eva lindström - WebNews

webnews.textalk.com

eva lindström - WebNews

Nr 5 2008 | Sextonde årgången Pris 79 kr UPPHANDLING EKONOMI jUrIDIK UtbILDNING vårD LEDArSKAP MILjö KONfErENS

Profilen

elektroniska inköp

Nästa steg mot en

modern förvaltning

e-handel

Spar pengar

och miljö

nytt sätt att

styra kommunen

Lilla Edet vände

på begreppen

Svartarbete kostar

66 miljarder

eva lindström

Riksrevisor med rätt att granska regeringen

Avtalsnytt | Möbler för offentliga utrymmen • Kontorsmöbler


Mer körglädje.

Mindre administration.

AutoPlan erbjuder fl exibel fi nansiering, smarta rutiner för

administration och smidig onlineförsäljning av era fordon.

AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabb

telefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel.

AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst.

›› Det fi nns en anledning till att vi är marknadsledande.

Vi lyssnar på våra kunder! ‹‹

För mer information besök vår hemsida www.autoplan.se eller maila till kontakt@autoplan.se


Vad hon utreder

påverkar regeringen direkt

42

50

13

39

47

innehåll Offentliga Affärer nr 5 2008

Eva Lindström – Vad hon utreder påverkar

regeringen direkt

riksrevisor ser garnskar vad som hände och vad

skattebetalarna fick för pengarna.

Svartarbete kostar 66 miljarder

falska fakturor och svartjobb kostar svenska staten

miljardbelopp. Skatteverket vill se två lagändringar

för att få bukt med problemen.

Rätt belysning för en tryggare värld

Medborgarna skall känna sig trygga nattetid.

belysningen betyder mycket för hur man upplever

mörkret. Ny teknik och ökad medvetenhet

har placerat den offentliga belysningen i

strålkastarljuset.

Juridik

överlåtelse om upphandlande avtal. En ofta

förekommande fråga är vad som händer med

avtalet vid ägarförändringar. Peter forsberg på

vinges Advokatbyrå reder ut begreppen.

Ledarskap

Ger du alla anställda samma chans. En stor del

handlar om personkemi. Men hur kan som chef

bättre utveckla din personal genom att lära känna

de olika personlighetstyperna. Carina Kindqvist

reder ut begreppen.

Inrikesflyget står för bara 1 procent av

Sveriges klimatutsläpp

Ann-Sofie Hörlin, miljöchef på Malmö Aviation

tycker att debatten om koldioxidutsläppen är

onyanserad.

Avtalsnytt

Möbler för offentliga utrymmen

Kontorsmöbler

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 3

13

18

39

33

34

42

53


4

Det är inte lätt att vara

ödmjuk när man är bäst...

1:a på färgutskrifter i Sverige och Europa*

Nu gör vi nästa storsatsning och lanserar en ny generation färgskrivare

samt allt-i-ett skrivare för kontor med höga krav på kvalitet och kostnadseffektivitet.

Senast i raden av nyheter är bizhub C20 och bizhub C20P och fler nyheter

är på gång...Nu kan vi erbjuda ett 20-tal modeller i vårt skrivarsortiment.

Visst låter det intressant?

Gå in på www.konicaminolta.se för mer information.

*Källa: InfoSource MFP first half 2008

Konica Minolta Business Solutions Sweden AB · Solna Strandväg 96 · Box 9060 · 171 09 Solna · www.konicaminolta.se

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare

Urban Nilsson

urban@hexanova.se

Ekonomi

Monika beiring

monika.beiring@hexanova.se

Redaktionsledning

Klas bergqvist

klas.bergqvist@hexanova.se

Journalister

Arne öster

Ingrid Saarva

Klas bergqvist

Kent Mossheden

tina Lundberg

Krönikör

tina Lundberg

Annonser/Traffic

Henrik tonström

annonser@hexanova.se

Layout

Henrik tonström

henrik.tonstrom@hexanova.se

Prepress och tryck

Stromia-futurum Grafiska Ab

www.stromia.se

Projektledning Stockholm

Anita Sanderholm

anita.sanderholm@hexanova.se

Kent Mossheden

kent.mossheden@hexanova.se

Göran Welander

goran.welander@hexanova.se

Projektledning Göteborg

Aleksandar Capovski

a.capovski@hexanova.se

Adress/Namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2,

414 58 Göteborg

tel 031-719 05 00

fax 031-719 05 29

Adress Stockholm:

Hexanova Media Group Ab

Drakenbergsgatan 2

117 41 Stockholm

tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17

fax. 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674

Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den

offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

M

ledare

Mycket nytt i det offentliga Sverige

yndigheten Verva, Verket för förvaltningsutveckling,

läggs ned. Det är

konsekvensen av ett förslag som reger-

ingen lämnade i sin budgetproposition den 22

september.

Avvecklingen ska vara genomförd den 31

december 2008. Det framgår också av regeringens

budgetproposition att upphandlingen av ramavtal

inom IT och telekom kommer att övergå från

Verva till Kammarkollegiet.

Budgetstöd till upphandling

För att komma till rätta med det minskade

antalet anbud på offentliga kontrakt, och för att

generellt lyfta den offentliga upphandlingen, gör

regeringen en historiskt stor satsning på offentlig

upphandling. I bugetpropositionen för 2009 och

i tre år framåt uppgår satsningen till 133 miljoner

kronor, skriver Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister

(kd) och Maud Olofsson,

näringsminister (c) i Dagens Industri.

Många varor och tjänster som den offentliga

sektorn köper är av samma eller liknande slag.

Trots det förekommer det att en leverantör måste

hantera olika förfrågningsunderlag.

Ett upphandlingsstöd ska underlätta för

upphandlande myndigheter och enheter att ge

mer enhetliga förfrågningsunderlag. Det underlättar

även för leverantörerna när de ska lämna

anbud. Därutöver anslår regeringen resurser för en

e-upphandlingsplattform i syfte att ta tillvara de

effektivitetsvinster som finns att hämta för både

upphandlare och företag i en mer utvecklad elektronisk

upphandling.

Regeringens mål är att upphandlingspaketet ska

leda till att framför allt små och medelstora företag

ska se möjligheterna med offentlig upphandling.

Om regelverket sköts rätt och ett konstruktivt

stöd ges från statligt håll kan den offentliga

upphandlingen starkt bidra till ökad tillväxt. Det

kan ske dels genom att konkurrensen skärps, dels

genom att svenska företag i större utsträckning

kan vända sig till den europeiska marknaden,

menar Mats Odell och Maud Olofsson.

E-handel har också länge varit ett hett ämne

inom stat, kommuner och landsting. Under

Kommek-mässan i Malmö i augusti fortsatte

diskussionen om vikten av effektivisering och

nytänkande.

Offentlig näringsverksamhet

ska inte konkurrera med privat

Kommuner och andra offentliga aktörer ska inte

agera på fungerande marknader. Det tränger

undan etablerade företag och hindrar nyföretagande.

De som främst drabbas är lokala småföretagare.

Därför är det mycket positivt att regeringen

nu förbereder en lagstiftning för att förhindra

de konkurrensproblem som uppstår då statliga

myndigheter och kommuner konkurrerar med

privata företag. Det framhåller Konkurrensverket

i ett remissvar till regeringen.

Spetsutbildning steg i rätt riktning

”Att tillåta spetsutbildningar på gymnasiet är ett

stort steg framåt. Spetsutbildning för teoretiskt

lagda elever är lika självklart som idrottande

ungdomars möjligheter att få specialisera sig inom

sin idrott.”

Det säger Peter Larsson, samhällspolitisk

direktör vid Sveriges Ingenjörer, och välkomnar

regeringens beslut att spetsutbildningar ska ges på

gymnasiet från och med hösten 2009 för elever

som är högpresterande i teoretiska ämnen.

Förbundet framhåller dock att kraven för att få

bedriva sådana spetsutbildningar ska ställas högt,

så att de inte reduceras till att bli ytterligare en

konkurrensfaktor gymnasieskolorna emellan.

”Den stora potentialen finns bland alla de

ungdomar som har begåvning men som i dag inte

får chansen genom att de har ”fel” bakgrund”,

säger Peter Larsson.

Västerbottens gymnasieskolor

toppar utgifterna

Utgifterna för gymnasieskolan toppas av Västerbottens,

Jämtlands och Norrbottens län. Glesbygdskommunernas

utgifter var under 2007

betydligt högre än riksgenomsnittet för både

barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg.

Utgifterna för gymnasieskolan var i storstäderna

9,4 procent lägre än riksgenomsnittet och för

äldreomsorgen 6,3 procent lägre.

Lilla Edet har målet i sikte

Vid årsskiftet 2006/2007 tog Lilla Edets kommun

ett stort steg mot ett nytt sätt att styra kommunen.

Hur de arbetar berättar vi om i denna utgåva av

Offentliga Affärer. Genom målstyrningsmodellens

återkoppling och kvalitetsarbete vänder man

på både arbetssätt och roller. Att analysera och

sätta upp mål utan att först ”prata pengar” kändes

dock ovant för många.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

5


nyheter

Nummer ett på

betalkort och resekonto

för statliga

myndigheter.

eurocard.se

6

Eurocard har återigen vunnit det statliga

ramavtalet för betalkort och resekonto.

Att samla allt på en faktura ger smartare

administration och sparar tid och pengar.

Men det unika är tjänsterna ni enkelt

kopplar till era kort: system för sammanställning,

analys och uppföljning av alla

inköp. Resultatet är bättre kostnadskontroll.

Kontakta oss gärna om du vill ha fl er

skäl att välja Eurocards kort- och betalningstjänster.

Läs mer på eurocard.se,

eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen

till en expert på betalningar.

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Hur ska man tolka lagen?

Inom ramen för Offentligrättslig fördjupningskurs

på juridiska fakulteten vid Lunds Universitet

har Amal Al-Djaber under vårterminen 2008

genomfört ett arbetsanknutet utredningsarbete

om ramavtal enligt lagen (2007:1091 om offentlig

upphandling (LOU). en viktig frågeställning i

utredningen om hur den nya lagen ska tillämpas

i verkligheten var möjligheten till två parallella

avropsmodeller i ett och samma ramavtal.

Verket för förvaltningsutveckling,

Verva, har regeringens uppdrag att

svara för en samordnad upphandling

av IT-produkter och tjänster för den

offentliga förvaltningen. Verva har en

särställning bland de statliga ramavtalsmyndigheterna,

då verket även

kan teckna ramavtal för kommuner

och landsting.

För att genomföra detta uppdrag

upphandlar Verva stora ramavtal,

som ger myndigheter och bolag

inom stat, kommuner och landsting

möjlighet att avropa produkter och

tjänster från dessa ramavtal.

Ramavtal fungerar som ett

samordnat instrument för att effektivisera

den offentliga sektorns inköp.

Avtalen minskar de administrativa

kostnaderna och man får kvalificerade

leverantörer som kan tillgodose

avropande myndigheters behov av

produkter och tjänster och samtidigt

uppnå bättre avtalsvillkor och lägre

priser.

Avropsordningar och de nya

reglerna om upphandlingar i

allmänhet är svåråtkomliga och

gränsdragningsproblem kan uppstå

vid rättstillämpningen, menar Amal

Al-Djaber.

Skilda tolkningar

På många håll både i och utanför

Sverige har tillämpningen av

EG-direktivet lett till skilda tolkningar.

Ibland har tolkningen inneburit

att upphandlande myndigheter

måste välja en avropsordning, i

andra fall har valmöjligheten mellan

de olika avropsordningarna behållits

i samma ramavtal.

England har tillämpat EG-direktivet

sedan 2005. Här framhåller

Office of Government Commerce

(OGC) i sin vägledning att om

ett ramavtal innehåller samtliga

villkor så ska dessa tillämpas, men

om villkoren inte fastställts så kan

en myndighet använda sig av en

förnyad konkurrensutsättning. Det

vill säga att ett ramavtal inte kan

ha flera avropsordningar och att då

samtliga villkor för tilldelning av

kontrakt fastställts så utesluter detta

att avropande myndigheter tillämpar

en förnyad konkurrensutsättning.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

OGC-buying solutions (Englands

motsvarighet till Verva) står för den

praktiska tillämpningen av direktivet

när de sluter ramavtal. Organisationen

använder sig av den tolkning

som möjliggör användningen av två

parallella avropsordningar i samma

ramavtal, något som utgör en ”praktisk”

tolkning av direktivet.

Man kan tydligt se hur vägledningarna

från de olika organisationerna

skiljer sig åt, trots att författarna

till dessa vägledningar sitter i

samma byggnad, och under samma

tak. Avgörande för hur direktivet

tolkas är huruvida juristen är praktiskt

eller teoretiskt orienterad.

Ramavtal och avropsmodeller

i Sverige

Hur kan en avropande myndighet gå

till väga vid tilldelning av kontrakt

på befintligt ramavtal?

Offentliga upphandlingar särskiljs

genom att de alltid ska tillämpa

vissa gemenskapsrättsliga principer,

däribland förutsägbarhet och

transparens. En förutsättning för

avropsmodeller är att dessa ska ha

framkommit klart och tydligt redan

genom förfrågningsunderlaget. Det

är därför Vervas uppgift, att i detta

tydligt redogöra för vilken avropsordning

som ska användas för de

ramavtal som sluts.

DANTE (Datakommunikation,

Nätverk och Telefoni)

Det var inom ramen för Vervas

Dante-upphandling som frågeställningen

om avropsordningen aktualiserades.

Inom Verva är Dante den

första upphandlingen som tillämpar

den nya lagstiftningen och de nya

reglerna om ramavtal. Därför har det

varit principiellt viktigt att att kunna

bestämma en avropsordning som är

förenlig med gällande rätt och samtidigt

tillgodoser alla upphandlande

myndigheters olika behov. Särskilt

understryks de mindre myndigheternas

och kommunernas behov av

en avropsmodell som tar hänsyn till

deras anspråk på enkelhet och effektivitet

för mindre avrop. Det ter sig

oskäligt och oförsvarbart att använda

sig av en förnyad konkurrensutsätt-

ning för att avropa en begränsad

mängd produkter eller ett mindre

tjänsteåtagande.

Enligt den gamla lagstiftningen

har det varit möjligt för avropande

myndigheter att använda sig av

direktavrop, något som inte anses

vara förenligt med den nya lagstiftningen.

Direktavrop innebär att

myndigheten utfor ramavtalets

innehåll väljer att avropa från den

leverantör som bäst kan tillgodose

myndighetens behov, utan

att myndigheten behöver tillämpa

någon avropsordning eller någon

fördelningsnyckel.

De mindre statliga myndigheterna

och kommunerna har framfört

sitt missnöje med en avropsordning

som endast baseras på en förnyad

konkurrensutsättning, som i sig kan

var långdragen med möjlighet till

överprövningar av tilldelningsbesluten.

Samtidigt kan det inte vara

förenligt med konkurrensaspekterna

att basera statliga ramavtal på

en bestämd rangordning som i sig

skulle medföra en snedvridning av

konkurrensen på en viss marknad.

Det har därför varit Vervas uppgift

att inom ramen för förfrågningsunderlaget

bestämma en avropsmodell

som uppfyller de gemensamrättsliga

principerna, samtidigt som den kan

uppfylla både stora och små myndigheters

behov.

Ramavtal med en

enda leverantör

Är ett ramavtal slutet med en enda

leverantör ska kontrakt som bygger

på ramavtalet tilldelas i enlighet med

de villkor som fastställts i förfrågningsunderlaget.

Sådana ramavtal är

lätthanterliga, jämfört med ramavtal

med flera leverantörer, och kräver

således inte någon omfattande juridisk

kompetens hos de avropande

myndigheterna.

Problematiken med ramavtal

med en enda leverantör är att de kan

påverka och snedvrida konkurrensen

på berörda marknader.

Ramavtal med flera

leverantörer

Då ramavtal sluts med flera leverantörer

måste dessa vara minst tre

till antalet, förutsatt att det finns

tillräckligt antal leverantörer som

uppfyller de ställda kraven.

Tilldelning av kontrakt kan ske

antingen genom en fördelningsnyckel

grundad på samtliga fastställda

villkor i ramavtalet eller genom en

förnyad konkurrensutsättning.

Det finns enligt Amal Al-Djabers

tolkning inte några hinder för att

en statlig ramavtalsmyndighet att

i ramavtalet avtala om fler än en

avropsordning i samma ramavtal.

Detta under förutsättning att de

gemenskapsrättsliga principerna

efterföljs, och att förfarandet är

transparent, utan möjlighet till

godtyckliga beslut.

Det är först i samband med en

avropsförfrågan som en upphandlande

myndighet måste välja vilken

avropsmodell som ska användas,

detta under förutsättning att man

redan i ramavtalet fastställt villkoren

för tilldelningen av kontrakten,

och att man där tillåter en parallell

avropsmodell som grundar sig på en

förnyad konkurrensutsättning. En

avropande myndighet måste senast

vid avropsförfrågan klargöra vilken

avropsmodell den avser att använda

för att tilldela ett avropskontrakt, för

att kravet på transparens ska efterlevas.

I Sverige har rättsutvecklingen

styrts mot någon form av bestämd

rangordning där tilldelning av

upphandlingskontrakt sker i en

förutbestämd ordning som leverantörerna

får möjlighet att leverera

efter. Denna utveckling strider i

och för sig inte mot gemenskapsrätten,

dock hindrar denna fördelningsnyckel

konkurrensmöjligheten

mellan de olika leverantörerna då en

och samma vinnande leverantör får i

princip alla avrop under hela avtalstiden

vid tillämpningen av en statisk

rangordning.

I de fall där det inte är möjligt att

rangordna eller då det är förenat med

påtagliga nackdelar, bör ett ramavtal

ha en fördelningsnyckel som

utmynnar i en dynamisk rangordning

som leverantören ska leverera

efter, som i sig inte strider mot kravet

på bland annat icke-diskriminering.

Kritiker menar att den svenska

utvecklingen missgynnar den

svenska marknaden, och regeringens

övertolkning av direktiven har varit

till nackdel för de upphandlande

myndigheterna.

Den allmänna diskussionen har

numera vänt från en bestämd rangordning

till att mer omfatta andra

fördelningsnycklar vid tilldelning

av kontrakt. Exempel på detta är en

fördelning mellan vinnande leverantörer

baserad på nettoförsäljning där

varje leverantör får en viss andel i

procent av den totala försäljningen.

Ett annat exempel är fördelningen

så att alla ramavtalsleverantörer får

samma antal avrop. Den på senare

år utvecklade dynamiska e-katalogen

(dynamisk rangordning) fungerar

som ett alternativ till den statiska

rangordningsmodellen.

Arne Öster

7


Tillsammans skapar vi

framtidens goda affärer

Missa inte programmet

som bifogas till tidningen!

Upphandlingsdagarna, Stockholm 4-5 februari 2009

Läs mer på www.upphandlingsdagarna.se

”För att kunskap är källan till goda affärer”


Offentlig näringsverksamhet

ska inte konkurrera med privat

Kommuner och andra offentliga aktörer ska inte

agera på fungerande marknader. Det tränger

undan etablerade företag och hindrar nyföretagande.

De som främst drabbas är lokala småföretagare.

Därför är det mycket positivt att

regeringen nu förbereder en lagstiftning för att

förhindra de konkurrensproblem som uppstår då

statliga myndigheter och kommuner konkurrerar

med privata företag. Det framhåller Konkurrensverket

i ett remissvar till regeringen.

Konkurrensverket får ofta klagomål

över prissättning eller annan undanträngning

när kommuner eller statliga

myndigheter säljer varor och

tjänster i konkurrens med privata

företag. Ofta drabbas små lokala

företag av sådan konkurrens. Nuvarande

regler för kommuner, kommunala

bolag och statliga myndigheter

har varit helt otillräckliga för att lösa

dessa konkurrensproblem. Enligt

regeringens förslag ska Konkurrensverket

yrka förbud mot konkurrenshämmande

förfaranden och

verksamheter om de inte är försvarbara

från allmän synpunkt.

– Den lagstiftning som regeringen

nu vill införa kommer att vara

mycket positiv för de företag, ofta små

och lokalt verksamma, som i dag är

utsatta för konkurrenssnedvridande

verksamhet från kommuner eller

statliga myndigheter. Att tillämpa

de nya reglerna blir en viktig uppgift

för Konkurrensverket, säger tf generaldirektör

Jan-Erik Ljusberg i en

kommentar.

Före sommaren presenterade

regeringen en promemoria med

förslag till regler för att lösa problem

som kan uppstå när statliga myndig-

heter, en kommun eller ett landsting

agerar på samma marknad som

privata företag.

– En kommun eller en annan

offentlig aktör kan ta helt annan

affärsmässig hänsyn än ett privat

företag. Det kan handla om möjlighet

att ta risker och krav på avkastning

samt att täcka underskott i verksamheten

med allmänna medel. Sådant

påverkar prissättningen och konkurrensen

till nackdel för enskilda

näringsidkare, framhåller Jan-Erik

Ljusberg.

– En småföretagare på en lokal

marknad måste kunna bedriva verksamhet

och känna sig trygg över

att inte konkurreras ut på ett ojust

sätt av en kommun eller en statlig

myndighet.

I yttrandet till regeringen, som

också omfattar ett expertutlåtande

av professor Torbjörn Andersson,

framhåller Konkurrensverket att de

föreslagna konfliktlösningsreglerna

inte löser alla de problem som kan

uppkomma när offentliga aktörer

agerar på konkurrensutsatta marknader.

Förbud kan till exempel inte

meddelas för konkurrenssnedvridande

verksamhet som bedrivs av

Sollentuna kommun vill köpa

Sollentuna sjukhus av landstinget

och bygga om det till hyresrätter. I

dag finns en vårdcentral och äldrebostäder

i den del av sjukhusbyggnaden

som inte står tom. Äldrebostäderna

är en kommunal angelägenhet och

ska inom några år ersättas av modernare

äldrebostäder.

– Det är ett stort hus som ligger

centralt med utsikt över centrum

åt ena hållet och Edsviken åt det

andra. Mer centrala lägen hittar vi

inte, säger kommunalrådet Lennart

Gabrielsson (fp).

I Sollentuna som på många andra

håll byggs det i dag relativt få hyres-

nyheter

Jan-Erik Ljusberg, tillförordnad generaldirektör för Konkurrensverket.

statliga myndigheter, kommuner

eller landsting så länge den är

förenlig med lag, annan författning

eller bindande direktiv.

Enligt Konkurrensverket är det

viktigt att det tydligt framgår vad

som omfattas av de kommande

reglerna och vad som inte gör det.

Regeringens förslag innebär att

det blir möjligt att vidta åtgärder

Sollentuna sjukhus kan bli hyresbostäder

mot en offentlig aktörs konkurrenssnedvridande

förfarande endast

om detta inte kan försvaras utifrån

”allmän synpunkt”. Konkurrensverket

anser att det är viktigt

att bevisbördan för vad som kan

försvaras från allmän synpunkt läggs

på den offentliga aktören och inte på

Konkurrensverket. •

rätter. Samtidigt har omkring 800 av

allmännyttiga Sollentunahems hyresrätter

blivit bostadsrätter de senaste

åren. Företaget har därför gott om

pengar och ska nu förhandla med

landstingets fastighetsbolag Locum

om ett köp. Enligt en beräkning

skulle Sollentuna sjukhus kunna

rymma 300 bostäder på 75 kvadratmeter

vardera.

Arne Öster

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 9


nyheter

Okunskap om elförbrukningen kostar

kommunala miljoner – och tusentals ton koldioxid

Redan idag finns konkurrens i den

upphandlade trafiken. Men nu får

alla järnvägsoperatörer som uppfyller

grundläggande villkor också rätt att

trafikera spåren och konkurrera om

resenärerna på kommersiella villkor.

– Genom att låta fler företag

konkurrera på spåret kan resenärerna

få tillgång både till mer prisvärda

resor och flera resealternativ, säger

den särskilde utredaren Jan Brandborn.

Rikstrafiken och trafikhuvudmännen

ska även i fortsättningen

upphandla transportpolitiskt motiverad

trafik i konkurrens. Trafikhuvudmännens

rätt gäller huvudsakligen

inom länet men möjlighet ska

finnas att få utvidgad trafikeringsrätt

över länsgräns om man kan erbjuda

en bättre trafikförsörjning än vad

marknaden kan åstadkomma.

Utredningen föreslår också en

10

Miljö- och klimatfrågan må vara det

heta ämnet bland internationella

toppolitiker och gemene man, men

i kommunerna verkar intresset var

mindre. Var femte kommun (19%)

har exempelvis inte genomfört några

projekt för att minska el-förbrukningen

och de som säger sig ändå

vilja sänka sin elförbrukning (76%),

satsar först och främst på att förändra

uppvärmningssätten i kommunen.

– Alla miljöförbättrande insatser

är naturligtvis bra, säger Magnus

Frantzell, VD för Belysningsbranschen.

Samtidigt ska man ha klart

för sig att det finns billigare och

effektivare sätt att minska klimatpåverkan

än att förändra uppvärm-

Sj:s monopol upphör

Från den 1 januari 2010 försvinner SJ:s monopol

att bedriva kommersiellt lönsam trafik på statens

spåranläggningar. Det föreslår Järnvägsutredningen

2 i betänkandet Konkurrens på spåret,

som nu har överlämnats till infrastrukturminister

Åsa torstensson.

Svenska kommuner slösar elenergi, utan att

egentligen vara medvetna om det. Var femte

kommun har dessutom inte genomfört några

reella satsningar för att minska sin förbrukning av

el. Det visar en ny undersökning som Belysningsbranschen

låtit genomföra bland miljö-, energi-,

och fastighetsansvariga i landets kommuner.

tydligare trafikplanering. Rikstrafiken

och trafikhuvudmännen ska ta

fram långsiktiga trafikförsörjningsprogram.

Programmen utvecklas

efter samråd med myndigheter och

järnvägsföretag.

Dessutom föreslås hur en fortsatt

utveckling av ett gemensamt biljettsystem

ska organiseras.

– Många resenärers berättigade

önskemål om att kunna få en samlad

bild av reseutbudet för persontrafik

på järnväg och boka en genomgående

biljett kan därmed bli en

realitet, säger Jan Brandborn.

Utredningen ger även förslag för

att få igång en andrahandsmarknad

för fordon och stimulera till etablering

av privata vagnbolag i Sverige.

Den dominans som råder på underhållssidan

ska brytas.

Källa: Näringsdepartementet

ningssätten. Genom att byta till

modern belysning kan man i ett

slag minska elkostnaderna med upp

till 80 procent utan att tvingas till

gigantiska investeringar samtidigt

som miljön gynnas. Undersökningen

som genomfördes i mer än

50 kommuner under sommaren

visar bl.a. att väldigt få faktiskt vet

att 25 procent av en offentlig organisations

genomsnittliga elförbrukning

kommer från belysning.

– Kunskapen om besparingspotentialen

vad gäller belysning var väldigt

låg, säger Egil Öfverholm, ansvarig

för de kartläggningar som Energimyndigheten

under den senaste

treårsperioden utfört på kontor,

skolor och sjukhus. Beräkningar som

Energimyndigheten genomfört visar

att denna okunskap direkt går att

omvandla till kronor och ören. Bara

genom att byta till en energieffektiv

belysning i Sveriges skolor skulle

350 miljoner kronor kunna sparas

varje år. Och ser man till hela det

offentliga Sverige kan den summan

multipliceras flera gånger om. Men

besparingarna påverkar inte bara den

offentliga ekonomin. Med moderna

belysningssystem skulle den totala

elförbrukningen (10 TWh) kunna

minskas med så mycket som 40

procent. På så sätt skulle utsläppen

av nära två miljoner ton koldioxid

kunna sparas vilket motsvarar cirka

20 procent av det minskningsmål

som Sverige gentemot EU förbundit

sig att nå till år 2020.

– Klimatdebatten handlar tyvärr

allt för ofta om storskaliga och lätt

futuristiska projekt, menar Magnus

Frantzell. Det är synd – redan idag

finns en lösning som snabbt skulle

göra positiva avtryck, både för

ekonomin och i miljön.

Källa: Miljöstyrningsrådet

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


1. 2. 3.

Ingen vet hur morgondagen ser ut.

Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd.

Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till

nya behov. Oavsett om din organisation växer snabbt eller har ett högt

förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden.

Vill du veta mer: www.agresso.se

Affärssystem utan bäst före-datum

UPPhAnDLInG

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 11


12

Eva Lindström. En av Sveriges tre riksrevisorer

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


vad hon utreder

– Det är en väldigt spännande miljö att vara

länken mellan tjänsteman och politiker. Sedan är

det lika spännande att titta i backspegeln och se

vad som hände och vad skattebetalarna fick för

pengarna, säger eva Lindström, riksrevisor vid

riksrevisionen.

Att Eva Lindström brinner för sitt

arbete är uppenbart. Tydligt, enkelt

och klart delger hon sina tankar.

Samtidigt förundras jag över stringensen

jag upplever att hon har i relation

till sina granskningar. Frågan är

om inte just detta är något som också

kännetecknar henne som person

– saklig precision, svart på vitt.

Eva Lindström har varit med

länge i gemet. Långt före den 1 juli

2003, då Riksrevisionen började sin

verksamhet och tog över det statliga

revisionsansvaret från föregångarna

Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket

(RRV) . Att detta var den

första myndighet som instiftades

under riksdagen på 200 år säger en

del, men desto mer om Eva Lindström

som satt med i bildandet.

När jag sitter här och lyssnar på

henne, slår det mig att jag alltid har

fascinerats över människor som kan

granska med precision, rakt på, parallellt

som när de också kan framlägga

förslag över vad man istället kan

göra. Att granska med precision är

en sak i sig, men att också ge förslag

kräver både ett analytiskt sinnelag, så

även kunskap i ämnet. För mig är det

sällsynt.

– Vad är ditt motto?

– Mitt motto, säger Eva och tystnar.

Jo, jag tror att man skall göra det

man tror på, och tro på det. Helt

enkelt följa sin inre kompass. Jag

vill göra nytta och se att det leder till

förbättringar för medborgarna, jag

vill att det skall bli ett bra resultat.

Förflutet inom

finansdepartementet

Eva Lindström är nationalekonom

i botten och har ett långt förflutet

inom bland annat finansdepartementet,

då bland annat som chef för

budgetavdelningen. Detta har inneburit

att hon har arbetat en hel del

med ekonomiska propositioner, inte

minst även tagit del av konsekvenser

som har skapats när nya beslut har

tagits.

– Ibland går det fort, ibland

väldigt fort vid Regeringskansliet.

Då anser jag att det är viktigt

att några personer granskar i efterhand,

att några stannar upp och ser

över vad det blev av det som hade

beslutats. Detta är underlag för ett

lärande, menar Eva.

Granskar risker och

väsentligheter

Riksrevisionen är en del av riksdagens

kontrollmakt som leds av tre

riksrevisorer, där Eva Lindström är

en. Uppdraget innebär att granska

den statliga verksamheten och därigenom

medverka till god resursanvändning

och en effektiv förvaltning

i staten. Efter överläggning med

varandra avgör riksrevisorerna vad

som skall granskas, samtidigt som

styrelsen ger förslag till budget och

beslutar om vilka granskningar som

riksdagen skall ta ställning till.

– Vi har väldigt stora frihetsgrader,

vi försöker granska utifrån

vad vi bedömer som risker och

väsentligheter, så väl som problemindikationer.

Dels genomför vi årlig

revision, men också effektivitetsrevision,

säger Eva.

Ett kraftfullt

granskningsmandat

– Vi tar inte order från någon. Ingen

kan bestämma. Det är det som är hela

lagstiftningen. Ibland kan vi få brev

PrOFILen | eVA LInDStröm – rIKSreVISOr

påverkar regeringen direkt

från allmänheten där de kommer

med förslag på vad de tycker att vi

skall granska, fortsätter Eva.

Riksrevisionen har ett grundlagsskyddat

oberoende och ett kraftfullt

granskningsmandat, vilket ger Riksrevisionen

möjlighet att utöva en

allomfattande granskning av hela

den statliga verksamheten. Utöver

att de tre riksrevisorerna beslutar

om vad som skall granskas, beslutar

de också om hur granskningen skall

gå till och vilka slutsatser som skall

dras av granskningen. Vilket i sin tur

givetvis innebär att riksrevisorerna

sitter i en maktposition som förvisso

kanske inte alla gånger är påtaglig

för gemene man, men helt klart

påverkar debattens bredd, djup och

riktning - inte minst påverkar regeringens

beslut i sakfrågan.

– Vi ser att det händer saker. Vi

ser att det leder till debatt, men ibland

går det lite för långsamt. Samtidigt

måste man ha en viss respekt för att

det tar lite tid, menar Eva. Vi arbetar

ju också förebyggande. Bara att man

vet att det finns en kontroll resulterar

många gånger i att man tar tag i olika

saker.

Den årliga revisionens granskning

omfattar drygt 250 förvaltningsmyndigheter,

samtidigt som Riksrevisionen

också utser revisorer i ett

40-tal bolag och ett 20-tal stiftelser.

Effektivitetsrevisionen fullföljer varje

år ett trettiotal granskningar. De

viktigaste iakttagelserna från Riksrevisionens

samlande granskningsverksamhet

redovisas sedan i Riksrevisionens

årliga rapport.

Uppföljning är viktigt

– Det finns mycket duktigt folk som

arbetar med ekonomiska redovis-

ningar. Jag upplever att de övergripande

målen och anslagen fungerar

väl. Vi får inte glömma av att den

modell vi har i Sverige ställer

stora krav på ekonomisk styrning,

till exempel, vem som ansvarar för

vad, menar Eva. Återkommande

talar man om samverkan och regleringsmål

som kan vara motstridiga.

Den återkommande frågan är hur

samverkan skall äga rum i praktiken.

Jag kan se att det kan brista

i uppföljning och hur viktigt det är

som myndighet att ägna tid åt det.

Den 22 september

– Den 22 september lades regeringens

budgetproposition fram, den skall bli

spännande att följa nu, säger Eva.

Varje år presenterar riksrevisorerna

sin granskningsplan. Den

redogör för den övergripande inriktningen

för granskningsverksamheten

för kommande år, samtidigt redovisas

också vilka överväganden och

prioriteringar som ligger till grund

för granskningarna.

Nu är det snart dags för regeringen

att lägga fram sin budgetproposition.

Frågan är hur mycket av

den som springer ur riksrevisorernas

tidigare granskningar.

Tina Lundberg

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 13


eKOnOmI

14

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


eKOnOmI

Störst i Sverige på vagnparksadministration

Autoplan är marknadsledande på vagnparksadministration

i Sverige. man hanterar mer än

33 000 fordon och har drygt 500 kunder. Bland

kunderna finns stat, kommuner och landsting

och större företag.

– Vår framgång med kommuner

och landsting kan enklast förklaras

av att vi är en oberoende leverantör.

Utifrån kundens behov, bilpolicy,

antal anställda etcetera rekommenderar

vi lämpliga leverantörer och

samarbetspartners oavsett om det rör

sig om bilköp, däckinköp, oljebolag

eller hyrbilsfirmor. Vi rekommenderar

– kunden väljer. Tack vare vårt

oberoende kan de alltid lita på vår

objektivitet, berättar Daniel Thell på

Autoplan.

– Särskilt när det gäller kommuner

och landsting kommer vår erfarenhet

väl till pass. Till skillnad från företagen,

är behoven inom kommun

och landsting mycket mer varierat.

Där kan det handla om rena tjänstebilar,

lätta lastbilar och transportbilar

men också bilar till hemtjänst

och annan personal som delar på

bilar i tjänsten. De brukar särskilt

uppskatta att vi hjälper dem med att

hålla koll på drivmedelskorten när de

har två eller flera användare. Genom

samlingsfakturering får man också

betydligt färre fakturor och bättre,

mer effektiv uppföljning av kostnaderna.

Kort sagt, vi förenklar hela

administrationen av en vagnpark.

Oberoende, objektiva

– Vi fungerar ofta som bollplank för

våra kunder. Genom att vi arbetar

med alla stora bilmärken och leverantörer

knutna till branschen blir

vi ständigt uppdaterade om det

senaste som gäller miljöfrågor. Är

det bensin, diesel eller etanol som

gäller i framtiden? Många har länge

varit medvetna om vikten av att välja

miljöbilar. Skillnaden mot tidigare är

att man faktiskt också köper miljöbilar

nu. Vi har också haft ett antal

uppskattade miljöbilsseminarium

för våra kunder.

– Kort sagt vi har blivit rådgivare

inom allt som har med bilar och

miljö att göra. Hur skall vi tänka? Vi

har också stimulerat våra kunder att

lära sig Eco – driving på plats ibland

annat på Gillinge och Mantorp som

ett led i vår miljösatsning.

Olika typer av leasing

– De finns två varianter av leasing,

finansiell leasing som är den vanligaste

i Sverige samt operationell

leasing som är vanliga i resten av

Europa. I korthet kan man säga

att skillnaden mellan de två finansieringsformerna

är vem som står

Med respekt för revisionen

en förtroendevald revisor bär ett tungt ansvar

inom kommun och landsting. tillsammans med

sakkunnighet och oberoende har revisorn en

nyckelfunktion i samhället.

Inom den kommunala sektorn väljs

revisorerna av respektive fullmäktigeförsamling.

Dessa förtroendevalda

revisorer måste enligt kommunallagen

ha biträde av sakkunniga.

En del har valt att själva anställa

sakkunniga yrkesrevisorer, medan

andra upphandlar hela eller delar av

biträdet.

Under mässan Kommek i Malmö

i år handlade det mycket om revisorns

roll. Revisionen är ett lokalt

demokratiskt kontrollinstrument

där all ekonomisk granskning ska

ske genom god revisionssed. Varje

revisor ska vara självständig utan att

blanda in partipolitik i revisionen.

I Sveriges kommuner finns 1831

stycken revisorer vars arbetsuppgifter

ofta även inkluderar funktioner som

samtalspartner, rådgivare och främjare.

Martin Nyström,(s), förtroendevald

revisor, Östergötlands

läns landsting, Magnus Larsson,

yrkesrevisor, KPMG och Caroline

Nyman, Sveriges kommuner och

landsting(SKL) var delaktiga i seminariet

som handlade om tillståndet

i den kommunala revisionen. De

pratade även om SKL´s förtroendeundersökning

som visade på att

förtroendet för revisorerna har ökat.

Enkäten som gjorts bland landets

kommunalekonomer, täckte stora

områden och skulle bland annat

kunna användas som underlag till

förhandlingar rörande mer utbildning

för revisorerna.

risken med ett eventuellt ofördelaktigt

restvärde. Vid finansiell leasing

står leasetagaren risken.

– Vi erbjuder bägge formerna

berättar Daniel.

Trading

– Vårt nytänkande återspeglas framförallt

i vår tjänsteutveckling. Vi var

först med biltrading, och vi jobbar

hårt för att vara först även med

morgondagens nyheter.

– Vår tjänst biltrading gör vi

genom Autoplan Trading. Det är ett

Revisionens grundpelare

I vissa sammanhang talar man om att

revisionens tre grundpelare är oberoende,

tystnadsplikt och kompetens.

För att skapa tilltro till en revisor

är oberoende en förutsättning. En

revisor med starkt ekonomiskt intresse

i en organisation kan uppfattas som

partisk och får då minskat förtroende.

Revisorn har också tillgång till

all information som behövs för att

kunna utföra granskningen, vilket

gör tystnadsplikten gällande. Känslig

av de smidigaste och mest lönsamma

sättet att sälja företagets fordon.

Med vår unika onlinefunktion kan

du själv följa med i budgivningen,

godkänna köp och ta ut försäljningsstatistik.

Varje år förmedlar vi på

detta viset med än 4 000 fordon via

280 auktoriserade bilhandlare över

hela landet. Erfarenheten visar att du

som kund får 9 000 kr mer per såld

bil genom vår effektiva biltrading,

avslutar Daniel vårt samtal.

Klas Bergqvist

information får inte läcka ut och

skulle det råda tvivel minskas värdet

av revisionen.

Slutligen för att kunna dra

korrekta slutsatser krävs kompetens

hos revisorn som måste vara kunnig

i bland annat redovisningsregler och

skattelagstiftning. Dessutom krävs

tekniska kunskaper i hanteringen av

de verktyg och hjälpmedel som finns

för att utföra revisionen.

Stina Rangmar

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 15


eKOnOmI

16

Ett handslag för effektivare

offentlig upphandling

När Upphandlingsdagarna för fjärde året i rad går av

stapeln den 4-5 februari 2009 har ännu ett intressant

år av offentlig upphandling passerat, sedan landets

upphandlare senast samlades till vår stora upphandlingskonferens.

Vi vill nu slå ytterligare ett slag för

den ”goda affären” och har därför instiftat ett pris

att dela ut till den eller de som genomfört, alternativt

medverkat till, en synnerligen god affär inom offentlig

förvaltning.

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan

delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med

att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetenssäkra

organisationen.

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller

villka personer du tycker har bidragit till en eller flera

”goda affärer” under 2008.

Vinnare utses av en jury bestående av väl initierade

personer som ingår i Upphandlingsdagarnas

programråd.

Priset kallas ”Handslaget”. Det delas ut under

Upphandlingsdagarnas fest- och mingelkväll den

4 februari 2009.

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en

resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt

deltagande under Upphandlingsdagarna 2009.

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari

2009, men vi ser gärna att du redan nu och löpande

inkommer med förslag så att vi inte missar några

goda affärer som bör belönas.

Skicka ditt förslag till

handslaget@upphandlingsdagarna.se

I 2009 års programråd ingår:

Diplom

Årets upphandling 2008

har tilldelats:

Anders Andersson

Anna lindberg, Miljöstyrningsrådet | Berndt Jakobsson, Akademikerförbundet SSR | Monica Widegren, Konkurrensverket

Fredrik Tamm, Upphandlingsdagarna | Jan Blom, VHS Upphandling | Johan Aksberg, Kommentus | Ulf Palm, SKL

Lena Svensson, SKL | Sven-Eric Hargeskog, Affärskollegan | Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge | Roland Petersson, Kommentus

Urban Nilsson, Offentliga Affärer | Kent Mossheden, Offentliga Affärer | Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Ansvarsfulla placeringar

för en bättre framtid för alla

Helena Olander,

SRI Analytiker, Banco

FAKTA | banco har fram tills

nu varit ett dotterbolag till

Alfred berg Asset Management

som är en del av fortis

Investment Management S.A.

I slutet av september blev det

klart att banco fonder köps

upp av Swedbank robur.

På kommunalmässan slog det mig att många

kommuner vill värna om miljön, men frågan

är hur de egentligen investerar. För mig är det

helt oförståeligt att man skall vara en koldioxidneutral

kommun med fina miljömål, och sedan

investerar i kolkraft i Kina. här finns det ett stort

glapp idag, menar helena Olander, analytiker, vid

Banco fonder AB.

Banco fonder AB grundades 1975

och är ett fondbolag i Sverige inom

ansvarsfulla placeringar och ideella

fonder. Banco erbjuder förvaltning

för traditionellt fondsparande,

individuellt pensionssparande och

premiepensionssparande. Genom

deras analysmetod och arbetssätt

vill de att företagens pengar skall

växa, men framför allt påverka aktivt

att företagen tar större ansvar för

människor och miljön.

– Jag analyserar företagens sociala

aspekt och miljöaspekten. Jag tittar

då på bolagets risker och möjligheter,

vilka riktlinjer de har, vilken

policy, vilken organisation och vilket

uppföljningssystem som finns. Dels

utgår jag från bolagets egen information,

men använder också ett analysinstitut

i London, Innovest, som

gör en omvärldsanalys av bolaget.

Utifrån denna bedömning avgörs

sedan om vi på Banco vill investera i

företaget, säger Helena Olander.

FN:s globala riktlinjer

Banco har som fondbolag skrivit

under ett antal åtaganden. Dels FN:s

globala riktlinjer för ansvarsfull kapitalförvaltning

och dels FN:s globala

riktlinjer för näringslivet som i sin

tur omfattar 10 principer kring

mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga

frågor, miljö och korruption riktade

till företag.

– Vi vill att bolagen skall ligga på

en viss nivå för att vi skall investera,

vi kräver att de kan hantera riskerna

de möter, fortsätter Helena Olander.

Banco kan fortfarande investera i ett

bolag som inte har allt på plats, mot

att en konkret handlingsplan tas fram

och följs. För Banco är det viktigt att

bolaget har tydliga riktlinjer och mål.

Tydlighet i alla led är centralt.

– Telia Sonera är ett exempel som

för oss var en stor affärsrisk. I fallet

handlade det om affärsetiska riktlinjer

i relation till mutor och korruption

i några länder i Centralasien.

Vi såg att det fanns en hög risk för

att denna typ av brott skulle kunna

äga rum. Vi undrade hur bolaget

tänkte hantera riskerna. Vi satte upp

en handlingsplan. När de återkom i

våras fick vi inget bra svar. Då valde

vi att gå ur. Det är otroligt viktigt att

man har ett säkert system på plats

för att hantera de här riskerna, säger

Helena Olander.

Innan det blir problem

– Vi vill vara med att hantera risker

innan det blir problem. Ett hållbart

företag inser vinsten med att vara

mer miljövänlig, inte minst följa de

mänskliga rättigheterna. Jag tror på

att lyfta blicken och se på hur miljön

ser ut runtom en produkt. Hur till

exempel miljön påverkas av framtagandet

av produkten och hur människorna

har det som arbetar, menar

Helena Olander. Banco deltar som

en av drygt 280 globala investerare i

ett gemensamt projekt CDP, Carbon

Disclosure Project. Syftet är att få

fram information om hur klimatförändringarna

påverkar näringslivet

och affärsförutsättningarna runt om

i världen. Under 2007 och 2008

har Bancos chef för ansvarsfulla

placeringar, Sasja Beslik, utsetts som

rådgivare inom FN-organet UNEP

för frågor gällande finanssektorn och

vattenfrågor.

Tina Lundberg

eKOnOmI

Aditro tar

över ekonomifunktioner

från

Stockholms Läns

Landsting

– första större ekonomioutsourcingen

inom Svenska

kommuner och landsting

Aditro tar över kund- och leverantörsfakturahanteringen

från

Landstingsstyrelsens förvaltning.

Det är första gången som

ett Landsting eller en kommun

i Sverige outsourcar denna typ

av administrativa funktioner.

Målet är att uppdraget överförs

till Aditro den 1 november 2008.

Personalen följer med verksamheten

till Aditro.

– Det här är ett viktigt trendbrott.

Stockholm är en föregångare inom

området. Det är första gången

som det sker en större outsourcing

av ekonomiadministrativa

processer inom kommun- och landstingsvärlden,

säger Ulla Hemmi

Adolfsson, Affärsområdeschef inom

Aditro Financials.

Bakgrunden till upphandlingen

är att Landstingsstyrelsens förvaltningskontor

(LSF) i budgetdirektiven

2008 fick ett politiskt uppdrag

att utreda om det var ekonomiskt

lönsamt att outsourca någon del

av ekonomiadministrationen med

bibehållen kvalitet. LSF:s utredning

visade att kostnaderna blir lägre om

kund- och leverantörsfakturahanteringen

går över till en extern leverantör.

Upphandlingen genomfördes

enligt lagen om offentlig upphandling.

– Vi ser det här som ett naturligt

steg för Sveriges kommuner

och landsting. I dag är det vanligare

att konkurrensutsätta kärnverksamheten.

Vi är övertygade om att

betydande ekonomiska fördelar kan

nås genom att konkurrensutsätta

administrativa funktioner. Samtidigt

som man kan fokusera mer på kärnverksamheten

säger Ulla Hemmi

Adolfsson.

Aditro är en ledande nordisk leverantör

av lösningar som förbättrar

affärsprocesser inom kundservice,

ekonomi, HR, dokumenthantering

och logistik. Aditro har ett brett utbud

av IT-drivna outsourcingtjänster,

affärsstödjande konsulttjänster samt

IT-lösningar baserade på modern

teknologi. Aditro hjälper kunderna

att uppnå kostnads- och effektivitetsfördelar

så att de kan fokusera på

sin egen kärnverksamhet och öka sin

konkurrenskraft. Aditro omsätter mer

än 3,2 miljarder SEK (350 MEUR),

har cirka 6000 anställda i sju länder

samt 18 000 kunder inom privat och

offentlig sektor. •

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 17


eKOnOmI

”Det är oerhört viktigt att

de som jobbar med upphandlingar

förstår vikten

vid dessa problem.”

18

Svartarbete kostar

66 miljarder

Falska fakturor och svartjobb kostar svenska

staten miljardbelopp varje år. Genom utbildning

av upphandlare samt fler oannonserade besök

hoppas Skatteverket på att få bukt med svart

arbetskraft och skattebrott.

Med ”Uthyrning av arbetskraft”, en

riksomfattande granskning av svartjobb,

jobbar Skatteverket med att

minska problemen kring den organiserade

uthyrningen av arbetskraft.

Syftet med granskningen är bland

annat att kartlägga förekomsten av

svartjobb i ett antal utvalda branscher

där det finns en stor andel uthyrd

personal, som bygg-, transport- och

städbranschen. Mer än 200 personer

arbetar med granskningen som har

pågått sedan 2006 och kommer att

avslutas i december 2008.

– Svartarbete kostar skattebetalarna

66 miljarder kronor per år så

vi gör allt vi kan för att förhindra

och förebygga förekomsten genom

granskning och utbildning, säger

riksprojektledare Pia Bergman.

Utbildning för upphandlare

En viktig del i projektet är att arbeta

med information och utbildning.

För att minska risken för att skattepengar

omvandlas till svarta löner

sätter Skatteverket i höst igång en

stor utbildningsinsats tillsammans

med SOI, Sveriges Offentliga Inköpare

och ett flertal branschorganisationer.

Utbildningen riktar sig

till 1 200 personer och syftet är att

upphandlare inom det offentliga ska

få ökad kunskap om problemen med

svart arbetskraft. De ska också få

redskap att undvika upphandlingar

där det längre ned i kedjan finns

svart arbetskraft.

– Det är oerhört viktigt att de som

jobbar med upphandlingar förstår

vikten vid dessa problem, fortsätter

Pia Bergman.

Utbildningen ska även göra

deltagarna medvetna om sitt ansvar,

speciellt eftersom de hanterar offentliga

medel. Skatteverkets informatörer

åker runt i kommunerna och

utbildar upphandlarna och politiska

beslutsfattare och konstaterar att

behovet för utbildning varierar kraftigt

men är nödvändigt.

– Vi måste ha konkurrens på

lika villkor där seriösa företag inte

ska konkurreras ut av de med svart

arbetskraft.

Den offentliga sektorn i Sverige

gör varje år upphandlingar på

400-500 miljarder kronor.

Tips som avgör

Via interna och externa tips samt

tidigare utredningar får Skatteverket

hjälp med granskningen

som till stor del går ut på att följa

penningströmmar. Ofta upptäcks

också att en stor del av den ekonomiska

brottslighet som Skatteverket

upptäcker har kopplingar till annan

brottslighet som narkotikahandel

och trafficking.

Skatteverket analyserar bokföringen

i de bolag som granskas, bland

annat genom att titta på fakturor

och på underlagen till fakturorna.

Vanligaste fusket är icke redovisade

intäkter, osanna fakturor som döljer

kostnaderna för svart arbetskraft.

Skatteverket samarbetar med

bland annat åklagare, polis och

kronofogden, särskilt då det handlar

om att komma åt de kriminellas

pengar.

Oannonserade besök

För att stävja utnyttjandet av svart

arbetskraft vill Skatteverket se två

Pia Bergman,

Riksprojektledare

RSV mot svartjobb.

olika typer av lagändringar.

1. Skatteverket skulle vilja ha

möjligheten att oannonserat gå ut

på arbetsplatser och kontrollera

vilka som arbetar där och för vem.

Det görs redan inom restaurang-

och frisörbranschen sedan personalliggarna

infördes och det har varit

framgångsrikt.

2. Skatteverket skulle också vilja

att arbetsgivarna varje månad, när

de betalar in arbetsgivaravgifterna,

uppger för vilka avgifterna avser och

hur länge de personerna har arbetat

den månaden. Dessa uppgifter skulle

sedan även kunna användas av andra

myndigheter, exempelvis Försäkringskassan

när den ska betala ut

sjukersättning till en person.

Genom att ha uppgifter om vilka

som jobbar på en arbetsplats och

vilka personer som ett företag betalar

arbetsgivaravgifter för skulle Skatteverket

lätt kunna se om ett företag

betalar vitt eller svart för sin arbetskraft.

De bransch- och fackliga organisationer

som projektet samarbetar

med ställer sig bakom ovanstående

förslag till lagändringar.

Stina Rangmar

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Partnerskap för

ökad produktivitet

många kommuner har börjat samarbeta och

utveckla partnerskap mellan den offentliga och

privata sektorn. efter inspiration från bland

annat Storbritannien berörs begreppen främst

inom bygg- och anläggningsområdet men också

allt mer inom kultur och friluftsliv. Vi kallar det

Offentlig och privat partnerskap (OPP/PPP).

I Europa har framförallt Storbritannien

varit ett föregångsland vad

gäller användning av PPP(Public

Private Partnership). I Sverige

används omväxlande begreppen

PPP, OPP och OPS (offentligt privat

samarbete).

Samverkans- och partnerskapslösningar

mellan näringslivet och

offentlig sektor diskuteras allt oftare.

Dessa samarbetsprojekt mellan

entreprenörer, finansiärer samt

kommuner/landsting sys ihop och

gör OPS/PPP ekonomiskt och funktionellt

attraktivt. Samverkan mellan

offentlig och privat sektor genom ett

så kallat partnerskap innebär att den

privata parten åtar sig att under viss

tid tillhandahålla en anläggning åt

den offentliga parten.

Kommek behandlade ämnet

under mässan i augusti där panelen

bestod av representanter som

Hans Ekström (s) kommunstyrelsens

ordförande, Eskilstuna Kommun,

Göran Nilsson, HSH-Nordbank och

Marcus Ekelund, Skanska.

De menade att medfinansiering

fungerar som en del av upphandlingen

som ska leda till nya

metoder och produktivitetsutveckling.

Genom att inbjuda till privat

finansiering kan infrastrukturprojekt

dessutom tidigareläggas eftersom den

offentliga partens kostnader fördelas

över hela avtalstiden. Dessutom

finns pengar att spara då de privata

företagen ofta håller tider och budget

då de har ett annat vinstintresse.

Den privata parten står normalt

sett för ansvaret gällande finansiering,

byggande, drift och underhåll.

På andra sidan står den offentliga

parten där planering, politik och

förändringar står som ansvarsområden.

Inte helt friktionsfritt

I flertalet av samverkansprojekten

tillämpas lagen om offentlig

upphandling (LOU) där olika lagar

kan krocka med varandra. Till

exempel kan konkurrenslagstiftningen

sätta hinder i vägen.

Kritik som lades fram under seminariet

var riktat mot samverkans- och

partnerskapslösningar och svårigheterna

med ett ansvarsutkrävande.

Viktiga beslut kan tas utan offentlig

insyn och avtalen kan ibland löpa

under perioder på upp till 30 år.

Den mest vanliga formen av

samverkan är visions- och utvecklingsprojekt

där kommunerna ofta

tillsammans med näringslivet driver

ett projekt vars främsta uppgift är

att rent generellt förbättra företagsklimatet

eller utveckla en önskvärd

näringslivsstruktur.

Ett tydligt exempel på ett lyckat

samarbete är idrottsarenan i Sundsvall.

Kostnaden för arenan delades

mellan EU, Sundsvalls kommun och

Norrporten. Förutom finansiering

krävs även vilja i form av intresse

från näringslivet samtidigt som det

fanns en politisk viljekraft.

Stina Rangmar

eKOnOmI

Översättning

till alla språk

Vi tackar för det utökade förtroendet vi

fått från offentlig sektor genom Rikspolisstyrelsens

nyligen avslutade upphandling.

Vi blev inte bara valda som förstahandsleverantör

av översättningar för hela

Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom

högsta betyg från alla våra referenskunder.

Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gott

samarbete under kommande år.

Telefon 077-440 05 50

info@semantix.se www.semantix.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 19


eKOnOmI

revision – aldrig bra nog

revision, aldrig bra nog, var namnet på ett av de

intressanta seminarierna på Kommek. De förtroende

valda revisorerna i kommun och landsting

ar att granska att all verksamhet utförs effektivt

och redovisas på det sätt som föreskrivs i lag och

av fullmäktige.

De förtroendevalda revisorerna och

revisorsersättarna väljs också som

revisorer i de bolag, stiftelser och

andra företag som kommunen eller

landstinget har ett dominerande

inflytande i. På det sättet samordnas

revisionen för kommunens, landstingets,

regionens hela verksamhet.

Vad är kommunal revision?

Får vi mesta möjliga för skatten?

Är verksamheten effektiv, utförs,

redovisas och kontrolleras den på

det sätt som föreskrivs i lag och av

fullmäktige? Det skall de kommunala

revisorerna söka svaren på. Eller

som uppgiften uttrycks i kommunallagen:

”Revisorerna granskar årligen i

den omfattning som följer av god

revisionssed all verksamhet som

bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden.”

Revisorerna prövar om verksamheten

sköts på ett ändamålsenligt

och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande

sätt. Om räkenskaperna

är rättvisande och om den

interna kontrollen som görs inom

nämnderna är tillräcklig.

Samordnad kommunal revision

De förtroendevalda revisorerna och

revisorsersättarna väljs också som

revisorer i de bolag, stiftelser och

andra företag som kommunen eller

landstinget har ett dominerande

inflytande i. På det sättet samordnas

revisionen för kommunens, landstingets,

regionens hela verksamhet.

Fullmäktiges instrument

Revisorerna är fullmäktiges redskap

för att kontrollera att styrelsen,

nämnder och de företag som man

äger eller är delägare i, genomför den

verksamhet som fullmäktige bestämt

och uppdragit åt dem att utföra.

Men revisionen syftar också

framåt som ett medel att främja

20

effektivitet och kvalitet – Kort sagt:

Hjälpa till att få ut så mycket som

möjligt av våra skattepengar!

Politiskt förtroendeuppdrag

Revisor är ett politiskt förtroendeuppdrag

som mer än andra förtroendeuppdrag

kräver en gedigen

erfarenhet av både politiskt arbete

och kommunal verksamhet eftersom

uppgiften är att granska hur andra

förtroendevalda genomför sitt

uppdrag.

Uppdraget kräver således inte

någon speciell yrkesbakgrund som

revisor, ekonom, jurist, polis etc.

Revisionsverksamheten är tillförsäkrad

sådan professionell kompetens

genom att de förtroendevalda

revisorerna biträds av sakkunniga

som de själva väljer i den omfattning

som behövs för sitt uppdrag.

Revisor skall vara både formellt och

sakligt oberoende i förhållande till

dem de är satta att granska. Särskilt

i små kommuner är detta oberoende

svårt att åstadkomma men inte desto

mindre nödvändigt.

De stora revisionsbyråerna

ifrågasätts

Till sitt förfogande att utföra revisionen

anlitar de förtroendevalda

revisorerna auktoriserade revisorer

ofta knutna till någon av de

stora revisionsbyråerna i Sverige.

Problemet är att samma revisionsbyråer

många gånger på konsultbasis

hjälper kommunala bolag och

nämnder med rådgivning inom

finansiella upplägg.

Även om det inte är samma

personer som granskar och samtidigt

agerar som rådgivare är de representanter

för samma företag. Hur detta

kan få fortgå år efter år är för undertecknad

obegripligt.

Klas Bergqvist

förra året tjänade en

upphandlare i snitt

28 500 kr i månaden

en upphandlare tjänar i genomsnitt 28 285

kronor i månaden, enligt fjolårets rapport från

SOI, Sveriges Offentliga Inköpare. nu är SOI på

väg att göra en ny undersökning, ambitionen är

att den görs i höst. Syftet är bland annat att den

skall ligga till grund när våra medlemmar löneförhandlar,

säger Lisbeth Johnson, ordförande

för SOI.

– Jag tycker att det är intressant att

se vilken utveckling som sker just

nu inom upphandling och i vår

yrkeskår. Plötsligt görs satsningar,

mer pengar i statsbudgeten, ministrarna

pratar om upphandling, för att

inte tala om den kompletterande nya

lagstiftningen som kommer att träda

i kraft den 1 januari 2008 - Lagen om

valfrihet. Detta innebär ytterligare

hanteringssätt att upphandla inom

vårdsektorn, inte minst ökar lagen

vår verktygslåda som upphandlare.

Fjolårets rapport

Enligt fjolårets rapport visade det

sig att manliga upphandlare tjänade

i snitt strax under 29 000 kronor i

månaden, medan kvinnorna låg på

något över 27 500 kronor. Det gick

inte att fastställa exakt vad skillnaden

berodde på.

– Det kan finnas flera olika

orsaker till skillnaderna. Det kan

bero på erfarenhet eller om man

tillhör en landsortskommun eller

storstadskommun, det kan även

bero på att männen har jobbat med

upphandling betydligt längre än

kvinnor. Men främst tror jag att vår

yrkeskår följer samma mönster som

samhället i stort, att det finns en

skillnad på män och kvinnors löner

överlag, menar Lisbeth Johnson.

Enkätverktyg som hjälpmedel

Vi planerar att skaffa ett nytt enkätverktyg

som skall underlätta arbetet.

Avsikten är att vi skall göra den här

undersökningen regelbundet, allt

för att stötta våra medlemmar, säger

Lisbeth Johnson. Tanken är att en

ny undersökning skall genomföras

under hösten.

FAKTA om fjolårets

undersökning:

Skillnaden i lön för en upphandlare

i en storstad, kontra en upphandlare

i en landsortskommun låg förra året

på cirka 4 000 kronor i månaden. I

storstäderna såg man också en

skillnad – i Göteborg låg genomsnittet

på nästan 29 000 kronor i

Lisbeth Johnson,

ordförande SOI

månaden, medan en upphandlare i

Stockholm hade en snittlön på drygt

31 500 kronor. Rapporten visade

också att en upphandlare i Stockholm

i snitt tjänade lika mycket som

en upphandlingschef i en landsortskommun.

Dessutom påvisades att

nytillträdda upphandlingschefer

hade mer i lön än de som hade 6

till 15 års erfarenhet. Det visade sig

även att löneskillnaden mellan män

och kvinnor ökade för upphandlare

i chefsposition. En manlig upphandlingschef

tjänade i genomsnitt lite

drygt 38 000 kronor i månaden,

medan en kvinnlig upphandlingschef

tjänade drygt 35 500 kronor.

Källa: SOI .Fjolårets undersökning

gjordes i november. 571 medlemmar

besvarade enkäten, idag har SOI

totalt 1050 medlemmar. 23 procent

av upphandlarna och 28 procent av

upphandlingscheferna uppgav att

de hade ekonomisk utbildning från

universitet eller högskola. Drygt 40

procent av upphandlarna hade inte

någon akademisk utbildning alls.

Tina Lundberg

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Detta borde vård-

debatten handla om

”Vi vill med detta inlägg

föra upp ett antal

viktiga frågor som kan

lyfta fram en debatt”

Hans Winberg

Leading Health Care

Tretton forskare vid Handelshögskolan

i Stockholm presenterar

forskning i debattformat i boken

”Detta borde vårddebatten handla

om”. Forskarna uppmanar läsaren

att våga fundera över viktiga frågor

och inte bara jämföra lösningar, som

exempelvis offentlig kontra privat

vård, samt mer ekonomisk styrning

eller mer it, för att utveckla vården

som ett värdeskapande system.

– Debatten om vården har en

tendens att fastna i väldigt polariserade

och ofta extremt värdeladdade

Många av dem som upphandlar och

lämnar anbud anser att det är krångligt

med offentlig upphandling.

Det leder till att inte minst många

små företag avstår från att delta.

Kammarkollegiet föreslås därför få

uppdraget att införa ett upphandlingsstöd

som ska ta fram ”modellförfrågningsunderlag”

och ge råd

och stöd i upphandlingsprocessen

för att underlätta för upphandlande

myndigheter, enheter och företag.

Därutöver anslår regeringen resurser

för en e-upphandlingsplattform i

syfte att ta tillvara de effektivitetsvinster

som finns att hämta för både

upphandlare och företag i en mer

utvecklad elektronisk upphandling.

Detta uppdrag kommer också att

gå till Kammarkollegiet. Samman-

frågeställningar, säger Hans Winberg,

en av bokens två redaktörer och

ansvarig för den akademiska tankesmedjan

Leading Health Care.

– Vi vill med detta inlägg föra

upp ett antal viktiga frågor som kan

lyfta fram en debatt om vilka värden

vården kan skapa om vi lämnar en

del gamla skyttegravar.

Boken är ett första resultat från

den akademiska tankesmedjan

Leading Health Care och innehåller

en rad tankar värda att beakta av våra

sjukvårdspolitiker.

finansdepartementet

lämnar förslag för förbättrad

offentlig upphandling

I regeringens budgetproposition för 2009 görs en

omfattande satsning 2009-2011 för en förbättrad

offentlig upphandling. Satsningen uppgår totalt

till 133 miljoner kronor och fördelas mellan

Kammarkollegiet för vilka Finansdepartementet

ansvarar och Konkurrensverket som näringsdepartementet

har ansvar för.

taget uppgår dessa två satsningar till

22 miljoner kronor om året. Den

offentliga upphandlingen i Sverige

omfattar ungefär 500 miljarder

kronor årligen. Motsvarande siffra

för EU-ländernas upphandling över

tröskelvärdena är ca 1 500 miljarder

euro, dvs. 16% av EU:s BNP (2002).

Om regelverket sköts på rätt sätt och

ett konstruktivt stöd ges från statligt

håll kan den offentliga upphandlingen

starkt bidra till ökad tillväxt

genom att konkurrensen skärps

och att svenska företag i än större

utsträckning också kan vända sig

till den europeiska marknaden. Lika

viktigt är att den offentliga upphandlingen

bidrar till att skattebetalarna

får bästa tänkbara varor och tjänster

för sina skattepengar.

eKOnOmI

PERSONALPLANERING • VIKARIEHANTERING • BEMANNINGSOPTIMERING

Vi hjälper Sverige med att

förbättra personalplaneringen

och vikariehanteringen!

Herrljunga kommun

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 21

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç

Kungsbacka Kommun

Ç

Östra Göinge kommun

Kävlinge kommun Vellinge kommun

Nässjö kommun

Ç

Sandvikens kommun

Hultsfreds kommun

Ç

Kalmar kommun

Ç

Ç

Mörbylånga kommun

Ç

Jokkmokks kommun

Ç Kalix kommun

Kiruna kommun Ç

Ç Luleå kommun

Norrbottens läns landsting Ç

Piteå kommun

Malå kommun

Ç

Örnsköldsvik kommun

Leksands kommun Uppsala Kommun

Säters kommun Ç Ç

Norbergs kommun

Ç

Torsby kommun Västerås stad

Tyresö Ç

Stockholms stad

kommun

Landstinget Ç i Värmland

Ç

Strömstads kommun

Karlskoga Ç kommun

Ç

Ç Södertälje kommun

Ç Kils kommun Ç

Ç

Landstinget i Örebro Katrineholms kommun

Tanums kommun

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç

Landstinget Dalarna

Malungs kommun Ç

Ç Rättviks kommun

Östhammars Kommun

Smedjebackens kommun

Ç

Sjöbo kommun

Ç

Landstinget Västernorrland

Ç

Landstinget i Gävleborg

Ç

Ç

Kristinehamns kommun Söderköpings kommun

Landstinget Halland Ç

Motala Kommun

Valdemarsviks kommun

Kungälvs kommun Ç

Ulricehamns kommun

Varbergs kommun

Ç

Region Skåne

Ystads kommun

Malmö stad

Ç

Ç

Ç

Landstinget i Kronoberg

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç

Västerbottens läns landsting

Ç

Ç

Ç

Överkalix kommun

Ç

Ç

Ç

Skellefteå kommun

” Efter att ha utvärderat flertalet vikariehanteringssystem

på marknaden har Aditro

konstaterat att Time Care Pool väl uppfyller

mnde krav och förväntningar våra kunder

har på en effektiv vikariehantering”

ADITRO HRM

Vill du också få en mer flexibel och effektiv arbetsplats?

Besök oss på www.timecare.se eller ring 08-505 518 00.


eKOnOmI

Regeringens budget för 2009

regeringen presenterade den 22 september

budgetpropositionen för 2009. regeringen menar

att med reformer på 32 miljarder kronor mildras

effekterna av sämre konjunktur, varaktigt höjer

sysselsättningen och förstärker välfärden. Samtidigt

möter regeringen dagens problem och rustar

satsningarna för framtiden.

– En ansvarsfull politik med en

tydlig inriktning på att få fler i jobb

och fler och växande företag har

gjort att Sverige i dag står på en stark

grund. Starkare än de flesta andra

OECD- och EU-länder. Det ska vi

nu utnyttja för att möta en sämre

utveckling i spåren av tilltagande

oro på finansmarknaderna samtidigt

som vi ska öka resurserna till bland

annat utbildning och omsorg, säger

finansminister Anders Borg.

Att återupprätta arbetslinjen och

bekämpa att människor står utanför

arbetsmarknaden är viktiga mål. Politiken

för varaktigt hög sysselsättning

och minskat utanförskap har tillsammans

med en stark konjunktur gjort

att sjukskrivningar och arbetslöshet

har minskat och att fler människor

fått jobb. Särskilt gynnsam har situationen

varit för unga människor

menar regeringen.

– Vi tycker att det är klokt och

bra att i rådande konjunkturläge

22

bedriva en expansiv finanspolitik,

säger Mats Dillén, chef för statliga

prognosmyndigheten Konjunkturinstitutet

(KI) till Rapport. Medan

Robert Bergqvist, chefekonom på

SEB, däremot tycker att regeringens

prognoser är för optimistiska.

– Jag tror på en djupare nedgång

till valåret 2010. Samtidigt tror vi att

arbetslösheten blir högre än regeringen

tror. Men det kan också vara

så att regeringen har något i rockärmen.

Världsekonomin mörk

– Det är en höststorm som har dragit

in över världsekonomin och vi går

mot lite mörkare tider, säger Borg till

Rapport.

Mot denna bakgrund justerar

regeringen ned tillväxtprognosen för

Sverige. Svensk ekonomi väntas växa

med 1,5 procent i år och 1,3 procent

nästa år. Under 2010 bedömer regeringen

att tillväxten blir starkare igen.

Utanförskapet

Även om utanförskapet har minskat,

är det fortsatt stort. Regeringen fortsätter

därför att genomföra strukturella

reformer som de menar skall

höja sysselsättningen och få svensk

ekonomi att fungera bättre.

Reformer inom tre områden

Regeringen presenterade främst

reformer inom tre områden. Ett

reformpaket för jobb och företagande,

ett reformpaket för att rusta

Sverige för framtiden, ett reformpaket

för att förstärka välfärden. Syftet är

att reformpaketen skall mildra effekterna

av konjunkturnedgången, göra

Sverige starkare som tillväxtnation

och förstärka välfärden.

Ordning i offentliga finanser

En hörnsten i politiken är ordning

och reda i de offentliga finanserna.

Regeringen anser att de offentliga

finanserna fortsätter att utvecklas

starkt. Detta menar regeringen ger

Sverige en stark position i arbetet

med att fortsätta förstärka politiken

för full sysselsättning och samtidigt

kunna möta en svagare ekonomisk

utveckling. Målet om 1 procents

överskott i de offentliga finanserna

väntas överträffas under de

kommande åren. Det faktiska och

det strukturella sparandet bedöms i

genomsnitt uppvisa ett överskott på

2,0 respektive 2,4 procent av BNP

mellan 2008 och 2011.

Källa: Regeringen pressmeddelande

De tre reformpaketen

i budgeten

Jobb och företagande

För att stärka arbetslinjen och öka

arbetskraftsutbudet föreslår regeringen

ett tredje steg i jobbskatteavdraget

samt ett sänkt uttag av statlig

inkomstskatt. Förslagen omfattar

totalt 15 miljarder kronor. Med de

tre stegen har cirka 97 procent av

alla heltidsarbetande fått skattesänkningar

på över 1 000 kronor i

månaden.

Regeringen presenterar även ett

företagsskattepaket som innebär

att skatterna sänks med knappt 16

miljarder kronor 2009. Syftet är att

stärka drivkrafterna till investeringar

och nyanställningar i företagen.

Bolagsskatten skall sänkas från 28

till drygt 26 procent och socialavgifterna

ska sänkas med en procentenhet.

Därtill menar regeringen

minskar den administrativa bördan

för företagen genom ett antal förenklingar

som ett led i regeringens mål

att minska företagens administrativa

börda med 25 procent till 2010.

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Offentlig upphandling

För att stärka arbetet inom konkurrensområdet

föreslås att medel

avsätts för bland annat en bättre

fungerande offentlig upphandling

samt arbete rörande konfliktlösning

i situationer när offentlig och privat

säljverksamhet bedrivs på samma

marknad. Regeringen föreslår därtill

en satsning på entreprenörskapsutbildning

inom högskolan.

Slutligen avser regeringen att

förbättra integrationen och öka

förutsättningarna för personer med

utländsk bakgrund att få arbete. Mot

denna bakgrund föreslås bland annat

att cirka 900 miljoner kronor avsätts

för nyanländas etablering från och

med 2010.

Rusta Sverige för framtiden

För att stärka Sveriges konkurrenskraft

och värna den framtida

välfärden föreslår regeringen offensiva

satsningar inom områden som

förskola, forskning, infrastruktur

och miljö. En omfattande satsning

för att höja kvaliteten i förskolan

innehåller bland annat en utvidgning

av den allmänna förskolan till

att omfatta även treåringar, en barnomsorgspeng,

ett förtydligande av

läroplanen i förskolan samt stärkt

fortbildning för förskollärare och

barnskötare. Därtill föreslås bland

annat en särskild satsning på matematik,

naturvetenskap och teknik, en

utvidgning av försöksverksamheten

med gymnasial lärlingsutbildning,

en förlängning av fortbildningssatsningen

för lärare och en förstärkt

satsning på yrkesutbildningen.

Kvaliteten i svensk forskning

Konkurrenskraftig forskning och

innovationer som kan omsättas till

produktion är viktiga förutsättningar

för tillväxt menar regeringen. Forskningspolitiken

skall upprätthålla och

förstärka Sveriges roll som forskningsnation.

En betydande satsning

föreslås därför för att höja kvaliteten

i svensk forskning och stärka svenskt

näringslivs konkurrenskraft för att

därmed bidra till ekonomisk tillväxt.

Totalt kommer resurstillskottet att

omfatta närmare 15 miljarder kronor

fördelat på fyra år. Fokus ligger på

forskningsområdena medicin, teknik

och klimat.

Infrastrukturen

En väl fungerande infrastruktur är

en förutsättning för att bibehålla

och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Regeringen föreslår mot denna

bakgrund en omfattande närtidssatsning

som tillsammans med den

amortering som gjordes 2008 - som

innebar att 1,3 miljarder kronor

frigjordes - motsvarar ett årligt tillskott

på drygt 5 miljarder kronor per

år 2009 och 2010.

Vidare föreslår regeringen att

anslaget för den så kallade miljöbilspremien

ökas och att 795 miljoner

kronor avsätts för klimat- och energiåtgärder

2009. För 2010 och

2011 avsätts 1 070 miljoner kronor

respektive 1 165 miljoner kronor

för detta ändamål. Därtill föreslås

fortsatta satsningar för att förbättra

situationen i Östersjön och Västerhavet.

Reformpaket

– förstärka välfärden

Regeringen föreslår satsningar som

ytterligare förstärker den svenska

välfärden. Skatten för pensionärer

skall sänkas. För en pensionär som

har full garantipension men låg

eller ingen inkomstpension sänks

den årliga skatten med 2 300-3

500 kronor. Det samlade förslaget

uppgår till cirka 2 miljarder kronor

per år. Totalt berörs drygt 90 procent

av landets pensionärer av reformen.

Psykiatrisk vård och omsorg

För att stödja kommuner och landsting

i deras arbete med att utveckla

en väl fungerande psykiatrisk vård

och omsorg, föreslår regeringen

att ytterligare 650 miljoner kronor

avsätts årligen under 2009-2011.

Sammantaget satsas därmed 900

miljoner kronor per år under perioden.

I syfte att skapa tydliga incitament

och ytterligare stimulera

landstingen att erbjuda patienter

vård med god tillgänglighet satsas 1

miljard kronor per år från och med

2010 på en prestationsbunden vårdgaranti.

Därtill föreslås att 1 miljard

kronor satsas för en förlängning av

den så kallade sjukvårdsmiljarden.

Den syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna

högre prioritet i hälso- och

sjukvården. Ersättningarna avser

prestationer utförda under 2009 och

betalas ut 2010. Regeringen föreslår

också ytterligare satsningar inom

äldreomsorgen och socialtjänsten.

Minska brottsligheten

Slutligen fortsätter regeringen

satsningen på att minska brottsligheten

och att skapa ett tryggare

Sverige. Ökade resurser föreslås till

bland annat Åklagarmyndigheten,

Ekobrottsmyndigheten, Sveriges

Domstolar samt Kriminalvården.

Effekter av

regeringens politik

De reformer som regeringen föreslår

i propositionen menar regeringen

skall stärka den svenska ekonomin

ytterligare. Regeringen bedömer att

en effekt blir att fler deltar i arbetskraften

och att svensk ekonomi

därmed kan växa starkare utan att

resurserna blir ansträngda. Dessutom

bidrar till exempel skattesänkningar

till att motverka försvagningen av

eKOnOmI

konjunkturen.

Regeringen bedömer att de långsiktiga

effekterna av regeringens

reformer är att sysselsättningen

ökar med 2,8 procent eller 120 000

personer. Antalet arbetade timmar

beräknas öka med 4,4 procent och

BNP med 3,4 procent.

Källa: Regeringen pressmeddelande

Tina Lundberg

Lägre inkomstskatt

Om du arbetar får du så här mycket

lägre inkomstskatt 2009 jämfört

med 2008:

Lön Minskad skatt 2009

15.000 210

20.000 260

25.000 330

30.000 640

35.000 980

40.000 980

45.000 och över 1.110

Förutsättningar: kommunalskatt

exkl kyrkoavgift 31,44 %, kyrkoavgift

1,2 %.

Källa: Institutet för Privatekonomi,

Swedbank


På Poolia har vi alltid sett bortom åren – och de gråa håren. Vi är glada

för att även andra kommer att upptäcka att kompetensen är viktigast.

Några av våra kunder är Finansinspektionen, Huddinge kommun och

Banverket. Nästa gång du behöver kunnig personal är du välkommen

att kontakta oss på telefon 0770-111 222 eller besöka www.poolia.se


www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 23


eKOnOmI

Lilla Edet

har målet i sikte

Vid årsskiftet 2006/2007 tog Lilla edets kommun ett

stort steg mot ett nytt sätt att styra kommunen.

Genom målstyrningsmodellens återkoppling och

kvalitetsarbete vänder man på både arbetssätt och

roller. Att analysera och sätta upp mål utan att först

”prata pengar” kändes dock ovant för många.

Med en väl utbyggd barnomsorg, god

tillgång till skolor samt inte minst

många detaljplaner för bostäder och

mark och lokaler för framtida företagsetableringar

finns det goda förutsättningar

för att skapa en attraktiv

livsmiljö i Lilla Edet.

Banverket bygger nu dubbelspårig

järnväg och Vägverket

fyrfilig motorväg (E45) mellan

Trollhättan och Göteborg. Kring år

2012 kommer även en tågstation

att finnas i Lödöse i södra delen av

kommunen.

– Mot bakgrund av kommunallagens

regler och även synpunkter från

revisorerna på budgetarbetet, där de

kommit fram till att det saknades

fungerande mål och att uppföljningen

sviktade, ville vi försöka

ändra vårt sätt att arbeta. Eftersom

vi inte har stora resurser var det

nödvändigt att ta hjälp i arbetet med

att förbättra målstyrningen. Konsultföretaget

Ekan gjorde ett mycket

bra jobb och de mål jag hade med

arbetet uppnåddes, säger kommunchefen

Johan Fritz.

Målstyrning

I Lilla Edets kommun använder man

sig av målstyrning för att;

• dra nytta av medarbetarnas

kunskap.

• skapa engagemang och kreativitet

24

vilket i sin tur leder till utveckling.

• få en ökad kunskap om sambanden

mellan nytta för brukaren och

resursförbrukning i verksamheten.

• säkerställa att alla arbetar åt samma

håll.

Oberoende av hur kommunens politiska

struktur och hur den kommunala

verksamheten organiseras utgår

Lilla Edets kommuns styrning ifrån

en långtgående målstyrning av verksamheten

och en strävan efter decentralisering.

Målstyrning och decentralisering

är två tätt sammanknutna begrepp

då det ena inte fungerar utan det

andra. Genom att sätta mål med

olika konkretiseringsgrad beroende

av var man befinner sig i organisationen

hamnar frågorna och besluten

hos dem som är bäst lämpade för

uppgiften, det vill säga genomförandet

delegeras i organisationen. På

detta sätt fattas också besluten så

nära de som påverkas av dem som

möjligt.

Förenklat kan sägas att politikerna

ska besluta om vad som ska

uppnås och förvaltningen/verksamheten

hur det ska genomföras. Detta

är dock en förenklad bild av verkligheten

och därför kräver målstyrning

ett gott samspel mellan politiker och

verksamhetsorganisationen.

I den mål- och resursplan

som antogs i juni 2007 förklarar

kommunledningen att ”en ny styrmodell

införs från och med nu och

den fokuserar mer på kommunens

övergripande mål än tidigare”.

Mål- och resursplanen innehåller

både inriktningsmål för minst fyra

år framåt och prioriterade mål för

året, resurser, eventuella direktiv

och specifika uppdrag som sedan

ska konkretiseras och formuleras i

uppföljningsbara mål för det egna

verksamhetsområdet av kommunens

olika nämnder.

Inför budgetarbetet 2008 var det

dags att börja tillämpa målstyrningmodellen

i skarpt läge. Konsulterna

från Ekan tog hand om mycket av

det praktiska arbetet, ett målstyrningsdokument

togs fram som i

detalj förklarar hela processen med

rutiner för hela arbetsåret.

– Målstyrningsdokumentet är

väldigt viktigt. Det är pedagogiskt

och ger en snabb introduktion för

alla som behöver lära sig hur vi ska

jobba. Utan konsulthjälp hade vi haft

svårt att etablera styrmodellen rent

Johan Fritz.

arbetsmässigt, menar Johan Fritz

– Mål är emellertid inte det enda

som styr oss i vårt arbete. Därutöver

har vi att förhålla oss till lagar och

förordningar, anvisningar, policys

och riktlinjer med mera. Dessa

typer av styrande dokument styr oss

avseende på vilket sätt vi ska och

kan arbeta för att uppfylla målen,

förklarar han och fortsätter:

– För att möjliggöra uppföljning

och analys krävs att målen är

uppföljningsbara. Vi måste dock vara

medvetna om att hela sanningen inte

ryms i en siffra, den omkringliggande

analysen är nog så viktig. Uppsatta

måltal hjälper oss att följa utvecklingen

och se resultat av vårt arbete. Inte

minst skapar de en diskussion kring

hur vi arbetar, varför det ser ut som det

gör och om vi skulle kunna arbeta på

ett smartare sätt. Det är en svår konst

att gasa och bromsa samtidigt.

Arne Öster

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Många personalavdelningar har

föråldrade rutiner

– nyckeln är att förstå kunden. Dels genom att

förstå kundens behov och dels genom att vara

den som kan ge lösning på problemet, säger

försäljnings- och marknadsdirektören magnus

engman vid Bluegarden AB.

– Bluegarden AB är en leverantör

av löne- och HR- tjänster för skandinaviska

företag, statliga verk och

kommuner. Med 30 års erfarenhet i

ryggen erbjuder Bluegarden inte bara

kompletta systemlösningar, utan

även drift- och outsourcinglösningar

där de också kan ta över ansvaret för

kundens löne- och personalhantering.

– Egentligen är det inte visionen

med vårt bolag som är viktig, utan

vad vi erbjuder. Tveklöst handlar

det om ”allt det” som förenklar

effektiviseringen för kunden. Bluegarden

skall stå för kvalitet, säkerhet

och trygghet. Jag vet att orden låter

som floskler, men det är exakt detta

det handlar om, fortsätter Magnus

Engman.

Engman menar att kunden har

allt att vinna på att förenkla och

effektivisera administrationen av

sin personal. Då frigörs resurser

som gör att personalavdelning i sin

tur kan lägga mycket mer tid på att

utveckla företagets kompetens, så väl

som konkurrenskraft, vilket givetvis i

förlängningen ökar lönsamheten.

– Vi kan inte komma ifrån att

många personalavdelningar idag

har föråldrade rutiner. Detta tar

dyrbar tid i anspråk och lämnar inte

utrymme för att arbeta med strategiska

HR-frågor, lika lite som att

stärka relationen mellan arbetsgivare

och medarbetare, säger Magnus

Engman. Våra kunder är alltifrån

Åhléns, Alhsell, Claes Ohlsson,

Coop, Elektroskandia, Lantmännen,

Praktikertjänst, Samhall, Securitas,

Stora Enso och kommuner som

Jönköping, Vimmerby, Ljusdal eller

våra universitet.

Tre trender och tre kundlöften

– I dagsläget ser jag tre trender,

krav på effektivisering, krav på ökad

service och bättre kvalitet och fokus

på kostnaderna. Det är här vi kan

komma in och hjälpa till med att

automatisera inom bolaget. Verktygen

skall finnas lätt tillgängliga,

precis som det skall vara enkelt att

lära sig att använda systemet, fortsätter

Magnus Engman. Bluegarden

ger tre kundlöften. Ett, att vara en

inspirerande, engagerad och kompetent

partner som kunden alltid kan

lita på. Två, att ge kunden mervärde

och ökad kundnytta genom informationen

som kunden får ut av sitt

löne- och HR-system. Tre, att ge

samarbetspartners värdeskapande

affärer genom Bluegardens branscherfarenhet,

expertis och innovation.

Bluegardens egen personal

För att kunna förvalta kundlöftena

krävs att Bluegarden tar hand

om sin egen personal, inte minst

säljarna. Engmans ledarskap bygger

på att ha en plattorganisation där

han gärna lyssnar och vill att hans

säljare kommer med förslag. Exakt

samma sak vill han att säljarna skall

ge kunden.

– För min egen del handlar det

om att vara 100 procent fokuserad.

Jag försöker lägga ner så mycket tid

Magnus Engman,

Bluegarden AB

eKOnOmI

ute hos kund som möjligt, den andra

tiden på att cocha säljarna och marknadsorganisationen.

Jag försöker

påverka utveckla hur säljarna skall

kunna bli ännu mer effektiva, säger

Magnus Engman. Som säljare krävs

det att ha ett analytiskt sinnelag och

en fingertoppskänsla, det gäller att

kunna läsa av kunden och snabbt ge

systemstöd där det behövs. - Det är

i högsta grad lobbing internt. Vi är

ungefär 140 personer i den svenska

organisationen med en omsättning

som låg på 138 miljoner kronor förra

året, fortsätter Magnus Engman.

Och helt klart, de kunder som ställer

högst krav, är de som utvecklar oss

mest.

rationalisering hjälper kommuners ekonomi

e-handel har länge varit ett hett ämne inom stat,

kommuner och landsting. Under malmö-mässan

Kommek i augusti fortsatte diskussionen gällande

vikten vid effektivisering och nytänkande. Även

om de senaste årens sysselsättningsökning

har förbättrat kommunernas och landstingens

ekonomi, krävs insatser sett över en längre period.

Samtidigt ställer demografin större krav på verksamheterna

i kommuner och landsting.

E-handel och outsourcing är två

viktiga begrepp inom ekonomiadministration.

Bakgrunden till studien som

presenterades under Kommek är

intresse för att titta på hur ekonomisk

administration hanteras. Elektronisk

handel är ett sätt att effektivisera

offentliga inköp med stöd av IT

och används till 99 procent av staten

och har alltså i det avseendet gått om

kommunerna.

Under seminariet på mässan

hördes Nils-Hugo Johansson och

Ola Eriksson, Föreningen Sveriges

Kommunalekonomer och Karin

Hydén från Marks kommun prata

om e-handel och rationalisering i

kommunerna.

De presenterade resultaten från

en enkät ställd till samtliga ekonomichefer

i Sveriges kommuner och

landsting (310 stycken). Resultatet

visade hur rationalisering inom

ekonomin och kommuner gynnar

alla intressenter med Marks kommun

som exempel på en kommun med

stabil ekonomi.

Framtid med förändringar

Bland annat pekade statistik på att

det område som ansågs behöva mer

resurser inom fem år var analys

och verksamhetsstöd. Den största

orsaken till bristande effektivitet var

enligt undersökningen otillräckliga

resurser för utvecklingsarbete.

Förbättrade rutiner gällande

inköp, avrop och fakturahantering

presenterades som en mycket positiv

ingrediens till ett väl fungerande

ekonomisystem där IT väger tungt.

Man pratade också om framtidens

ekonomiska administrativa system

där mindre tid bör läggas på transaktionshantering

och rapportering för

att lägga mer tid på analys och kvalificerad

verksamhetsstöd. Kompetensprincipen

är viktig och innebär

att den som är mest lämplig för

jobbet ska få i uppgift ska göra det.

Inge Nord

Det är här som begreppet outsourcing

kommer in då ett specialistföretag

sköter en eller flera processer så

att kommunen kan fokusera på sin

kärnverksamhet. I vissa lägen menade

man att även offshoring kunde vara

aktuellt där viss verksamhet läggs i

låglöneländer.

Outsourcing är ett nyckelbegrepp

för förbättrad ekonomi men

de system som ska läggas utanför

kommunernas åtaganden bör vara

väl fungerande då ett dåligt system

blir svårt att följa upp med kontroll

över resultatet.

En av kärnuppgifterna för

kommunerna är att arbeta fram

rationella specialiseringar som

till exempel scanning av fakturor.

Problem med detta kan uppstå i

små kommuner som har begränsad

ekonomi och mindre resurser.

Andra åtgärder är skalfördelar,

styrning och resultatfokus men även

standardisering och specialisering.

Stor vikt bör läggas enligt talarna

på att skapa tydliga serviceåtaganden

med kundfokus.

Stina Rangmar

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 25


UPPhAnDLInG

Nästa steg mot en modern

förvaltning – elektroniska

inköp i staten

De statliga myndigheterna har nu infört möjligheten

att hantera fakturor elektroniskt. Det

är ett led i regeringens arbete med elektronisk

förvaltning. nu ska den offentliga förvaltningen

ta ett steg bakåt i kedjan och se över sina inköpsrutiner.

Nästa steg mot elektronisk handel i

statsförvaltningen är att införa elektroniska

inköpsprocesser. I december

2007 fick Ekonomistyrningsverket,

ESV, i uppdrag att kartlägga, kostnadsberäkna

och se över tillämpningen

av standarder av elektroniska

inköp i staten och också ge förslag

inför genomförandet av elektroniska

inköp i staten.

Den 15 maj lämnade ESV en

delrapport till Finansdepartementet

i det uppdrag som sträcker sig fram

till 1 oktober 2008. Enligt ESVrapporten

kan elektroniska inköp

ge stora vinster i form av minskade

kostnader och genom förenklad

hantering. Totalt handlar det om en

nettonytta på 3,8 miljarder kronor

mellan 2009 och 2015, enligt ESV.

Regeringen anger i sin målbild att

en del av en mer modern förvaltning

är att ha effektiva inköpsprocesser.

Detta gynnar såväl medborgare som

företag eftersom förutsättningar

förbättras för ett effektivt och rättssäkert

utbyte av information kopplade

till anbud och för leverans av varor

och tjänster till statsförvaltningen.

26

Genom att utveckla myndigheternas

inköp med stöd av IT kan

myndigheterna nå stora kostnadsbesparingar,

förenklad hantering

och förbättrad kvalitet och service.

Ett samordnat införande i staten ger

störst förutsättningar för att realisera

dessa nyttor för myndigheterna och

näringslivet.

I delrapporten lämnas ett antal

förslag till åtgärder inför genomförandet

av elektroniska inköp i staten.

ESV föreslår att...

• regeringen ger samtliga myndigheter

i uppdrag att förbereda och

genomföra införandet av elektroniska

inköp tillsammans med

ESV.

• regeringen ger ESV i uppdrag att

leda och samordna införandet av

elektroniska inköp i staten.

• regeringen anvisar ett utökat

anslag till ESV, för utvecklingen

och förvaltningen av ett stödpaket

(vägledningar, handledningar,

checklistor med mera) under

2009-2015

• ESV initierar en upphandling av

inköpsstöd, konsulttjänster med

mera inom ramen för den statliga

inköpssamordningen. Kostnaderna

för upphandlingen och en

aktiv ramavtalsförvaltning finansieras

genom administrativ ersättning

(avgift).

• regeringen ger Kammarkollegiet

i uppdrag att tillsammans med

ESV stötta små och medelstora

myndigheter vid införande av

elektroniska inköp.

Odell lanserar e-plattform för offentlig upphandling

efterlängtad reform nu ska det bli lättare för små

aktörer att vara med i stora offentliga upphandlingar.

ökad konkurrens i upphandlingarna ska

ge skattebetalarna mer valuta för pengarna och

företagen en ökad tillväxt genom att fler kan nå

den offentliga marknaden.

I regeringens budgetproposition för

2009 görs en omfattande satsning

2009-2011 för en förbättrad offentlig

upphandling. Satsningen uppgår

totalt till 133 miljoner kronor och

fördelas mellan Kammarkollegiet

Konkurrensverket.

I satsningen får Kammarkollegiet

i uppdrag att ta fram en e-upphandlingsplattform,

där upphandlare och

företag ska kunna mötas i en mer

utvecklad elektronisk upphandling

än tidigare. Plattformen ska ge stora

effektiviseringsvinster är det tänkt.

Kammarkollegiet föreslås också

få uppdraget att införa ett upphandlingsstöd

som ska ta fram ìmodellförfrågningsunderlagî

samt ge råd

och stöd i upphandlingsprocessen

för att underlätta för upphandlande

myndigheter, enheter och företag.

Sammantaget uppgår dessa två

satsningar till 22 miljoner kronor

om året.

Att effektivisera offentlig

upphandling med it-stöd är naturligtvis

helt rätt och välkomnas

sannolikt av alla aktörer.

Tidigare försök att skapa e-plattformar

för offentligt upphandling

ute i kommunerna har dock stött

på stora problem. Bland annat

har det varit svårt att ensas om en

enhetlig nomenklatur. Alla leverantörer

har olika produktnummer och

benämningar. Heter det plastmugg

eller plastkopp? Trivialt vid första

anblicken, men komplicerat för

I arbetet med att kartlägga myndigheternas

nuvarande interna arbetssätt

för inköp och ta fram förslag

till nya interna processer har representanter

från 35 myndigheter

deltagit. I styrgruppen för projektet

deltar representanter från Centrala

Studiestödsnämnden, Försäkringskassan,

Luftfartsverket, Skatteverket,

Sveriges Kommuner och Landsting

samt Verket för förvaltningsutveckling

(Verva).

Arne Öster

systembyggare har det visat sig.

Numera finns emellertid en

mognad och erfarenhet som kan

komma att göra satsningen till en

riktig vinnare.

Den offentliga upphandlingen

i Sverige omfattar ungefär 500

miljarder kronor årligen. •

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


PS valde bort Semantix tolkjouren Ab

för tolkning åt statliga myndigheter

Skälet var för lågt pris. rikspolisstyrelsen har

ansvarat för upphandlingen av tolkförmedlingstjänster

till statliga myndigheter. Semantix tolkjouren

AB var en av anbudslämnarna, men rikspolisstyrelsen

ansåg att deras anbud var för lågt och

diskvalificerade företaget. nu har även högre rättsinstanser

gått på rPS linje, något som Semantix

fortfarande tycker är felaktigt av flera skäl.

– Vi anser att vi lämnade ett väl

genomarbetat anbud med ett pris

som vi tyckte var konkurrenskraftigt.

Med vår långa erfarenhet av att förse

statliga myndigheter med tolkar har

vi självklart en god kännedom om vad

kunderna efterfrågar. Vi blev därför

mycket förvånade när beskedet kom

att vi valts bort på grund av för lågt

pris. Vi betalar tolkarna marknadsmässiga

arvoden men det verkar som

att upphandlarna i sin bedömning

har blandat ihop priset mot kund

med de tolkarvoden vi betalar. Ingen

tolk skulle vilja jobba med oss om vi

inte betalar efter kompetensnivå och

uppdragets art. Vi såg inga svårigheter

att fullgöra tolkuppdragen

inom ramen för vårt anbud men av

konkurrensskäl lämnar vi inte ut vår

interna kalkyl. Vi anser att upphandlingen

var otydlig och att det leder

till stor osäkerhet för branschen om

man kan tolka lagen på det sätt som

Foto: Johan Olsson

Birgitta Stymne Göransson,

Vd Semantix.

gjorts, säger VD Birgitta Stymne

Göransson på Semantix. Därför

har vi försökt att få gehör för dessa

synpunkter i högre instanser.

– Semantix Tolkjouren AB är den

UPPhAnDLInG

ledande aktören inom tolkbranschen

i Norden och vi arbetar mycket för

branschens professionalisering. Vi ser

IT och teknikutveckling som mycket

viktigt och vi har under året som

gått utvecklat ett unikt systemstöd

som innebär bättre och mer kostnadseffektiv

service för våra kunder,

förklarar hon. Mot bakgrund av att

RPS kände till detta och dessutom

var nöjda med våra tjänster är deras

beslut än mer obegripligt.

Med verksamhet i Sverige, där

man har tolkuppdrag utanför det

aktuella ramavtalet med flera olika

myndigheter, samt Norge och

Finland arbetar Semantix Tolkjouren

AB vidare. Och trots allt har RPS

valt systerbolaget Semantix Eqvator

till förstahandsleverantör för översättningstjänster…

RPS har avböjt att göra någon

ytterligare kommentar utan hänvisar

till utvärderingsrapporten.

Resultat!

En utvärdering gjord vid Lunds

Universitet visar att en behandling

hos oss är en lönsam affär för

både samhälle, arbetsgivare och inte

minst personen med beroendet.

64% blev nyktra, 82% trivdes med sina arbetsuppgifter

igen, 80% har inte varit sjukskrivna senaste månaden,

85% klarar bättre av att ta ansvar och att hantera problem.

Ring oss eller besök vår hemsida!

Tel. 018-31 79 00, 08-33 15 10, 046-20 75 00

www.namndemansgarden.se

Arne Öster

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 27


UPPhAnDLInG

Från Verva till Kammarkollegiet

myndigheten Verva, Verket för förvaltningsutveckling,

läggs ned. Det är konsekvensen av ett

förslag som regeringen lämnade i sin budgetproposition

den 22 september.

Avvecklingen skall vara genomförd

den 31 december 2008. Det framgår

också av regeringens budgetproposition

att upphandlingen av ramavtal

inom it och telekom kommer att

övergå från Verva till Kammarkollegiet.

Avtal med leverantörer fortsätter

Övergången innebär inga förändringar

i gällande ramavtal. De

ramavtal som Verva har med leverantörer

kommer att fortsätta att

28

gälla precis som tidigare. Avtalstider,

villkor, leverantörer och kontaktpersoner

är oförändrade. Övergången

innebär inte heller några förändringar

av de förstudier och upphandlingar

som Verva har påbörjat.

Vervas medarbetare

Dan Ericsson, statssekreterare

Finansdepartementet, har informerat

Vervas cirka 90 medarbetare.

– Medarbetarna har gjort ett

mycket gott jobb under Vervas korta

tid. Stort engagemang och målinriktning

har präglat arbetet, även

under den tuffa tiden efter Stabsutredningens

förslag i våras om att

lägga ned Verva, säger Lena Jönsson,

generaldirektör vid Verva.

Beklagligt enligt

generaldirektör

I sitt remissvar i april 2008 var Lena

Jönsson starkt kritisk till utredaren

I oktober handlar det inte bara om städning.

För att bidra i kampen mot bröstcancer

har vi på Nilfisk tagit fram

en rosa version av vårt populära

ergonomiska redskapsskaft S2.

För varje sålt rosa S2-Skaft skänker

vi 20 kronor till Cancerfondens

Rosa Bandet-kampanj. Läs mer om

kampanjen på www.rosabandet.se.

Mats Svegfors och Stabsutredningens

förslag ”Ett stabsstöd i tiden”.

”Att splittra upp Vervas verksamhet

skulle innebära att den viktiga

samordningen och stödet för utveckling

av svensk e-förvaltning upphör.

I detta läge väljer utredaren att ta

ett steg tillbaka och föreslår att den

enda myndigheten med en samordningsroll

och ett helhetsperspektiv

på området ska läggas ned. Detta

försvårar förvaltningens möjligheter

Mer info om det rosa skaftet

hittar du på www.thinkpink.se.

Fråga efter det rosa skaftet hos

din lokala återförsäljare!

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


att leva upp till kraven på service

från medborgare och företag”, sa

Lena Jönsson.

Lena Jönsson menade också att

det var beklagligt att utredaren inte

heller såg den viktiga kompetensförsörjningsfrågan

som en del i verksamhetsutvecklingen.

”För sina slutsatser och förslag har

utredaren haft den felaktiga utgångspunkten

att Verva haft regeringens

uppdrag att styra myndigheterna.

Ett sådant uppdrag har Verva inte

haft”, menade Lena Jönsson.

Tre allvarliga konsekvenser

”Utredarens förslag innebär tre

allvarliga konsekvenser för förvaltningens

utveckling. För det första

stängs kommuner och små myndigheter

utanför det faktiska utvecklingsarbetet.

För det andra försvagas

Sveriges viktiga roll i EU-samarbetet

och i det internationella arbetet. Och

för det tredje hindrar kortsiktiga

lösningar utveckling på lång sikt.

Utredarens förslag är överraskande

kortsiktiga. Utvecklingsarbete måste

ha en långsiktig inriktning, liksom

de lösningar som tas fram”, fortsatte

Lena Jönsson.

Det politiska

beslutet är taget

– Nu är det politiska beslutet fattat

och självklart ska vi bidra till att

avvecklingen sker på ett så bra sätt

som möjligt, säger Lena Jönsson.

Stabsutredningens betänkande

”Ett stabsstöd i tiden” var enligt

följande:

– Under decennier har det i praktiken

rått en kontinuitet i svenska

förvaltningspolitiska utvecklingen. I

grunden har det varit en och samma

föreställning som varit vägledande.

Politiken styr genom uppdrag och

mål och myndigheterna genomför

politiken. Viktiga komponenter i

förvaltningspolitiken kommer dock

med stor sannolikhet att förändras

under de närmaste åren. Detta

gäller såväl synen på styrning och

uppföljning som kring hur statsförvaltningen

ska utveckla sina arbetsformer,

verktyg och personal. Stabs-

www.svenskchefsforening.se

Lena Jönsson är starkt

kritisk till utredaren

Mats Svegfors och

Stabsutredningens

förslag ”Ett stabsstöd

i tiden”.

stödet bör därför också organiseras

och styras så att det blir en funktionell

del av en fungerande helhet

tillsammans med uppdragsgivaren

och statsförvaltningen i stort. Stabsstödet

måste också kunna ge stöd i

alla led i processen och därför också

ha förmåga att se utanför de egna

ramarna och den egna organisationen.

Detta ställer särskilda krav på

att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt,

snabbt och att arbetet präglas av

en stor närhet till och kunskap om

regeringens och Regeringskansliets

arbete, säger Mats Svegfors.

Mot bakgrund av denna grundsyn

presenterade Stabsutredningen ett

antal förslag, bland annat:

Utvecklingen av e-förvaltningen

förstärks och sker

i nya former

Utvecklingen av en modern

e-förvaltning bör i fortsättningen ske

i arbetsformer som säkrar att statens

samlade kompetens och resurser tas

tillvara. Utredningen föreslår därför

att en delegation i kommittéform,

Förvaltningsdelegationen, inrättas.

Denna ska, i samspel med regeringen

och Regeringskansliet, samordna

och utveckla förverkligandet av

regeringens e-handlingsplan som

antogs i januari i år. Detta mycket

speciella utvecklingsarbete kräver

en ny typ av samverkansstruktur

där regeringen, som visar vägen, kan

interagera med myndigheterna, som

har kompetens och resurser. Delegationen

består av företrädare för såväl

Regeringskansliet som myndigheter

och syftar till att ta tillvara samtliga

statliga resurser i ett samordnat och

strategiskt utvecklingsarbete. Delegationens

arbete, behov av kansliresurser

med mera finansieras genom

att 14 miljoner kronor per år anslås

till detta ändamål.

Statskontoret utvecklas och

ges ett strategiskt uppdrag

För att ge underlag för regeringens

styrning av statsförvaltningen krävs

tillgång till mycket kvalificerat utredningsstöd.

Ett sådant åstadkoms

bland annat genom att det finns

väl fungerande uppföljningssystem

och utvärderingsfunktioner. Utredningen

föreslår att Statskontorets

roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan

nära kopplat till Regeringskansliet

stärks. Mot bakgrund

av att avvecklingen av Riksrevisionsverket

år 2003 lett till att regeringen

sedan dess inte fått tillräckligt stöd

när det gäller uppföljningar ur ett

effektivitetsperspektiv blir detta ett

prioriterat område för Statskontoret.

För att ge goda förutsättningar för

det nya bredare uppdraget ges Statskontoret

utökade resurser om 22

miljoner kronor per år.

UPPhAnDLInG

Verket för förvaltnings-

utveckling avvecklas

Verket för förvaltningsutveckling,

Verva, har haft ett svårt uppdrag.

Konstruktionen med en renodlad

”utvecklingsmyndighet” har inte

gett rätt förutsättningar för att möta

de krav som ställs och kommer att

ställas. Utredningen föreslår därför

att Verva avvecklas från och med år

2009.

Arbetet med att utveckla en

kompetent förvaltning tar

nya vägar

Ansvaret för kompetensförsörjningen

är, och ska vara, ett av myndighetsledningarnas

primära uppdrag.

Utredningens grundinställning är

att myndigheternas behov av utbildningar

inom skilda områden bör

tillgodoses genom att kompetens på

den privata marknaden samt inom

universitet och högskolor tas tillvara.

Men det finns också kompetensbehov

som är tämligen specifika för

statsförvaltningen. Exempel på detta

är den statliga ekonomistyrningen

och budgetarbetet, EU-frågor,

”statstjänstemannaskap” samt

statlig chefsutveckling. Inom dessa

områden finns det skäl för att staten

själv svarar för vissa insatser. Ekonomistyrningsverket

och Försvarshögskolan

ges därför uppdrag inom

dessa områden.

Regeringskansliets verksamhet

renodlas ytterligare och Kammarkollegiet

får nya uppgifter. Regeringskansliets

främsta uppgift är att

biträda regeringen med underlag

i dess roll att styra riket. För att

kunna vara ett effektivt kanslistöd

till den verkställande makten krävs

att Regeringskansliet fokuserar sina

insatser på områden som är strategiskt

viktiga för regeringens arbete.

För att Regeringskansliet ska kunna

fokusera på sina huvuduppgifter

föreslås att vissa uppgifter av administrativt

slag förs över från Regeringskansliet

till Kammarkollegiet.

Källa: Finansdepartementet

Tina Lundberg

Chefsföreningen för akademiker

Svensk Chefsförening gör det lättare för dig att vara en bra chef. Vi ger dig råd

och stöd i frågor som rör management, löner och villkor, pensions- och försäkringsfrågor

samt förhandlingsstöd. I medlemskapet ingår också många förmåner – bland

annat en riktigt bra inkomstförsäkring. Bli medlem på www.svenskchefsforening.se

eller ring 08-617 44 99.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 29


exPertPAneLen SVArAr

Konkurrensverket efterlyser i dagarna konkreta förslag till hur konkurrensen i Sverige

kan förbättras. Samtidigt går många kommuner tuffa tider till mötes. Därför ser

man behovet av att samordna upphandlingarna till större upphandlade enheter,

vilket i sin tur kan påverka konkurrensen både positivt och negativt.

1. När fler slår sig samman så att volymerna blir för stora för småföretagen

tappar de intresset för att delta i upphandlingarna. Vad kan ni som upphandlare

göra för att uppmuntra mindre företag att lämna anbud?

2. Anbudsförfrågan uppfattas många gånger som mer juridik än “affär”. Ofta

tycker man att kravlistan (juridiken) är oändligt lång i förhållande till det

Anna Ulfsdotter Forsell,

Advokat, Delphi & Co

Ann Linde Koolman,

upphandlare

Alingsås Kommun

Roland Pettersson,

Kommentus

1. Det är viktigt att göra ordentliga förstudier

och se hur en marknad ser ut. Om det

finns många småföretag på marknaden

bör upphandlingen anpassas så att den

befintliga konkurrensen utnyttjas, dvs. så

att anbud kan lämnas på hela eller på delar

i upphandlingen.för att uppmuntra mindre

företag att lämna anbud bör alltså möjligheten

ges att lämna anbud på delar.

2. jag anser inte att kravlistan är detsamma

som juridiken i upphandlingen. Det är få

krav som följer av lagen om offentlig upphandling

eller av försörjningslagen och som

därmed måste ställas. De flesta krav rör kraven

på det som skall upphandlas och då är

1. Det går att locka mindre företags

intresse genom att i underlaget öppna för

möjligheten att även teckna avtal gällande

kompletterande volymer (exempelvis en

huvudgrossist samt leverantörer av vissa

specialprodukter). En annan väg kan vara att

öppna för uppdelning av ramavtalsområdet,

dock med tydliga avgränsningar.

Orsaken till att upphandlande myndigheter

går ihop, vilket leder till stora volymer, är

att man ser samordningsfördelar i upphandlingsprocessen,

minskar antalet varutransporter

(flera olika produkter från en leverantör),

rationaliserar beställningsrutinerna samt

minskar antalet fakturor. Om kvalitet och

övriga krav uppfylls så är i slutändan priset

en viktig faktor och där kan konkurrensen

vara tuff för de små företagen tyvärr.

2. Anbudsförfrågan uppfattas många gånger

som mer juridik än ”affär”. Ofta tycker man

att kravlistan (juridiken) är oändligt lång i

förhållande till det som ska upphandlas.

Skulle man kunna tänka sig någon form av

standardjuridik som man kan använda vid

”mindre” upphandlingar?

1. för att göra en upphandling mer lätthanterad,

så kan en metod vara att dela

upp den i mindre delar. Uppdelningen

kan göras baserat på geografisk indelning,

för samordnade upphandlingar så medför

det att anbud kan lämnas för respektive

upphandlande myndighet eller för alla. En

annan variant av delning kan vara att dela

baserat på omfattning av leverans, t ex en

upphandling gäller för beställningar upp till

ett fastställt belopp och en annan upphandling

för belopp över detta.

En helt annan ansats kan vara att förenkla

omfattningen på förfrågningsunderlaget.

Det är svårt och tyvärr känner jag ibland

att mina ffU omfattar väldigt många sidor.

Det är inta bara ffU som gör att det kan

uppfattas som krångligt att lämna anbud.

för att förenkla för anbudsgivaren, bifogas

en svarsblankett som styr upp svaren. Det för

som ska upphandlas. Skulle man kunna tänka sig någon form av standardjuridik

som man kan använda vid “mindre” upphandlingar?

3. Det pratas mycket om miljökrav och klimatpåverkan idag. Upphandlare

har ju möjlighet att ställa krav på att en vara eller tjänst ska uppfylla vissa

miljökriterier. Men dessa miljökrav ställs oftast på slutprodukten. Skulle det

inte vara mer relevant med krav på produktens/varans miljöpåverkan under

hela dess livscykel. Ställs sådana krav idag? Går det att utforma sådana krav

utan att diskriminera någon?

det den upphandlande myndigheten/enheten

som ställer upp kraven utifrån det behov

som organisationen har. vid kravställande

måste samtliga grundläggande principer beaktas,

framför allt likabehandlingsprincipen

och proportionalitetsprincipen.jag manar

till försiktighet vad gäller ställande av alltför

omfattande skall-krav – anbud som inte

uppfyller ställda skall-krav måste förkastas

och vid ett alltför vidsträckt användande

av skall-krav riskerar den upphandlande

myndigheten/enheten att stå utan tillräckligt

många anbud eller kanske helt utan anbud!

vad gäller ”standardjuridik vid mindre

upphandlingar” är min stående rekom-

LOU är ramen men språket som vi

använder kan förenklas och framförallt

kan vi skriva på ett sätt som, trots viss tung

formalia, borde kunna väcka ett företags

intresse. juridiken som måste vara med kan

vara kortfattad med hänvisning till lagtexten.

Avtalsparagrafer läggs med fördel i en separat

avtalsbilaga.

tydlighet är viktigt och redan i förfrågningsunderlagets

början bör varan

eller tjänsten som upphandlas samt dess

omfattningen tydligt framgå. Det är även

en fördel om en sammanfattning /checklista

finns, redan i förfrågningsunderlagets början

(alternativt en tydlig hänvisning till en

bilaga), vilket är till för att underlätta för

anbudsgivaren, så att denna kvalificerar sig

till utvärdering och inte gör onödiga missar.

Att skriva enkelt och vara tydlig är en stor

fördel och varje upphandlare som kan sitt

område kan även sina presumtiva anbudsgivare

och hur man ställer frågan för att få

rätt svar. för att veta om vi är på rätt väg så

borde vi fråga våra företag lite oftare om vad

de tycker om våra förfrågningsunderlag.

att anbudet ska bli så tydliga som möjligt

och inte så svårskrivna.

2. Det skulle vara önskvärt med, t ex enklare

regler för upphandlingar under tröskelvärdet.

Men lagstiftaren har inte tillmötesgått

de som förespråkat ett enklare regelverk.

Det går inte att göra avkall på formalian bara

för att upphandlingen är liten. Däremot tycker

jag att vi upphandlare kan reflektera över

om de krav vi ställer på anbudsgivare, varor

och tjänster alltid är nödvändiga. Naturligtvis

ska proportionalitetsprincipen beaktas.

I detta sammanhang tycker jag att Konkurrensverkets

förslag om en beloppsgräns

för direktupphandling är ett steg i rätt

riktning.

3. De EG rättsliga principerna styr och gör

att vi inte kan ställa krav på hur en vara produceras.

Det är enklare med en tjänst, i det

mendation att anpassa varje förfrågningsunderlag

efter vad som upphandlas och

inte slentrianmässigt använda alltför många

mallar. Då riskerar kraven som ställs att vara

onödigt höga eller alltför omfattande.

3. Omenheten/myndigheten använder

principen det ekonomiskt mest fördelaktiga

anbudet för tilldelning av kontrakt får

kriteriet miljöegenskaper användas under

förutsättning att kriteriet i fråga är kopplat

till föremålet för kontraktet, se 12 kap. 1 §

nya LOU och försörjningslagen. Det torde

givetvis vara fullt möjligt att ta hänsyn till

varans eller tjänstens miljöpåverkan under

hela dess livscykel.

3. Det pratas mycket om miljökrav och

klimatpåverkan idag. Upphandlare har ju

möjlighet att ställa krav på att en vara eller

tjänst ska uppfylla vissa miljökriterier. Men

dessa miljökrav ställs oftast på slutprodukten.

Skulle det inte vara mer relevant med

krav på produktens/varans miljöpåverkan

under hela dess livscykel. Ställs sådana krav

idag? Går det att utforma sådana krav utan

att diskriminera någon?

Idag ställs ofta miljökrav på slutprodukten

men framförallt ställs stora krav på

organisationens miljöarbete. båda dessa kan

kontrolleras via dokumentation.

Att ställa krav på produktens miljöpåverkan

under hela livscykeln vore självklart

mycket intressant. Det pratas i olika sammanhang

om den totala miljöpåverkan och

om denna kan räknas fram och kontrolleras,

är det givetvis en möjlighet att ta med

detta förslagsvis ett förfrågningsunderlags

utvärderingsdel.

fall den genomförs här så kan vi ställa krav

på att svenska lagar och regler ska gälla. Det

gäller att kravet kan mätas och följas upp,

lika för alla anbud. Ett exempel skulle kunna

vara elförbrukning under varans nyttjande

under en tänkt livscykel, men då måste det

finnas en vedertagen metod för att mäta.

Grön It skulle kunna utgöra en början

för denna typ av resonemang. Här har

branschen t ex uppmärksammat strömförbrukningen

i servrar, bildskärmar, PC datorer

och multifunktionsskrivare. Att ställa denna

typ av krav medför att upphandlaren inte

bara ska känna till den egna verksamhetens

behov. Det blir även väldigt viktigt att

upphandlaren har erfarenhet från området

och gedigna kunskaper om det som ska

upphandlas. Det för att kraven ska få avsedd

effekt.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se


Politiska frågor i högsta grad

Elever med

särskilda

behov

Det är ett ytterst stort ansvar vi vuxna har, inte

minst ansvaret som ni politiker har – frågan är

när detta ansvar tas?

Hur många elever och föräldrar

kämpar idag? Hur många är på väg

till utvecklingssamtal med oro i

magen just nu? Hur disponeras resurserna

för de barn som tappert gör så

gott de förmår? Håller vi enbart på

att skapa en skola för ”eliten” där

konkurrens, vassa armbågar och

höga betyg är det enda som räknas

Förstår vad ni fattar beslut om

Vi behöver fler av dem, de ytterst

skickliga lärarna och rektorerna, som

är djupt engagerade och som på allvar

står öppna för att utveckla lärarrollen

och skolan. Vi behöver dem av en

enda anledning: att göra ett bättre

jobb, särskilt när det gäller eleverna

med särskilda behov. Då krävs att

vi ger lärarna rimliga resurser och

möjligheter att helhjärtat kunna

göra detta. Men det räcker inte bara

med det, det krävs och skolcheferna

är med på banan. Och för att de skall

vara med krävs i synnerhet att ni

politiker som sitter på makten förstår

vad ni fattar beslut om.

När jag tänker på möten jag har

haft med föräldrar, har jag aldrig

saknat kärleken till att vilja sitt barn

det bästa. Däremot har jag mött

föräldrar som har varit osäkra på vad

ett stödjande och kärleksfullt förhållningssätt

kan vara.

Socialsekreterares

utredningar

Tyvärr har det även hänt att jag

ibland har funnit att socialsekreterares

utredningar inte alla gånger

har varit korrekta i relation till fakta.

Jag har upplevt att de har kunnat

projicera egna tillkortakommanden

på det aktuella barnet. På dessa

grunder har socialnämndens ordförande

kunnat skriva under beslut om

ett tvångsomhändertagande. Den

unge har sedan transporterats till

institution med föreställningen om

att ”problembeteende skall vårdas

bort”. Vid utskrivning har det sedan

kunnat visa sig att ungdomen har

varit än mer trasig.

Ungdomshemmen i SiS regi

Vad beträffar ungdomshemmen i SiS

regi (Statens Institutionsstyrelse) vill

jag veta var exakt gränsen går mellan

fasthållning, övervåld och misshandel.

Jag anser att det är absolut

nödvändigt att diskutera tvångsvårdens

rättigheter och skyldigheter

enligt FN:s Barnkonvention. SiS

säger att de ger god vård och god

behandling av mycket hög kvalitet.

Detta har jag frågor kring.

Jag vill veta när institutionsvistelse

för unga hjälper. Prislappen

för att bedriva SiS-ungdomshem

tycker jag är förödande om det inte

ger bestående behandlingsresultat

och däri hjälper unga människor att

återgå till ett fungerande liv.

År 2006 var totalt 1 494

ungdomar inskrivna vid SiS till en

kostnad på nästan 1 235 miljoner

svenska kronor. Socialtjänstens totala

insatser för barn och unga år 2006

utgjorde en kostnad på drygt 11,4

miljarder kronor. Vilka insatser var

lyckade och gav resultat? Hur många

av de berörda barnen har blivit tillfrågade

om insatsen?

Det här är politiska frågor i allra

högsta grad. Frågeställningarna

behöver inte bara lyftas i det offentliga

rummet, utan helt klart behöver

vi begrunda allvaret. På djupet.

Tina Lundberg

KrönIKA

Har ni synpunkter på krönikörens

åsikter är ni välkommen att framföra

dem till oss under adressen

brev@hexanova.se

Redaktören.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 31


UPPhAnDLInG

Spar pengar – fakturera

och köp med gott samvete

med 1,4 miljarder fakturor i omlopp varje år,

motsvarande koldioxidutsläpp på drygt 26 600

ton, kan e-fakturering vara ett gott alternativ

för de företag och myndigheter som inte bara

vill effektivisera sin fakturahantering utan också

arbeta på ett mer miljövänligt sätt.

Staten intog den 1 juli i år förarsätet

genom att implementera e-faktura för

hela koncernen. En av ramavtalsleverantörenrna

är Offentliga Dokument

AB (samägt av Agresso AB och Itella

AB), och idag kan koncernen staten

stoltsera med det faktum att 99

procent av alla myndigheter nu kan

skicka elektroniska fakturor och 98

procent ta emot dem. ESV (Ekonomistyrningsverket)

räknar dessutom

med att e-fakturering ska kunna ge

staten effektiviseringar och besparingar

på uppemot häpnadsväckande

4 miljarder kronor.

Vi ser en enorm potential med

e-fakturering. Staten har nu på

inrådan av ESV aktivt börjat bearbeta

sina leverantörer och detta kommer

32

att leda till en successiv övergång till

elektronisk hantering av fakturor.

Har man en effektiv hantering finns

det dessutom en hel del pengar att

tjäna, vilket staten är ett lysande

exempel på. Att det främjar miljön är

också ett allt viktigare argument för

många företag i takt med att miljömedvetenheten

har fått ett helt annat

fokus hos den breda allmänheten än

tidigare, säger Christopher Lovén,

VD Offentliga Dokument.

Den svenska staten

satsar på en mjuk övergång

I övriga Norden är det Danmark som

genom lagstiftning har lyckats implementera

användandet av elektroniska

fakturor till och från myndigheter

Matbutiken i brevlådan.

Och försäkringsbolaget i datorn.

Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden

precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar

datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större

valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrevlösningar

är du välkommen att besöka oss på www.posten.se.

Mariette Larsson och Christopher Lovén.

som standard i så mycket som 80

procent av fallen. I Sverige har staten

dock medvetet satsat på en mjukare

linje, där större leverantörer, myndigheter

och kommuner bearbetas i det

första skedet. Men för att de kostnadsbesparingar

och miljöpositiva

effekter som ESV har kalkylerat med

ska kunna uppnås, är det nödvändigt

att även mindre myndigheter,

leverantörer och kommuner på sikt

också börjar använda sig av elektroniska

fakturor.

E-inköp nästa stora möjlighet

Nästa steg i processen att både främja

miljön och nå en hög kostnadseffektivitet

är att staten, myndigheterna

och kommunerna sätter standarder

och samordnar sina inköp via ett

e-inköpssystem.

Det är en naturlig fortsättning

efter införandet av e-fakturering

och givetvis mycket spännande,

säger Mariette Larsson, Affärområdesansvarig

för Offentlig sektor på

Agresso AB. Förutom miljöperspektivet

kan införandet av ett standardiserat

e-inköpssystem ge en mängd

affärsmässiga fördelar för kunderna,

som inte bara sparar pengar utan

även förenklar inköpsprocessen och

ger goda möjligheter till inköps- och

kostnadskontroll genom uppföljning

av inköpsstatistik och i förlängningen

en ökad avtalstrohet.

ESV fick i slutet av förra året i

uppdrag att se över en lämplig standard

och strategi, samt ge förslag på

hur ett genomförande av ett reglerat

E-inköpssystem bör gå till. De

delrapporter som presenterats har alla

visat på stora besparingsmöjligheter,

i nettonytta uppemot 3,8 miljarder

kronor mellan 2009 och 2015. ESV

beräknas presentera sin slutrapport

senare i oktober (2008).

Källor: TT, Computer Sweden, ESV

En del av din dag.

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Överlåtelse av

upphandlade avtal

En ofta uppkommande fråga är i vad mån ägarförändringar eller omorganisationer

på leverantörsidan, i synnerhet sådana som föranleder partsbyten i

upphandlade avtal, är förenliga med upphandlingslagstiftningen eller om sådana

förändringar förutsätter att en ny upphandling genomförs. Frågan är inte särskilt

reglerad i upphandlingslagstiftningen. Den tidigare tillsynsmyndigheten Nämnden

för offentlig upphandling (”NOU”) har dock tidigare uttalat sig i frågan och i

somras meddelade EG-domstolen en dom som, även om den inte adresserar alla

de frågor som kan tänkas uppkomma i samband med förändringar på leverantörsidan,

ganska väl följer NOUs tidigare ståndpunkt. Med hänsyn till den praktiska

betydelse som denna fråga har är avgörandet från EG-domstolen, som yttersta

uttolkare av upphandlingslagstiftningen, mycket välkommet menar advokat Peter

Forsberg, verksam vid specialistgruppen för offentlig upphandling, Advokatfirman

Vinge i Stockholm.

Särskilt i längre avtalsförhållanden är

det inte ovanligt att strukturförändringar

eller omorganisationer sker på

leverantörsidan. Som exempel kan

företag förvärvas, fusioneras eller

omorganiseras genom att viss verksamhet

överförs till dotterbolag eller

liknande. En särskild fråga är i vad

mån sådana förändringar, i synnerhet

sådana som förutsätter byte av avtalspart

på leverantörssidan, är förenligt

med upphandlingslagstiftningen

eller om sådana förändringar förutsätter

en ny upphandling. Den

ursprungliga leverantören har ju

kvalificerat sig på sina egna meriter

och i konkurrens med andra leverantörers

anbud valts ut som det

ekonomiskt mest fördelaktiga eller

billigaste. Varken gemenskapsrätten

eller det svenska regelverket reglerar

emellertid denna särskilda fråga. Det

ligger dock nära till hands att betrakta

byte av avtalspart som vilken förändring

av avtalsvillkoren som helst och

enligt fast besluts- och domstolspraxis

får ju villkor i upphandlade

avtal inte väsentligen ändras utan

att en ny upphandling genomförs.

Som exempel på väsentliga förändringar

nämns ofta prisförändringar,

ändringar i avtalstiden eller omfattningen

av t ex de varor och tjänster

avtalet avser, ändringar som typiskt

sett skulle ha påverkat anbudsgivares

anbud i upphandlingen och såldes

utvärderingen av dessa. Frågan är

dock under vilka förutsättningar en

ändring på leverantörssidan blir en

väsentlig förändring av avtalsvillkoren?

NOU har vid ett flertal tillfällen

uttalat sig vad gäller frågan om överlåtelse

av avtal (se Dnr 2005/0197-

26, 2004/0034-29 och 2003/0328-

26). NOUs ståndpunkt kanske kan

sammanfattas som att en överlåtelse

är förenlig med upphandlingslagstiftningen

om det finns en ”fortsatt identitet”

mellan det företag som lämnat

anbud, kvalificerat sig i upphandlingen

samt tecknat avtal och som

sedan genomför avtalet. Även om

NOU uppgett att en bedömning är

påkallad från fall till fall torde det

förhållandet att en leverantör i sin

helhet förvärvas, utan att den juridiska

personen i sig förändras, inte

förändra avtalssituationen mellan

den upphandlande enheten och

leverantören. I detta fall lär således

fortsatt identitet föreligga. Att leverantörens

verksamhet helt uppgår

i ett annat företag anses inte heller

förändra identiteten även om det

föranleder partsbyte i avtalet. NOU

har dock uppgett att situationen kan

vara annorlunda om endast en viss

del av leverantören förvärvas av ett

annat företag. Som exempel härpå

nämns fallet att den upphandlade

leverantören avser att upphöra med

produktionen av den vara eller tjänst

som omfattas av avtalet och säljer

denna verksamhet till en ny leverantör

som ju inte blivit kvalificerad

eller prövad i upphandlingen. Det

senare lär således förutsätta att en ny

upphandling genomförs.

I somras meddelade

EG-domstolen dom i det s k APAfallet

(mål C-454/06 pressetext

Nachrichtenagentur GmbH mot

Republik Österreich, APA-OTS

Originaltext-Service GmbH och

APA Austria Presse Agentur registrierte

Genossenschaft mit beschränkter

Haftung, 19 juni 2008). En fråga i

målet var bl a om en överlåtelse som

skett av ett avtal mellan APA, en

ekonomisk förening som tillhandahåller

nyhetsagenturtjänster till den

österrikiska staten, till APAs dotterbolag

APA-OTS var förenlig med

upphandlingslagstiftningen.

EG-domstolen slog inledningsvis

fast att ett byte av avtalspart som regel

utgör en väsentlig ändring av villkoren

i ett avtal i sig. EG-domstolen

uttalade vidare att varje ändring

som, om den hade förekommit i

det ursprungliga upphandlingsförfarandet,

skulle ha gjort det möjligt att

godkänna andra anbudsgivare än den

som ursprungligen godkändes eller

att anta ett annat anbud än det som

ursprungligen antogs är väsentlig.

I det aktuella fallet förelåg dock

vissa omständigheter som påvisade

att bytet av avtalspart inte utgjorde

en väsentlig förändring. APA-OTS

var ett dotterbolag helägt av APA,

APA hade rätt att ge instruktioner

till APA-OTS och mellan dessa

båda fanns ett avtal om överföring

av vinster och förluster som APA

svarade för. Företrädare för APA

hade även försäkrat den upphandlande

enheten om att APA, efter

övergången av verksamheten, svarade

solidariskt med APA-OTS och att

omfattningen av tjänsterna inte

skulle ändras. Mot denna bakgrund

stod det enligt EG-domstolen klart

att fråga var om en intern omorganisation

och inte någon väsentlig

ändring av avtalsvillkoren.

EG-domstolen uttalade vidare

JUrIDIK

att förhållandena hade varit annorlunda

om APA-OTS överlåtits till en

tredje man under avtalstiden. Detta

skulle inte utgöra en intern omorganisation

utan förutsätta byte av

avtalspart och skulle i princip kunna

utgöra en väsentlig villkorsändring i

avtalet som skulle kunna förutsätta

en ny upphandling. EG-domstolen

erkände dock att man inte kan fästa

vikt vid alla ägarförändringar avseende

den upphandlande leverantören

och nämnde som exempel börsnoterade

företag vars krets av aktieägare

kan ändras när som helst. På samma

sätt kan ju kretsen av medlemmar

ändras när som helst i en ekonomisk

förening som APA-OTS.

Sammanfattningsvis kan väl

konstateras att även om EG-domstolens

avgörande förvisso inte adresserar

alla de frågor som kan tänkas

uppkomma i samband med ägarförändringar

eller omorganisationer på

leverantörsidan så förefaller avgörandet

ganska väl följa NOUs tidigare

uppfattning. Mot denna bakgrund är

avgörandet från EG-domstolen, som

yttersta uttolkare av upphandlingslagstiftningen,

mycket välkommet.

Peter Forsberg

Advokatfirman Vinge

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 33


LeDArSKAP

Ger du alla anställda

samma chans?

handen på hjärtat, hur många av de anställda

som rapporterar till dig skulle du vilja byta ut?

Låt oss säga att du är en ledare och har ett antal

anställda som direktrapporterar till dig. Förmodligen

är några dina favoriter, några ser du som

problempersoner och resten är däremellan. Du

kanske inte använder ordet problemperson, men

frågan är om du har samma positiva attityd till

alla. hur skulle dina egna möjligheter att göra

ett bra jobb eller att göra intern karriär påverkas

om din chef hade en negativ bild av dig?

Personkemi

En stor del handlar om personkemi.

Vi kan skapa en god personkemi om

vi förstår hur andra människor fungerar.

Platinaregeln (The Platinum

Rule®) är en modell som beskriver

34

våra olika beteenden i fyra beteendestilar.

Ofta finns en god personkemi

mellan människor inom samma

beteendestil eftersom de har samma

tempo och samma prioritering.

Fyra stilar

De fyra beteendestilarna har var

och en ett tydligt och förutsägbart

mönster av beteenden som är lätta

att observera. När du förstår dessa

mönster har du lättare att förstå

varför människor (och du själv) gör

som de gör. Beteendestilarna hänger

även ihop med våra styrkor och

behov.

Modellen nedan baseras på Platinaregelns

beteendestilar. Vi kallar

dem den vänlige, den sociale, den

drivande och den eftertänksamme.

Vi har drag från alla stilar, men det

är oftast en stil som dominerar.

Den Vänlige

Den vänlige anställde är varm och

ödmjuk. Han är bra på att lyssna,

en utmärkt lagspelare och lojal med

sitt företag. Den vänlige är tillmötesgående,

hjälpsam och villig att dela

ansvar. Han är bra på att planera,

genomföra och slutföra uppgifter.

Den vänlige fungerar bra tillsammans

med andra även när han inte

håller med eftersom han vill undvika

konflikter. Han är lätt att tycka om.

Som chef är den vänlige bra på

att skapa en god stämning. Han

ger beröm och är prestigelös. Den

vänlige chefen är däremot inte så bra

på att säga nej och att fatta snabba

beslut.

Viktigt för den vänlige är att alla

mår bra och att alla är överens.

Den eftertänksamme

Den eftertänksamme anställde är

analytisk och vill ha tydliga direktiv.

Hon överväger noga sina beslut,

forskar, jämför, undersöker risker,

kalkylerar felmarginaler och går

sedan i aktion. Den eftertänksamme

är logisk och fattar inte beslut baserat

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


på känslor. Hon kan känna sig

obekväm tillsammans med öppna

och känslosamma personer.

Som chef är den eftertänksamme

lugn och stressar inte upp sig. Hon

är systematisk och vill gärna sätta

och följa upp mätbara mål för sin

personal. Hon är noggrann och

förutser problemen, ibland på

bekostnad av positiv feedback.

Viktigt för den eftertänksamme

är att det blir rätt.

Den sociale

Den sociale anställde är öppen, entusiastisk

och ett partylejon på firmafesten.

Den sociale är otålig och har

svårt att hålla fokus under längre

perioder. Han är inte så road av att

undersöka fakta och ser hellre att

någon annan gör det åt honom. Han

är lekfull och har gärna många bollar

i luften samtidigt.

Den sociale chefen är en idesprutande

drömmare som får andra att

bli exalterade över sina visioner. Han

gillar uppmärksamheten, komplimangerna

och den beundran som

det innebär att stå i centrum. Han är

entusiastisk, charmerande och övertygande.

Han är inte så intresserad

av detaljer och glömmer vad han har

sagt vilket kan bli förvirrande för en

anställd.

Viktigt för den sociale är att ha

kul.

Den drivande

Den drivande anställde är fokuserad

och produktiv. Hon är ambitiös

och tar gärna ledarskapet. Hon

är tävlingsinriktad och utmanar

personer i sin närhet. Den drivande

har de bästa svaren själv och är inte

så intresserad av att lyssna på eller få

råd från andra. Hon är ofta så fokuserad

så hon glömmer bort att lukta

på blommorna…

Som chef är den drivande målfokuserad.

Hon vill snabbt få resultat

och tycker inte om förseningar och

ineffektivitet. Hon är disciplinerad

och bra på att leda sig själv. Den

drivandes tuffhet kan göra andra

osäkra.

Viktigt för den drivande är att det

blir gjort.

Irritation mellan stilarna

Prioritering

Stilarnas prioritering mellan relation

och uppgift skiljer sig liksom tempo

när det gäller hur fort saker och ting

ska utföras.

Ett vanligt irritationsmoment

mellan de övre stilarna (den vänlige

och den sociale) och de nedre

stilarna (den eftertänksamme och

den drivande) är hur de prioriterar.

De övre stilarna prioriterar relationer

och de undre prioriterar resultat.

Exempel:

En grupp personer jobbar med ett

gemensamt mål och det uppstår en

konflikt. En person i gruppen blir

sur. Personerna med de övre stilarna

vill lösa konflikten och klarar inte att

Indirekt

Den vänlige Den sociale

Den efter-

tänksamme

gå vidare utan att den sure är med

på tåget. De nedre stilarna tycker

att det är viktigast att nå resultatet

på utsatt tid och att konflikten kan

lösas senare.

Tempo

Ett vanligt irritationsmoment mellan

de vänstra stilarna (den vänlige

och den eftertänksamme) och de

högra stilarna (den sociale och den

drivande) handlar om tempo. De

högra stilarna är otåliga och snabba

medan de vänstra stilarna vill ha ett

lugnare tempo.

Exempel:

Det är lördag eftermiddag och Eva

som har en stil till höger får en idé.

Hon och hennes man har inget

planerat för kvällen och hon ser i

tidningen att en ny restaurang har

öppnat i närheten. Hon föreslår att

de ska ringa några vänner för en

gemensam middag på restaurangen.

Mannen som har en stil till vänster

är inte alls pigg på idén eftersom den

kom så plötsligt. Det är redan sen

eftermiddag och han har sett fram

emot en lugn kväll framför TVn.

Dessutom vill han inte överrumpla

sina vänner och det är säkert för

sent att boka bord. Han föreslår i

stället att de ska prata med vännerna

i morgon och boka bord för nästa

lördag. Eva suckar och tycker att

hennes man är tråkig.

Prioritering och tempo

Dålig personkemi kan lätt uppstå

mellan de stilar som är diagonalt

motsatta. De irriterar sig både på

varandras prioriteringar och tempo.

Exempel mellan den vänlige och

den drivande:

Bertil med en vänlig beteendestil

möter Peter med en drivande beteendestil.

Eftersom den drivande är

snabbare och tar initiativ är det Peter

Relation

Uppgift

Den drivande

som inleder samtalet. Den vänlige

Bertil har fokus på att vara till lags

och även om han inte alls håller med

Peter så nickar han och ler. Peter fortsätter

prata och Bertil håller med.

Efteråt suckar den vänlige Bertil

och tycker att den drivande Peter är

en besserwisser. Han körde fullständigt

över mig och var helt ointresserad

av vad jag hade att säga. Jag fick

inte en syl i vädret. Peter som gillar

utmanade samtal skakar på huvudet

och tycker att Bertil var mesig. Har

han inga egna åsikter?

Anna blir uppsagd

Anna är en eftertänksam person

som är noggrann, kvalitetsmedveten

och strukturerad. Hon uppfattas

som blyg och på minussidan ligger

hennes bristande sociala förmåga.

Anna har fått en ny chef, Eva, med

en social beteendestil. Eftersom den

sociale är snabbare och tar initiativ är

det Eva som inleder första samtalet

med Anna. Eva är kreativ och tänker

medan hon pratar. Det finns ingen

tydlig röd tråd. Hon pratar om

abstrakta saker och blandar in känslor

och tyckanden. Den eftertänksamme

Anna har fullt upp med att förstå

genom att försöka hitta sammanhang,

struktur och logik i det som

sägs. Hennes min är koncentrerad.

Eva förstår sig inte på Anna eftersom

hon inte kommenterar och verkar

oengagerad.

Anna kämpar hårt med att förstå

vad hennes uppgift är och att göra

ett bra jobb. Eftersom Anna är Evas

motsats har dock Eva svårt att se och

uppskatta Annas styrkor. Hon fokuserar

på och irriterar sig på Annas

svagheter. Eva börjar se Anna som

en problemperson. På utvecklingssamtalet

rekommenderar Eva att

Anna ska göra något åt sin blyghet.

Nu vet Anna att chefen ser hennes

blyghet som ett problem. På Annas

LeDArSKAP

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 35

Direkt

avdelning är det ett faktum att Anna

är tystlåten så alla försök att öppna

munnen mottas med förvåning.

Anna blir osäker och ännu blygare.

Eva tycker dessutom att Anna är

långsam. Det ser inte ut att hända så

mycket runt Anna.

Den eftertänksamme Annas väg

mot mål:

Den sociale Evas väg mot mål:

Det blir nerdragningar på företaget

och den första som blir uppsagd

är Anna.

Anna hittar ett nytt jobb trots

att hennes självkänsla är låg. På det

nya jobbet uppskattas Anna för

hennes noggrannhet och blir chefens

favorit.

Carina Kindkvist

Vd, CoachHuset


36

VAD hÄnDer

I er KOmmUn?

Vill du att just din kommun

ska presenteras i kommunenkäten?

Händer det något nytt

eller spännande, som kan

vara inspirerande för andra

kommuner eller intressant för

läsekretsen? Hör av dig till

arne.oster@hexanova.se om

du vill ha nyheter från din

kommun publicerat i flera

utgåvor av Offentliga Affärer.

Offentliga Affärer 5 4 2008 | www.offentligaaffarer.se


Landet runt

ta en titt på vad som händer

i Sveriges kommuner från Kalix i

norr till i Kristianstad i söder.

Kalix: Satsar på skolmaten

Kalix är en av de tre kommuner som

satsar mest på skolmaten i Norrbotten.

Det konstaterar Skolmatens

vänner i sin senaste undersökning.

Skolmatens Vänner är ett samarbete

mellan LRF och de bondeägda

livsmedelsföretagen. De arbetar

för att värna maten i förskolan och

skolan. Förhoppningen är att det

ska ge elever ett lustbetonat intresse

för bra mat och verka för att de

får tillgång till god mat i skola och

förskola, så att de får bra matvanor

och kunskap om mat och hur mat

produceras.

Sedan 1996 har Skolmatens

Vänner följt utvecklingen i landets

kommuner. De har med uppgifter

från Statistiske Centralbyrån

sammanställt måltidsverksamheten i

grundskolan och visat på kostnaden

per elev och år.

I sammanställningen för 2007

kommer Kalix på tredje plats. Endast

Gällivare och Jokkmokk satsade mer

på maten till skoleleverna. Totalt

kostar maten för en elev 6 900 kronor

per år i Kalix. Det kan jämföras med

Kiruna som kom på sista plats. De

använder bara 3 820 kronor till varje

elev.

Karlstad: 1,5 miljoner i potten

för bra evenemang

Nu kan alla som vill ordna bra

evenemang i Karlstad vara med och

tävla om 1,5 miljoner kronor. En

förutsättning är att arrangemanget

stärker Karlstads varumärke och

ställning som besöksstad. Senast den

1 oktober ska ansökan vara inne som

gäller evenemang som hålls i majseptember

2009.

– Vi kommer att prioritera

evenemang som stärker besöksstaden

Karlstad, och placerar oss på

arrangemangskartan nationellt, säger

Nina Höjdefors, turism- och arrangemangschef

i Karlstad.

Kultur- och fritidsnämnden har

beslutat att 1,5 miljoner ska delas ut

i evenemangsbidrag och att hanteringen

av ansökningarna ska systematiseras.

Den 1 oktober ska ansökan

vara inne för den som planerar ett

arrangemang i maj-september 2009

och den 1 mars ska ansökan vara

inne för evenemang som hålls i

oktober-april 2009/2010.

– Genom det här systemet hoppas

vi få en bättre överblick över vilka

evenemang som planeras och arrangörerna

kan få besked i god tid om

bidrag så att de hinner förbereda sina

marknadsföringsinsatser, säger Nina

Höjdefors.

Beslut om bidrag tas av kultur-

och fritidsnämndens arbetsutskott

om det är belopp över 100 000

kronor, annars fattas beslutet av

turism- och arrangemangschefen i

samråd med Karlstad & co:s evenemangsråd.

Kungsbacka: Flyktingmottagningen

har öppnat

Efter det att Kungsbacka kommun

slutit avtal med Migrationsverket

om att ta emot 10-12 familjer per

år har nu enheten för flyktingmottagning

på Kompetenscentrum i

Kungsbacka skapats. Hit har Dalibor

Eminefendic rekryterats till tjänsten

som enhetschef för flyktingmottagningen.

Gedigen erfarenhet av

flyktingmottagande

Han har en mångårig erfarenhet av

just arbete med samordning av flyktingfrågor

och kommer närmast från

Partille kommun där han arbetat

som flyktingsamordnare.

– Det känns bra att gensvaret från

allmänheten är mycket positivt.

Många har hört av sig och vill hjälpa

till och stötta våra nya invånare.

Det stödet är viktigt och nu ska vi

arbeta tillsammans för att skapa de

allra bästa möjligheter för våra nya

kommuninvånare att snabbt komma

ut i arbete, få egen försörjning och

känna sig hemma i kommunen,

säger Dalibor Eminefenric.

Nya bostäder byggs

Under de senaste åren har Kungsbacka

kommun saknat avtal om

flyktingmottagande. Detta har till

stor del berott på en svår bostadssituation,

där många familjer och

personer stått i bostadskö under en

lång tid, och det har varit svårt att få

fram lägenheter till flyktingfamiljer.

Nu satsar kommunen på att

bygga fler bostäder. Stadsdelen

Aranäs står strax klar och ytterligare

två stora bostadsbyggen ska påbörjas

inom kort.

– Vi har bra förutsättningar för

en växande arbetsmarknad samtidigt

som vi fortfarande har svårigheter

med att bygga ikapp oss. Den

satsningen vi nu gör på att bygga

nya bostäder åt våra kommuninvånare

skapar tillförsikt och tro på en

ljus framtid, säger Kenneth Nilsson,

kommunalråd (fp), och fortsätter,

– Det ska bli roligt att få

välkomna våra nya flyktingfamiljer

när de kommer och vi hoppas att

de snabbt ska finna sig tillrätta och

trivas här.

Karlskrona: Vindkraftens dag -

starten för nytt projekt

Vindkraften hör framtiden till –

vinden ger inte enbart förnyelsebar

energi, den skapar också ny sysselsättning.

– Blekinge är en av de platser

i landet som är bäst lämpad för

vindkraft. Karlskrona kommun

har tillsammans med Torsås startat

ett arbete för utbyggnad i sydöstra

Sverige. Vindkraftens dag den 23

augusti med seminarium och utställningar

i handelshamnen blir startskottet

för vårt arbete, säger Carl-

Axel Ottosson, näringslivsutvecklare

på Karlskrona kommun.

Riksdagens mål för den svenska

vindkraftsutbyggnaden är 10 TWh

år 2015, vilket motsvarar 6-7 procent

av den totala energiförsörjningen.

Energimyndigheten har föreslagit

regeringen ett nytt mål på 30 TWh

vindkraft år 2020. Enligt Vattenfall

motsvarar bolagets kommande

investeringar i vindkraft på 8 TWh,

hushållsel till 1,6 miljoner svenska

hushåll.

Skapar nya jobb

– Investeringarna kommer att skapa

ny sysselsättning också i Blekinge,

Danmark har som jämförelse 20

000 personer sysselsatta inom vindkraftsindustrin

och tillväxten är

kraftig, säger Peter Adaktusson,

näringslivschef i Karlskrona. Enbart

Vattenfall planerar att investera cirka

40 miljarder kronor i vindkraft över

en tioårsperiod, självklart skapar så

gigantiska industriprojekt nya jobb

och nya möjligheter.

Vindkraftens dag genomfördes

den 23 augusti i handelshamnen

i Karlskrona, samtidigt fanns den

omtalade Ostindiefararen Göthe-

borg på plats i hamnen – en lämplig

kombination där vinden spelar viktig

roll.

Kristianstad: Satsning i centrum

ökar attraktiviteten

Med en handelsgalleria och bostäder

i Östra centrum får Kristianstad en

ny stadsdel med 30 000 kvadratmeter

butiksyta och drygt 150 lägenheter.

Förslaget innebär också att staden

får ett helt nytt ansikte mot öster.

Det handlar om det största bygget i

centrum sedan 1960-talet.

Det är köpcentrumkoncernen

Steen & Ström som valt att satsa i

Kristianstad.

Sedan tidigare driver företaget ett

50-tal varuhuskomplex i Norden. I

Kristianstad handlar det om en investering

på över en miljard kronor.

– Vi tror mycket på Kristianstad

som av tradition är en stark handelsstad

med ett bra läge i regionen,

säger Hans Cagner, utvecklingschef

på Steen & Ström.

Kommunstyrelsens ordförande

Bengt Gustafson pekar på att Östra

centrum är en av flera satsningar

som kan öka Kristianstads attraktivitet

och stärka konkurrenskraften i

förhållande till sydvästra Skåne.

Östra centrum är också ett led i

utvecklingsprogrammet ”Kristianstad

växer” där ambitionen är att

förtäta Kristianstad med fler bostäder

och verksamheter.

Förslaget för Östra centrum är

utställt för samråd på bland annat

medborgarkontoret, stadsarkitektkontoret

och på www.kristianstad.se.

Den som vill lämna synpunkter kan

göra detta skriftligt fram till den 12

september.

När samrådet har sammanställts

kan byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret

gå vidare med

detaljplaneringen. Löper processen

utan problem finns det möjlighet att

Östra centrum kan slå upp portarna

inför julhandeln 2011!

Eftersom det är ett stort projekt

kommer framkomligheten i centrum

att påverkas under byggtiden som

beräknas till ett par år. Kommunen

har tillsatt en särskild utredning för

att hitta så smidiga lösningar som

möjligt.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 5 2008

37


KOmmUner Och LAnDStInG I JÄmFöreLSe:

västerbottens gymnasieskolor toppar utgifterna

38

Utgifterna för gymnasieskolan

toppas av Västerbottens, Jämtlands

och Norrbottens län. Glesbygdskommunernas

utgifter var under

2007 betydligt högre än riksgenomsnittet

för både barnomsorg, gymnasieskola

och äldreomsorg.. Utgifterna

för gymnasieskolan var i storstäderna

9,4 procent lägre än riksgenomsnittet

och för äldreomsorgen 6,3

procent lägre.

Störst utgifter för gymnasieskolan

2007 hade Västerbotten, Jämtland

och Norrbottens län. I glesbygdskommunerna

var utgiften för

gymnasieskolan 110 376 kronor per

elev medan samma siffra i storstäderna

var 81 649 kronor per elev, en

skillnad på hela 28 727 kronor per

elev. Klart lägst utgifter hade Stockholms

län, därefter följt av Blekinge,

och Skånes län. De låga utgifterna i

Stockholms län beror huvudsakligen

på den konkurrenssituation som

råder där. Det finns helt enkelt flera

skolor i närheten att välja mellan,

menar skolekonomen Signhild

Östgren på SKL.

Nedanstående tabell visar

faktiska tal i kronor per elev för dess

hemkommun, utan hänsyn tagen till

strukturella och organisatoriska skillnader

mellan länen.

SWEPOS ® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid

med centimeternoggrannhet

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och

används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för

GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka

in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Mer information finns på www.swepos.com.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75

swepos@lm.se • www.swepos.com

Län Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola

Stockholms län 43 028 77 898 85 992

Uppsala län 42 934 78 578 96 107

Södermanlands län 45 753 80 411 93 046

Östergötlands län 51 843 81 643 92 043

Jönköpings län 49 609 77 928 93 301

Kronobergs län 40 522 79 952 99 932

Kalmar län 48 476 80 493 97 793

Gotlands län 44 257 84 602 99 028

Blekinge län 50 286 76 427 88 984

Skåne län 46 790 74 819 90 784

Hallands län 48 628 75 062 92 080

Västra Götalands län 44 406 77 525 90 601

Värmlands län 54 252 81 488 97 567

Örebro län 46 365 80 849 90 829

Västmanlands län 47 186 80 465 97 591

Dalarnas län 49 903 83 334 95 324

Gävleborgs län 51 946 80 042 96 782

Västernorrlands län 56 797 84 458 92 681

Jämtlands län 56 047 98 564 107 343

Västerbottens län 47 923 95 744 111 348

Norrbottens län 58 079 90 792 101 084

Källa: SCB

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Ljusmast – Under kvällstid

finns chans att visa upp det

vackra som finns i staden.

Det handlar om trygghet och säkerhet i första

hand. men också om något vackert att vila ögonen

på. ny teknik och ökad medvetenhet har placerat

den offentliga belysningen i strålkastarljuset.

En plats kan upplevas på många

olika sätt, beroende på vilket ljus

som omger den. I en alltför skarp

belysning kan en gångväg kännas

lika skrämmande - som den skulle ha

gjort om den låg i totalt mörker.

Men med rätt ljussättning kan

en promenad på samma gångbana

uppfattas som riktigt trivsam.

– Det är en balansgång mellan

lagom ljus på den som går där, och på

omgivningen runt omkring, förklarar

ljusarkitekten Parviz Dadgostar, på

företaget Archidea i Göteborg.

Parviz Dadgostar vet vad han

talar om. Archidea har nämligen

ett samarbete med Trafikkontoret

i Göteborg, Park & Naturförvaltningen

och de olika stadsdelsnämnderna

inom ramen för projektet

”Trygg, vacker stad”.

Där går de olika aktörerna tillsammans

igenom alla viktiga stråk runt

om i stan, som upplevs som osäkra,

otrygga eller fula av invånarna.

– Sen är det vår uppgift att lysa

upp, skapa effekter och försköna,

förklarar Parviz Dadgostar.

Stora satsningar på trygghet i

städerna och tillgång till ny teknik,

har resulterat i en alltmer upplyst

tillvaro för medborgarna.

Men offentligt ljus är inget nytt

begrepp, förklarar Parviz Dadgostar.

Det är snarare medvetenheten om

ljusets betydelse i samhället som har

ökat.

– Belysning betyder mer för

tryggheten hos medborgarna, än vad

man har trott, säger han

Säkerhet är förstås viktigt. Men

den handlar i första hand om ordentligt

upplysta trottoarer och vägrenar,

så både fotgängare och bilister kan

känna sig säkra i trafiken. Trygghet

däremot, är mer komplicerat än så,

förklarar ljusarkitekten.

– Om man enbart placerar lyktstolpar

längs en gångstig, så är den

som går där upplyst i ett kompakt

mörker. Det skapar mer otrygghet

än trygghet, utvecklar han resonemanget

Då är det till och med bättre

tvärtom, att vägen ligger i mörker

och omgivningen är upplyst. Att

själv vara den som är dold för omgivningen,

inger en större trygghetskänsla.

Men det räcker ändå inte för att

skapa lugn och ro under promenaden.

– Det måste vara vackert också,

med behagligt ljus, hårt eller mjukt

beroende på sammanhanget, säger

han.

Med hjälp av olika slags ljussättningar

kan en miljö bli mer tilldragande

än tidigare. Att fler människor

rör sig i ett område, kan skapa minst

lika mycket trygghet som en knivskarp

strålkastare i nattmörkret.

Eller så kan ljussättning handla

om något så enkelt som att visa att

något vackert, som ingen tidigare

har lagt märke till – faktiskt existerar

i stadsbilden.

– Vi satte en ljusspot på en staty

i Vasaparken och plötsligt upptäckte

folk att den stod där, ger Parviz

Dadgostar som exempel.

I de nya ljusa tiderna, har ljusdesigners

och arkitekter överträffat

varandra i storslagna installationer.

Spektakulära utomhusbelysningar

- har dykt upp på de mest oväntade

platser runt om i landet. Grå

kontorsbyggnader har fått nytt

sken, liksom halvfärdiga byggen och

ensliga industriområden.

En del av de nya ljusen och

färgerna kan stadsinvånarna tacka

den nya LED-tekniken för. Den

är en slags ljusdiodersystem som är

energisnålare än annat ljus – och

därmed mer miljövänligt.

LED-tekniken är användbar när

ljusdesignern vill skapa ett skiftande

ljus, i olika färger och längder Det

går att få fram fantastiska ljusspel,

med tusentals lysdioder utan att

förbruka mer energi är en vanlig

hushållsmaskin.

KOmmUnALteKnIK

Liten staty – Plötsligt upptäckte

folk statyn närt vi satte en

ljusspot på den.

Rätt belysning

för en ljusare värld

Fortfarande kräver dock tekniken

en hel del kunskap för att effekten

ska bli den eftersträvade. Det är

till exempel svårt att återgå omgivningens

naturliga färger med LED.

Därför är användningsområdena

fortfarande begränsade.

– Det funkar vid effektbelysning,

när vi vill skapa ett starkt blått, rött

eller grönt ljus, förklarar Parviz

Dadgoster.

Men troligen så kommer tekniken

att finslipas, och bli lika effektiv som

andra ljuskällor så småningom,

menar användarna. LED-tekniken

förutspås bli framtidens belysning,

på grund av dess energisnålhet och

långa livslängd.

Fast, enligt Parviz Dadgostar är

den ”vanliga” tekniken inte heller

någon stor miljöbov, jämfört med

andra verksamhetsområden.

– Belysning är mer energimässigt

utvecklat än något annat område i

dagens samhälle, hävdar han.

Utvecklingen mot en ljusare

värld lär heller inte avstanna, gissar

Parviz Dadgostar. Ju mörkare och

komplexare vår värld ter sig för oss,

desto större behov har vi av trygghet

och ljus i alla former.

– Under dagen ser man allt som

är fult i en stad, men under kvällstid

har vi chans att visa upp enbart det

som är vackert, säger han.

Lotta Engelbrektson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 39


VÅrD

Säkert med ekonomiskt låssystem

Borttappade nycklar kan bli kostsamt för

hemtjänsten då lås måste bytas ut. med ett digitalt

låssystem kan hög säkerhet hållas, tid sparas

och miljö skonas.

Phoniro Lock System eliminerar

nyckelhanteringen inom hemvården

då vårdgivaren ges en personlig

digital nyckel för att låsa och låsa

upp dörren.

Systemet innebär att inga traditionella

nycklar används då den digitala

nyckeln finns i mobiltelefonen. Varje

nyckel är unik och kan bara aktiveras

av den vårdgivare som har rätt att

öppna en viss brukares dörr.

Det befintliga dörrlåset kompletteras

med Phoniro Lock då det

gamla låset finns kvar och fungerar

för brukaren och anhöriga precis

som tidigare.

– Sex procent av vårdgivarens

För brukaren fungerar

låset som vanligt.

Hemtjänsten låser upp

med sin mobil.

40









arbetstid beräknas gå till att hämta

och lämna nycklar vilket oftast

sker med bil, säger Mats Älmeby,

VD, Phoniro AB. Så mycket som

15 procent av bilkörningen går till

nyckelhämtning, vilket enligt beräkningar

ger 23 ton koldioxidutsläpp

per år i en medelstor kommun.

– Dessutom är säkerheten en

viktig fråga för oss. Vår nyckel visar

vem som går in och ut och vilken

tid, vilket också ger ett kvitto på att

besöket faktiskt ägt rum.

Nyckeln som är personlig kan

inte kopieras och med automatisk

utloggning och spärrfunktion är

säkerheten hög.

Telia Sonera är bland annat en av

distributörerna för de 12 kommuner

som redan använder Phoniro Lock

System.

– Investeringen betalar sig redan

på ett år men det är ingenting

gentemot tryggheten som både

personal och vårdtagare känner,

menar Mats Älmeby.

Tillsammans med Halmstads

kommun har Phoniro AB tagit

fram nyckelsystemet då man insett

bekymrena kring nyckelhanteringen.

Phoniro Lock System har nu använts

i ett år i hela kommunen med totalt

1100 låsenheter. Halmstads kommun

fungerar som referenskommun men

allt fler kommuner visar intresse för

systemet.

Stina Rangmar



Mats Älmeby, Phoniro.

Affärstidningen

för offentlig sektor

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Kostnad per brukare inom

äldre- och handikappomsorg

högre krav på kommunal vård och omsorg ställs

i takt med att befolkningen blir allt äldre. med

en stegrande efterfrågan pressas kommunerna

att effektivisera verksamheten som ska bedrivas

både kvalitativt och kostnadseffektivt.

Uppföljning av verksamheter inom

vård och omsorg som görs idag

fokuserar ofta på producenterna och

organisatoriska enheter istället för på

individen.

Vissa vårdtagare kräver stora

resurser och det kan vara viktigt att

se hur utvecklingen ser ut för dessa

grupper. Priset för t.ex. hemtjänst

kan variera stort vilket bara är en

av många kostnader som påverkar

resultatet av insatserna.

Inom stora delar av kommunal vård

och omsorg saknas idag en uppföljning

som beskriver verksamheten ur

brukar/medborgarperspektiv. Det

finns inte heller någon tradition av att

beräkna vad de olika insatserna kostar

att utföra, även om vissa ekonomiska

nyckeltal har tagits fram.

Individuell information

Genom ett samarbete mellan

Sveriges kommuner och landsting

och konsultföretaget Ensolution AB

finns det nu en metod för kostnadsberäkning

som kallas Kostnad Per

Brukare (KPB). Beräkningen baserar

sig på gemensamma principer och är

en sammanställning av olika insatser

inom äldre- och handikappomsorg

som kan knytas till den enskilde

brukaren.

Informationen möjliggör en

beskrivning av vårdkonsumtionen,

vilket visar vem som får vad och till

vilken kostnad. KPB bygger på individdata,

vilket innebär att vård och

service för olika typer av brukare kan

sammanställas och utgöra grunden

för uppföljning ur olika aspekter

såsom brukarmix, produktivitet,

Vi söker intressanta

fastigheter och samarbeten.

konsumtion och resultat.

– Vi såg en brist i systemet där

man inte kunnat beskriva de olika

kostnaderna på ett systematiskt sätt.

Det som är nytt är att man nu tittar

på individens kostnad, säger Andreas

Johansson, Ensolution AB.

Snabbt resultat på kort tid

Som det ofta ser ut idag är insatserna

spridda över en rad olika avdelningar

vilket innebär en svårighet att

samordna insatser för kommunerna.

– Man kan minska kostnaderna

genom att minska variationen, säger

Andreas Johansson. Det kan vara

svårt att ha en klar bild över kostnaderna

när vårdtagaren erhåller

insatser från många olika avdelningar.

Men med ett framtaget kalkylprogram

sammanförs data rörande

kostnader, verksamhetsstatistik och

beslut.

– Styrkan med lösningen är att

man på kort tid får fram ett snabbt

resultat. När vi informerar om

projektet i kommunerna tittar vi

bland annat på planering, restid,

Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom

samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intresserade

av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter

på fastighetsnivå.

Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en fl exibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar

för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande

där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser

gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet.

Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjligheter?

Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

VÅrD

och hur man kan effektivisera

rapporteringen, menar Andreas.

Många kommuner har problem med

ekonomin och kan behöva vägledning

för att se vart pengarna tar

vägen.

Metoden har utvecklats i samarbete

med tolv kommuner som på

ett standardiserat sätt tillsammans

ska kunna arbeta med Kostnad Per

Brukare.

I dagsläget är ett femtiotal

kommuner anslutna till systemet.

Stina Rangmar

Sveafastigheter

Norrlandsgatan 15

111 43 Stockholm

Telefon 08-545 075 00

www.sveafastigheter.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 41


mILJö

Inrikesflyget står bara för

1 procent av Sveriges

klimatsutsläpp

– tidigare har flygbolagens miljöfrågor handlat om

buller. Idag med klimatdebatten blir flyget ofta

den största miljöboven. Detta tycker jag är onyanserat

att säga med tanke på att inrikesflyg står för

1 procent av Sveriges klimatutsläpp, jämfört med

vägtrafiken som står för 30 procent, menar Ann-

Sofie hörlin, miljöchef vid malmö Aviation.

Ann-Sofie Hörlin är sedan april i år

anställd som miljöchef vid Malmö

Aviation. Där ansvarar hon för att

driva miljöfrågor och strategiska

projekt.

– Jag brinner för miljön och

miljöfrågor. Skall man jobba med

dessa frågor, är det viktigt för mig att

jobba där man kan påverka. Det kan

jag nu, fortsätter Hörlin.

Minskat 4 000 ton bränsle

Sedan 2004 har Malmö Aviation

arbetat för att minska bränsleförbrukningen

och utsläpp av koldioxid.

Flygbolaget har därefter minskat

4 000 ton bränsle varje år.

– Vi är glada för att vi har lyckats

med detta. Vi arbetar med gröna

flygningar, där vi bland annat

rekommenderar våra kaptener hur

42

de ska flyga. Men man får absolut

inte tumma på flygsäkerheten, därför

är det endast rekommendationer,

menar Hörlin.

Flygbolaget arbetar med något

som kallas ”Gröna flygningar”. Det

innebär bland annat att kaptenen

glidflyger in och utnyttjar medvindar

för att minska utsläppen vid landning.

– När det är möjligt att göra så,

gör kaptenen det. En annan viktig

del är att minska onödiga laster

ombord.

Vi arbetar också med att ha en

hög beläggningsgrad för att minska

andelen utsläpp per passagerare.

Detta gör vi genom att förlägga fler

av flygtider på morgon och eftermiddag

för att gå med fulla plan,

och på så vis minimera halvfulla mitt

på dagen, fortsätter Hörlin, samtidigt

som hon påpekar att kaptenerna

samtidigt lyckas ha en punklighet i

tidsschemat med 96 procent.

Klimatkompensera resan

– Flera av våra resenärer vill ha

möjligheten att klimatkompensera

sin resa då man betalar för utsläppen

i samband med flygningen, men

tyvärr är det få som är faktiskt

genomför köpet i dagsläget menar

Hörlin.

Däremot är det flera av våra

kunder, inte minst myndigheter som

efterfrågar redovisning av de utsläpp

de genererat per år, eftersom de

mäter sina utsläpp och i vissa fall har

egna klimatkompenserande åtgärder.

Det tror jag vi kommer se mer av

framöver.

Det är också viktigt att man

tänker på hur man tar sig till och

från flyget, kan man samåka eller

resa kollektiv så minskas en del av

utsläppen för resan.

– Något annat som flygbranschen

pratar om, är det som kallas för Singel

European Sky. Det innebär att ta

fram rakare flygningar inom Europa,

vilket givetvis betyder mindre bränsle

och utsläpp från samtliga flygbolag,

fortsätter Hörlin.

Ann-Sofie Hörlin,

miljöchef Malmö Aviation.

Alternativa bränslen

Vad det gäller alternativa bränslen,

har branschen nyligen börjat

forska kring detta. Forskning inom

området är högprioriterat för att

flyget skall minska sitt beroende av

fossila bränslen.

– Mellan 2015 och 2020 är det

nog rimligt att kunna se alternativ

till Jet Fuel, som till exempel bränsle

av alger, säger Ann-Sofie Hörlin.

För att minska utsläpp av koldioxid

kommer flyget 2012 ingå i EU:s

utsläppshandel, där idag endast industrin

och energitillverkarna ingår.

För flyget kommer detta innebära

att man som flygbolag får tilldelat sig

utsläppsrätter.

– Det är givetvis en stor utmaning

för oss och något som vi nu förbereder.

Vårt huvudfokus är att minska

utsläppen, säger Hörlin.

Tina Lundberg

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Kommunala skolor sålda till vrakpris

Flera kommunala skolor i moderatstyrda täby

kommun norr om Stockholm har sålts ut till

vrakpris genom avknoppning. Den kanske mest

kända affären är förra årets försäljning av tibble

gymnasium som rektorn och en kollega fick

köpa billigt. Det som fallet har gemensamt med

de övriga försäljningarna är att köparna bara

betalat för skolans inventarier. I det här fallet 9,2

miljoner. marknadspriset beräknades till 20-40

miljoner. Kritiker menade att kommunen näst

intill skänkte bort skattebetalarnas egendom.

Oron var också stor över hur dyrt det skulle bli

för kommunen att köpa ut personal som inte

ville följa med i den nya regin.

Sälja ut kan vara olagligt

Enligt kommunallagen och EU:s

statsstödsregler måste man ha ett

öppet anbudsförfarande och välja

marknadspriset, det högsta anbudet.

Eftersom begreppet avknoppning

ännu inte finns i kommunallagen och

rättspraxis saknas anmäldes ärendet

av socialdemokraterna och Täbyborna

Conny Fogelström och Rosalind

Eriksson. Fallet har överklagats

av Mats Hasselgren (fp) med flera

och ligger nu hos Kammarrätten.

Den 8 september beviljades ärendet

prövningstillstånd. I Länsrätten fick

Täby kommun rätt, försäljningen

var inte olaglig.

Efter Uppdrag gransknings reportage

den 19 september 2007 tillsatte

SKL, Sveriges kommuner och landsting,

en utredning. Förbundsjuristen

Leif Petersén hävdar att det

är ett lagbrott att sälja ut kommunal

verksamhet utan att ta betalt för

helheten.

– Det är otillbörligt gynnande av

enskild, säger han.

Regeringen beställde utredning

från Statskontoret

Statskontoret hävdar i sin

utredning att det är förbjudet att

privatisera och sälja ut skolor på

det sätt som Täby kommun gjort

med Tibble gymnasium. Statskontoret

slog fast att EU:s regelverk är

tydligt. Vid en försäljning måste hela

skolan marknadsvärderas. I utredningen

ogiltigförklaras också själva

grundidén med avknoppning att

erbjudandet endast riktas till tidigare

anställda. Utredaren Rickard Broddvall

på Statskontoret säger att fallet

kan anmälas till EU-kommissionen.

Vem som helst kan anmäla inom 10

år. Kommissionen kan besluta att

köparna i efterhand tvingas betala

ett korrekt marknadspris.

Ny policy i flera

borgerliga kommuner

I Täby kommun har m, c och kd

nått en policy för nya riktlinjer vad

Conny Fogelström (s)

överklagade Täby kommuns

beslut om avknoppning.

(Fotograf: Sune Fridell)

gäller avknoppningar. I framtiden

skall en regelrätt marknadsvärdering

göras och man skall sälja till marknadsvärdet

(det högsta budet). I

Stockholms stad har den borgerliga

majoriteten inrättat ett eget kansli –

Avknoppningskansliet – som har till

uppgift att underlätta för personal att

ta över skolor eller annan kommunal

verksamhet. I Nacka kommun antog

man en liknande policy och där har

intresset för utförsäljning av kommunala

skolor svalnat rejält.

Bakgrund

I april 2006 ansökte rektorn Maj

Dellström och ekonomiläraren Hans

Byström om att få ombilda Tibble

gymnasium i Täby till friskola. Den

10 maj 2007 togs beslutet i kommunfullmäktige

i Täby att Tibble gymnasium

skulle ombildas och därmed

bli Sveriges största enskilda friskola,

Tibble fristående gymnasium. Endast

moderater deltog på mötet då de har

egen majoritet i fullmäktige. Samtliga

övriga partier bojkottade mötet.

Godkännandet i Gymnasie- och

vuxenutbildningsnämnden i Täby

togs den 26 april 2007. Lärarnas och

elevernas protester bet inte på Claes

Gillberg, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens

moderata ordförande.

Skolan hade då över 1 200 elever

och över hälften av dem kom från

andra kommuner. Kritik riktades

mot att Täbyeleverna miste sin

förtur till Tibble gymnasium då det

är riksintag till friskolor. Dessutom

kan samarbetet med Åva gymnasium

försvåras eftersom de båda skolorna

samarbetar när det gäller till exempel

undervisning i latin, kinesiska och

japanska. Den starkaste kritiken

handlar dock om att skolledningen

inte har lyssnat på vare sig lärare eller

elever.

Mats Hasselgren, kommunstyrelsen

(fp), ser risker för Täby

kommun:

– Friskolor får ersättning per elev

enligt en riksprislista och den ligger

12 000–13 000 kronor högre än vår

skolpeng. I deras budget räknar de

med intäkter 15 miljoner över vad de

har i dag. 85 procent av personalen

var emot en ombildning till friskola

– Vem vet vad det här kommer att

kosta kommunen för personal som

blir övertalig? sade Mats Hasselgren.

33 av lärarna hade sagt tvärnej till att

följa med. 43 av lärarna gick ut i en

anonym annons i lokaltidningen där

de sade sig söka nytt jobb. Lärarnas

protester handlade framför allt

om att de inte känt sig delaktiga i

processen.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

spådde i sitt

tjänsteutlåtande att skolan skulle

gå en ljus framtid till mötes. De

räknade med en ökning av antalet

gymnasieelever med 20 procent fram

till år 2010 eftersom friskolor har

riksintag. Claes Gillberg, ordförande

i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

menar att det viktiga var

att Skolverket godkänt Dellström

och Byströms ansökan.

– Att ta reda på vad elever och

lärare anser ingår inte i den utredning

som ska ligga till grund för det

beslut som ska fattas, sade han i DN

i mars förra året.

– Det är inte vår sak utan upp till

utförarna, menade han.

Övriga försäljningar

Partiledaren Jan Björklund var under

sin tid som skolborgarråd i Stockholm

ansvarig för två avknoppningar

av kommunala skolor som såldes

helt utan hänsyn till marknadspriset.

Filippa Reinfeldt (m) var ordförande

i Täby kommunstyrelse när

beslutet att låta statsministerns tidigare

kampanjledare Birger Hultman

ta över den kommunala skolan

Hägernäs klubbades igenom. I det

enhälliga beslutet att låta skolan starta

står det klart och tydligt att skolans

ansökan till Skolverket avslagits.

UtBILDnInG

Mats Hasselgren (fp) var kritisk till

ombildningen redan från start.

(Foto: Smajl studio, Täby)

Kommunstyrelsens ordförande

Filippa Reinfeldt (m) år 2005 –

2006. Ordförande i socialnämnden

2003 – 2005 samt halvtids

kommunalråd 2003 – 2005.

Ansökan till Skolverket lämnades in

drygt sex månader för sent.

– Om man inte har tillstånd

är inte skolan laglig och eleverna

där fullgör inte sin skolplikt, säger

Birgitta Fredander, enhetschef på

Skolverket. Undervisning bedrevs

således utan tillstånd ett helt läsår,

med start hösten 2006.

Källa: DN

Anna Lunder

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 43


FOrDOn

Miljöbästa bil 2008

Trots etanol vann

Ford Focus Flexifuel

– Det som gjorde att juryn valde Ford Focus Flexifuel

var för att det är en miljöbil som passar de

flesta, samtidigt som den går på etanol som finns

att tanka runt om i hela landet, säger mattias

Goldmann vid miljöbästa Bil.

Gröna bilisters jury tog ut Ford Focus

Flexifuel till Miljöbästa Bil 2008. Det

är tredje året i rad som den etanoldrivna

Focus vinner. På andra plats

kom Volkswagens gasdrivna Touran,

medan ytterligare två etanoldrivna

Ford kom på tredje.

– Vi har hållit på med Miljöbästa

Bil i 14 år, men i år ledsnade vi på

oss själva och tillsatte en jury istället

som bestod av fyra undergrupper. En

grupp bestod av småbarnsföräldrar,

en annan med äldre, en tredje med

miljöchefer och sist en grupp med

Poängfördelning

Poängfördelning totalt av hela juryn:

(1:a plats gav 10 poäng, 2:a plats 5 vpoäng och 3:dje plats 3 poäng)

1. Ford Focus Flexifuel: 15

2. Volkswagen Touran Ecofuel CNG: 13

3. Ford S-Max Flexifuel, Ford Mondeo Flexifuel: 10

5. Peugeot 308 SW Bioflex: 6

44

biljournalister. Sedan samlade vi alla

bilar som klarar den statliga miljödefinitionen

och samtidigt har högsta

möjliga säkerhetskrav, fortsätter

Mattias Goldmann.

Endast 90 mackar

med biobränsle

Själv anser Goldmann att biogas är

bättre bränsle än etanol. Det som är

bättre med gasen är att den har lägst

klimatpåverkan och även är bäst för

hälsan.

– Men tyvärr finns det bara 90

bensinmackar som har gas av totalt

3 700 mackar i landet, varav 1 300 är

etanolmackar, fortsätter Goldmann.

En annan aspekt Goldmann

påpekar är att biogas produceras

lokalt av slam från reningsverk och

etanolen kommer från sockerrör från

tredje världens demokratier.

– Båda två tycker vi är attraktiva

alternativ, i relation till diktaturer

som levererar olja, menar Goldmann.

Poängfördelningen av respektive undergrupp:

Barnfamiljer: Ford S-max Flexifuel, Volvo V70 2.0 Flexifuel,

Volkswagen Touran 2.0 EcoFuel CNG

Pensionärer: Ford Focus Flexifuel, Seat Altea XL Flexifuel, Peugeot

308 SW Bioflex

Miljöchefer: Volkswagen Touran Ecofuel, Ford Focus Flexifuel,

Volvo V50 Flexifuel Biljournalister: Ford Mondeo Flexifuel,

Mercedes B 170 NGT, Peugeot 308 SW Bioflex

Tina Lundberg

FAKtA

Jurymedlemmarna fick välja mellan samtliga

bilar på marknaden som uppfyller regeringens

miljöbilsdefinition, klarar fem stjärnor i Euro-

NCAP:s krocktest, med minst två stjärnor för

fotgängarskydd och antisladdsystem som

standard. De fick testköra bilarna, såväl på

STCC-banan i Göteborg, som i normal trafik.

Bilfakta

Ford Focus Flexifuel 1.8 125 HK

Bränsle: Etanol och/eller bensin

Modeller: Trend, Ghia och Titanium

CO2 utsläpp: 169 g/km

Eurocap 5 stjärnor

Volkswagen Touran 2.0 EcoFuel

Tekniska data

Effekt med fordonsgas 80 kW (109

hk)

Fordonsgastankens kapacitet cirka 26 kg/

35,6 Nm3 Bensintankens kapacitet cirka 13 liter

Förbrukning med fordonsgas3) • I stadstrafik cirka 8,3 kg/100 km

= cirka 11,3 Nm3 /100 km

• På landsväg cirka 4,7 kg/100 km

= cirka 6,4 Nm3 /100 km

• Blandad körning cirka 6,0 kg/100 km

= cirka 8,2 Nm3 /100 km

• CO2-emission cirka 160 g/km

blandad körning

Räckvidd på fordonsgas3) cirka 430 km

Miljöbilar

• Reducerat förmånsvärde som tjänstebil

• Undantagen från biltullar Stockholm

• Befriad från parkeringsavgift i många

svenska kommuner

• Berättig till statlig miljöbilspremie 10.000 kr

(privatperson)

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Samsung – med bildskärmar

som gör skillnaden

– Vår styrka är att vi har en datorbildskärm

för varje användare,

säger John Bünsow Lindén, nordisk

produktchef för bildskärmar på

Samsung.

Samsung har valts ut som en av

leverantörerna av datorbildskärmar

för de avropsberättigade Vervamedlemmarna.

En utnämning som

Samsung tar på största allvar och

med stor respekt.

– Upphandlare inom den offentliga

verksamheten är i genomsnitt

mer noggrann och tydlig i sin kravspecifikation.

Det tycker vi är väldigt

bra. Det sätter press på oss och våra

återförsäljare att kunna erbjuda rätt

produkter till ett konkurrenskraftigt

pris, säger John Bünsow Lindén.

Avtalet omfattar hela Samsungs

sortiment av bildskärmar. Från små

7 tums digitala fotoramar, via arbetsskärmarna

på 19 till 24 tum, upp

till de största av de digitala skyltarna

från 40 till hela 80 tum. De senare

har kommit att erövra publika platser

som informationsskyltar och syns

numera även ofta i konferensrum.

Det breda utbudet av datorbildskärmar

gör det möjligt för Vervas

medlemmar att hitta en skärm som

är perfekt anpassad efter de flesta

medarbetares behov.

– Vi har bildskärmar som lämpar

sig för alla i verksamheten. Grafiskt

arbete. Ergonomiskt utformade.

Energisnåla. Offentlig miljö. Arbetsstationer.

Inomhus eller utomhusmiljö.

Oavsett var och i vilket syfte

har vi en bildskärm som passar, säger

John Bünsow Lindén.

Samsung är världsledande på bildskärmar

och är en av de få på marknaden

som har total kontroll över

hela tillverkningsprocessen – från

utvecklingsfasen till färdig produkt.

De flesta andra bildskärmsleverantörerna

anlitar många gånger legotillverkare

eller köper in vitala delar från

underleverantörer. Och då inte sällan

från Samsung.

– Just leveranssäkerhet lägger vi

stor vikt på. Vi har produkterna tillgängliga

i våra lager för snabb leverans,

säger John Bünsow Lindén.

För Samsung spelar Verva-avtalet

en viktig roll. Samsung har sedan

tidigare haft en betydande försäljning

till offentlig verksamhet, ett

samarbete man nu hoppas ska både

fördjupas och bli långvarigt.

– Vi satsar hårt på att leva upp

till Vervas medlemmars högt ställda

krav och förväntningar på de utvalda

leverantörerna. Vi erbjuder konkurrenskraftiga

priser, välutbildade återförsäljarna

samt kompetenta medarbetare

inom Samsung, vars främsta

uppgift är att se till att leva upp till

Vervas medlemmars förtroende,

avslutar John Bünsow Lindén.

PreSSreLeASe rAmAVtALSInFOrmAtIOn

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 John Bünsow Lindén. 45


KrönIKA

varför sommarsemester?

Semestern är nu för de flesta slut

och återgången till vardagen kan te

sig nog så knagglig. Paradoxalt nog

förefaller det svårast i portgången för

de som haft längst sammanhängande

semester, medan de som tagit ut kort

sommarledighet tycks få en flygande

start. De senare har antagligen aldrig

varit riktigt mentalt avkopplade från

jobbet, en omställning som för de

flesta brukar kräva minst 3-4 veckor.

Vad betyder då detta på längre sikt?

Mycket talar för att de som haft

längst sammanhängande semester,

trots en trög start, återhämtar sig

bäst och lättast finner hållbar arbetsglädje,

allt som motkraft till risken

för utbrändhet.

Dessa funderingar är dock i

mångt och mycket obevisade i vetenskaplig

mening. Förvånansvärt lite är

egentligen känt om optimal semesterstrategi.

Vad betyder semesterns

längd och förläggning för individ,

näringsliv och samhälle? I somras

rubricerade talman Per Westerberg

ett inlägg i DN Debatt med

”Avskaffa sommarlovet för riksdagsledamöterna”,

men förklarade inte

varför förslaget skulle begränsas till

enbart denna grupp? Idag finns goda

skäl att lyfta frågan till fler än de

folkvalda.

46

Vad gäller individens välmående

kan förmodas att många semesterveckor

är bättre än få och att

sammanhängande semester är bättre

än uppdelad. Viktigt är sannolikt

också möjligheten till miljöbyte

under semestern. Däremot kan

ifrågasättas om en given semestermånad,

tex juli, bidrar till större

välmående än någon annan. Rätten

att förlägga en viss andel av semestern

till sommarmånaderna framstår

i mångt och mycket som ogrundad.

Det är fullt tänkbart att semester

under de mörka månaderna är mer

behövligt för långsiktigt välmående

än semester under de ljusa månaderna.

Utformningen av semesteruttaget

kan också antas ha betydelse

för produktionen. Förutom att

graden av välmående beroende på

semesterstrategi kan spela en roll för

produktiviteten, kan diskuteras om

ett närmast totalt avbrott i produktionen

under juli månad utgör en

kommersiell fördel eller ej. Hypotetiskt

skulle en jämn produktion

över årets alla månader kunna ge

bättre utfall. I synnerhet torde detta

gälla den import-exportmarknad,

som berör aktörer utan motsvarande

”svenska” restriktioner i juli-

verksamheten. Missas viktiga affärsmöjligheter?

Idag är det på sin plats

att börja fundera över det underliggande

motivet bakom den sk industrisemestern

och dess konsekvenser.

Vem är egentligen vinnare i en tradition

som innebär att samhället i det

närmaste stannar upp under en given

tidsperiod?

Vad gäller samhällets åtaganden

kan vinnarna kan definitivt inte

återfinnas bland de sjuka och svaga.

Såväl sjukvård som omsorg och socialtjänst

skruvar ned sin verksamhet

till den absoluta smärtgränsen. Varje

år uppkommer lika överraskande

samma krissituation för att kunna

ge de arbetsföra rätten att få vila sig

samtidigt. Problemet har närmast en

etisk dimension och väcker frågan

om de viktigaste samhällstjänsterna

i första hand är till för de anställda

eller de nödställda.

För de folkvalda och företrädarna

för arbetsmarkandens parter finns

idag anledning att ompröva den

traditionella synen på semesterns

förläggning utifrån etiska, legala och

samhällsekonomiska aspekter.

Monica Johansson

Verksamhetskonsult

Time Care AB

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Det räcker inte med kärlek

män och kvinnor säger 16 000 ord om dagen.

Språket är en förutsättning för att vi ska kunna ha

en dialog, kunna utbyta tankar och idéer. Det är

i mötet med andra människor vi själva utvecklas,

men att kunna tala är inte lika självklart för alla.

Jag är en av grundarna till Talarforum

och har sedan många år

jobbat med möten. Vi matchar

föreläsare till konferenser och utbildningar.

Vår verksamhet bygger på det

talade ordet och vår devis är ”Tala är

guld”. Att kunna tala är dock inte

lika självklart för alla. När vårt äldsta

barn var i tvåårsåldern började vi bli

riktigt oroliga för hans utveckling.

Han pratade nästan ingenting och

var svår att få kontakt med. Han

lystrade inte till sitt namn och det

verkade inte som han förstod vitsen

med språket.

Jag läste allt jag kom över om barn

med försenad språkutveckling och

ganska snart började jag misstänka

att han hade autism – en kommunikationsstörning

som är ett livslångt

funktionshinder. Det var många

dystra skildringar som målades upp

i litteraturen, om barn som aldrig

lär sig kommunicera och hamnar på

kärlekslösa institutioner, och jag klev

ner i ett nattsvart hål av sorg. Det

Vinn boken!

var lång kötid innan vi fick göra en

utredning och innan vi fick hjälp. All

forskning visar att ju tidigare ett barn

med autism får träning desto större är

deras chanser att utvecklas. För mig

blev det en kamp mot tiden att finna

bäst behandling. Det var en djungel

av terapier att sätta sig in i. Min man

hade fullt upp på Talarforum och

jag var hemma med våra två barn,

vår dotter som var ett och ett halvt

år och vår son med autism som var

tre. Tiden räckte inte till och till slut

sov jag bara ett par timmar per natt.

Sorgen och utmattningen gjorde

att jag reagerade med en psykos.

Jag blev tvångsvårdad, isolerad och

medicinerad. Utan möjlighet att

själv kommunicera med omvärlden.

Det var ett sådant liv som jag i mina

svåraste stunder hade föreställt mig

att vår son skulle få. Det blev en

mardrömsliknande upplevelse. Det

tog tid att komma tillbaka och återfå

mitt självförtroende. Något som

hjälpte mig att bearbeta vad som

Vi har ett exemplar av boken som vi lottar ut bland våra läsare.

Sänd oss ett mail med en kort text om vad du tycker om vår

tidning så är du med i utlottningen.

Obs! Glöm inte att ange din postadress om du blir den

lyckliga vinnaren. Mailet skickar du till brev@hexanova.se

hänt var att skriva om mina upplevelser.

Jag gick en skrivarkurs – att

skriva sitt liv. Lärarna som var författare

uppmuntrade mig att skicka

texten till förlag vilket jag gjorde. I

våras kom min bok ”Det räcker inte

med kärlek”.

Titeln syftar på vår son. Det

räcker inte att älska ett barn med

autism. Det krävs så mycket mer för

att de ska utvecklas, lära sig kommunicera

och förstå världen omkring

sig. Tidigare trodde man att om ett

barn med autism inte har börjat tala

vid fem års ålder var det sannolikt

att de aldrig kommer att få ett språk.

Vi vägrade att tro på det. Genom

intensiv träning under flera år har

vi pushat honom att tänja sina egna

gränser. Han har tränat med en form

av beteendeterapi. Barnet ska lyckas

i träningen och få positiv förstärkning

för att göra lärandet lustfyllt.

Vår son har gjort enorma framsteg.

Alla människor har en stor potential

inom sig. Många av våra föreläsare

talar just om att överträffa sin egen

prestation och jag vet att det är

möjligt. Det är vår son ett levande

bevis på.

Vi var rädda att han aldrig skulle

få ett språk. Nu pratar han mer och

mer och det är underbart att höra

hans pigga röst. Härom veckan kom

KrönIKA

Fakta | Jenny Lexhed är civilekonom,

föreläsare, kommunikationschef

och en av grundarna

till Talarforum. Hon är aktuell

med boken ”Det räcker inte

med kärlek – en mammas kamp

för sin son” (Wahlström & Widstrand).

www.talarforum.se

jag hem efter en resa och möttes av

min son som kom springandes in i

hallen och slängde sig runt min hals.

Jag gav honom en hård bamsekram

och rufsade om honom i håret.

Han tittade leende på mig och sa

”Mamma, har du saknat mig?”

Jenny Lexhed

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 47


KonferenSGUIDEN

Full fart framåt

– Först presenterade jag idén, sedan

hyrde vi rullstolar till personalen så

att de själva fick testa hur det kan

vara att vara funktionshindrad, säger

Magnus Berglund, handikappambassadör

vid Scandic.

1999 blev Magnus sjuk. Med

sin hund rehabhund Ada var han

fast besluten att komma igen. 2003

presenterade han sin idé som innebar

större tillgänglighet för gäster med

funktionshinder. Idag har den forna

idén resulterat i att Scandic storsatsar

på handikapprum.

Annorlunda konferens i annorlunda miljö!
















– Tidigare jobbade jag som kock

på Scandic, medan nu är jag ansvarig

för handikappsfrågor. Det är oerhört

inspirerande, fortsätter Magnus

Berglund.

Fler än 100 nya

handikapprum

Sedan 2003 har Scandic arbetat

aktivt med att göra sina hotell tillgängliga

för funktionshindrade. Nu

ökar hotellkedjan tempot ytterligare.

Bara under 2008 kommer Scandic

att bygga fler än 100 nya handi-

Engla Inspiration • Vaxholm

kapprum, samtidigt som standarden

för rummen förbättras genom höj

och sänkbara sängar. Syftet är att

möta den ökade efterfrågan.

– Vi har tagit fram en gemensam

93-punkts standard för hotellen med

bland annat vibrerande väckning

och brandalarm, hörselslingor, käpphållare

och blindskriftsinformation,

dessutom genomför vi utbildning i

tillgänglighetsfrågor för all personal,

säger Magnus Berglund.

För att se klart på sin egen värld

behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar

att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som

andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.

www.wreta.com

Ytterligare drygt 300 rum

I höstens storsatsning byggs flest nya

handikapprum på Scandic Asker

i Norge. Där är efterfrågan så stor

att hotellkedjan har fattat beslut om

att bygga till 33 nya handikappanpassade

rum. Utöver de 100 rum

som nu byggs kommer ytterligare

drygt 300 rum att tillkomma under

kommande år.

– Vi är väl de enda i Europa som

har detta helhetskoncept vad jag vet,

fortsätter Magnus Berglund. Scandic

För att se klart på sin egen

värld behöver man besöka

en annan.

Det är en av många anledningar

att ha din konferens

hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker

Tel 0155-720 22 • www.wreta.com


har fått en rad utmärkelser för vårt

tillgänglighetsarbete de senaste åren,

vilket förmodligen har påverkat det

ökade trycket.

Tina Lundberg

FAKTA | I dag har cirka 50 miljoner

människor i Europa någon form av

funktionshinder*. Antalet ökar ständigt,

inte minst eftersom befolkningen

i snitt blir allt äldre. Allt fler människor

med funktionshinder är yrkesverksamma

och allt fler är också ute och

reser, antingen i arbetet eller på fritiden.

Källa: Scandic

Tid för Konferens på Ronneby Brunn.

Dax för annorlunda Konferens/Kick-off!

... i ett nyrenoverat Ronneby Brunn!

Kombinera med våra nya aktiviteter eller krogshower!

...Gör er vistelse till en oförglömlig händelse!

Vi kan konferenser!

För information eller bokning 0457-75000

Nyrenoverat!

0457-75000

www.ronnebybrunn.se


KonferenSGUIDEN

Konferera vid västerhavet

Höst upp på Särön tronar Säröhus. Nedanför ser man deras egen brygga och hotellets egen badstrand.

Bara 20 minuter söder om Göteborg ligger

Säröhus. ett konferenshotell som under torgny

Berntssons ledning byggts om till att vara den

moderna konferensanläggning den är idag.

Ursprungligen är huset byggt 1908. Sedan dess

har många om- och tillbyggnader gjorts och den

sköna atmosfären från den gamla goda tiden

finns kvar.

Ett härligt hotell som ligger högst

upp på Särön med vidunderlig utsikt

över Göteborgs Södra Skärgård.

Stort och pampigt med en härlig

lyxig relax.

Fina stora fräscha rum och med

en matsal som för tankarna tillbaka

till sekelskiftet när Gustav V var

en ofta sedd gäst på Säröhus hos

familjen Keiller här på Särö. Själva

hotellet är naturligtvis modernt och

utbyggt med alla slags konferensmöjligheter.

www.hoteloden.se

info@hoteloden.se

Populärt konferensställe

Anläggningen har 15 konferensrum.

Störst är Aulan, byggd som en

grekisk amfieteater, egenhändigt

konstruerad av hotellägaren Torgny

Berntsson. Här ryms 140 personer

samtidigt som den som pratar/föreläser

hörs klart och ljudligt utan

högtalaranläggning.

Ljusstark projektor kompletterar

och man kan visa utan mörkläggning.

Förutom Aulan finns 14 konferensrum

i olika storlekar, från 2-70

personer.

Medtag annonsen

så får du 150 kr

rabatt på första

natten.

Erbjudandet gäller tom

31 mars-09.

Gäller ej i kombination

med andra erbjudanden

och endast vid

direktbokning.

Karlbergsv 24, Box 6246 SE-102 34 STHLM

Alla konferenslokaler är utrustade

med datavideoprojektor och trådlöst

bredband. Utöver detta finns det 15

grupprum.

112 hotellrum

Säröhus har 73 dubbelrum, därav

fyra gemak för speciella tillfällen, och

39 enkelrum. Samtliga rum har TV,

badkar/dusch och trådlöst internet.

Det finns naturligtvis även handikappanpassade

rum. Gemaken har

även jacuzzi och ligger så att de har

utsikt antingen över västerhavet eller

den parkliknande trädgården med

vattenspel.

Exklusivt relax

År 2000 kompletterades anläggningen

med en relax avdelning som

kallas Särö Källa med en sammanhängande

inom- och utomhuspool

som året runt håller 37 grader. Att

hålla så hög temperatur gör att man

aldrig kommer i frysning och kan

njuta timvis vid poolkanten med

olika förfriskningar som bjuds.

Oasen i Jämtland

JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL


Baren erbjuder dessutom kalla och

starkare varor.

Poolen är en utmärkt sällskapsplats

för att umgås i under avslappnade

former. För den mer aktive

finns även en jetstreamer och bubblor

längs ena kanten liksom ångbastu för

den som bara vill koppla av. Hotellet

tillhandahåller kostnadsfritt en rad

olika peelingar, krämer, badsalter för

gästernas välbefinnande.

Torgny Berntsson är livligt engagerad

i säkerhets- och kvalitetsarbetet

för hotellanläggningarna.

Sverige ligger långt framme internationellt

men har mycket kvar till

full säkerhet.

Här finns ett 10-tal områden

aktuella för förbättring, nämnas

kan implementering av EU:s regler

gällande Legionella, allt enligt

EWGLI.

Säröhus tillämpar en egen starkare

nivå än vad EU:s EWGLI föreskriver.

Klas Bergqvist

Bräcke 0693-160 20

www.bjorknasgarden.com


Säröhus Konferenshotell

100% VINDKRAFT EL

VARBERGS ENERGI

100% KRETSLOPP, VÄRME,

KYLA, VENT.

100% LEGIONELLAFRI

ANLÄGGNING

100% RESERVKRAFTSÄKRAD

DEFIBRILLATOR MED

UTBILDAD PERSONAL

SHR KVALITETSSTANDARD

Tar Ni Ert ansvar?

Vi har tagit vårt!

Miljökvalitetsansvar, Mål 2020.

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.

www.sarohus.se


KonferenSGUIDEN

Julbordskonferens på slottet!

Konferera på ett slott med statligt avtal.

Vid Mälaren, cirka 1 timme från Stockholm.

www.kirunacongress.se

KONFERENS I KIRUNA

Ro att arbeta

Energi att uppleva

Varför välja mellan

pris och service?

Välj Ibis hotel.

Vardagspris per rum fr 675:-/natt

boka direkt på 0771-44 6688 Boka konferensen på

Bo upp till 3 personer i rummet. 2 vuxna och 1 barn upp till 12 år. www.ibishotel.se

Bo & konferera!

08-566 217 20

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00



Annons 90x41_080402.indd 1 2008-04-02 11:20:55



















Gör det enkelt.

Boka allt-i-ett-paket hos oss.

08-517 517 10

scandichotels.se

Välkommen!

Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den

kompletta hotell- och konferensanläggningen i

södra Stockholm.

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger

er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte.

Vi är fortfarande en exibel och prisvärd

hotellanläggning med stor konferenskapacitet och

bra kommunikationer.


www.offentligaaffarer.se


Möbler för

offentliga utrymmen

Kontorsmöbler

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008 53


AvtALSnYTT / MöbLEr för OffENtLIGA UtryMMEN / KONtOrSM

Kontorsarbetsstolar

Inom Statens ramavtal för Möbler

kan du avropa Kontorsarbetsstolar,

inklusive eller exklusive möbelklädsel,

samt tillbehör.

Upphandlande organisation

Försvarets Materielverk, FMV

Kontaktperson

Anna Söderholm

Tel: 08-782 5954

E-post: anna.soderholm@fmv.se

54

Möbler för offentliga

utrymmen

Inom Statens ramavtal för Möbler

kan du avropa Möbler för offentliga

utrymmen, inklusive eller exklusive

möbelklädsel, samt tillbehör.

Upphandlande organisation

Försvarets Materielverk, FMV

Kontaktperson

Anna Söderholm

Tel: 08-782 5954

E-post: anna.soderholm@fmv.se

Möbler för offentliga utrymmen

indelas i följande avtalsområden:

• A – Förvaring

• B1 – Höga konferensbord

• B2 – Höga matbord

• B3 – Höga studiebord

• B4 – Höga Cafébord

• B5 – Rullbord/Vagnar

• B6 – Låga bord, soffbord

• C – stolar

• D – Karmstolar

• E1-E3 – Fåtöljer

• E4-E5 – Fåtöljer med plymåer eller

resårhus

• F1 – Soffa med tunn stoppning

• F2-F4 – Soffa med tjock stoppning

• G – Sängar

• H – Golvskärmar

Möblerna, tyger och tillbehör finns

beskrivna och prissatta i leverantörernas

prislistor.

Leverantör Giltigt till Förl. option (mån)

EfG Kontorsmöbler Ab 2010-06-30 12

Holmbergsbordet Ab 2010-06-30 12

Kinnarps Ab 2010-06-30 12

Martela Ab 2010-06-30 12

Kontorsarbetsstolar indelas i följande

avtalsområden:

• A - Stol med möjlighet till fri och

oberoende rörelse mellan sits och

rygg inklusive justerbart sitsdjup

• B - Stol med synkrongunga och

steglös/stegvis låsning inklusive

justerbart sitsdjup

• C - Stol med gungfunktion, steglöst/stegvis

låsbar inklusive justerbart

sitsdjup

• E - Bevakningsstol med gungfunktion,

steglöst/stegvis låsbar inklusive

justerbart sitsdjup

Leverantör Giltigt till Förl. option (mån)

Ab Edsbyverken 2010-06-30 12

Abstracta Aktiebolag 2010-06-30 12

Albin i Hyssna Ab 2010-06-30 12

Alnäs Möbelfabrik Ab 2010-06-30 12

AudicomPendax Ab 2010-06-30 12

balzar beskow Ab 2010-06-30 12

EfG Kontorsmöbler Ab 2010-06-30 12

form o Miljö Sweden Ab 2010-06-30 12

Glimåkra Akvamatik Ab 2010-06-30 12

Gärsnäs Ab 2010-06-30 12

Horreds Möbel Ab 2010-06-30 12

Håg Ab 2010-06-30 12

Kallin & franzen Ab 2010-06-30 12

Karl Andersson & Söner Ab 2010-06-30 12

Kinnarps Ab 2010-06-30 12

Lammhults Möbel Ab 2010-06-30 12

Martela Ab 2010-06-30 12

Materia Klaessons Ab 2010-06-30 12

Miljöexpo Scandinavia Ab 2010-06-30 12

NC Möbler Ab 2010-06-30 12

Norell Möbler Ab 2010-06-30 12

OffECCt Ab 2010-06-30 12

rbM A/S 2010-06-30 12

rH form Ab 2010-06-30 12

Skandiform Ab 2010-06-30 12

Stolab Möbel Ab 2010-06-30 12

Swedese Möbler Ab 2010-06-30 12

tranås Skolmöbler Ab 2010-06-30 12

Kontorsmöbler Planmöbler

Inom Statens ramavtal för Möbler

kan du avropa Kontorsmöbler Planmöbler

samt tillbehör.

Upphandlande organisation

Försvarets Materielverk, FMV

Kontaktperson

Anna Söderholm

Tel: 08-782 5954

E-post: anna.soderholm@fmv.se

Leverantör Giltigt till Förl. option (mån)

EfG Kontorsmöbler Ab 2010-06-30 12

Håg Ab 2010-06-30 12

Kinnarps Ab 2010-06-30 12

Lt Office Line Ab 2010-06-30 12

Malmstolen Ab 2010-06-30 12

rbM A/S 2010-06-30 12

rH form Ab 2010-06-30 12

SAvO Ab 2010-06-30 12

Kontorsmöbler Planmöbler indelas i

följande avtalsområden:

• ABC – Förvaringsenheter, Arbetsbord,

Höj- och sänkbara arbetsbord,

Skärmsystem

• D – Höj- och sänkbara arbetsbord

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


öbLEr

Kontorsmöbler för den

offentliga sektorns behov

Det ena kontoret är inte det andra likt utifrån till

exempel utrymme, ergonomi och budget. efterfrågan

på lämpliga produkter omfattas dock

oftast av bland annat höj- och sänkbara bord,

förvaringsmöbler, arbetsstolar, konferens- och

pausmöbler, belysning och allt annat som behövs

till en komplett arbetsplats.

Vi spenderar en stor del av vår vardag

på jobbet. Därför är det viktigt att de

möbler som bildar vår arbetsmiljö

följer våra behov. När vår arbetsmiljö

fungerar hjälper det oss att bli effektivare

och må bättre. Människor som

mår bra har nära till ett gott resultat.

Ergonomiskt utformade arbetsmiljöer

och utrymmen skapar arbetsplatser

som inspirerar. Mycket stillasittande

ökar risken för arbetsskador.

För att spara på kroppen och behålla

energin ska man regelbundet byta

arbetsställning. Vissa arbetsuppgifter

är lättare att utföra stående. Med

en höj- och sänkbar arbetsstation

kombinerat med en bra stol blir ditt

arbete mera rörligt.

Datorrelaterade arbetsskador är

i dag en av de vanligaste orsakerna

till sjukskrivning. Musarm, spänningsvärk,

förslitningsskador och

ögontrötthet leder till minskad

produktivitet och ökad sjukfrånvaro.

Stora besvär som kan förebyggas och

lindras med enkla medel. Ergonomiska

hjälpmedel är en investering

i friskvård.

Arbetsstolar

Människan ska bestämma sittställningen,

inte stolen. Ett stillasittande

arbete kräver en mycket god sittkomfort

för att du ska få en vilsam arbetsställning.

Din personliga arbetsstol

ska vara ett följsamt hjälpmedel och

ett stöd. Den ska erbjuda individuellt

och varierat sittande med naturligt

stöd och naturlig vila för kroppen.

Oberoende av sittställning. Oberoende

av arbetsuppgifter.

Med rätt stol och inställning

undviker du muskelspänningar och

stelhet och du känner dig betydligt

mer avslappnad. Även efter en lång

dag på kontoret.

Med flexibla och smarta förvaringsmöbler

håller du arbetsytorna

fria och får lättare att hålla ordning

på din arbetsplats.

Med skärmväggar kan du öppna

för ljus och kommunikation eller

skärma av för integritet och arbetsro.

Väggarna ska vara lätta att bygga om

och förändra efter behov – kombinera

höjder, bredder och olika fyllningar.

Det är också viktigt att ha ett

effektivt och behagligt arbetsljus vid

ditt skrivbord.

Vid upphandling av kontorsmöbler/planmöbler

för den offentliga

sektorns behov omfattar kraven

på produkterna bland annat stabilitet

och hållfasthet, säkerhet, material

och ytors motståndskraft.

Kriterier vid avrop är:

• Produktens funktionalitet

• Produktens pris – enligt prislista

inklusive fastställd förmånsnivå

(rabatt)

• Produktens utseende i förhållande

till det planerade rummets

karaktär samt eventuellt

• Produktens anpassning till andra

produkter.

Arne Öster

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 5 2008 55


» möbler för offenTligA uTrYmmen / KonTorSmöbler «

efg Kontorsmöbler Ab

Anders Landström

56

FAKTA

Företagsnamn:

EfG Kontorsmöbler Ab

Omsättning:

391 miljoner

Antal anställda i Sverige:

78

Etablerat år:

1993 i nuvarande form

Huvudkontor:

tranås

EFG får fortsatt förtroende att

möblera det offentliga rummet

Vägledande när Försvarets Materielverk

gjort sin upphandling har varit

produktfunktionalitet, produktpris

och produktutseende i förhållande

till det planerade rummets karaktär.

Med ett brett och djupt sortiment

är EFG ett av Europas största

kontorsmöbelföretag.

Vi inreder våra kunders kontor

via egna bolag och utställningar på

mer än 100 platser i Europa. Vårt

försäljningsbolag i Sverige heter EFG

Kontorsmöbler AB och din närmaste

utställning hittar du på www.efg.se/

contact.

Sortiment och organisation

Arbetsbord och förvaring, arbetsstolar

och möbler för offentlig

miljö… Inom ramen för FMVavtalet

har du hela vårt breda standardsortiment

att välja ur. (Och har

haft det i nära 50 år.)

Men erbjudandet innehåller mer

än så. Våra säljare, och resten av vår

organisation förstås, är beredda att

Regional representation i Sverige:

Se: www.efg.se/contact

Certifieringar miljökvalitet:

ISO 9001 och ISO 14001

Aktuellt ramavtalsområde/aktuella

samarbetspartner:

Planmöbler, Möbler för offentlig miljö och Kontorsarbetsstolar

ställa upp med hela sin kompetens

för att göra ditt arbete lite lättare.

Söker du inspiration och inredningstips,

vänd dig till din säljare

eller besök vår hemsida för att se hur

andra har gjort. Önskar du projektstöd,

vi ställer upp. Har du frågor i

största allmänhet, slå en signal. Och

vi lovar att engagera oss!

Kvalitet

Vi lämnar fem års garanti på våra

produkter.

Alla våra möbler testas i eget

provningslaboratorium, ackrediterat

av Swedac. Att laboratoriet är ackrediterat

innebär att vi är kompetensprövade

och godkända att utföra

egna möbelprovningar. Och att våra

rutiner är identiska med de offentliga

testlaboratorierna.

För dig som kund innebär det att

du kan få ett testcertifikat. Med foto

på produkten, resultat från provning

och uppfyllande krav.

AvtALSnYTT / fMv

Giltighetstid:

2 år fr.o.m. 2008-07-01 med option på ytterligare

ett år

Referenser:

Nordea, Lrf, jordbruksverket, Upplands Motor

och jCDecaux, m.fl.

Andra ramavtal för offentlig sektor:

Kommentus gruppen mfl.

Kontaktperson:

Anders Landström

telefon: 0140-675 20

fax: 0140-150 50

E-post: anders.landstrom@efg.se

Hemsida:

www.efg.se

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Sveriges bredaste

sortiment av kontorsmöbler.

Bland annat.

Du med FMV-avtal har hela vårt sortiment, förmodligen marknadens

bredaste, att välja ur. Men vårt erbjudande innehåller mer än så.

Vi är beredda att ställa upp med hela vår kompetens för att göra ditt

arbete lite lättare. Söker du inspiration och inredningstips, vänd dig

till din säljare. Önskar du projektstöd, vi ställer upp. Har du frågor

i största allmänhet, slå en signal.

Närmare information om sortiment, priser och aktiviteter speciellt

för dig hittar du på vår FMV-hemsida. Har du missat vårt utskick

med användarnamn och lösenord? Hör av dig till Lena Lövgren, på

0140-676 99 eller lena.lovgren@efg.se

Besök en av Sveriges bredaste kontors-

inredare på efg.se. Välkommen!

olailindgren.se


» möbler för offenTligA uTrYmmen / KonTorSmöbler «

Kinnarps Ab

Jonny Wigholm

58

FAKTA

Företagsnamn:

Kinnarps Ab

Omsättning:

4 miljarder SEK 07/08

Antal anställda i Sverige:

1520

Etablerat år:

1942

Huvudkontor:

Kinnarp

All inredning på ett ställe

Kinnarps finns på 50 platser i Sverige

och kan därför erbjuda lokal service

över hela landet. Dessutom är sortimentet

så brett att du kan köpa all

inredning till kontor och andra

offentliga utrymmen på ett och

samma ställe.

− Det är en unik möjlighet för

våra kunder att spara tid och pengar,

säger Jonny Wigholm, avtalsansvarig

på Kinnarps AB.

Långsiktigt förtroende är det

bästa beviset på hög kvalitet och

god service. Så det är en stolt Jonny

Wigholm som kan konstatera att

Kinnarps återigen tilldelats ett statligt

ramavtal för kontorsinredning.

− Det är ett viktigt avtal för oss

och vi lägger ner mycket energi på att

samarbetet ska fungera på bästa sätt.

Ett tydligt tecken på att vi lyckas är

att vi är ensamma i vår bransch om

att ha haft statligt ramavtal varje år

sedan 1968.

Jonny Wigholm konstaterar

också att FMV:s upphandling är

den tuffaste och mest professionella

i branschen och att de krav som ställs

Regional representation i Sverige:

50 orter i Sverige

Certifieringar miljökvalitet:

ISO 14001, EMAS, ISO 9001

är en bra värdemätare på en leverantörs

standard på olika områden.

− Därför är det extra roligt att

Kinnarps får högsta betyg i alla

utvärderingar och att vi finns med

på avtalets samtliga delar, det vill

säga kontorsmöbler, kontorsarbetsstolar

och möbler för offentliga

utrymmen.

Helhet ger kvalitet

Den höga kvaliteten på produkterna

när det gäller design, ergonomi och

slittålighet är förstås en av de stora

fördelarna med att handla inredning

från Kinnarps. Samtidigt påpekar

Jonny Wigholm att det är något av

ett grundkrav för en arbetsplats i dag.

Han vill därför passa på att också

lyfta fram fördelarna med Kinnarps

lokala förankring.

− Eftersom vi finns på 50 platser,

från Malmö till Kiruna, kan vi alltid

ge en personlig och snabb service,

säger han. Dessutom har vi ett så

brett sortiment att man kan köpa

allt man behöver från oss och slipper

springa runt till flera ställen.

Aktuellt ramavtalsområde:

Kontorsmöbler, Planmöbler

Kontorsarbetsstolar

Möbler för offentliga utrymmen

Giltighetstid:

2008-07-01 - 2010-06-30

Kontaktpersoner:

jonny Wigholm

telefon: 0515-38043

fax: 0515-38328

E-post: jonny.wigholm@kinnarps.se

Emelie Liedholm

telefon: 0515-38059

fax: 0515-38328

E-post: emelie.liedholm@kinnarps.se

Hemsida:

www.kinnarps.se

AvtALSnYTT / fMv

Det sparar både tid och pengar

för dem som väljer Kinnarps som

helhetsleverantör, men Jonny

Wigholm menar att det också gör

inredningslösningen bättre.

− Vi har erfarna rådgivare som

hjälper till med allt från planering

och projektledning till leverans och

montering. På det sättet har vi koll

på hela kedjan och kan garantera

högsta möjliga kvalitet i alla led.

Ansvar för miljön

Det inbegriper även miljötänkandet,

ett område där Kinnarps sedan länge

är en föregångare. Återigen är det

helhetstänkandet som gör Kinnarps

unikt.

− Vi tar ansvar för att allt från

råvaror och produktion till transporter

av färdiga möbler har en så

liten miljöpåverkan som möjligt. Vi

kan till exempel garantera att träet i

våra produkter kommer från certifierade

eller kontrollerade skogar,

och leveranserna sköter vi med våra

egna miljöanpassade fordon, avslutar

Jonny Wigholm.

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Varmt välkommen som kund!

Nu kan du handla möbler

och inredning från oss.

På Kinnarps är vi mycket glada över det förnyade ramavtalet,

vilket förmodligen beror på att vi levererar helhetslösningar

med miljövänliga och ergonomiska produkter kombinerat

med vårt branschledande servicepaket. I år har vi många

nyheter som du finner hos Kinnarps Interiors 51 inredningshus

över hela Sverige. Välkommen in!

www.kinnarps.se


» KonTorSArbeTSSTolAr «

lT officeline Ab

VD Lennart Tranback

60

FAKTA

Företagsnamn:

Lt Officeline Ab

Omsättning:

2008, 25 miljoner kr.

Antal anställda i Sverige:

13 personer.

Etablerat år:

1984

Officeline företaget

Ergonomi och design är drivkraften

för Officeline. Sedan starten 1984

har vi arbetat med att utveckla och

skapa ett bättre sittande. Något som

har visat sig betydelsefullt för att i

slutändan minska risken för arbetsskador.

Att ligga i framkanten av utvecklingen

har alltid varit en ledstjärna

för oss, som exempel kan nämnas

att Officeline var först i landet med

vridbara armstöd. Idag grundar sig

våra stolar på Synkron och Freefloat

gungor med den senaste tekniken.

Kvalitet är ytterligare en självklar

ledstjärna för Officeline och som

bevis på detta har vi i flera år haft

en garanti på 10 år. Vi är idag också

avtalsleverantör till FMV, vilket

innebär att vi klarat de tuffa krav

som ställs av FMV och EU på funktion,

design och kvalitet.

I vårt breda program av arbetsstolar

hittar du något för de flesta

krav och behov. Vi är ju alla skapta

olika, har olika arbetssituationer,

arbetar i olika miljöer och har olika

tycke och smak.

Huvudkontor:

Konsul johnsons väg 1,145 49 Nynäshamn

Regional representation i Sverige:

Showroom Stockholm, Kungsholmsstrand 133

försäljningsansvarig: Stockholm och norra Sverige,

Kjell jansson 0708 18 83 30

försäljningsansvarig: Göteborg och södra Sverige,

Anders Lundin 0704 33 09 36

Det gemensamma är att vi lagt stor

möda på design, funktion, kvalitet

och på ergonomiska lösningar som är

lätta att förstå och lätta att använda.

Det är också viktigt för oss att göra

detta till ett vettigt pris.

Officeline har sedan 2006 fabrik

för montage och distribution belägen

i Nynäshamn i egna skräddarsydda

lokaler. Organisationen är smidig

och arbetar efter en platt organisationsmatris

där alla är delaktiga i nya

beslut om företagets utveckling.

Produktutveckling och produktion

är i nära samarbete med

varandra och det pågår en ständig

process för utveckling av ännu

bättre arbetsstolar. Att kontoret

har direkt kontakt med montering

och distribution ger feedback med

möjligheter att snabbt förändra och

förbättra både produkter och rutiner

vid behov.

Officeline har eget showroom i

Stockholm samt Nynäshamn och

i övriga landet är Officeline arbetsstolar

väl representerade hos våra

återförsäljare.

Aktuellt ramavtalsområde:

Kontorsarbetsstolar

Giltighetstid:

2008 07 01— 2010 06 30

Referenser inom offentlig sektor:

österåkers kommun, Nynäshamns kommun

AvtALSnYTT / fMv

Andra ramavtal för offentlig sektor:

österåkers kommun, Göteborgs kommun,

Nynäshamns kommun, plus ett antal andra kommunavtal

genom återförsäljare, volvo och Ericsson

Kontaktperson:

Kontaktperson: Lennart tranback

telefon: 08-556 119 00

fax: 08-556 119 19

E-post: lennart@officeline.se

Hemsida:

www. officeline.se

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Stolarna i serien Sign är design och funktion utan kompromisser. Formspråket är modernt

klassiskt, enkelt och tilltalande, funktionerna är både smidiga och logiska. Utvecklingen av

stolarna i Sign serien är ett resultat av den målmedvetna satsning Officeline gör tillsammans

med formgivare, ergonomer, återförsäljare och användare i ett internationellt nätverk. I

stolsserien Sign använder vi den senaste tekniken i harmoni med god design, de har ett luftigt

och nätt intryck som inte tar så mycket plats i rummet.

www.officeline.se

Konsul Johnsons väg 1 149 45 Nynäshamn

+46 8 556 119 00

sign


» möbler för offenTligA uTrYmmen / KonTorSmöbler «

Savo Ab

62

FAKTA

Företagsnamn:

Savo

Omsättning:

Ca 150 miljoner

Antal anställda i Sverige:

4

Etablerat år:

1945

I Sverige 1997

Huvudkontor:

Oslo

Sverigekontor i Nacka

Ergonomi genom design

Savo har designat och marknadsfört

stolar ända sedan 1945 och är

ledande när det gäller hög kvalitet

och god funktionalitet. Vårt trendsättande

sittkoncept Savo Flytande

Vipp® ger dig den frihet och rörelse

som du behöver när du sitter. God

ergonomi är emellertid inte längre

tillräckligt för att vara bäst på stolar.

Det estetiska är en viktig del av det

totala välbefinnandet. Våra ambitioner

är att vara ledande både på

ergonomi och estetik.

På Savo använder vi ledande

designers och sjukgymnaster i vårt

utvecklingsarbete. Vi har mottagit

Norsk Designråds ”Merket for God

Design” för två av våra modeller

samt för vår visuella profil.

Människan har i alla tider känt

behov av rörelse. Samtidigt vet vi hur

svårt det är att kombinera detta med

mycket stillasittande arbete. Det är

bakgrunden till att vi har utvecklat

Regional representation i Sverige:

rikstäckande

Certifieringar miljökvalitet:

ISO 14001, ISO 9001, EMAS

ett multidynamiskt sittkoncept.

Enkelheten med Savo Flytande

Vipp® inbjuder till rörelse. Stolen

följer kroppens naturliga rörelser

och ger dig rörelse och frihet när du

sitter.

Flexibilitet ger ett långt liv

När vi designade Savo Ikon-serien

ville vi designa en klassiker, d.v.s.

en stol som inte blev omodern efter

några få år. Dessutom skulle den vara

modulärt uppbyggd för att kunna

användas i olika arbetsmiljöer: mötesrumsarbete,

datorarbete, arbete med

speciella miljökrav, öppna landskap,

etc. Vi ville designa en stol som lätt

skulle kunna monteras och demonteras

utan att använda verktyg.

Resultatet är en flexibel arbetsstol

som kan byggas på och förändras efter

hand. Savo Ikon har varken skruvar

eller muttrar. Därför kommer stolen

att vara lika ”tight” efter 15 år som

efter en månad. Däremot slits textil

Aktuellt ramavtalsområde:

Kontorsarbetsstolar

Avtalsnummer:

316691-Lb761713

Giltighetstid:

2010-06-30

AvtALSnYTT / fMv

Referenser inom offentlig sektor:

Sveriges riksdag, Domstolsverket, banverket, fMv

div. krigsskolor, Dramatiska Institutet, m.fl.

Kontaktperson:

K-G Arvidsson

tel: 08-702 67 60

fax: 08-702 67 61

E-post: info@savo.se

Hemsida:

www.savo.se

och stoppning på en stol. Att klä om

arbetsstolar är så kostsamt och så

omfattande att det sällan görs. Med

Ikon -serien behövs ingen transport

till fabriken, varken lämning eller

hämtning av lånestolar, och inga

lånestolar som kostar pengar. Nya

sitsar och ryggar i de tyger och färger

som du önskar kan helt enkelt bytas

på plats. Den flexibla uppbyggnaden

ger en helt annan prisprofil. Det blir

faktiskt ekonomiskt försvarbart att

ge dina stolar ett nytt liv så snart

behovet uppstår. Det är både enkelt

och billigt, och livstiden på stolarna

förlängs avsevärt. Stolarna har dessutom

knappt hälften så många delar

som en traditionell arbetsstol, vilket

förenklar återvinningen av materialet.

Stolarna är i det närmaste helt

återvinningsbara och återvunnet

material används till produktion av

nya stolar.

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


identitet genom design

design för välbefinnande

www.savo.se


SOLO BORD. ERIK KARMSTOL FORM: MARIT STIGSDOTTER

SOLO BORD FORM: MARIT STIGSDOTTER. EXCELSA STOL FORM: MATILDA LINDBLOM


SOLO BORD FORM: MARIT STIGSDOTTER EXCELSA STOL FORM: MATILDA LINDBLOM

101 år och fortfarande väldigt gröna

Med erfarenhet kommer också vissa insikter. Ger man så får man. För oss på Stolab gäller det

såväl i samarbetet med våra kunder som i vår samverkan med naturen. Att tänka ”grönt” i alla

led utgör därmed en naturlig del av vår vardag.

Vi tillverkar våra möbler i egen, mycket modern fabrik i småländska Smålandsstenar.

Stilrena möbler av massivt trä, där kunskap och känsla för material, tillverkning och detaljarbete

gör att form och funktion blir ett.

Vår långa erfarenhet och kunskap kring möbler för offentlig miljö har gjort att vi idag har en trogen

kundkrets bland landets arkitekter, inköpare och inredningsföretag. Varmt välkommen till oss!

Stolab är tredjepartsreviderade enligt kriterierna för Svanenmärkning.

333 31 SMÅLANDSSTENAR TEL 0371-337 50 FAX 0371-329 90 WWW.STOLAB.SE

INGÅR SOM LEVERANTÖR I FMV 316688-LB764181 AVD 12, MÖBLER FÖR OFFENTLIGA UTRYMMEN.


AvtALSnYTT

Planerade upphandlingar

Ekonomiadministrativa

system (EA-system)

Ekonomistyrningsverket (ESV) har

som uppgift att säkerställa statsförvaltningens

tillgång till ändamålsenliga

administrativa system

med tillhörande stöd. Det har ESV

gjort framför allt genom statliga

ramavtal som gjort det möjligt för

enskilda myndigheter att skaffa

systemlösningar utan att gå ut i egna

upphandlingar.

För närvarande finns det inget

ramavtal för EA-system, men i

mars 2008 togs beslut om att gå ut

i en upphandling av statliga ramavtal

för EA-system med målet att avrop

från ramavtal ska kunna göras i slutet

av 2009.

Myndigheters medverkan i

upphandlingen är av avgörande

betydelse och ESV ser det därför

angeläget med ett brett deltagande i

projektet genom till exempel workshops

och referensgrupper. Hör av

dig till Leif Lind på ESV.

Upphandlande organisation

Ekonomistyrningsverket

Pågående

upphandlingar

66

Kontaktperson

Leif Lind

Telefon: 08-690 44 09

E-post: leif.lind@esv.se

Profilkläder och

presentartiklar

Lantmäteriet genomför en förstudie

inför en ny upphandling av ramavtal

avseende profilkläder och presentartiklar.

För att få en uppfattning av hur

avtalen används i dag och för att

klargöra myndigheternas krav på

framtida behov, har Lantmäteriet

tagit fram en enkät. Resultatet av

denna enkätundersökning kommer

att utgöra beslutsunderlag inför

upphandlingens inriktning och

omfattning.

Enkäten skickades ut den 8

maj med e-post och adresserades

via myndigheternas registratur till

inköpsansvarig för området. Sista

dag för att besvara enkäten var den

23 maj.

Olika typer kompetenser

(upphandlare, avropare, kravställare

etc) i referensgruppen är mycket

Upphandlingsfas: Preliminär tidplan: Kommentar/Status:

förstudie vår/sommar/höst 2008 Planerad

framtagning av underlag Hösten 2008 Planerad

Inbjudan/Annonsering Oktober/november 2008 Planerad

Sista ansökningsdag December 2008 Planerad

Anbudsförfrågan skickas till

kvalificerade leverantörer

som ansökt om att delta i

upphandlingen

januari/februari 2009 Planerad

tilldelningsbeslut April 2009 Planerad

Avtalstecknande April/maj 2009 Planerad

Nytt ramavtal gäller fr.o.m juli 2009

Sammanfattning av upphandlingsarbetet för Profilkläder

viktiga för att kunna ta fram ett

upphandlingsunderlag som tillgodoser

en större del av myndigheternas

behov. Om du är intresserad

av att ingå i denna referensgrupp,

anmäl då ditt intresse till ramavtalsansvarig

upphandlare.

Leverantörerna har möjlighet

att inkomma med synpunkter till

ramavtalsansvarig upphandlare.

Har du några frågor kontakta

Bevakningstjänster

och larm 2009

Upphandlingens omfattning

Upphandlingen av bevakningstjänster

och larm 2009 omfattar

följande tjänster:

Stationär bevakning

Ronderande bevakning

Larmmottagning och larmförmedling

som utförs av larmcentral (t.ex.

mottagning av tekniska larm från

driftrum och elrum, trygghetslarm

som förmedlas av hemtjänsten,

nödlarm/personallarm osv. inklusive

GPS-tjänster och Kameratjänster).

• Larmutryckning

• Ordningsvakt

• Skyddsvakt

• Personskyddstjänster

• Säkerhets- och brandutbildning

• Förebyggande intern brandskyddskontroll

• Telefonjour för felanmälningar,

hisslarm osv.

• Utryckning vid störningsärenden

till inrapporterat objekt (störningsjour)

• Beredskapsstyrka (vid incident

och beredskapsinsatser kan det

föreligga behov av snabbt förhöjda

säkerhetsåtgärder där stationära

väktare är en del av behovet)

• Receptionstjänst

• Parkeringsövervakning på gatumark

(kommunal parkeringsvakt

på offentlig plats)

• Parkeringsövervakning på tomtmark

• Åtgärdsarbeten vid inbrott/skador,

gärna ramavtalsansvarig upphandlare,

Ingmarie Fransson, telefon

026-633270.

Upphandlande organisation

Lantmäteriverket

Kontaktperson

Ingmarie Fransson

E-post: ingmarie.fransson@lm.se

såsom t.ex. klottersanering och

lagning av glasrutor samt återställande

till ursprungligt skick

(klottersanering prissätts per m²

inklusive erforderligt material

(miljödeklarerat), transporter till

och från, fotografering, polisanmälan,

administration osv. Beträffande

glas lämnar leverantören

förslagsvis pris på 3 olika sorter

med mått 70 * 90. (Float 3 mm,

Lamell 6 mm samt Isolerglas

D4-12).

• Konsulttjänster inom säkerhetsområdet

(t.ex. riskanalyser,

analysera nuvarande skydd och ge

förslag till åtgärder, säkerhetsbesiktningar

och åtgärder på skal-,

person-, tekniska skydd m.m).

Annonsering

Upphandlingen annonserades

vecka 33, 2008.

Sista anbudsdag

Sista dag för leverantör att inkomma

med anbud var den 26 september,

2008.

Planerad avtalstid

2009-01-01 – 2012-12-31

Upphandlande organisation

Kommentus Gruppen AB

Ansvarig upphandlare

Carl-Göran Bergstrand

Telefon: 08-709 59 11

E-post: cg@kommentus.se

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se


Skrivbordsmonitorer för kontoret,

ergonomisk, hög bildkvalitet, snygg design,

exempelvis SyncMaster 2243WM

Monitorer för professionella färgkänsliga

arbeten, som XL-serien med LED bakgrundsbelysning,

exempelvis SyncMaster XL30

tänk dig att slippa kompromissa

Det är inte en slump att vi är världsledande på monitorer. Vi har låtit kvalitet och kvantitet

gå hand i hand, så att du bland våra över 100 modeller hittar minst en som är optimal för

dig. Här fi nns allt från innovativa spjutspetsar till inspirerande kontorsmonitorer, ledande

ergonomi, trygga garantivillkor, låg energiförbrukning och sofi stikerad design. Oavsett om

du söker en 8” minimonitor eller 80” informationsskärm har vi den bästa. Med Samsung

är det inte svårt att tänka sig. Läs mer på www.samsung.se

Stora skrivbordsmonitorer för många

olika användningsområden, exempelvis

SyncMaster 275T

Storformatsskärmar mellan 32” och 80”,

effektfulla professionella informationstavlor,

exempelvis SyncMaster 400DXN

Skrivbordsmonitorer med bästa möjliga

ergonomi med trippla leder och vilsam bildåtergivning,

exempelvis SyncMaster 971P

Innovativa monitorer, med inbyggt

grafi kkort och USB anslutning,

exempelvis SyncMaster 940UX

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 5 2008 67


AMERICAN EXPRESS

BETALSYSTEM

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

posttidning

Annons Offentliga Affärer_210x297+3mm_k3 08-05-28 09.36 Sida 1

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad

1:a i alla kategorier.

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på:

Tel 08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS. SM

More magazines by this user
Similar magazines