbjudet att 

privatisera och sälja ut skolor på 

det sätt som Täby kommun gjort 

med Tibble gymnasium. Statskontoret 

slog fast att EU:s regelverk är 

tydligt. Vid en försäljning måste hela 

skolan marknadsvärderas. I utredningen 

ogiltigförklaras också själva 

grundidén med avknoppning att 

erbjudandet endast riktas till tidigare 

anställda. Utredaren Rickard Broddvall 

på Statskontoret säger att fallet 

kan anmälas till EU-kommissionen. 

Vem som helst kan anmäla inom 10 

år. Kommissionen kan besluta att 

köparna i efterhand tvingas betala 

ett korrekt marknadspris. 

Ny policy i flera 

borgerliga kommuner 

I Täby kommun har m, c och kd 

nått en policy för nya riktlinjer vad 

Conny Fogelström (s) 

överklagade Täby kommuns 

beslut om avknoppning. 

(Fotograf: Sune Fridell) 

gäller avknoppningar. I framtiden 

skall en regelrätt marknadsvärdering 

göras och man skall sälja till marknadsvärdet 

(det högsta budet). I 

Stockholms stad har den borgerliga 

majoriteten inrättat ett eget kansli – 

Avknoppningskansliet – som har till 

uppgift att underlätta för personal att 

ta över skolor eller annan kommunal 

verksamhet. I Nacka kommun antog 

man en liknande policy och där har 

intresset för utförsäljning av kommunala 

skolor svalnat rejält. 

Bakgrund 

I april 2006 ansökte rektorn Maj 

Dellström och ekonomiläraren Hans 

Byström om att få ombilda Tibble 

gymnasium i Täby till friskola. Den 

10 maj 2007 togs beslutet i kommunfullmäktige 

i Täby att Tibble gymnasium 

skulle ombildas och därmed 

bli Sveriges största enskilda friskola, 

Tibble fristående gymnasium. Endast 

moderater deltog på mötet då de har 

egen majoritet i fullmäktige. Samtliga 

övriga partier bojkottade mötet. 

Godkännandet i Gymnasie- och 

vuxenutbildningsnämnden i Täby 

togs den 26 april 2007. Lärarnas och 

elevernas protester bet inte på Claes 

Gillberg, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens 

moderata ordförande. 

Skolan hade då över 1 200 elever 

och över hälften av dem kom från 

andra kommuner. Kritik riktades 

mot att Täbyeleverna miste sin 

förtur till Tibble gymnasium då det 

är riksintag till friskolor. Dessutom 

kan samarbetet med Åva gymnasium 

försvåras eftersom de båda skolorna 

samarbetar när det gäller till exempel 

undervisning i latin, kinesiska och 

japanska. Den starkaste kritiken 

handlar dock om att skolledningen 

inte har lyssnat på vare sig lärare eller 

elever. 

Mats Hasselgren, kommunstyrelsen 

(fp), ser risker för Täby 

kommun: 

– Friskolor får ersättning per elev 

enligt en riksprislista och den ligger 

12 000–13 000 kronor högre än vår 

skolpeng. I deras budget räknar de 

med intäkter 15 miljoner över vad de 

har i dag. 85 procent av personalen 

var emot en ombildning till friskola 

– Vem vet vad det här kommer att 

kosta kommunen för personal som 

blir övertalig? sade Mats Hasselgren. 

33 av lärarna hade sagt tvärnej till att 

följa med. 43 av lärarna gick ut i en 

anonym annons i lokaltidningen där 

de sade sig söka nytt jobb. Lärarnas 

protester handlade framför allt 

om att de inte känt sig delaktiga i 

processen. 

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 

spådde i sitt 

tjänsteutlåtande att skolan skulle 

gå en ljus framtid till mötes. De 

räknade med en ökning av antalet 

gymnasieelever med 20 procent fram 

till år 2010 eftersom friskolor har 

riksintag. Claes Gillberg, ordförande 

i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 

menar att det viktiga var 

att Skolverket godkänt Dellström 

och Byströms ansökan. 

– Att ta reda på vad elever och 

lärare anser ingår inte i den utredning 

som ska ligga till grund för det 

beslut som ska fattas, sade han i DN 

i mars förra året. 

– Det är inte vår sak utan upp till 

utförarna, menade han. 

Övriga försäljningar 

Partiledaren Jan Björklund var under 

sin tid som skolborgarråd i Stockholm 

ansvarig för två avknoppningar 

av kommunala skolor som såldes 

helt utan hänsyn till marknadspriset. 

Filippa Reinfeldt (m) var ordförande 

i Täby kommunstyrelse när 

beslutet att låta statsministerns tidigare 

kampanjledare Birger Hultman 

ta över den kommunala skolan 

Hägernäs klubbades igenom. I det 

enhälliga beslutet att låta skolan starta 

står det klart och tydligt att skolans 

ansökan till Skolverket avslagits. 

UtBILDnInG 

Mats Hasselgren (fp) var kritisk till 

ombildningen redan från start. 

(Foto: Smajl studio, Täby) 

Kommunstyrelsens ordförande 

Filippa Reinfeldt (m) år 2005 – 

2006. Ordförande i socialnämnden 

2003 – 2005 samt halvtids 

kommunalråd 2003 – 2005. 

Ansökan till Skolverket lämnades in 

drygt sex månader för sent. 

– Om man inte har tillstånd 

är inte skolan laglig och eleverna 

där fullgör inte sin skolplikt, säger 

Birgitta Fredander, enhetschef på 

Skolverket. Undervisning bedrevs 

således utan tillstånd ett helt läsår, 

med start hösten 2006. 

Källa: DN 

Anna Lunder 


FOrDOn 

Miljöbästa bil 2008 

Trots etanol vann 

Ford Focus Flexifuel 

– Det som gjorde att juryn valde Ford Focus Flexifuel 

var för att det är en miljöbil som passar de 

flesta, samtidigt som den går på etanol som finns 

att tanka runt om i hela landet, säger mattias 

Goldmann vid miljöbästa Bil. 

Gröna bilisters jury tog ut Ford Focus 

Flexifuel till Miljöbästa Bil 2008. Det 

är tredje året i rad som den etanoldrivna 

Focus vinner. På andra plats 

kom Volkswagens gasdrivna Touran, 

medan ytterligare två etanoldrivna 

Ford kom på tredje. 

– Vi har hållit på med Miljöbästa 

Bil i 14 år, men i år ledsnade vi på 

oss själva och tillsatte en jury istället 

som bestod av fyra undergrupper. En 

grupp bestod av småbarnsföräldrar, 

en annan med äldre, en tredje med 

miljöchefer och sist en grupp med 

Poängfördelning 

Poängfördelning totalt av hela juryn: 

(1:a plats gav 10 poäng, 2:a plats 5 vpoäng och 3:dje plats 3 poäng) 

1. Ford Focus Flexifuel: 15 

2. Volkswagen Touran Ecofuel CNG: 13 

3. Ford S-Max Flexifuel, Ford Mondeo Flexifuel: 10 

5. Peugeot 308 SW Bioflex: 6 

44 

biljournalister. Sedan samlade vi alla 

bilar som klarar den statliga miljödefinitionen 

och samtidigt har högsta 

möjliga säkerhetskrav, fortsätter 

Mattias Goldmann. 

Endast 90 mackar 

med biobränsle 

Själv anser Goldmann att biogas är 

bättre bränsle än etanol. Det som är 

bättre med gasen är att den har lägst 

klimatpåverkan och även är bäst för 

hälsan. 

– Men tyvärr finns det bara 90 

bensinmackar som har gas av totalt 

3 700 mackar i landet, varav 1 300 är 

etanolmackar, fortsätter Goldmann. 

En annan aspekt Goldmann 

påpekar är att biogas produceras 

lokalt av slam från reningsverk och 

etanolen kommer från sockerrör från 

tredje världens demokratier. 

– Båda två tycker vi är attraktiva 

alternativ, i relation till diktaturer 

som levererar olja, menar Goldmann. 

Poängfördelningen av respektive undergrupp: 

Barnfamiljer: Ford S-max Flexifuel, Volvo V70 2.0 Flexifuel, 

Volkswagen Touran 2.0 EcoFuel CNG 

Pensionärer: Ford Focus Flexifuel, Seat Altea XL Flexifuel, Peugeot 

308 SW Bioflex 

Miljöchefer: Volkswagen Touran Ecofuel, Ford Focus Flexifuel, 

Volvo V50 Flexifuel Biljournalister: Ford Mondeo Flexifuel, 

Mercedes B 170 NGT, Peugeot 308 SW Bioflex 

Tina Lundberg 

FAKtA 

Jurymedlemmarna fick välja mellan samtliga 

bilar på marknaden som uppfyller regeringens 

miljöbilsdefinition, klarar fem stjärnor i Euro- 

NCAP:s krocktest, med minst två stjärnor för 

fotgängarskydd och antisladdsystem som 

standard. De fick testköra bilarna, såväl på 

STCC-banan i Göteborg, som i normal trafik. 

Bilfakta 

Ford Focus Flexifuel 1.8 125 HK 

Bränsle: Etanol och/eller bensin 

Modeller: Trend, Ghia och Titanium 

CO2 utsläpp: 169 g/km 

Eurocap 5 stjärnor 

Volkswagen Touran 2.0 EcoFuel 

Tekniska data 

Effekt med fordonsgas 80 kW (109 

hk) 

Fordonsgastankens kapacitet cirka 26 kg/ 

35,6 Nm3 Bensintankens kapacitet cirka 13 liter 

Förbrukning med fordonsgas3) • I stadstrafik cirka 8,3 kg/100 km 

= cirka 11,3 Nm3 /100 km 

• På landsväg cirka 4,7 kg/100 km 

= cirka 6,4 Nm3 /100 km 

• Blandad körning cirka 6,0 kg/100 km 

= cirka 8,2 Nm3 /100 km 

• CO2-emission cirka 160 g/km 

blandad körning 

Räckvidd på fordonsgas3) cirka 430 km 

Miljöbilar 

• Reducerat förmånsvärde som tjänstebil 

• Undantagen från biltullar Stockholm 

• Befriad från parkeringsavgift i många 

svenska kommuner 

• Berättig till statlig miljöbilspremie 10.000 kr 

(privatperson) 


Samsung – med bildskärmar 

som gör skillnaden 

– Vår styrka är att vi har en datorbildskärm 

för varje användare, 

säger John Bünsow Lindén, nordisk 

produktchef för bildskärmar på 

Samsung. 

Samsung har valts ut som en av 

leverantörerna av datorbildskärmar 

för de avropsberättigade Vervamedlemmarna. 

En utnämning som 

Samsung tar på största allvar och 

med stor respekt. 

– Upphandlare inom den offentliga 

verksamheten är i genomsnitt 

mer noggrann och tydlig i sin kravspecifikation. 

Det tycker vi är väldigt 

bra. Det sätter press på oss och våra 

återförsäljare att kunna erbjuda rätt 

produkter till ett konkurrenskraftigt 

pris, säger John Bünsow Lindén. 

Avtalet omfattar hela Samsungs 

sortiment av bildskärmar. Från små 

7 tums digitala fotoramar, via arbetsskärmarna 

på 19 till 24 tum, upp 

till de största av de digitala skyltarna 

från 40 till hela 80 tum. De senare 

har kommit att erövra publika platser 

som informationsskyltar och syns 

numera även ofta i konferensrum. 

Det breda utbudet av datorbildskärmar 

gör det möjligt för Vervas 

medlemmar att hitta en skärm som 

är perfekt anpassad efter de flesta 

medarbetares behov. 

– Vi har bildskärmar som lämpar 

sig för alla i verksamheten. Grafiskt 

arbete. Ergonomiskt utformade. 

Energisnåla. Offentlig miljö. Arbetsstationer. 

Inomhus eller utomhusmiljö. 

Oavsett var och i vilket syfte 

har vi en bildskärm som passar, säger 

John Bünsow Lindén. 

Samsung är världsledande på bildskärmar 

och är en av de få på marknaden 

som har total kontroll över 

hela tillverkningsprocessen – från 

utvecklingsfasen till färdig produkt. 

De flesta andra bildskärmsleverantörerna 

anlitar många gånger legotillverkare 

eller köper in vitala delar från 

underleverantörer. Och då inte sällan 

från Samsung. 

– Just leveranssäkerhet lägger vi 

stor vikt på. Vi har produkterna tillgängliga 

i våra lager för snabb leverans, 

säger John Bünsow Lindén. 

För Samsung spelar Verva-avtalet 

en viktig roll. Samsung har sedan 

tidigare haft en betydande försäljning 

till offentlig verksamhet, ett 

samarbete man nu hoppas ska både 

fördjupas och bli långvarigt. 

– Vi satsar hårt på att leva upp 

till Vervas medlemmars högt ställda 

krav och förväntningar på de utvalda 

leverantörerna. Vi erbjuder konkurrenskraftiga 

priser, välutbildade återförsäljarna 

samt kompetenta medarbetare 

inom Samsung, vars främsta 

uppgift är att se till att leva upp till 

Vervas medlemmars förtroende, 

avslutar John Bünsow Lindén. 

PreSSreLeASe rAmAVtALSInFOrmAtIOn 

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 John Bünsow Lindén. 45

KrönIKA 

varför sommarsemester? 

Semestern är nu för de flesta slut 

och återgången till vardagen kan te 

sig nog så knagglig. Paradoxalt nog 

förefaller det svårast i portgången för 

de som haft längst sammanhängande 

semester, medan de som tagit ut kort 

sommarledighet tycks få en flygande 

start. De senare har antagligen aldrig 

varit riktigt mentalt avkopplade från 

jobbet, en omställning som för de 

flesta brukar kräva minst 3-4 veckor. 

Vad betyder då detta på längre sikt? 

Mycket talar för att de som haft 

längst sammanhängande semester, 

trots en trög start, återhämtar sig 

bäst och lättast finner hållbar arbetsglädje, 

allt som motkraft till risken 

för utbrändhet. 

Dessa funderingar är dock i 

mångt och mycket obevisade i vetenskaplig 

mening. Förvånansvärt lite är 

egentligen känt om optimal semesterstrategi. 

Vad betyder semesterns 

längd och förläggning för individ, 

näringsliv och samhälle? I somras 

rubricerade talman Per Westerberg 

ett inlägg i DN Debatt med 

”Avskaffa sommarlovet för riksdagsledamöterna”, 

men förklarade inte 

varför förslaget skulle begränsas till 

enbart denna grupp? Idag finns goda 

skäl att lyfta frågan till fler än de 

folkvalda. 

46 

Vad gäller individens välmående 

kan förmodas att många semesterveckor 

är bättre än få och att 

sammanhängande semester är bättre 

än uppdelad. Viktigt är sannolikt 

också möjligheten till miljöbyte 

under semestern. Däremot kan 

ifrågasättas om en given semestermånad, 

tex juli, bidrar till större 

välmående än någon annan. Rätten 

att förlägga en viss andel av semestern 

till sommarmånaderna framstår 

i mångt och mycket som ogrundad. 

Det är fullt tänkbart att semester 

under de mörka månaderna är mer 

behövligt för långsiktigt välmående 

än semester under de ljusa månaderna. 

Utformningen av semesteruttaget 

kan också antas ha betydelse 

för produktionen. Förutom att 

graden av välmående beroende på 

semesterstrategi kan spela en roll för 

produktiviteten, kan diskuteras om 

ett närmast totalt avbrott i produktionen 

under juli månad utgör en 

kommersiell fördel eller ej. Hypotetiskt 

skulle en jämn produktion 

över årets alla månader kunna ge 

bättre utfall. I synnerhet torde detta 

gälla den import-exportmarknad, 

som berör aktörer utan motsvarande 

”svenska” restriktioner i juli- 

verksamheten. Missas viktiga affärsmöjligheter? 

Idag är det på sin plats 

att börja fundera över det underliggande 

motivet bakom den sk industrisemestern 

och dess konsekvenser. 

Vem är egentligen vinnare i en tradition 

som innebär att samhället i det 

närmaste stannar upp under en given 

tidsperiod? 

Vad gäller samhällets åtaganden 

kan vinnarna kan definitivt inte 

återfinnas bland de sjuka och svaga. 

Såväl sjukvård som omsorg och socialtjänst 

skruvar ned sin verksamhet 

till den absoluta smärtgränsen. Varje 

år uppkommer lika överraskande 

samma krissituation för att kunna 

ge de arbetsföra rätten att få vila sig 

samtidigt. Problemet har närmast en 

etisk dimension och väcker frågan 

om de viktigaste samhällstjänsterna 

i första hand är till för de anställda 

eller de nödställda. 

För de folkvalda och företrädarna 

för arbetsmarkandens parter finns 

idag anledning att ompröva den 

traditionella synen på semesterns 

förläggning utifrån etiska, legala och 

samhällsekonomiska aspekter. 

Monica Johansson 

Verksamhetskonsult 

Time Care AB 


Det räcker inte med kärlek 

män och kvinnor säger 16 000 ord om dagen. 

Språket är en förutsättning för att vi ska kunna ha 

en dialog, kunna utbyta tankar och idéer. Det är 

i mötet med andra människor vi själva utvecklas, 

men att kunna tala är inte lika självklart för alla. 

Jag är en av grundarna till Talarforum 

och har sedan många år 

jobbat med möten. Vi matchar 

föreläsare till konferenser och utbildningar. 

Vår verksamhet bygger på det 

talade ordet och vår devis är ”Tala är 

guld”. Att kunna tala är dock inte 

lika självklart för alla. När vårt äldsta 

barn var i tvåårsåldern började vi bli 

riktigt oroliga för hans utveckling. 

Han pratade nästan ingenting och 

var svår att få kontakt med. Han 

lystrade inte till sitt namn och det 

verkade inte som han förstod vitsen 

med språket. 

Jag läste allt jag kom över om barn 

med försenad språkutveckling och 

ganska snart började jag misstänka 

att han hade autism – en kommunikationsstörning 

som är ett livslångt 

funktionshinder. Det var många 

dystra skildringar som målades upp 

i litteraturen, om barn som aldrig 

lär sig kommunicera och hamnar på 

kärlekslösa institutioner, och jag klev 

ner i ett nattsvart hål av sorg. Det 

Vinn boken! 

var lång kötid innan vi fick göra en 

utredning och innan vi fick hjälp. All 

forskning visar att ju tidigare ett barn 

med autism får träning desto större är 

deras chanser att utvecklas. För mig 

blev det en kamp mot tiden att finna 

bäst behandling. Det var en djungel 

av terapier att sätta sig in i. Min man 

hade fullt upp på Talarforum och 

jag var hemma med våra två barn, 

vår dotter som var ett och ett halvt 

år och vår son med autism som var 

tre. Tiden räckte inte till och till slut 

sov jag bara ett par timmar per natt. 

Sorgen och utmattningen gjorde 

att jag reagerade med en psykos. 

Jag blev tvångsvårdad, isolerad och 

medicinerad. Utan möjlighet att 

själv kommunicera med omvärlden. 

Det var ett sådant liv som jag i mina 

svåraste stunder hade föreställt mig 

att vår son skulle få. Det blev en 

mardrömsliknande upplevelse. Det 

tog tid att komma tillbaka och återfå 

mitt självförtroende. Något som 

hjälpte mig att bearbeta vad som 

Vi har ett exemplar av boken som vi lottar ut bland våra läsare. 

Sänd oss ett mail med en kort text om vad du tycker om vår 

tidning så är du med i utlottningen. 

Obs! Glöm inte att ange din postadress om du blir den 

lyckliga vinnaren. Mailet skickar du till brev@hexanova.se 

hänt var att skriva om mina upplevelser. 

Jag gick en skrivarkurs – att 

skriva sitt liv. Lärarna som var författare 

uppmuntrade mig att skicka 

texten till förlag vilket jag gjorde. I 

våras kom min bok ”Det räcker inte 

med kärlek”. 

Titeln syftar på vår son. Det 

räcker inte att älska ett barn med 

autism. Det krävs så mycket mer för 

att de ska utvecklas, lära sig kommunicera 

och förstå världen omkring 

sig. Tidigare trodde man att om ett 

barn med autism inte har börjat tala 

vid fem års ålder var det sannolikt 

att de aldrig kommer att få ett språk. 

Vi vägrade att tro på det. Genom 

intensiv träning under flera år har 

vi pushat honom att tänja sina egna 

gränser. Han har tränat med en form 

av beteendeterapi. Barnet ska lyckas 

i träningen och få positiv förstärkning 

för att göra lärandet lustfyllt. 

Vår son har gjort enorma framsteg. 

Alla människor har en stor potential 

inom sig. Många av våra föreläsare 

talar just om att överträffa sin egen 

prestation och jag vet att det är 

möjligt. Det är vår son ett levande 

bevis på. 

Vi var rädda att han aldrig skulle 

få ett språk. Nu pratar han mer och 

mer och det är underbart att höra 

hans pigga röst. Härom veckan kom 

KrönIKA 

Fakta | Jenny Lexhed är civilekonom, 

föreläsare, kommunikationschef 

och en av grundarna 

till Talarforum. Hon är aktuell 

med boken ”Det räcker inte 

med kärlek – en mammas kamp 

för sin son” (Wahlström & Widstrand). 

www.talarforum.se 

jag hem efter en resa och möttes av 

min son som kom springandes in i 

hallen och slängde sig runt min hals. 

Jag gav honom en hård bamsekram 

och rufsade om honom i håret. 

Han tittade leende på mig och sa 

”Mamma, har du saknat mig?” 

Jenny Lexhed 


KonferenSGUIDEN 

Full fart framåt 

– Först presenterade jag idén, sedan 

hyrde vi rullstolar till personalen så 

att de själva fick testa hur det kan 

vara att vara funktionshindrad, säger 

Magnus Berglund, handikappambassadör 

vid Scandic. 

1999 blev Magnus sjuk. Med 

sin hund rehabhund Ada var han 

fast besluten att komma igen. 2003 

presenterade han sin idé som innebar 

större tillgänglighet för gäster med 

funktionshinder. Idag har den forna 

idén resulterat i att Scandic storsatsar 

på handikapprum. 

Annorlunda konferens i annorlunda miljö! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Tidigare jobbade jag som kock 

på Scandic, medan nu är jag ansvarig 

för handikappsfrågor. Det är oerhört 

inspirerande, fortsätter Magnus 

Berglund. 

Fler än 100 nya 

handikapprum 

Sedan 2003 har Scandic arbetat 

aktivt med att göra sina hotell tillgängliga 

för funktionshindrade. Nu 

ökar hotellkedjan tempot ytterligare. 

Bara under 2008 kommer Scandic 

att bygga fler än 100 nya handi- 

Engla Inspiration • Vaxholm 

kapprum, samtidigt som standarden 

för rummen förbättras genom höj 

och sänkbara sängar. Syftet är att 

möta den ökade efterfrågan. 

– Vi har tagit fram en gemensam 

93-punkts standard för hotellen med 

bland annat vibrerande väckning 

och brandalarm, hörselslingor, käpphållare 

och blindskriftsinformation, 

dessutom genomför vi utbildning i 

tillgänglighetsfrågor för all personal, 

säger Magnus Berglund. 

För att se klart på sin egen värld 

behöver man besöka en annan. 

Det är en av många anledningar 

att ha din konferens hos oss. 

Välkommen till Wreta. Inte som 

andra ställen. 

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. 

www.wreta.com 

Ytterligare drygt 300 rum 

I höstens storsatsning byggs flest nya 

handikapprum på Scandic Asker 

i Norge. Där är efterfrågan så stor 

att hotellkedjan har fattat beslut om 

att bygga till 33 nya handikappanpassade 

rum. Utöver de 100 rum 

som nu byggs kommer ytterligare 

drygt 300 rum att tillkomma under 

kommande år. 

– Vi är väl de enda i Europa som 

har detta helhetskoncept vad jag vet, 

fortsätter Magnus Berglund. Scandic 

För att se klart på sin egen 

värld behöver man besöka 

en annan. 

Det är en av många anledningar 

att ha din konferens 

hos oss. 

Välkommen till Wreta. 

Inte som andra ställen. 

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker 

Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

har fått en rad utmärkelser för vårt 

tillgänglighetsarbete de senaste åren, 

vilket förmodligen har påverkat det 

ökade trycket. 

Tina Lundberg 

FAKTA | I dag har cirka 50 miljoner 

människor i Europa någon form av 

funktionshinder*. Antalet ökar ständigt, 

inte minst eftersom befolkningen 

i snitt blir allt äldre. Allt fler människor 

med funktionshinder är yrkesverksamma 

och allt fler är också ute och 

reser, antingen i arbetet eller på fritiden. 

Källa: Scandic 

Tid för Konferens på Ronneby Brunn. 

Dax för annorlunda Konferens/Kick-off! 

... i ett nyrenoverat Ronneby Brunn! 

Kombinera med våra nya aktiviteter eller krogshower! 

...Gör er vistelse till en oförglömlig händelse! 

Vi kan konferenser! 

För information eller bokning 0457-75000 

Nyrenoverat! 

0457-75000 

www.ronnebybrunn.se


Konferera vid västerhavet 

Höst upp på Särön tronar Säröhus. Nedanför ser man deras egen brygga och hotellets egen badstrand. 

Bara 20 minuter söder om Göteborg ligger 

Säröhus. ett konferenshotell som under torgny 

Berntssons ledning byggts om till att vara den 

moderna konferensanläggning den är idag. 

Ursprungligen är huset byggt 1908. Sedan dess 

har många om- och tillbyggnader gjorts och den 

sköna atmosfären från den gamla goda tiden 

finns kvar. 

Ett härligt hotell som ligger högst 

upp på Särön med vidunderlig utsikt 

över Göteborgs Södra Skärgård. 

Stort och pampigt med en härlig 

lyxig relax. 

Fina stora fräscha rum och med 

en matsal som för tankarna tillbaka 

till sekelskiftet när Gustav V var 

en ofta sedd gäst på Säröhus hos 

familjen Keiller här på Särö. Själva 

hotellet är naturligtvis modernt och 

utbyggt med alla slags konferensmöjligheter. 

www.hoteloden.se 

info@hoteloden.se 

Populärt konferensställe 

Anläggningen har 15 konferensrum. 

Störst är Aulan, byggd som en 

grekisk amfieteater, egenhändigt 

konstruerad av hotellägaren Torgny 

Berntsson. Här ryms 140 personer 

samtidigt som den som pratar/föreläser 

hörs klart och ljudligt utan 

högtalaranläggning. 

Ljusstark projektor kompletterar 

och man kan visa utan mörkläggning. 

Förutom Aulan finns 14 konferensrum 

i olika storlekar, från 2-70 

personer. 

Medtag annonsen 

så får du 150 kr 

rabatt på första 

natten. 

Erbjudandet gäller tom 

31 mars-09. 

Gäller ej i kombination 

med andra erbjudanden 

och endast vid 

direktbokning. 

Karlbergsv 24, Box 6246 SE-102 34 STHLM 

Alla konferenslokaler är utrustade 

med datavideoprojektor och trådlöst 

bredband. Utöver detta finns det 15 

grupprum. 

112 hotellrum 

Säröhus har 73 dubbelrum, därav 

fyra gemak för speciella tillfällen, och 

39 enkelrum. Samtliga rum har TV, 

badkar/dusch och trådlöst internet. 

Det finns naturligtvis även handikappanpassade 

rum. Gemaken har 

även jacuzzi och ligger så att de har 

utsikt antingen över västerhavet eller 

den parkliknande trädgården med 

vattenspel. 

Exklusivt relax 

År 2000 kompletterades anläggningen 

med en relax avdelning som 

kallas Särö Källa med en sammanhängande 

inom- och utomhuspool 

som året runt håller 37 grader. Att 

hålla så hög temperatur gör att man 

aldrig kommer i frysning och kan 

njuta timvis vid poolkanten med 

olika förfriskningar som bjuds. 

Oasen i Jämtland 

JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL 

 

Baren erbjuder dessutom kalla och 

starkare varor. 

Poolen är en utmärkt sällskapsplats 

för att umgås i under avslappnade 

former. För den mer aktive 

finns även en jetstreamer och bubblor 

längs ena kanten liksom ångbastu för 

den som bara vill koppla av. Hotellet 

tillhandahåller kostnadsfritt en rad 

olika peelingar, krämer, badsalter för 

gästernas välbefinnande. 

Torgny Berntsson är livligt engagerad 

i säkerhets- och kvalitetsarbetet 

för hotellanläggningarna. 

Sverige ligger långt framme internationellt 

men har mycket kvar till 

full säkerhet. 

Här finns ett 10-tal områden 

aktuella för förbättring, nämnas 

kan implementering av EU:s regler 

gällande Legionella, allt enligt 

EWGLI. 

Säröhus tillämpar en egen starkare 

nivå än vad EU:s EWGLI föreskriver. 


Bräcke 0693-160 20 

www.bjorknasgarden.com

Säröhus Konferenshotell 

100% VINDKRAFT EL 

VARBERGS ENERGI 

100% KRETSLOPP, VÄRME, 

KYLA, VENT. 

100% LEGIONELLAFRI 

ANLÄGGNING 

100% RESERVKRAFTSÄKRAD 

DEFIBRILLATOR MED 

UTBILDAD PERSONAL 

SHR KVALITETSSTANDARD 

Tar Ni Ert ansvar? 

Vi har tagit vårt! 

Miljökvalitetsansvar, Mål 2020. 

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor. 

www.sarohus.se


Julbordskonferens på slottet! 

Konferera på ett slott med statligt avtal. 

Vid Mälaren, cirka 1 timme från Stockholm. 

www.kirunacongress.se 

KONFERENS I KIRUNA 

Ro att arbeta 

Energi att uppleva 

Varför välja mellan 

pris och service? 

Välj Ibis hotel. 

Vardagspris per rum fr 675:-/natt 

boka direkt på 0771-44 6688 Boka konferensen på 

Bo upp till 3 personer i rummet. 2 vuxna och 1 barn upp till 12 år. www.ibishotel.se 

Bo & konferera! 

08-566 217 20 

www.sundbyholms-slott.se 

016 - 42 84 00 

 

 

Annons 90x41_080402.indd 1 2008-04-02 11:20:55 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gör det enkelt. 

Boka allt-i-ett-paket hos oss. 

08-517 517 10 

scandichotels.se 

Välkommen! 

Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den 

kompletta hotell- och konferensanläggningen i 

södra Stockholm. 

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger 

er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte. 

Vi är fortfarande en exibel och prisvärd 

hotellanläggning med stor konferenskapacitet och 

bra kommunikationer. 

 

www.offentligaaffarer.se

Möbler för 

offentliga utrymmen 

Kontorsmöbler 


AvtALSnYTT / MöbLEr för OffENtLIGA UtryMMEN / KONtOrSM 

Kontorsarbetsstolar 

Inom Statens ramavtal för Möbler 

kan du avropa Kontorsarbetsstolar, 

inklusive eller exklusive möbelklädsel, 

samt tillbehör. 

Upphandlande organisation 

Försvarets Materielverk, FMV 

Kontaktperson 

Anna Söderholm 

Tel: 08-782 5954 

E-post: anna.soderholm@fmv.se 

54 

Möbler för offentliga 

utrymmen 


kan du avropa Möbler för offentliga 

utrymmen, inklusive eller exklusive 

möbelklädsel, samt tillbehör. 



Kontaktperson 


Tel: 08-782 5954 



indelas i följande avtalsområden: 

• A – Förvaring 

• B1 – Höga konferensbord 

• B2 – Höga matbord 

• B3 – Höga studiebord 

• B4 – Höga Cafébord 

• B5 – Rullbord/Vagnar 

• B6 – Låga bord, soffbord 

• C – stolar 

• D – Karmstolar 

• E1-E3 – Fåtöljer 

• E4-E5 – Fåtöljer med plymåer eller 

resårhus 

• F1 – Soffa med tunn stoppning 

• F2-F4 – Soffa med tjock stoppning 

• G – Sängar 

• H – Golvskärmar 

Möblerna, tyger och tillbehör finns 

beskrivna och prissatta i leverantörernas 

prislistor. 

Leverantör Giltigt till Förl. option (mån) 

EfG Kontorsmöbler Ab 2010-06-30 12 

Holmbergsbordet Ab 2010-06-30 12 

Kinnarps Ab 2010-06-30 12 

Martela Ab 2010-06-30 12 

Kontorsarbetsstolar indelas i följande 

avtalsområden: 

• A - Stol med möjlighet till fri och 

oberoende rörelse mellan sits och 

rygg inklusive justerbart sitsdjup 

• B - Stol med synkrongunga och 

steglös/stegvis låsning inklusive 

justerbart sitsdjup 

• C - Stol med gungfunktion, steglöst/stegvis 

låsbar inklusive justerbart 

sitsdjup 

• E - Bevakningsstol med gungfunktion, 

steglöst/stegvis låsbar inklusive 

justerbart sitsdjup 


Ab Edsbyverken 2010-06-30 12 

Abstracta Aktiebolag 2010-06-30 12 

Albin i Hyssna Ab 2010-06-30 12 

Alnäs Möbelfabrik Ab 2010-06-30 12 

AudicomPendax Ab 2010-06-30 12 

balzar beskow Ab 2010-06-30 12 


form o Miljö Sweden Ab 2010-06-30 12 

Glimåkra Akvamatik Ab 2010-06-30 12 

Gärsnäs Ab 2010-06-30 12 

Horreds Möbel Ab 2010-06-30 12 

Håg Ab 2010-06-30 12 

Kallin & franzen Ab 2010-06-30 12 

Karl Andersson & Söner Ab 2010-06-30 12 

Kinnarps Ab 2010-06-30 12 

Lammhults Möbel Ab 2010-06-30 12 

Martela Ab 2010-06-30 12 

Materia Klaessons Ab 2010-06-30 12 

Miljöexpo Scandinavia Ab 2010-06-30 12 

NC Möbler Ab 2010-06-30 12 

Norell Möbler Ab 2010-06-30 12 

OffECCt Ab 2010-06-30 12 

rbM A/S 2010-06-30 12 

rH form Ab 2010-06-30 12 

Skandiform Ab 2010-06-30 12 

Stolab Möbel Ab 2010-06-30 12 

Swedese Möbler Ab 2010-06-30 12 

tranås Skolmöbler Ab 2010-06-30 12 

Kontorsmöbler Planmöbler 


kan du avropa Kontorsmöbler Planmöbler 

samt tillbehör. 



Kontaktperson 


Tel: 08-782 5954 




Håg Ab 2010-06-30 12 

Kinnarps Ab 2010-06-30 12 

Lt Office Line Ab 2010-06-30 12 

Malmstolen Ab 2010-06-30 12 

rbM A/S 2010-06-30 12 

rH form Ab 2010-06-30 12 

SAvO Ab 2010-06-30 12 

Kontorsmöbler Planmöbler indelas i 

följande avtalsområden: 

• ABC – Förvaringsenheter, Arbetsbord, 

Höj- och sänkbara arbetsbord, 

Skärmsystem 

• D – Höj- och sänkbara arbetsbord 

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

öbLEr 

Kontorsmöbler för den 

offentliga sektorns behov 

Det ena kontoret är inte det andra likt utifrån till 

exempel utrymme, ergonomi och budget. efterfrågan 

på lämpliga produkter omfattas dock 

oftast av bland annat höj- och sänkbara bord, 

förvaringsmöbler, arbetsstolar, konferens- och 

pausmöbler, belysning och allt annat som behövs 

till en komplett arbetsplats. 

Vi spenderar en stor del av vår vardag 

på jobbet. Därför är det viktigt att de 

möbler som bildar vår arbetsmiljö 

följer våra behov. När vår arbetsmiljö 

fungerar hjälper det oss att bli effektivare 

och må bättre. Människor som 

mår bra har nära till ett gott resultat. 

Ergonomiskt utformade arbetsmiljöer 

och utrymmen skapar arbetsplatser 

som inspirerar. Mycket stillasittande 

ökar risken för arbetsskador. 

För att spara på kroppen och behålla 

energin ska man regelbundet byta 

arbetsställning. Vissa arbetsuppgifter 

är lättare att utföra stående. Med 

en höj- och sänkbar arbetsstation 

kombinerat med en bra stol blir ditt 

arbete mera rörligt. 

Datorrelaterade arbetsskador är 

i dag en av de vanligaste orsakerna 

till sjukskrivning. Musarm, spänningsvärk, 

förslitningsskador och 

ögontrötthet leder till minskad 

produktivitet och ökad sjukfrånvaro. 

Stora besvär som kan förebyggas och 

lindras med enkla medel. Ergonomiska 

hjälpmedel är en investering 

i friskvård. 

Arbetsstolar 

Människan ska bestämma sittställningen, 

inte stolen. Ett stillasittande 

arbete kräver en mycket god sittkomfort 

för att du ska få en vilsam arbetsställning. 

Din personliga arbetsstol 

ska vara ett följsamt hjälpmedel och 

ett stöd. Den ska erbjuda individuellt 

och varierat sittande med naturligt 

stöd och naturlig vila för kroppen. 

Oberoende av sittställning. Oberoende 

av arbetsuppgifter. 

Med rätt stol och inställning 

undviker du muskelspänningar och 

stelhet och du känner dig betydligt 

mer avslappnad. Även efter en lång 

dag på kontoret. 

Med flexibla och smarta förvaringsmöbler 

håller du arbetsytorna 

fria och får lättare att hålla ordning 

på din arbetsplats. 

Med skärmväggar kan du öppna 

för ljus och kommunikation eller 

skärma av för integritet och arbetsro. 

Väggarna ska vara lätta att bygga om 

och förändra efter behov – kombinera 

höjder, bredder och olika fyllningar. 

Det är också viktigt att ha ett 

effektivt och behagligt arbetsljus vid 

ditt skrivbord. 

Vid upphandling av kontorsmöbler/planmöbler 

för den offentliga 

sektorns behov omfattar kraven 

på produkterna bland annat stabilitet 

och hållfasthet, säkerhet, material 

och ytors motståndskraft. 

Kriterier vid avrop är: 

• Produktens funktionalitet 

• Produktens pris – enligt prislista 

inklusive fastställd förmånsnivå 

(rabatt) 

• Produktens utseende i förhållande 

till det planerade rummets 

karaktär samt eventuellt 

• Produktens anpassning till andra 

produkter. 

Arne Öster 

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 5 2008 55

» möbler för offenTligA uTrYmmen / KonTorSmöbler « 

efg Kontorsmöbler Ab 

Anders Landström 

56 

FAKTA 

Företagsnamn: 

EfG Kontorsmöbler Ab 

Omsättning: 

391 miljoner 

Antal anställda i Sverige: 

78 

Etablerat år: 

1993 i nuvarande form 

Huvudkontor: 

tranås 

EFG får fortsatt förtroende att 

möblera det offentliga rummet 

Vägledande när Försvarets Materielverk 

gjort sin upphandling har varit 

produktfunktionalitet, produktpris 

och produktutseende i förhållande 

till det planerade rummets karaktär. 

Med ett brett och djupt sortiment 

är EFG ett av Europas största 

kontorsmöbelföretag. 

Vi inreder våra kunders kontor 

via egna bolag och utställningar på 

mer än 100 platser i Europa. Vårt 

försäljningsbolag i Sverige heter EFG 

Kontorsmöbler AB och din närmaste 

utställning hittar du på www.efg.se/ 

contact. 

Sortiment och organisation 

Arbetsbord och förvaring, arbetsstolar 

och möbler för offentlig 

miljö… Inom ramen för FMVavtalet 

har du hela vårt breda standardsortiment 

att välja ur. (Och har 

haft det i nära 50 år.) 

Men erbjudandet innehåller mer 

än så. Våra säljare, och resten av vår 

organisation förstås, är beredda att 

Regional representation i Sverige: 

Se: www.efg.se/contact 

Certifieringar miljökvalitet: 

ISO 9001 och ISO 14001 

Aktuellt ramavtalsområde/aktuella 

samarbetspartner: 

Planmöbler, Möbler för offentlig miljö och Kontorsarbetsstolar 

ställa upp med hela sin kompetens 

för att göra ditt arbete lite lättare. 

Söker du inspiration och inredningstips, 

vänd dig till din säljare 

eller besök vår hemsida för att se hur 

andra har gjort. Önskar du projektstöd, 

vi ställer upp. Har du frågor i 

största allmänhet, slå en signal. Och 

vi lovar att engagera oss! 

Kvalitet 

Vi lämnar fem års garanti på våra 

produkter. 

Alla våra möbler testas i eget 

provningslaboratorium, ackrediterat 

av Swedac. Att laboratoriet är ackrediterat 

innebär att vi är kompetensprövade 

och godkända att utföra 

egna möbelprovningar. Och att våra 

rutiner är identiska med de offentliga 

testlaboratorierna. 

För dig som kund innebär det att 

du kan få ett testcertifikat. Med foto 

på produkten, resultat från provning 

och uppfyllande krav. 

AvtALSnYTT / fMv 

Giltighetstid: 

2 år fr.o.m. 2008-07-01 med option på ytterligare 

ett år 

Referenser: 

Nordea, Lrf, jordbruksverket, Upplands Motor 

och jCDecaux, m.fl. 

Andra ramavtal för offentlig sektor: 

Kommentus gruppen mfl. 

Kontaktperson: 

Anders Landström 

telefon: 0140-675 20 

fax: 0140-150 50 

E-post: anders.landstrom@efg.se 

Hemsida: 

www.efg.se 


Sveriges bredaste 

sortiment av kontorsmöbler. 

Bland annat. 

Du med FMV-avtal har hela vårt sortiment, förmodligen marknadens 

bredaste, att välja ur. Men vårt erbjudande innehåller mer än så. 

Vi är beredda att ställa upp med hela vår kompetens för att göra ditt 

arbete lite lättare. Söker du inspiration och inredningstips, vänd dig 

till din säljare. Önskar du projektstöd, vi ställer upp. Har du frågor 

i största allmänhet, slå en signal. 

Närmare information om sortiment, priser och aktiviteter speciellt 

för dig hittar du på vår FMV-hemsida. Har du missat vårt utskick 

med användarnamn och lösenord? Hör av dig till Lena Lövgren, på 

0140-676 99 eller lena.lovgren@efg.se 

Besök en av Sveriges bredaste kontors- 

inredare på efg.se. Välkommen! 

olailindgren.se


Kinnarps Ab 

Jonny Wigholm 

58 

FAKTA 


Kinnarps Ab 

Omsättning: 

4 miljarder SEK 07/08 


1520 


1942 

Huvudkontor: 

Kinnarp 

All inredning på ett ställe 

Kinnarps finns på 50 platser i Sverige 

och kan därför erbjuda lokal service 

över hela landet. Dessutom är sortimentet 

så brett att du kan köpa all 

inredning till kontor och andra 

offentliga utrymmen på ett och 

samma ställe. 

− Det är en unik möjlighet för 

våra kunder att spara tid och pengar, 

säger Jonny Wigholm, avtalsansvarig 

på Kinnarps AB. 

Långsiktigt förtroende är det 

bästa beviset på hög kvalitet och 

god service. Så det är en stolt Jonny 

Wigholm som kan konstatera att 

Kinnarps återigen tilldelats ett statligt 

ramavtal för kontorsinredning. 

− Det är ett viktigt avtal för oss 

och vi lägger ner mycket energi på att 

samarbetet ska fungera på bästa sätt. 

Ett tydligt tecken på att vi lyckas är 

att vi är ensamma i vår bransch om 

att ha haft statligt ramavtal varje år 

sedan 1968. 

Jonny Wigholm konstaterar 

också att FMV:s upphandling är 

den tuffaste och mest professionella 

i branschen och att de krav som ställs 


50 orter i Sverige 


ISO 14001, EMAS, ISO 9001 

är en bra värdemätare på en leverantörs 

standard på olika områden. 

− Därför är det extra roligt att 

Kinnarps får högsta betyg i alla 

utvärderingar och att vi finns med 

på avtalets samtliga delar, det vill 

säga kontorsmöbler, kontorsarbetsstolar 

och möbler för offentliga 

utrymmen. 

Helhet ger kvalitet 

Den höga kvaliteten på produkterna 

när det gäller design, ergonomi och 

slittålighet är förstås en av de stora 

fördelarna med att handla inredning 

från Kinnarps. Samtidigt påpekar 

Jonny Wigholm att det är något av 

ett grundkrav för en arbetsplats i dag. 

Han vill därför passa på att också 

lyfta fram fördelarna med Kinnarps 

lokala förankring. 

− Eftersom vi finns på 50 platser, 

från Malmö till Kiruna, kan vi alltid 

ge en personlig och snabb service, 

säger han. Dessutom har vi ett så 

brett sortiment att man kan köpa 

allt man behöver från oss och slipper 

springa runt till flera ställen. 

Aktuellt ramavtalsområde: 

Kontorsmöbler, Planmöbler 




2008-07-01 - 2010-06-30 

Kontaktpersoner: 

jonny Wigholm 

telefon: 0515-38043 

fax: 0515-38328 

E-post: jonny.wigholm@kinnarps.se 

Emelie Liedholm 

telefon: 0515-38059 

fax: 0515-38328 

E-post: emelie.liedholm@kinnarps.se 

Hemsida: 

www.kinnarps.se 


Det sparar både tid och pengar 

för dem som väljer Kinnarps som 

helhetsleverantör, men Jonny 

Wigholm menar att det också gör 

inredningslösningen bättre. 

− Vi har erfarna rådgivare som 

hjälper till med allt från planering 

och projektledning till leverans och 

montering. På det sättet har vi koll 

på hela kedjan och kan garantera 

högsta möjliga kvalitet i alla led. 

Ansvar för miljön 

Det inbegriper även miljötänkandet, 

ett område där Kinnarps sedan länge 

är en föregångare. Återigen är det 

helhetstänkandet som gör Kinnarps 

unikt. 

− Vi tar ansvar för att allt från 

råvaror och produktion till transporter 

av färdiga möbler har en så 

liten miljöpåverkan som möjligt. Vi 

kan till exempel garantera att träet i 

våra produkter kommer från certifierade 

eller kontrollerade skogar, 

och leveranserna sköter vi med våra 

egna miljöanpassade fordon, avslutar 

Jonny Wigholm. 


Varmt välkommen som kund! 

Nu kan du handla möbler 

och inredning från oss. 

På Kinnarps är vi mycket glada över det förnyade ramavtalet, 

vilket förmodligen beror på att vi levererar helhetslösningar 

med miljövänliga och ergonomiska produkter kombinerat 

med vårt branschledande servicepaket. I år har vi många 

nyheter som du finner hos Kinnarps Interiors 51 inredningshus 

över hela Sverige. Välkommen in! 

www.kinnarps.se

» KonTorSArbeTSSTolAr « 

lT officeline Ab 

VD Lennart Tranback 

60 

FAKTA 


Lt Officeline Ab 

Omsättning: 

2008, 25 miljoner kr. 


13 personer. 


1984 

Officeline företaget 

Ergonomi och design är drivkraften 

för Officeline. Sedan starten 1984 

har vi arbetat med att utveckla och 

skapa ett bättre sittande. Något som 

har visat sig betydelsefullt för att i 

slutändan minska risken för arbetsskador. 

Att ligga i framkanten av utvecklingen 

har alltid varit en ledstjärna 

för oss, som exempel kan nämnas 

att Officeline var först i landet med 

vridbara armstöd. Idag grundar sig 

våra stolar på Synkron och Freefloat 

gungor med den senaste tekniken. 

Kvalitet är ytterligare en självklar 

ledstjärna för Officeline och som 

bevis på detta har vi i flera år haft 

en garanti på 10 år. Vi är idag också 

avtalsleverantör till FMV, vilket 

innebär att vi klarat de tuffa krav 

som ställs av FMV och EU på funktion, 

design och kvalitet. 

I vårt breda program av arbetsstolar 

hittar du något för de flesta 

krav och behov. Vi är ju alla skapta 

olika, har olika arbetssituationer, 

arbetar i olika miljöer och har olika 

tycke och smak. 

Huvudkontor: 

Konsul johnsons väg 1,145 49 Nynäshamn 


Showroom Stockholm, Kungsholmsstrand 133 

försäljningsansvarig: Stockholm och norra Sverige, 

Kjell jansson 0708 18 83 30 

försäljningsansvarig: Göteborg och södra Sverige, 

Anders Lundin 0704 33 09 36 

Det gemensamma är att vi lagt stor 

möda på design, funktion, kvalitet 

och på ergonomiska lösningar som är 

lätta att förstå och lätta att använda. 

Det är också viktigt för oss att göra 

detta till ett vettigt pris. 

Officeline har sedan 2006 fabrik 

för montage och distribution belägen 

i Nynäshamn i egna skräddarsydda 

lokaler. Organisationen är smidig 

och arbetar efter en platt organisationsmatris 

där alla är delaktiga i nya 

beslut om företagets utveckling. 

Produktutveckling och produktion 

är i nära samarbete med 

varandra och det pågår en ständig 

process för utveckling av ännu 

bättre arbetsstolar. Att kontoret 

har direkt kontakt med montering 

och distribution ger feedback med 

möjligheter att snabbt förändra och 

förbättra både produkter och rutiner 

vid behov. 

Officeline har eget showroom i 

Stockholm samt Nynäshamn och 

i övriga landet är Officeline arbetsstolar 

väl representerade hos våra 

återförsäljare. 




2008 07 01— 2010 06 30 

Referenser inom offentlig sektor: 

österåkers kommun, Nynäshamns kommun 


Andra ramavtal för offentlig sektor: 

österåkers kommun, Göteborgs kommun, 

Nynäshamns kommun, plus ett antal andra kommunavtal 

genom återförsäljare, volvo och Ericsson 


Kontaktperson: Lennart tranback 

telefon: 08-556 119 00 

fax: 08-556 119 19 

E-post: lennart@officeline.se 

Hemsida: 

www. officeline.se 


Stolarna i serien Sign är design och funktion utan kompromisser. Formspråket är modernt 

klassiskt, enkelt och tilltalande, funktionerna är både smidiga och logiska. Utvecklingen av 

stolarna i Sign serien är ett resultat av den målmedvetna satsning Officeline gör tillsammans 

med formgivare, ergonomer, återförsäljare och användare i ett internationellt nätverk. I 

stolsserien Sign använder vi den senaste tekniken i harmoni med god design, de har ett luftigt 

och nätt intryck som inte tar så mycket plats i rummet. 

www.officeline.se 

Konsul Johnsons väg 1 149 45 Nynäshamn 

+46 8 556 119 00 

sign


Savo Ab 

62 

FAKTA 


Savo 

Omsättning: 

Ca 150 miljoner 


4 


1945 

I Sverige 1997 

Huvudkontor: 

Oslo 

Sverigekontor i Nacka 

Ergonomi genom design 

Savo har designat och marknadsfört 

stolar ända sedan 1945 och är 

ledande när det gäller hög kvalitet 

och god funktionalitet. Vårt trendsättande 

sittkoncept Savo Flytande 

Vipp® ger dig den frihet och rörelse 

som du behöver när du sitter. God 

ergonomi är emellertid inte längre 

tillräckligt för att vara bäst på stolar. 

Det estetiska är en viktig del av det 

totala välbefinnandet. Våra ambitioner 

är att vara ledande både på 

ergonomi och estetik. 

På Savo använder vi ledande 

designers och sjukgymnaster i vårt 

utvecklingsarbete. Vi har mottagit 

Norsk Designråds ”Merket for God 

Design” för två av våra modeller 

samt för vår visuella profil. 

Människan har i alla tider känt 

behov av rörelse. Samtidigt vet vi hur 

svårt det är att kombinera detta med 

mycket stillasittande arbete. Det är 

bakgrunden till att vi har utvecklat 


rikstäckande 


ISO 14001, ISO 9001, EMAS 

ett multidynamiskt sittkoncept. 

Enkelheten med Savo Flytande 

Vipp® inbjuder till rörelse. Stolen 

följer kroppens naturliga rörelser 

och ger dig rörelse och frihet när du 

sitter. 

Flexibilitet ger ett långt liv 

När vi designade Savo Ikon-serien 

ville vi designa en klassiker, d.v.s. 

en stol som inte blev omodern efter 

några få år. Dessutom skulle den vara 

modulärt uppbyggd för att kunna 

användas i olika arbetsmiljöer: mötesrumsarbete, 

datorarbete, arbete med 

speciella miljökrav, öppna landskap, 

etc. Vi ville designa en stol som lätt 

skulle kunna monteras och demonteras 

utan att använda verktyg. 

Resultatet är en flexibel arbetsstol 

som kan byggas på och förändras efter 

hand. Savo Ikon har varken skruvar 

eller muttrar. Därför kommer stolen 

att vara lika ”tight” efter 15 år som 

efter en månad. Däremot slits textil 



Avtalsnummer: 

316691-Lb761713 


2010-06-30 


Referenser inom offentlig sektor: 

Sveriges riksdag, Domstolsverket, banverket, fMv 

div. krigsskolor, Dramatiska Institutet, m.fl. 


K-G Arvidsson 

tel: 08-702 67 60 

fax: 08-702 67 61 

E-post: info@savo.se 

Hemsida: 

www.savo.se 

och stoppning på en stol. Att klä om 

arbetsstolar är så kostsamt och så 

omfattande att det sällan görs. Med 

Ikon -serien behövs ingen transport 

till fabriken, varken lämning eller 

hämtning av lånestolar, och inga 

lånestolar som kostar pengar. Nya 

sitsar och ryggar i de tyger och färger 

som du önskar kan helt enkelt bytas 

på plats. Den flexibla uppbyggnaden 

ger en helt annan prisprofil. Det blir 

faktiskt ekonomiskt försvarbart att 

ge dina stolar ett nytt liv så snart 

behovet uppstår. Det är både enkelt 

och billigt, och livstiden på stolarna 

förlängs avsevärt. Stolarna har dessutom 

knappt hälften så många delar 

som en traditionell arbetsstol, vilket 

förenklar återvinningen av materialet. 

Stolarna är i det närmaste helt 

återvinningsbara och återvunnet 

material används till produktion av 

nya stolar. 


identitet genom design 

design för välbefinnande 

www.savo.se

SOLO BORD. ERIK KARMSTOL FORM: MARIT STIGSDOTTER 

SOLO BORD FORM: MARIT STIGSDOTTER. EXCELSA STOL FORM: MATILDA LINDBLOM

SOLO BORD FORM: MARIT STIGSDOTTER EXCELSA STOL FORM: MATILDA LINDBLOM 

101 år och fortfarande väldigt gröna 

Med erfarenhet kommer också vissa insikter. Ger man så får man. För oss på Stolab gäller det 

såväl i samarbetet med våra kunder som i vår samverkan med naturen. Att tänka ”grönt” i alla 

led utgör därmed en naturlig del av vår vardag. 

Vi tillverkar våra möbler i egen, mycket modern fabrik i småländska Smålandsstenar. 

Stilrena möbler av massivt trä, där kunskap och känsla för material, tillverkning och detaljarbete 

gör att form och funktion blir ett. 

Vår långa erfarenhet och kunskap kring möbler för offentlig miljö har gjort att vi idag har en trogen 

kundkrets bland landets arkitekter, inköpare och inredningsföretag. Varmt välkommen till oss! 

Stolab är tredjepartsreviderade enligt kriterierna för Svanenmärkning. 

333 31 SMÅLANDSSTENAR TEL 0371-337 50 FAX 0371-329 90 WWW.STOLAB.SE 

INGÅR SOM LEVERANTÖR I FMV 316688-LB764181 AVD 12, MÖBLER FÖR OFFENTLIGA UTRYMMEN.

AvtALSnYTT 

Planerade upphandlingar 

Ekonomiadministrativa 

system (EA-system) 

Ekonomistyrningsverket (ESV) har 

som uppgift att säkerställa statsförvaltningens 

tillgång till ändamålsenliga 

administrativa system 

med tillhörande stöd. Det har ESV 

gjort framför allt genom statliga 

ramavtal som gjort det möjligt för 

enskilda myndigheter att skaffa 

systemlösningar utan att gå ut i egna 

upphandlingar. 

För närvarande finns det inget 

ramavtal för EA-system, men i 

mars 2008 togs beslut om att gå ut 

i en upphandling av statliga ramavtal 

för EA-system med målet att avrop 

från ramavtal ska kunna göras i slutet 

av 2009. 

Myndigheters medverkan i 

upphandlingen är av avgörande 

betydelse och ESV ser det därför 

angeläget med ett brett deltagande i 

projektet genom till exempel workshops 

och referensgrupper. Hör av 

dig till Leif Lind på ESV. 


Ekonomistyrningsverket 

Pågående 

upphandlingar 

66 

Kontaktperson 

Leif Lind 

Telefon: 08-690 44 09 

E-post: leif.lind@esv.se 

Profilkläder och 

presentartiklar 

Lantmäteriet genomför en förstudie 

inför en ny upphandling av ramavtal 

avseende profilkläder och presentartiklar. 

För att få en uppfattning av hur 

avtalen används i dag och för att 

klargöra myndigheternas krav på 

framtida behov, har Lantmäteriet 

tagit fram en enkät. Resultatet av 

denna enkätundersökning kommer 

att utgöra beslutsunderlag inför 

upphandlingens inriktning och 

omfattning. 

Enkäten skickades ut den 8 

maj med e-post och adresserades 

via myndigheternas registratur till 

inköpsansvarig för området. Sista 

dag för att besvara enkäten var den 

23 maj. 

Olika typer kompetenser 

(upphandlare, avropare, kravställare 

etc) i referensgruppen är mycket 

Upphandlingsfas: Preliminär tidplan: Kommentar/Status: 

förstudie vår/sommar/höst 2008 Planerad 

framtagning av underlag Hösten 2008 Planerad 

Inbjudan/Annonsering Oktober/november 2008 Planerad 

Sista ansökningsdag December 2008 Planerad 

Anbudsförfrågan skickas till 

kvalificerade leverantörer 

som ansökt om att delta i 

upphandlingen 

januari/februari 2009 Planerad 

tilldelningsbeslut April 2009 Planerad 

Avtalstecknande April/maj 2009 Planerad 

Nytt ramavtal gäller fr.o.m juli 2009 

Sammanfattning av upphandlingsarbetet för Profilkläder 

viktiga för att kunna ta fram ett 

upphandlingsunderlag som tillgodoser 

en större del av myndigheternas 

behov. Om du är intresserad 

av att ingå i denna referensgrupp, 

anmäl då ditt intresse till ramavtalsansvarig 

upphandlare. 

Leverantörerna har möjlighet 

att inkomma med synpunkter till 

ramavtalsansvarig upphandlare. 

Har du några frågor kontakta 

Bevakningstjänster 

och larm 2009 

Upphandlingens omfattning 

Upphandlingen av bevakningstjänster 

och larm 2009 omfattar 

följande tjänster: 

Stationär bevakning 

Ronderande bevakning 

Larmmottagning och larmförmedling 

som utförs av larmcentral (t.ex. 

mottagning av tekniska larm från 

driftrum och elrum, trygghetslarm 

som förmedlas av hemtjänsten, 

nödlarm/personallarm osv. inklusive 

GPS-tjänster och Kameratjänster). 

• Larmutryckning 

• Ordningsvakt 

• Skyddsvakt 

• Personskyddstjänster 

• Säkerhets- och brandutbildning 

• Förebyggande intern brandskyddskontroll 

• Telefonjour för felanmälningar, 

hisslarm osv. 

• Utryckning vid störningsärenden 

till inrapporterat objekt (störningsjour) 

• Beredskapsstyrka (vid incident 

och beredskapsinsatser kan det 

föreligga behov av snabbt förhöjda 

säkerhetsåtgärder där stationära 

väktare är en del av behovet) 

• Receptionstjänst 

• Parkeringsövervakning på gatumark 

(kommunal parkeringsvakt 

på offentlig plats) 

• Parkeringsövervakning på tomtmark 

• Åtgärdsarbeten vid inbrott/skador, 

gärna ramavtalsansvarig upphandlare, 

Ingmarie Fransson, telefon 

026-633270. 


Lantmäteriverket 

Kontaktperson 

Ingmarie Fransson 

E-post: ingmarie.fransson@lm.se 

såsom t.ex. klottersanering och 

lagning av glasrutor samt återställande 

till ursprungligt skick 

(klottersanering prissätts per m² 

inklusive erforderligt material 

(miljödeklarerat), transporter till 

och från, fotografering, polisanmälan, 

administration osv. Beträffande 

glas lämnar leverantören 

förslagsvis pris på 3 olika sorter 

med mått 70 * 90. (Float 3 mm, 

Lamell 6 mm samt Isolerglas 

D4-12). 

• Konsulttjänster inom säkerhetsområdet 

(t.ex. riskanalyser, 

analysera nuvarande skydd och ge 

förslag till åtgärder, säkerhetsbesiktningar 

och åtgärder på skal-, 

person-, tekniska skydd m.m). 

Annonsering 

Upphandlingen annonserades 

vecka 33, 2008. 

Sista anbudsdag 

Sista dag för leverantör att inkomma 

med anbud var den 26 september, 

2008. 

Planerad avtalstid 

2009-01-01 – 2012-12-31 


Kommentus Gruppen AB 

Ansvarig upphandlare 

Carl-Göran Bergstrand 

Telefon: 08-709 59 11 

E-post: cg@kommentus.se 


Skrivbordsmonitorer för kontoret, 

ergonomisk, hög bildkvalitet, snygg design, 

exempelvis SyncMaster 2243WM 

Monitorer för professionella färgkänsliga 

arbeten, som XL-serien med LED bakgrundsbelysning, 

exempelvis SyncMaster XL30 

tänk dig att slippa kompromissa 

Det är inte en slump att vi är världsledande på monitorer. Vi har låtit kvalitet och kvantitet 

gå hand i hand, så att du bland våra över 100 modeller hittar minst en som är optimal för 

dig. Här fi nns allt från innovativa spjutspetsar till inspirerande kontorsmonitorer, ledande 

ergonomi, trygga garantivillkor, låg energiförbrukning och sofi stikerad design. Oavsett om 

du söker en 8” minimonitor eller 80” informationsskärm har vi den bästa. Med Samsung 

är det inte svårt att tänka sig. Läs mer på www.samsung.se 

Stora skrivbordsmonitorer för många 

olika användningsområden, exempelvis 

SyncMaster 275T 

Storformatsskärmar mellan 32” och 80”, 

effektfulla professionella informationstavlor, 

exempelvis SyncMaster 400DXN 

Skrivbordsmonitorer med bästa möjliga 

ergonomi med trippla leder och vilsam bildåtergivning, 

exempelvis SyncMaster 971P 

Innovativa monitorer, med inbyggt 

grafi kkort och USB anslutning, 

exempelvis SyncMaster 940UX 

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 5 2008 67

AMERICAN EXPRESS 

BETALSYSTEM 

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Ab 

fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg 

posttidning 

Annons Offentliga Affärer_210x297+3mm_k3 08-05-28 09.36 Sida 1 

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster. 

Bara en leverantör är rankad 

1:a i alla kategorier. 

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer. 

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på: 

Tel 08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com 

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS. SM

eva lindström - WebNews

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?