Var finns jobben? - Arbetsförmedlingen

arbetsformedlingen.se

Var finns jobben? - Arbetsförmedlingen

Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utBlick


Text

håkan gustavsson

tord strannefors

Text- och bildredigering

gun Westberg

eft ertryck tillåten med angivande av källa.

2013-01-23


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Ura 2013:1

Var finns jobben?

Bedömning för 2013

och en långsiktig utblick


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Inledning

Var finns jobben och Yrkeskompassen

Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser.

Prognoserna redovisas dels som sammanställningar för olika yrkesområden, dels som översiktliga

beskrivningar av konkurrensläget inom enskilda yrken. Avsikten är att ge en bild av

utvecklingen på arbetsmarknaden speglat ur ett yrkesperspektiv. I Arbetsförmedlingens webbaserade

vägledningstjänst Yrkeskompassen finns detaljerade bedömningar för enskilda yrken.

1 I Yrkeskompassen och Var finns jobben? återfinns de vanligaste yrkena på arbetsmarknaden

samt vissa yrken som är på väg att öka i storlek. 2 Där visas både det aktuella arbetsmarknadsläget

och framtidsutsikterna för omkring 200 yrken. Yrkesprognoserna täcker därmed

ungefär 80 procent av sysselsättningen på arbetsmarknaden. Yrkeskompassen innehåller

även beskrivningar av och information kring olika yrken och utbildningsvägar hämtad från

förmedlingens övriga yrkesinformation. Kompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för

alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Kompassen

är också en källa till information för personer som arbetar med vägledning.

Arbetsförmedlingens hemsida finns även ett omfattande utbud av ytterligare information

om olika yrken och utbildningar. I Yrken A-Ö finns detaljerade beskrivningar av ett stort antal

yrken – även yrken som inte finns upptagna i Yrkeskompassen. I Arbetsförmedlingens yrkesinformation

ingår också de temabaserade beskrivningarna i Inspireras av… Där publiceras

intervjuer med personer som är verksamma inom olika yrken i olika branscher men där yrkena

har något gemensamt. Informationen innefattar även ett flertal yrkesfilmer, tester samt

information om hur man startar och driver eget företag.

Kort om metod

Arbetsförmedlingens ettåriga yrkesprognoser bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar

av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna har

gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med närmare 12 000 privata arbetsgivare,

ett antal statliga arbetsgivare samt representanter för olika verksamhetsområden i

landets samtliga kommuner och landsting. Till detta har förmedlingarna även lagt den kunskap

som inhämtats i den dagliga verksamheten. Förmedlingskontorens bedömningar sammanställs

till en så kallad yrkesbarometer.

Bedömningarna är baserade dels på arbetsgivarnas förväntade rekryteringsbehov, dels på

Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande. Perspektivet är

det kommande året, det vill säga till och med hösten 2013. Utöver detta gör Arbetsförmedlingens

analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser som

också påverkar analysen av hur arbetsmarknadsläget för olika yrken utvecklas det närmaste

året. En utförlig beskrivning av detta återfinns i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna

hösten 2012, som publicerades den 5 december i fjol.

1 www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen.

2 Redovisningen av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser följer i huvudsak standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Läs mer via

www.scb.se/ssyk.

2


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? och Yrkeskompassen innehåller också långsiktiga utblickar på 5 till 10 års

sikt. Dessa är framtagna genom analyser av statistik över bland annat pensionsavgångar, utbildningsvolymer

och yrkesrörlighet. Till detta har sedan lagts en bedömning av den långsiktiga

utvecklingen på arbetsmarknaden. De långsiktiga prognoserna omfattar yrken där Arbetsförmedlingen

bedömer att det statistiska underlaget är tillräckligt stort.

I arbetet med Arbetsförmedlingens yrkesprognoser ingår även omfattande kontakter med

parterna på arbetsmarknaden. Det samlade resultatet – det vill säga såväl de kortsiktiga som

de långsiktiga bedömningarna – har därefter förankrats hos en expertgrupp kopplad till Arbetsförmedlingens

yrkesprognosverksamhet. Gruppen består av representanter för arbetsmarknadens

parter samt från Statistiska centralbyrån.

Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod

För att bedöma rekryteringsläget för olika yrken använder Arbetsförmedlingen en metod baserad

på ett bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingskontors

bedömningar för respektive yrke, där bedömningarna graderats enligt följande: 1=stort

överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan

på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på

arbetssökande är liktydigt med att det är mycket stor konkurrens om de lediga jobben, medan

konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. 3 Vi har därefter klassindelat

bedömningarna enligt följande:

Bedömning Bristindex

Mycket liten konkurrens om jobben 4,01-5,00

Liten konkurrens om jobben 3,30-4,00

Balans 2,90-3,29

Stor konkurrens om jobben 2,00-2,89

Mycket stor konkurrens om jobben 1,00-1,99

Källa: Arbetsförmedlingen

För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder således mycket liten konkurrens om jobben

(stor brist på arbetssökande). På motsvarande sätt råder mycket stor konkurrens om jobben

(stort överskott på arbetssökande) om bristindex ligger lägre än 2,0.

Det bör även påpekas att mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två

olika undersökningar alltid skall tolkas med viss försiktighet. Det bör dessutom poängteras

att det ofta förekommer regionala skillnader för enskilda yrken samt att det generellt föreligger

skillnader i arbetsmarknadsläge mellan personer med respektive utan erfarenhet inom de

redovisade yrkena. Denna rapport avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga

yrken som ingått i undersökningen sedan hösten 2008.

3 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar

visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det

sker även en viktning av svaren mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett

yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar som lämnat uppgift om yrket förutser mycket liten konkurrens om jobben.

Det lägsta möjliga värdet är 1, som på motsvarande sätt erhålles om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben.

3


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Var finns jobben 2013

Svag omvärldsbild

Efterfrågan på arbetskraft minskar under 2013, och försvagningen blir starkast under första

halvåret. Den främsta orsaken är en svag omvärldsbild, i synnerhet i Europa. Det betyder att

arbetssökande kommer att få färre jobb att söka jämfört med 2012. Rekryteringsbehoven blir

emellertid större än vid motsvarande konjunkturlägen tidigare, vilket sammanhänger med ett

stort behov av att ersätta de stora pensionsavgångarna under de närmaste åren. Det är också

värt att påpeka att även under år med en svag konjunktur sker många rekryteringar. Trots att

konjunkturen försvagades stadigt under 2012 beräknas antalet rekryteringar under det året

till cirka 1 230 000. För 2013 bedöms rekryteringarna komma att uppgå till knappt 1,1 miljoner.

Det kommer alltså att finnas många jobb att söka under innevarande år, vilket understryker

betydelsen för arbetssökande att vara aktiva med att söka jobb. Detta gäller givetvis

inom alla yrkesområden och regioner.

Rekryteringsproblemen ökar under de kommande 10 åren

På längre sikt – 5 och 10 år in i framtiden – kvarstår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven

kommer att vara stora, bland annat skapar de stora pensionsavgångarna behov av

många ersättningsrekryteringar. Inom flera yrkesområden kommer därför brist på arbetskraft

att bli ett växande problem, och det problemet förstärks av att utbildningsdimensioneringen

inte alltid överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta problem är särskilt svårt

att lösa om orsaken är ett bristande intresse hos unga att utbilda sig mot ett visst yrkesområde.

Den stora nettoinvandringen under de senaste åren väntas bestå och det leder till att

effekterna av den stora generationsväxlingen mildras jämfört med tidigare beräkningar. Dock

kvartstår stora problem inom vissa yrken och i synnerhet förblir problemen oförändrat stora

inom vissa regioner.

Minskad efterfrågan på arbetskraft 2013

Efterfrågan på arbetskraft försvagades under 2012, i synnerhet under andra halvåret. Antalet

varslade om uppsägning ökade påtagligt under hösten, och uppgick till 33 000 under månaderna

september till december, vilket var närmare 12 000 fler än under motsvarande period

2011. Vidare minskade antalet rekryteringar mellan 2011 och 2012 och till detta kommer att

företagen signalerar om färre anställda i Konjunkturinstitutets barometerundersökningar.

Vidare minskade antalet lediga platser och antalet vakanser mellan andra och tredje kvartalet

enligt SCB:s vakansstatistik. 4 Under 2012 anmäldes 664 000 lediga platser till Arbetsförmedlingen

vilket var 26 000 färre än 2011. 5 Det finns också mycket som talar för att nivån

fortsätter att ligga på en lägre nivå än året innan under hela 2013. Det kan bland annat slås

fast genom Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av nästan 12 000 arbetsställen inom

den privata sektorn och av landets kommuner och landsting. Tolkningen av undersökningsresultatet

är att antalet sysselsatta kommer att minska under 2013, en utveckling som blir särskilt

tydlig inom tillverkningsyrken.

4 Säsongrensade och trendade värden.

5 Avser platser med mer än tio dagars varaktiget.

4


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Bristen på arbetskraft dämpas 2013

Försvagningen av efterfrågan på arbetskraft under det närmaste året leder till att rekryteringsproblemen

mildras undan för undan. Det är värt att påpeka att rekryteringsproblemen

endast minskade marginellt under 2012, vilket är ett tecken på att det finns områden där bristen

på arbetskraft kvarstår även när aktiviteten i ekonomin dämpas. Under hösten 2012

angav 24 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret,

vilket kan jämföras med 26 procent hösten 2011. Under 2013 är det framför allt brist på

utbildad och erfaren arbetskraft som kvarstår inom vissa yrken medan tillgången på nyexaminerade

bedöms bli tillräcklig inom de flesta yrken. Det är inte ovanligt att arbetsgivarna

upplever att det är brist på utbildad och erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott

på nyexaminerade.

Under 2013 ökar konkurrensen om jobben stadigt inom många yrkesområden. Detta drabbar

i synnerhet grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes

födda. Samtidigt kommer utbildad och erfaren arbetskraft att möta en god efterfrågan inom

vissa yrken. På lite längre sikt (5 och 10 år) stiger rekryteringsproblemen inom en rad yrken,

trots att nettoinvandringen nu bedöms bli större än vad som beräknats vid tidigare längre

utblickar. Det står dock klart att situationen när det gäller arbetskraftsförsörjningen förbättrats,

men trots detta påverkas många yrken och framför allt regioner av den stora generationsväxlingen.

Detta förväntas bli särskilt tydligt i glesbygden och i andra mindre kommuner

medan de större städerna gynnas av den högre nivå på nettoinvandringen som nu väntas.

Inom flera yrkesområden utbildas också för få för att möta behoven på arbetsmarknaden.

Detta betyder att inom flera yrken är risken stor att det kommer att bli en omfattande brist på

arbetskraft under de kommande tio åren.

25 000 färre sysselsatta 2013

Sysselsättningstillväxten upphörde under 2012 och ökningen jämfört med 2011 beräknas till

blygsamma 7 000 personer i åldersgruppen 16-64 år. Sett till åldersgruppen 15-74 år blir ökningen

dock större och beräknas till drygt 25 000 personer. Bakom den ökningen ligger en

god ökning av sysselsättningen i åldersgruppen 65-74 år. De flesta tecken tyder nu på att

sysselsättningen minskar stadigt under 2013 och nedgången beräknas i åldersgruppen 16-64

år till 25 000 personer.

Under 2013 bedöms sysselsättningen komma att minska inom många yrken, men nedgången

blir tydligast för yrken inom tillverkningsarbete och inom byggverksamhet. Även flera yrken

inom den privata tjänstesektorn får vidkännas en minskning, men där finns även yrken med

ökad sysselsättning. När det gäller yrken som är vanligt förekommande inom den offentliga

tjänstesektorn bedöms totalt sett små förändringar av sysselsättningen inom en majoritet av

yrkena. Däremot minskar inom flera av yrkena antalet anställda med kommunal eller landstingskommunal

huvudman medan de fortsätter att öka med privat huvudman.

5


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Tabell 1 Förändring av antalet sysselsatta per yrkesområde år 2013 6

Yrkesområde Förändring

Data/IT

Hälso- och sjukvård

Installation, drift och underhåll

Service- och säkerhetsarbete

Tekniskt arbete

Administration, ekonomi och juridik

Hotell, restaurang och storhushåll

Försäljning, inköp och marknadsföring

Naturbruk

Socialt arbete

Transport

Pedagogiskt arbete

Kultur, media och design

Bygg och anläggning

Naturvetenskapligt arbete

Tillverkning

Totalt -25 000

Anm. I gruppen totalt ingår även chefer och verksamhetsledare, sysselsatta inom militärt arbete samt sysselsatta utan uppgift om yrke.

Källa: Arbetsförmedlingen

Under det närmaste året väntas den svaga konjunkturen medföra en negativ sysselsättningsutveckling

i nästan hela landet. Försvagningen på arbetsmarknaden drabbar industritunga

regioner mest, en utveckling som förstärks av en svag utveckling även inom byggverksamheten.

Sammantaget medför detta att endast Stockholms och Norrbottens län bedöms öka sin

sysselsättning till slutet av 2013, men tillväxten blir i bägge fallen mycket svag.

Stockholms län gynnas av sin mer utpräglat tjänsteinriktade arbetsmarknad och en stor

branschbredd. För Norrbottens del fortsätter tillväxten inom gruvnäringen att skapa jobb.

Även om sysselsättningen bedöms minska svagt i Uppsala län så får den regionala utvecklingen

draghjälp av närheten till Stockholm. Tydligast negativ utveckling bedöms för industriregionerna

Blekinge, Västmanlands, Södermanlands, Västernorrlands och Kalmar län. Bland

6 Arbetsförmedlingens prognoser över sysselsättningsutvecklingen är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning

innebär en jobbtillväxt på 1,5 procent eller mer. En förändring på 1,4 – 0,5 procent benämns ökande sysselsättning. Om antalet sysselsatta

väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling

där sysselsättningen faller med 0,5 – 1,4 procent som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 1,5 procent

eller mer benämns som en starkt minskande sysselsättning.

6


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

storstadslänen noterar således Stockholms län den starkaste utvecklingen medan sysselsättningen

faller i såväl Skåne som Västra Götalands län.

Industrikonjunkturen förblir svag

Under 2013 bedöms de industriella yrkena påverkas mest av den svaga konjunkturen, vilket

helt är kopplat till en svag global konjunktur. Detta gäller i synnerhet Europa medan en viss

förbättring väntas i Förenta staterna och Sydostasien. Även byggkonjunkturen bedöms bli

svag, och efterfrågan minskar därför för flertalet byggyrken. Bostadsproduktionen föll 2012

och det är en utveckling som väntas fortsätta 2013. Vidare berörs yrken inom handeln av fortsatta

effektiviseringar och fler personalsnåla försäljningsställen. Till detta kommer att hushållen

bedöms fortsätta att prioritera sparande framför konsumtion under det kommande året.

Detta drabbar i första hand sällanköpshandeln, men även dagligvaruhandeln bedöms minska

antalet anställda. Hittills har restaurangnäringen gått bra och branschen är förhållandevis

optimistisk. Det finns dock en del som talar för att 2013 kan komma att bli ett sämre år än

2012, vilket dämpar efterfrågan på restaurangpersonal.

Tabell 2 Genomsnittligt bristtal per yrkesområde

(viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden)

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten

Yrkesområde 2012 2012 2011 2011 2010 2010 2009 2009 2008

Administration, ekonomi

och juridik 2,94 2,98 2,95 3,02 3,03 2,81 2,78 2,71 2,94

Bygg och anläggning 3,25 3,52 3,67 3,70 3,58 3,41 3,22 2,87 3,25

Data/IT 3,69 3,73 3,91

Försäljning, inköp och

marknadsföring 2,51 2,54 2,74 2,72 2,80 2,71 2,55 2,40 2,62

Hotell, restaurang och

storhushåll 3,04 3,10 3,02 2,76 2,83 2,81 2,74 2,75 2,77

Hälso- och sjukvård 3,57 3,52 3,55 3,51 3,37 3,34 3,35 3,39 3,54

Installation, drift och

underhåll 3,22 3,35 3,30 3,28 3,13 2,99 2,89 2,82 3,20

Kultur, media och design 1,77 1,94 1,73 1,72 2,16 2,23 2,31 2,29 2,28

Naturbruk 2,94 3,02 3,00 3,06 3,03 3,06 2,95 2,91 2,95

Naturvetenskapligt arbete 3,09 3,11 2,99 2,86 2,76 2,76 2,63 2,60 2,80

Pedagogiskt arbete 3,47 3,40 3,47 3,44 3,27 3,15 3,22 3,18 3,38

Service- och säkerhetsarbete 2,83 2,78 2,72 2,65 2,74 2,70 2,68 2,64 2,70

Socialt arbete 2,60 2,48 2,42 2,53 2,59 2,54 2,48 2,69 2,67

Tekniskt arbete 3,61 3,75 3,77 3,83 3,57 3,47 3,26 3,17 3,51

Tillverkningsarbete 2,92 3,10 3,18 3,31 3,15 3,04 2,76 2,61 2,97

Transport 2,71 2,91 2,85 2,79 2,85 2,70 2,78 2,67 3,09

Totalt 3,08 3,16 3,17 3,16 3,10 3,01 2,92 2,86 3,11

Anm. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken inom IT-området. På grund av detta saknas

historiska bristtal för denna yrkesgrupp.

Källa: Arbetsförmedlingen

7


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

När konjunkturen försvagas på bred front sjunker efterfrågan även inom transportnäringen,

vilket dämpar bristen på lastbilsförare. Yrken inom privata tjänstesektorn som säljer tjänster

till andra företag känner också av konjunkturförsvagningen, vilket leder till att tillväxten av

nya arbetstillfällen saktar in påtagligt inom dessa i övrigt så expansiva yrkesområden. Detta

gäller för bland annat data- och teknikyrken.

Den offentliga tjänstesektorns ekonomi är förhållandevis stark, men försvagningen på arbetsmarknaden

eroderar skattebasen. Dock påverkas skatteinkomsterna positivt av höjda

pensioner. Trots allt är kommunernas och landstingens rekryteringsplaner försiktiga, men

yrkesområden som finansieras med skattemedel innehåller många yrken där det är brist på

högskoleutbildad arbetskraft. Det betyder att dessa yrkens arbetsmarknad inte påverkas av

kommunernas och landstingens återhållsamma rekryteringsplaner utan dessa drabbar i

första hand yrken där utbildningskraven är lägre, exempelvis vårdbiträden.

Svårast för nyexaminerade

Det är stor skillnad i möjligheterna att få jobb mellan arbetssökande som har utbildning och

arbetslivserfarenhet och nyexaminerade. Detta bedöms komma att bli mycket framträdande

under det närmaste året. Det är inte ovanligt att det råder brist på arbetskraft med god arbetslivserfarenhet

samtidigt som nyexaminerade möter en allt hårdare konkurrens om jobben. Ett

annat inslag är att kompetenskraven stiger undan för undan. Det finns många exempel på

yrken där det råder både hög arbetslöshet och brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas

paradoxyrken. Ett exempel är kockar, och där är förklaringen att arbetsgivarna söker

kockar med god erfarenhet och ett gott renommé. De arbetslösa kockarna uppfyller inte dessa

krav och får därmed svårt att hitta ett arbete. Andra exempel är flera industriyrken, exempel

är CNC-operatörer och svetsare. Inom andra yrken spelar arbetsmiljö och anställningsvillkor

in som förklaring att arbetsgivaren upplever brist på arbetskraft.

Den försämrade konjunkturen slår framför allt mot yrken som inte kräver någon utbildning

och mot yrken där gymnasieutbildning är tillräcklig medan yrken för eftergymnasialt utbildade

kommer att påverkas i mindre utsträckning. Dock är det många som examineras med en

eftergymnasial utbildning, och de nyexaminerade kommer att möta en kärvare arbetsmarknad.

Som tidigare nämnts kan det vara brist på erfaren arbetskraft samtidigt som det råder

överskott på nyexaminerade.

Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken

Det finns flera gemensamma nämnare för de yrken som Arbetsförmedlingen bedömer uppvisa

brist på arbetskraft respektive yrken med överskott på arbetssökande, det vill säga där

konkurrensen om de lediga jobben är liten respektive stor. För yrken med brist på arbetskraft

gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning, och då nästan alltid på eftergymnasial

nivå efter en kvalificerad yrkesutbildning. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken

av att de istället endast förutsätter utbildningar på högst gymnasienivå, många gånger

utan yrkesspecifik inriktning.

Det är dock viktigt att understryka att en lång utbildning inte är någon garanti för att öka attraktionskraften

på arbetsmarknaden. Däremot medför en längre utbildning generellt sett

även möjligheter till ett arbetssökande över ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken

8


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

inom flera olika yrkesområden. För en arbetssökande är dock avklarat gymnasium en i det

närmaste nödvändig nivå för att vara gångbar på arbetsmarknaden, detta då en utbildning på

gymnasienivå i de flesta fall är ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. Gymnasiekompetens

är dessutom en nödvändig plattform för fortsatt utbildning.

Många yrken där konkurrensen om de lediga jobben är liten eller mycket liten förenas också

av en för låg dimensionering inom utbildningssystemet. Detta gäller bland annat utbildningar

inom IT, ingenjörsutbildningar samt vissa eftergymnasiala utbildningar inom området hälso-

och sjukvård. Det finns dock olika anledningar till att utbildningsdimensioneringarna är för

låga. En viktig orsak är att ungdomarna uppvisar ett litet intresse för utbildning, exempelvis

högskoleingenjörsutbildningen. För att det överhuvudtaget skall vara möjligt att öka antalet

utbildningsplatser måste intresset hos de unga öka. Detta är ett svårlöst problem som kräver

stora informationssatsningar. En annan orsak är att intresset hos de unga visserligen finns

men att utbildningsplatserna är för få, ett exempel är läkarutbildningen. Gemensamt för

många yrken där konkurrensen om jobben är liten är också att de i hög grad återfinns inom

mer expansiva branscher på arbetsmarknaden. På motsvarande sätt har många överskottsyrken

kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden. Här återfinns bland annat yrken

präglade av strukturförändringar och hit räknas exempelvis vissa tillverkningsyrken, vissa

yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom drift och underhåll. Flertalet av de

mer utpräglade överskottsyrkena har även under lång tid uppvisat hög arbetslöshet medan

motsatt situation råder för merparten av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett

arbetssökande – både yrkesmässigt och geografiskt. Samtidigt är det viktigt att poängtera att

det trots en stigande konkurrens om jobben – i synnerhet för personer som står i begrepp att

etablera sig i arbetslivet – ändå sker många rekryteringar på arbetsmarknaden.

Data/IT

Tekniskt arbete

Hälso- och sjukvård

Pedagogiskt arbete

Bygg och anläggning

Installation, drift, underhåll

Naturvetenskapligt arbete

Hotell, restaurang, storhushåll

Naturbruk

Adm, ekonomi och juridik

Tillverkningsarbete

Service- och säkerhetsarbete

Transport

Socialt arbete

Försäljn, inköp, marknadsföring

Kultur, media och design

Genomsnittligt bristtal per yrkesområde

Heldragna linjer = balansintervall

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

9


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Administration, ekonomi och juridik

Något färre jobb inom administrativa yrken

Yrkena inom gruppen administration, ekonomi och juridik återfinns inom såväl privat som

offentlig sektor. Flera av dessa yrken har tidigare uppvisat en stark tillväxt men även dessa

yrkeskategorier kommer att få vidkännas en viss nedgång under det närmaste året. Yrkesgrupper

verksamma i den offentliga sektorn kommer att möta en arbetsmarknad där arbetsgivarna

uppvisar relativt stor försiktighet med att öka sin bemanning samtidigt som en svag

efterfrågan och dämpad ekonomisk aktivitet leder till effektiviseringar och rationaliseringar

också hos de privata arbetsgivarna. Antalet sysselsatta väntas därmed sammantaget minska

något under 2013.

Revisorer

Redovisningsekonomer

Medicinska sekreterare

Löne- och personalassistenter

Controllrar

Studie- och yrkesvägledare

Försäkringstjänstemän

Speditör

Jurister

Personaltjänstemän

Handläggar/Utredare off förv

Ekonomiassistenter m fl

Värdepappersmäklare

Administratör/sekreterare

Bristindex inom administration,

ekonomi och juridik

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

För kvalificerade ekonomer verksamma inom redovisning och revision är dock konkurrensen

om de lediga jobben fortsatt liten. Även för medicinska sekreterare samt löne- och personalassistenter

väntas arbetsmarknaden vara god. Bland de yrken där efterfrågan är i balans med

utbudet återfinns bland annat studie- och yrkesvägledare, försäkringstjänstemän, speditörer

och jurister. För personaltjänstemän och handläggare/utredare inom offentlig förvaltning

väntas däremot fortsatt stor konkurrens om jobben. Samtidigt ser läget även fortsättningsvis

ut att vara mycket besvärligt för administratörer och sekreterare, en yrkesgrupp vars situation

länge präglats av en krympande arbetsmarknad. Detta är en utveckling som i viss mån även

påverkar arbetsmarknaden för ekonomiassistenter. För flera yrkeskategorier inom området

administration, ekonomi och juridik är dock skillnaderna mellan nyutexaminerade och redan

yrkesverksamma mycket stor och det är generellt betydligt lägre konkurrens om jobben för

10


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

arbetssökande med yrkeserfarenhet. Detta gäller både yrken med krav på gymnasial och yrken

där eftergymnasial utbildning erfordras.

På längre sikt – det vil säga 5-10 år framåt – ser konkurrensen om jobben ut att bli fortsatt

liten endast för redovisningsekonomer. För jurister och revisorer väntas samtidigt en arbetsmarknad

i balans. Däremot ser konkurrensen om jobben ut att bli hård för ekonomiassistenter,

administratörer och sekreterare, personaltjänstemän samt handläggare/utredare i offentlig

förvaltning.

Bygg och anläggning

Svag byggkonjunktur

Byggkonjunkturen försvagades påtagligt under andra halvåret 2012, och företagen syn på den

närmaste framtiden blev allt dystrare. Bakom detta låg en påtaglig nedgång av bostadsbyggandet,

och det är en utveckling som består 2013. Antalet påbörjade småhus och flerbostadshus

minskade tydligt under loppet av 2012 och det slår igenom på bostadsproduktionen under

det närmaste året. Byggsysselsättningen planade ut under andra halvåret 2012, och för

2013 bedöms antalet sysselsatta komma att minska.

VVS-montörer

Golvläggare

Anläggningsarbetare

Betongarbetare

Kranförare

Takmontörer

Anläggningsmaskinförare

Plattsättare

Isoleringsmontörer

Murare

Målare

Träarbetare/snickare

Grovarb inom bygg o anläggn.

Bristindex inom bygg och anläggning

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Den svagare byggkonjunkturen synliggjordes av att arbetslösheten började stiga för samtliga

yrken inom byggverksamheten. Det är också en utveckling som fortsätter under 2013. Aktiviteten

var dock hög när konjunkturen vände nedåt och kännetecknande var att företagen mer

eller mindre upplevde brist på arbetskraft inom nästan samtliga byggyrken. Tillgången var

bäst på träarbetare eftersom det är ett mycket populärt yrke hos unga. Under det närmaste

året mildras bristen inom alla byggyrken, men den kvarstår för arbetskraft med god yrkeser-

11


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

farenhet. När det gäller unga som behöver lärlingstid efter avslutad utbildning på byggprogrammet

inom gymnasieskolan blir arbetsmarknaden kärv, och det finns en växande risk att

en del kommer att välja att lämna sitt tänkta yrke. Även arbetsmarknaden för anläggningsarbetare

har dämpats, men det pågår en del stora anläggningsarbeten 2013, bland annat citytunneln

i Stockholm. Vidare planerar kommunerna för investeringar i gator och vägar, rondeller,

iordningsställande av centrum samt miljösatsningar. De nya stora infrastrukturinvesteringar

som planeras kommer dock att ingångsättas efter 2013, vilket sammantaget betyder

att 2013 blir ett mellanår för anläggningsarbetare. Arbetslösheten fortsätter att stiga, men

regionalt blir det brist på arbetskraft.

Ombyggnadsinvesteringarna väntas ligga på en relativt stabil nivå. Efter införandet av ROTavdraget

ökade ombyggnadsinvesteringarna kraftigt, men utvecklingen har nu planat ut.

ROT-arbeten gynnas förvisso av det låga ränteläget, men utvecklingen är beroende av hushållens

konsumtionsvilja. Renoveringsbehoven inom miljonprogrammet kvarstår, även om viss

upprustning pågår. Det finns dock inga tecken på att renovering i någon större skala skulle

komma igång under den närmaste tiden, trots det låga ränteläget och förbättrad tillgång på

arbetskraft. Mycket talar för att ombyggnadsinvesteringarna blir oförändrade eller minskar

något under nästa år.

Brist på utbildade byggnadsarbetare under de kommande tio åren

På 5 till 10 års sikt väntas tillgången på utbildade byggnadsarbetare inte komma att bli tillräcklig.

Det sammanhänger dels med ett stort behov av att öka bostadsproduktionen, dels

med ett omfattande behov av att rusta bostäder från miljonprogrammet. Till detta skall läggas

planer på ökade infrastrukturinvesteringar. Det gäller stora investeringar i vägar, järnvägar

och andra anläggningar. Det finns dock skillnader i efterfrågan mellan byggnadsyrkena, och

inom vissa av dem kommer också många att gå i pension.

Det väntas komma att bli brist på anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare under de

kommande tio åren. Betongarbetare är ett annat yrke där det utbildas för få och det finns ett

bristande intresse hos unga för yrket. Det förväntas också komma att bli brist på murare och

målare, och det senare yrket gynnas av att det finns ett stort renoveringsbehov. Många målare

kommer också att gå i pension. Det finns vidare en rad mindre byggyrken där tillgången på

arbetskraft inte blir tillräcklig, exempelvis VVS-montörer, golvläggare, plattsättare och takmontörer.

Däremot blir tillgången på träarbetare och elektriker tillräcklig. Detta sammanhänger

med att många unga utbildar sig till dessa yrken. Det innebär också att det kommer att

vara svårare att få lärlingstjänst inom dessa yrken jämfört med många andra byggnadsyrken.

Data/IT

Datayrkena påverkas av den svaga konjunkturen

Databranschen har haft en god utveckling sedan krisen vid millenniumskiftet. Jobben har

ökat undan för undan men också kompetenskraven. Under hösten 2012 skedde en tydlig inbromsning,

vilket illusterar att konjunkturavmattningen också nått yrkena inom databranschen.

Det mesta tyder på att området kommer att ta en paus när det gäller tillväxten av jobb

under 2013. Efterfrågan på spetskompetent datapersonal förblir dock god under det närmaste

12


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

året. Det betyder att dessa kommer att ha en liten konkurrens om jobben och en anledning är

att utbildningsdimensioneringen varit otillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden.

Detta gäller i synnerhet yrkena mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter samt testledare

och testare. Dessa yrken bedöms i vår yrkesbarometer av arbetsförmedlingarna som mycket

svårrekryterade under det kommande året. Det gäller framför allt arbetskraft med erfarenhet

medan nyexaminerade kommer att möta en trögare arbetsmarknad jämfört med året innan.

Kvalificerad IT-personal efterfrågas inom ett flertal branscher, tillhörande såväl privat som

offentlig verksamhet. Arbetsgivarnas önskemål om mångsidig arbetslivserfarenhet leder till

att arbetsgivarna fortsätter att rekrytera arbetskraft utomlands. Arbetslösheten är förhållandevis

låg, men har tenderat att öka. Detta avser i första hand arbetskraft som saknar arbetslivserfarenhet

och/eller på annat sätt inte uppfyller de kompetenskrav som arbetsgivaren

ställer.

Mjukvaru- och systemutvecklare

IT-arkitekter

Testare och testledare, IT

Systemförvaltn/systemadm

Helpdesktekn, supporttekniker

Drifttekniker, IT

När det gäller datayrken med lägre utbildningskrav – exempelvis drifttekniker och supporttekniker

– har arbetsmarknaden försvagats mer tydligt. Här har också bristindex sjunkit och

arbetslösheten ligger på en betydligt högre nivå jämfört med datayrken som kräver längre

utbildning. En stor del av de arbetslösa saknar emellertid arbetslivserfarenhet, eller också

uppfyller de inte arbetsgivarnas rekryteringskrav fullt ut.

Det förblir brist på datautbildade på tio års sikt

Bristindex inom data/IT

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Allt talar för att behovet av att rekrytera dataspecialister fortsätter att öka och ligga på en hög

nivå under de kommande tio åren. Yrkeskåren är dock ung varvid pensionsavgångarna blir

små. Tillgången blir emellertid inte tillräcklig vilket sammanhänger med att för få har utbildat

sig mot datayrken sedan millenniumskiftet. Dock har antalet studerande ökat något under de

13


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

senaste fem åren, men faktum kvartstår att än fler borde utbilda sig inom dessa yrken för att

behoven på arbetsmarknaden skall tillfredsställas. Det har också blivit vanligare att rekrytera

dataspecialister från utlandet, och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Det sker dessutom

rekryteringar från andra utbildningsinriktningar, bland annat från ingenjörsutbildningen.

Liksom tidigare blir bristen mest utpräglad när det utbildad och erfaren arbetskraft.

Ibland är detta logiskt. För att kunna arbeta som IT-arkitekt krävs en mångsidig yrkeserfarenhet.

Trots att tillgången på dataspecialister ökar undan för undan bedömer Arbetsförmedlingen

att det blir liten konkurrens om jobben under de kommande tio åren. Inte heller

tillgången på datatekniker bedöms komma att motsvara behoven på arbetsmarknaden under

de kommande tio åren. Denna bedömning är dock mer osäker eftersom det är oklart vilken

effekt den tekniska utvecklingen kan ha för dateknikernas arbetsmarknad. Trots allt är det

ändå yrken som det lönar sig att utbilda sig mot, men liksom inom många andra yrken försämras

arbetsmarknaden tydligt för nyexaminerade när konjunkturen viker.

Försäljning, inköp och marknadsföring

Sämre tider för försäljningsyrkena

Även området försäljning, inköp och marknadsföring påverkas av den dämpade utveckling

som kommer att prägla den ekonomiska aktiviteten under 2013 och antalet sysselsatta inom

detta område bedöms därför att falla något. En tydligt försvagad industrikonjunktur påverkar

arbetsmarknaden även för inköpare och kvalificerade säljare (företagssäljare), vilka i allt

högre grad även är yrken med krav på eftergymnasial utbildning. Samtidigt fortsätter hushållen

att prioritera sparande framför konsumtion vilket medför ökad konkurrens om jobben för

bland annat resesäljare samt försäljare såväl av dagligvaror som inom fackhandeln. Detta är

en utveckling som drivs på av fortsatta rationaliseringar och en förskjutning mot mindre personalintensiva

enheter. Resesäljarnas arbetsmarknad påverkas dessutom av en fortsatt utveckling

mot handel via Internet. Också för bilförsäljare väntas ökad konkurrens om jobben.

Dessutom ser konkurrensen om de lediga jobben ut att bli fortsatt stor för fastighetsmäklare,

banktjänstemän samt för yrkesgruppen marknadsanalytiker och marknadsförare. Detta medför

att det inom detta område endast är telefonförsäljarna som bedöms möta en arbetsmarknad

med balans mellan utbud och efterfrågan. För försäljningsyrken med krav på gymnasieutbildning

är arbetslösheten redan i dagsläget hög och den väntas även stiga ytterligare.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att det trots detta kommer att ske många rekryteringar

inom området försäljning, inköp och marknadsföring. Detta gäller inte minst telefonförsäljare

samt försäljare inom dagligvaruhandeln- och fackhandeln. Dessa är också attraktiva ingångsjobb

för ungdomar men med en stigande arbetslöshet blir konkurrensen om dessa jobb knivskarp.

I likhet med många andra yrkesområden uppvisar dock arbetsmarknadsläget stora

skillnader mellan nyutexaminerade och redan yrkesverksamma – detta gäller inte minst yrken

med krav på eftergymnasial utbildning.

14


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Telefonförsäljare

Inköpare

Företagssäljare

Bilförsäljare

Resesäljare

Fastighetsmäklare

Banktjänstemän

Marknadsanalytiker, marknförare

Försäljare, fackhandel

Försäljare, dagligvaror

Hård konkurrens också på längre sikt

I det längre perspektivet 5-10 år framåt ser konkurrensen generellt sett ut att bli hård inom

detta yrkesområde. Även på längre sikt kommer konkurrensen om jobben att bli hård för arbetssökande

marknadsanalytiker och marknadsförare. Detta förklaras av ett stort intresse för

utbildningar med denna inriktning samt en låg medelålder inom yrket. Också för försäljare av

såväl dagligvaror som inom fackhandeln bedöms konkurrensen om jobben bli stor. Inom yrkesområdet

som helhet väntas därmed endast företagssäljare möta en arbetsmarknad med

liten konkurrens om jobben medan utsikterna för inköpare bedöms präglas av balans mellan

utbud och efterfrågan.

Hotell, restaurang och storhushåll

Avmattning inom hotell och restaurang

Bristindex inom försäljning, inköp,

och marknadsföring

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Till de yrken som är starkt beroende av hushållens konsumtionsvilja hör också yrken inom

området hotell, restaurang och storhushåll. Dessa yrken är också beroende av affärsresandet

samt efterfrågan på hotell- och konferenstjänster, som dämpas när konjunkturen försämras.

Inom flera av dessa yrken är arbetslösheten hög och konkurrensen om de lediga jobben förblir

stor. Detta gäller såväl receptionister som gruppen baristor och cafébiträden samt inte

minst yrkesgruppen köks- och restaurangbiträden. Yrkesområdet är dock heterogent, och

framtidsutsikterna för de arbetssökande varierar från stor konkurrens om jobben bland de

ovan nämnda yrkeskategorierna till liten konkurrens bland kockar, vilket i synnerhet gäller

kockar med god erfarenhet, gott renommé eller någon form av specialistkompetens (specialkockar).

Även för yrkesgruppen bagare och konditorer bedöms arbetsmarknaden som ljus.

15


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Vidare väntas endast arbetsmarknaden för bartendrar och servitörer vara i balans under det

närmaste året. Samtidigt är det dock värt att nämna att arbetslösheten inom området hotell,

restaurang och storhushåll i allmänhet är hög och dessutom bedöms stiga under det närmaste

året. I likhet med försäljningsyrkena är emellertid detta ett område där det sker många rekryteringar,

vilket alltid skapar många jobböppningar. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen

kommer att minska något inom yrkesområdet under 2013.

Kockar

Bartenders

Servitörer

Receptionister

Baristor/cafébiträden

Köks- o restaurangbiträden

Även på längre sikt väntas goda jobbmöjligheter för kockar samt bagare och konditorer. Inte

heller för servitörer förändras konkurrenssituationen på längre sikt utan där förblir arbetsmarknaden

i balans på såväl fem som tio års sikt. Också för köks- och restaurangbiträden

består den hårda konkurrensen även om man blickar längre fram i tiden.

Hälso- och sjukvård

Bristindex inom hotell, restaurang och storhushåll

1 2 3 4 5

Bristindex

Brist på högskoleutbildad arbetskraft år 2013

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Det finns ett växande behov av hälsovård och äldreomsorg och en viktig anledning är fler

äldre i befolkningen. En annan anledning är förbättrade möjligheter att behandla olika sjukdomar.

Vidare sker en kontinuerlig teknisk utveckling vilket stadigt ökar behoven av teknisk

kompetens, och därmed efterfrågan på tekniskt välutbildad arbetskraft. Huvuddelen av verksamheterna

tillhör fortfarande kommun- och landstingssektorn, men inslaget av privata huvudmän

ökar undan för undan. Dessa står också för tillväxten av jobb. Denna utveckling fortsätter

under de kommande åren, vilket betyder att antalet anställda med privat huvudman

fortsätter att öka medan antalet kommun- och landstingsanställda bedöms komma att minska

något.

16


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Läkare

Operationssjuksköterskor

Sjuksköterskor, psyk.vård

Sjuksköterskor, akutsjukvård

Distriktssköterskor

Geriatriksjuksköterskor

Röntgensjuksköterskor

Barnsjuksköterskor

Receptarier

Barnmorskor

Tandläkare

Psykologer

Apotekare

Tandsköterskor

Logopeder

Tandhygienister

Sjuksköterskor, (grundutb.)

Optiker

Veterinärer

Arbetsterapeuter

Sjukgymnaster

Skötare

Dietister

Undersköterskor

Bristindex inom hälso- och sjukvård

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Bristindex inom hälso- och sjukvård (forts)

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Sedan många år råder brist eller stor brist på arbetskraft inom många yrken som kräver högskoleutbildning

inom hälso- och sjukvård. Arbetslösheten är också obetydlig inom dessa yrken.

Exempel på sådana yrken är läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, apotekare, receptarier

och tandläkare men också tandhygienister samt tandsköterskor. Anledningen är dels

17


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

för låga utbildningsvolymer i relation till behoven, dels stora pensionsavgångar inom flera av

yrkena. Detta har lett till att rekryteringar från utlandet fortsatt att öka och ett exempel är att

nästan en tredjedel av de yrkesverksamma läkarna är födda utanför landet. Det sker en utbyggnad

av utbildningsplatserna, men dessa utbildningar tar lång tid varför den stora bristen

på arbetskraft kvarstår framöver.

Bilden är helt annorlunda när det gäller yrken som kräver gymnasieutbildning. Här finns

överskott på personal. Detta sammanhänger med dels ökade kompetenskrav från arbetsgivarna,

dels att kommuner och landsting är återhållsamma med att öka kostnaderna vilket

innebär en restriktiv hållning mot att öka antalet anställda. Därmed väntas under det kommande

året stor konkurrens om jobben för undersköterskor. Det finns dock regionala skillnader,

men framför allt är skillnaden stor mellan nyexaminerade och yrkeserfarna. Den senare

gruppen möter en arbetsmarknad där möjligheterna till arbete får anses som förhållandevis

god. Krav på körkort har ökat, vilket sammanhänger med att fler arbetar inom hemtjänsten,

vilket också är ett område som fortsätter att expandera. Arbetslösheten är dock ganska låg

bland undersköterskorna, i runda tal 5 procent. Däremot är arbetslösheten mycket hög bland

vårdbiträden, och många av dem saknar sannolikt utbildning inom yrket.

Det kommer att bli brist på undersköterskor

På fem till tio års sikt består bristen på högskoleutbildade inom hälsovården och äldreomsorgen.

Trots att läkarutbildningen utökats och att svenska ungdomar utbildar sig utomlands

samt att många läkare rekryteras från andra länder består bristen på läkare, detta gäller i

synnerhet specialistläkare. Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor består medan det

väntas komma att bli balans på de grundutbildade sjuksköterskornas arbetsmarknad. För de

senare kommer det emellertid att bli många jobböppningar eftersom de grundutbildade är

rekryteringsbasen för utbildning till specialistsjuksköterska. Den förändring inom högskoleyrkena

som väntas från dagens situation är att tillgången på apotekare förbättras. Vidare

kommer tillgången på undersköterskor att inte bli tillräcklig för att möta behoven, detta beroende

på ett växande antal äldre och att för få utbildas till yrket samt att många kommer att

pensioneras. Ett annat yrke som bedöms komma att bli problematiskt är tandsköterskor och

det sammanhänger med en obefintlig utbildningsnivå mot yrket samtidigt som många går i

pension.

Installation, drift och underhåll

God arbetsmarknad för mekaniker

Även yrkesområdet installation, drift och underhåll är ett område med vitt skilda och i några

fall dessutom ganska små yrken. Området innefattar allt från olika former av fordonsmekaniker

och elektriker till fastighetsskötare och vaktmästare. Detta medför även att arbetsmarknadsutsikterna

inom området uppvisar mycket stor spridning. Yrket lastbilsmekaniker har

länge varit ett område med mycket liten konkurrens om jobben och så bedöms även vara fallet

under det närmaste året. Även för yrkeskategorierna styr- och reglertekniker, larmtekniker,

maskinreparatörer, bilmekaniker, distributionselektriker samt drifttekniker vid värme-

och vattenverk väntas en god arbetsmarknad. Det samma gäller även i viss mån yrket lacke-

18


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

rare. Flera av dessa yrken har på senare år även gått mot att kräva ett allt större inslag av teknisk

kompetens. De bägge yrkena installationselektriker och elmontör befinner sig emellertid

nu i gränslandet mellan balans och stor konkurrens om jobben, detta efter att tidigare ha

uppvisat en arbetsmarknadssituation med betydligt mindre konkurrens om jobben. Dessa

bägge yrken drabbas således av nedgången inom byggsektorn respektive den svaga industrikonjunkturen.

Samtidigt är bilden mer påtagligt bekymmersam för den som söker arbete som

fastighetsskötare eller vaktmästare. Detta gäller i synnerhet den sistnämnda yrkeskategorin

vars arbetsmarknad fortsätter att präglas av hög arbetslöshet och mycket stor konkurrens om

jobben. När det gäller fastighetsskötare har kompetenskraven ökat stadigt, vilket lett till en

förhållandevis god arbetsmarknad för dem som uppfyller kraven medan det motsatta gäller

för dem som saknar erfarenhet och utbildning. Sammantaget bedömer vi dock att antalet

sysselsatta inom området installation, drift och underhåll kommer att öka något under 2013.

Lastbilsmekaniker

Styr- och reglermekaniker

Larmtekniker

Maskinreparatörer

Bilmekaniker

Distributionselektriker

Drifttekniker värme, vatten

Lackerare

Installationselektriker

Elmontörer

Fastighetsskötare

Vaktmästare

Även på längre sikt väntas en mycket god arbetsmarknad för lastbilsmekaniker. Också bilmekaniker

och maskinreparatörer väntas möta liten konkurrens om jobben på såväl fem som tio

års sikt. Medan vi räknar med en arbetsmarknad i balans för yrkesgruppen distributionselektriker

väntar via oss hård konkurrens om jobben för installationselektrikerna.

Kultur, media och design

Stor konkurrens inom kultur och media

Bristindex inom installation,

drift och underhåll

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Arbetsmarknaden för yrken inom området kultur, media och design fortsätter att vara svag.

Detta gäller i synnerhet för informatörer, journalister och fotografer vilka alla bedöms möta

en arbetsmarknad med mycket stor konkurrens om jobben under det närmaste året. Även för

19


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

bibliotekarier och ljudtekniker är konkurrensen om jobben stor, om än inte lika utpräglad

som för de tre förstnämnda yrkena. Bakom den stora konkurrensen om jobben inom området

kultur, media och design ligger inte minst ett fortsatt stort överskott av examinerade – både

på gymnasial och på eftergymnasial nivå.

Bibliotekarier

Ljudtekniker

Informatörer

Journalist

Fotograf

Arbetsmarknaden för informatörer påverkas dessutom av att de offentliga arbetsgivarna

kommer att vara restriktiva i sina rekryteringar och av en minskad efterfrågan från privata

arbetsgivare. Vidare är många fotografer verksamma som egenföretagare och uppdragen är få

i förhållande till antalet yrkesutövande. Också journalisternas arbetsmarknad består i allt

högre grad av egenföretagare och detta är en strukturförändring som fortsätter. Sammantaget

gör detta att jobbmöjligheterna inom området kultur, media och design ser ut att bli mycket

begränsade även under det närmaste året. Detta gäller inte minst för nyutbildade. Det är därför

mycket vanligt att arbetssökande får bredda sitt sökande till att även innefatta yrken utanför

detta område. Sammantaget bedömer vi således att antalet sysselsatta kommer att falla

inom området kultur, media och design under 2013.

På såväl fem som tio års sikt ser konkurrensen om jobben ut att bli hård för bibliotekarier,

journalister och informatörer.

Naturbruk

1 2 3 4 5

Bristindex

Sysselsättningen fortsätter att minska

Bristindex inom kultur, media och design

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Sysselsättningen inom jord- och skogsbruksyrken har minskat under lång tid, men till viss del

beror försvagningen på allt färre egenföretagare inom lantbruket. Under de senaste åren har

lantbruken plågats av dålig lönsamhet och värst drabbade under 2012 blev grisbönderna. Det

20


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

sammanhänger med en knivskarp konkurrens från billigt utländskt griskött samt striktare

djurskyddslagstiftning i Sverige. Både antalet grisbönder och antalet mjölkbönder minskar

undan för undan. Däremot gynnades spannmålsbönderna av god skörd samtidigt som

världsmarknadspriset på spannmål steg kraftigt på grund av global missväxt och naturkatastrofer.

Jordbruksyrkena är inte heller konjunkturkänsliga. Indirekt kan de dock påverkas

genom att konsumenterna i större utsträckning letar efter billig mat när konjunkturen försvagas.

Även under 2013 bedöms antalet jobb fortsätta att minska.

Skogsmaskinförare

Maskinförare, lantbruk

Lantmästare

Jägmästare

Djuruppfödare/djurskötare

Skogsmästare

Agronomer

Skogsarbetare

Parkarbetare

Trädgårdsarbetare

Ökade kompetenskrav

Bristindex inom naturbruk

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Kompetenskraven stiger undan för undan även inom yrken tillhörande naturbruk. Det sammanhänger

med att lantbruket blir alltmer mekaniserat och datoriserat, ett exempel är robotar

som mjölkar korna, samt att traktorer och skördetröskor blir allt mer tekniskt avancerade.

Arbetsmarknaden förblir förhållandevis bra för dem som utbildat sig mot yrken inom jordbruk.

Ungdomar som utbildar sig som djuruppfödare/djurskötare väljer i första hand att inte

utbilda sig mot lantbruksdjur utan mot husdjur. Det gör att arbetsmarknaden är bättre för

dem som har sin utbildning mot lantbruksdjur. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetsmarknaden

förblir i balans, det vill säga med ungefär lika stort utbud som efterfrågan. Även för

maskinförare inom lantbruk bedöms arbetsmarknaden komma att bli medelgod under 2013.

Agronomeras arbetsmarknad bedöms bara förändras lite, och den förblir i balans även under

det kommande året. Samma bedömning görs för jägmästare och lantmästare.

21


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Balanserad arbetsmarknad tio år framåt

Arbetsmarknaden bedöms inte komma att förändras nämnvärt under de kommande 10 åren.

Den förblir i balans vilket ändå betyder att jobbmöjligheterna inom jordbruksyrkena får betraktas

som hyggliga.

Skogsbruket plågas av en svag konjunktur inom bland annat sågverken. Yrket skogsarbetare

har minskat dramatiskt och fått förändrat innehåll. Idag sker ingen skogsavverkning med

motorsåg utan all avverkning sker med skogsmaskiner. Tillgången på skogsarbetare blir tillräcklig.

Arbetet är dock säsongsbetonat då skogsplantering och röjning sker under sommaren.

Däremot är det en ständig brist på skogsmaskinförare och det gäller dels det kommande året,

dels under de kommande tio åren.

Naturvetenskapligt arbete

Naturvetare finns inom många olika yrken

Naturvetenskapligt arbete inrymmer många olika yrken och utbildningsinriktningar. En stor

arbetsmarknad är forskning på universitet och högskolor samt undervisning. Vidare finns

yrkena representerade på kommuner och landsting samt inom den privata sektorn. Exempel

är läkemedels- och bioteknikindustrin och övrig kemisk industri, men också gruvnäringen,

skogsindustrin med mera. Det är också vanligt att arbeta inom konsultbranschen där arbetet

med bland annat miljökonsekvensbeskrivningar ingår. Arbetsmarknadsläget varierar kraftigt

mellan olika yrken och utbildningsinriktningar. De naturvetenskapliga yrkena klassificeras

ibland på sådant sätt att det är utbildningsinriktningen som avses. Rent generellt har arbetsmarknaden

försämrats vilket sammanhänger främst med stora strukturella förändringar

inom läkemedelsindustrin, och det talar för att antalet sysselsatta blir något färre under det

närmaste året. Arbetslösheten bland högskoleyrken är generellt låg vilket också gäller för naturvetenskapliga

utbildningar. Naturvetare kan jobba inom många olika områden, men det

som avses här är arbetsmarknadsläget inom yrkesroller som har en direkt koppling till utbildningen.

Det är vanligt att man har en roll som inte kräver naturvetenskaplig utbildning,

exempelvis projektledning eller som handläggare (analytiker) på olika offentliga myndigheter

med mera.

Kärv arbetsmarknad för biologer

Biologer klassas som ett yrke, men är egentligen en utbildningsinriktning. Biologer delas sedan

upp i en rad underliggande utbildningsinriktningar, exempelvis zoologer, limnologer,

marinbiologer med flera. Arbetslösheten är förhållandevis hög jämfört med andra naturvetenskapliga

utbildningar. Konkurrensen om jobben är stor både på ett års sikt och på tio års

sikt. Forskningen inom läkemedelsindustrin har krympt vilket påverkar biologernas arbetsmarknad

negativt men det kan finnas en del som talar för att området natur- och miljövård

ökar framöver. Som inom flertalet yrken är det framför allt nyexaminerade som har svårt att

hitta ett arbete motsvarande utbildningsinriktningen medan erfarna har det betydligt lättare

att hitta ett arbete. Kemisternas arbetsmarknad har försämrats och den situationen består,

vilket sammanhänger främst med den strukturella förändringen inom läkemedelsindustrin.

På fem till tio års sikt förbättras arbetsmarknaden genom att få numera utbildar sig till ke-

22


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

mist. Dessutom finns en del som talar för att efterfrågan på kemister stiger genom att behoven

av denna kunskap ökar inom arbetet med att ta fram ny och mer miljövänlig teknik och

att lagstiftningen ställer allt större krav på kontroll av kemikalieanvändningen så att den inte

skadar miljön.

Fysikernas och matematikernas arbetsmarknad är bred och återfinns inom många sektorer.

Behovet av fysiker finns inom bland annat industrin, energisektorn, data/IT och finansvärlden.

Fysiker bedöms få en bra arbetsmarknad såväl på kort som på lång sikt. Geologerna gynnas

av den gynnsamma utvecklingen inom gruvnäringen, men näringen efterfrågar framför

allt geologer med erfarenhet från området. Under det kommande året bedöms det komma att

bli en balanserad arbetsmarknad för geologer. Bristen på biomedicinska analytiker består

under det kommande året och tillgången är för liten på både erfaren arbetskraft och nyexaminerade.

Under de kommande tio åren består bristen, vilken sammanänger med att många

går i pension samtidigt som alltför få väljer att påbörja utbildningen, och ännu färre som slutför

den.

Biomedicinska analytiker

Fysiker

Geologer

Miljö- o hälsoskyddsinspektör

Biologer

Kemister

Pedagogiskt arbete

Fortsatt stark arbetsmarknad för förskollärare

Bristindex inom naturvetenskapligt arbete

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Behovet av arbetskraft inom området pedagogiskt arbete påverkas i hög utsträckning av den

demografiska utvecklingen. Sedan lång tid tillbaka har stigande barnkullar i förskoleåldern

ökat behovet av barnomsorg. Från och med i fjol är dock ökningstakten inte längre lika stark

som under åren dessförinnan och även framöver väntas en något försiktigare tillväxt för dessa

åldersgrupper. Sedan några år tillbaka medför den demografiska utvecklingen även kraftigt

23


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

stigande kullar inom grundskolan. Detta gäller i synnerhet åldersgruppen 7-12 år men från

och med i år stiger även antalet elever i grundskolans senare del. Däremot fortsätter elevunderlaget

på gymnasienivå att vika under ytterligare några år. Parallellt påverkas emellertid

arbetsmarknaden inom området av att de offentliga arbetsgivarna framöver bedöms uppvisa

relativt stor försiktighet med att öka sin bemanning. De offentliga huvudmännens verksamhet

påverkas även av mångfalden av privata aktörer inom utbildningsområdet.

Förskollärare

Gymnasielärare i yrkesämnen

Specialpedagoger

Fritidspedagoger

Lärare grundskolan tidigare år

Gymnasielärare i allm ämn

Lärare grundskolan senare år

Trafiklärare

Universitets- o högskolelärare

Lärare estetiska praktiska ämne

Bristindex inom pedagogiskt arbete

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Detta innebär att det blir mycket liten eller liten konkurrens om jobben för förskollärare,

gymnasielärare i yrkesämnen, specialpedagoger, fritidspedagoger, lärare i grundskolans tidigare

år samt gymnasielärare i matematik/naturvetenskap. Dessutom befinner sig yrkeskategorin

lärare i grundskolans senare år i gränslandet mellan balans och liten konkurrens om

jobben. Vidare väntas arbetsmarknaden för trafiklärare samt universitets- och högskolelärare

vara i balans under det kommande året vilket innebär att det endast är lärare i praktiska och

estetiska ämnen som kommer att möta stor konkurrens om jobben under 2013. Det är samtidigt

mycket viktigt att påpeka det finns stora skillnader mellan lärare med olika ämnesinriktningar

inom samma yrkeskategori. Vidare är arbetslöshetsnivåerna inom de pedagogiska

yrkena fortsatt mycket låga. Vi bedömer att antalet sysselsatta inom detta område kommer att

bara förändras lite under det kommande året.

Den demografiska utvecklingen påverkar givetvis även det långsiktiga behovet av personal

inom området pedagogiskt arbete. Arbetsförmedlingen bedömer därför möjligheterna till

jobb för förskollärare som mycket goda. Den höga medelåldern bland gymnasielärare i yrkesämnen

samt bland specialpedagoger leder också till mycket liten konkurrens om jobben

både fem och tio års sikt. Även fritidspedagoger, lärare i estetiska och praktiska ämnen och

grundskolelärare bedöms möta en relativt god arbetsmarknad framgent. För grundskolelärare

24


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

i de lägre årskurserna närmar sig dock rekryteringsläget balans på 10 års sikt. Däremot ser

arbetsmarknaden för gymnasielärare i allmänna ämnen ut att bli fortsatt besvärlig också på

längre sikt, även om situationen bedöms lätta successivt.

Service- och säkerhetsarbete

Besvärlig arbetsmarknad inom kroppsvård

Inom området service- och säkerhetsarbete återfinns både yrken som är starkt beroende av

hushållens konsumtionsvilja och yrken som mer påverkas av de samhälleliga behoven. Till

den förstnämnda kategorin hör frisörer, hudterapeuter och massörer. Gemensamt för dessa

yrken är hög arbetslöshet och en arbetsmarknad där det kommer att råda stor konkurrens om

jobben även under det närmaste året. Arbetsmarknaden för fotterapeuter bedöms däremot

vara i balans under 2013. För soldater – som tillhör den andra kategorin yrken – bedöms

möjligheterna att hitta arbete vara mycket goda. För övriga yrken som i hög grad påverkas av

samhällets behov, det vill säga brandmän och poliser, väntas samtidigt en arbetsmarknad i

balans, inte minst därför att utbildningsvolymerna är anpassade till de samhälleliga behoven.

Däremot ser konkurrensen ut att bli större för väktare, för renhållnings- och återvinningsarbetare

samt inte minst för städare. Medan säkerhetsarbetena uppvisar mycket låga arbetslöshetstal

är bilden den diametralt motsatta bland renhållnings- och återvinningsarbetare samt

städare. Sammantaget räknar vi med en viss ökning av antalet sysselsatta under 2013.

Soldater

Brandmän

Poliser

Fotterapeuter

Väktare

Renhållnings- och återvinning

Frisörer

Hudterapeuter

Massörer

Städare

Bristindex inom service- och säkerhetsarbete

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Även på längre sikt väntas arbetsmarknaden för brandmän förbli i balans. Också för väktarna

bedöms utbudet vara i balans med efterfrågan på såväl fem som tio års sikt. Däremot ser bilden

ut att förbli ljus för poliser och vi räknar med mycket liten konkurrens om jobben för

25


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

dessa på längre sikt. Däremot bedömer vi att konkurrensen om jobben kommer att förbli hård

för frisörer och hudterapeuter.

Socialt arbete

Bättre läge för yrken med krav på längre utbildning

Yrkesverksamma inom området socialt arbete är mestadels hemmahörande inom den offentliga

sektorn, även om det på senare år skett en tillväxt av privata aktörer. Detta medför att

sysselsättningen inom området påverkas av att de offentliga arbetsgivarna väntas uppvisa

relativt stor försiktighet med att öka sin bemanning under 2013. För kriminalvårdare, kuratorer,

socialsekreterare, biståndsbedömare och behandlingsassistenter ser efterfrågan ut att

vara i balans med antalet arbetssökande. Däremot kommer friskvårdskonsulenter, elevassistenter,

fritidsledare och personliga assistenter att möta en arbetsmarknad där råder stor

konkurrens om jobben. Allra sämst jobbchanser ser barnskötare och vårdbiträden ut att ha.

Där är vår bedömning att konkurrensen om jobben kommer att bli mycket stor.

Kriminalvårdare

Kuratorer

Socialsekreterare

Biståndsbedömare

Behandlingsassistenter

Friskvårdskonsulenter

Elevassistent

Fritidsledare

Personliga assistenter

Barnskötare

Vårdbiträden

Bristindex inom socialt arbete

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Sammantaget medför detta att konkurrensen om jobben blir betydligt lägre för yrken med

krav på eftergymnasial utbildning. På motsvarande sätt är också arbetslösheten generellt sett

lägre bland yrken med krav på längre utbildning än bland övriga yrken. Arbetsförmedlingen

räknar med en viss minskning av antalet sysselsatta inom detta område under det kommande

året.

Också på längre sikt ser arbetsmarknaden för kuratorer och socialsekreterare ut att förbli i

balans. Vidare väntar även fortsättningsvis en situation med mycket hård konkurrens om

jobben för barnskötarna – både på fem och på tio års sikt.

26


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Tekniskt arbete

Mycket stark arbetsmarknad för ingenjörer

Yrkesområdet tekniskt arbete är den kategori som innehåller flest yrken med mycket liten

konkurrens om jobben. Detta gäller framför allt yrkeserfaren arbetskraft, men även nyexaminerade

möter en god arbetsmarknad. Dock blir den något kärvare under det kommande året

med svag konjunktur. Allra hetast är arbetsmarknaden för ingenjörer och tekniker inom gruvteknik

och metall samt civilingenjörer med samma inriktning. Också civilingenjörer och ingenjörer

inom bygg och anläggning, civilingenjörer med inriktning mot elkraft samt VVSingenjörer

kommer även fortsättningsvis att vara mycket attraktiva på arbetsmarknaden. En

nästan lika god arbetsmarknad kommer civilingenjörer och ingenjörer med inriktning mot

elektronik, teleteknik och elteknik att möta. Det samma gäller civilingenjörer och ingenjörer

med inriktning mot maskinteknik samt GIS-ingenjörer och lantmätare. För logistiker och

flygtekniker väntas en arbetsmarknad i balans medan det blir något större konkurrens om

jobben för civilingenjörer och ingenjörer med inriktning mot kemi samt för arkitekter och

laboratorieingenjörer.

Ing o tekn inom gruv o metall

Civilingenjörer, gruva o metall

Civilingenjörer bygg o anläggn

Civilingenjörer, elkraft

VVS-ingenjörer

Byggnadsing o byggnadstekniker

Civilingenjörer elektr teletekn

Civilingenjörer, maskin

Elingenjörer och eltekniker

Ing o tekn inom elektr o tele

Maskiningenjör o maskintekniker

GIS-ingenjörer

Lantmätare

Logistiker

Flygtekniker

Civilingenjörer, kemi

Arkitekter

Laboratorieingenjörer

Kemiingenjörer och kemitekniker

Bristindex inom tekniskt arbete

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Trots en mycket svag utveckling för industrin står personer verksamma inom området tekniskt

arbete generellt starka på arbetsmarknaden. Ingenjörer kommer att ha fortsatt lätt att

hitta arbete och arbetslösheten kommer att förbli mycket låg. Detta förklaras av att neddragningarna

inom industrin i första hand berör yrken inom området tillverkningsarbete, det vill

säga främst produktion. Ingenjörer har även många andra karriärvägar såsom arbetsledande

befattningar eller mer tjänsteinriktade delar av arbetsmarknaden. De mycket goda jobbchanserna

för ingenjörer med gruvteknisk inriktning är kopplade till gruvbranschens mycket

27


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

starka tillväxt. För att tillgodose behovet av arbetskraft söker branschens arbetsgivare aktivt

efter personal även utanför landets gränser. Med anledning av branschens expansion har

även Arbetsförmedlingen inrättat en särskild gruvförmedling. Att civilingenjörer och ingenjörer

med inriktning mot kemi samt laboratorieingenjörer har en mer utsatt situation sammanhänger

med den omställningsprocess som präglar läkemedelsindustrin. På motsvarande sätt

påverkas arkitekternas arbetsmarknad av den låga aktiviteten inom byggandet, men efterfrågan

på dessa kan komma att öka under 2013 då byggandet väntas öka andra halvåret 2014.

Sammantaget räknar vi med en viss ökning av antalet sysselsatta inom området tekniskt arbete

under 2013.

Också på längre sikt består de goda utsikterna för yrken inom området tekniskt arbete. På

både fem och tio års sikt råder således generellt mycket liten eller liten konkurrens om jobben

för de flesta yrken inom detta område. För civilingenjörer med inriktning mot kemi och för

laboratorieingenjörer väntar dock en arbetsmarknad i balans medan konkurrensen om jobben

för kemiingenjörer och kemitekniker väntas bestå även på längre sikt.

Tillverkningsarbete

Färre sysselsatta inom industriyrkena

Det senaste årets försvagning av konjunkturen har försämrat utsikterna för arbetssökande

inom de flesta industriyrken. Det pågår också en strukturell förändring av yrkessammansättningen

och den processen ökar i tempo när konjunkturen försvagas. Det leder till att inslaget

av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven

är lägre. Under det kommande året bedöms sysselsättningen komma att minska

inom flertalet av de industriella yrkena och sammantaget beräknas cirka 16 000 jobb förloras

inom tillverkningsarbete under de kommande året. Detta innebär att arbetslösheten stiger

inom många industriyrken, vilket får till följd att konkurrensen om jobben ökar, och det

drabbar personer inom yrken där utbildningskraven är lägre, i synnerhet de nyexaminerade.

För det närmaste året bedöms olika kategorier av montörer möta en kärvare arbetsmarknad

och det är yrken där arbetslösheten är hög redan i utgångsläget. Detta blir särskilt tydligt i

industritäta regioner såsom de småländska länen och Västra Götaland. Även olika kategorier

av maskinoperatörer och processoperatörer möter en arbetsmarknad där jobben är för få, och

även dessa yrken har vanligen en hög arbetslöshet i utgångsläget. Dessa yrken påverkas också

av pågående strukturella förändringar, bland annat överetableringen av sågverk. Investeringar

inom processindustrin leder till än personalsnålare anläggningar. Även arbetsmarknaden

för yrken där det tidigare varit brist försämras, men regionalt bedöms bristen komma att bestå.

Exempel på sådana yrken är CNC-operatörer och verktygsmakare men också vissa kategoroer

av svetsare. Dessa yrken har vanligen en förhållandevis hög arbetslöshet samtidigt som

arbetsgivarna anser att yrkena är svåra att hitta arbetskraft till. Det sammanhänger med att

en del av de arbetssökande inte uppfyller de kompetenskrav som arbetsgivaren ställer.

28


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Bergarbetare, gruva

Byggnadsplåtslagare

Verktygsmakare

Tunnplåtslagare

Grovplåtslagare

Bagare/konditor

CNC-operatörer

Glasmästare

Styckare

Processoperatörer kemisk basind

Verkstadsmekaniker

Låssmeder

Svetsare

Slaktare

Gjutare

Maskinoperatörer sten o cement

Maskinoperatörer kemisk ind

Maskinoperatörer grafisk ind

Processoperatörer trä o papper

Maskinoperatörer livsmedelsind

Processoperatörer stål o metall

Montörer, el- teleutrustning

Maskinoperatörer trävaruind

Maskinoperatörer gummi o plast

Montörer, metall och plast

Fordonsmontörer

Brist på yrkesarbetare på lång sikt

Bristindex inom tillverkningsarbete

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Bristindex inom tillverkningsarbete (forts)

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Under mycket lång tid har många unga varit ointresserade av att utbilda sig mot yrken inom

industrin, vilket fått till följd att antalet examinerade mot yrken inom industrin legat på en

29


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

mycket låg nivå. Vidare kommer pensionsavgångarna att bli ganska stora från flera industriyrken.

Kompetenskraven stiger undan för undan och vanliga krav är goda kunskaper i matematik

och data. Rekryteringsbasen är teknik- eller industriprogrammet och ett värdefullt tillskott

kan bli uppbyggnaden av teknikcollege på gymnasienivå. Detta kommer dock enligt vår

bedömning inte att vara tillräckligt. Därför kommer tillgången på kvalificerade yrkesarbetare

inom industrin inte att bli tillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden under den

närmaste tioårsperioden. Exempel på dessa yrken är svetsare, bergarbetare, grovplåtslagare,

CNC-operatörer samt bagare. Däremot kommer arbetssökande inom industriyrken där utbildningskraven

är lägre att möta mycket hård konkurrens om jobben under de kommande

tio åren. Exempel här är olika kategorier av montörer och maskinoperatörer.

Transportyrken

Lågkonjunkturen försämrar arbetsmarknaden

Transportyrkena påverkas av den svaga konjunkturen under det kommande året, och detta

gäller i synnerhet godstransporterna. Kollektivtrafiken påverkas endast i liten utsträckning

medan taxichaufförerna känner av att både företag och privatpersoner håller utgifterna i

stramare tyglar. Flygresandet bedöms fortsätta att öka, men konkurrensen från lågprisflyget

är knivskarp varvid de strukturella förändringarna inom flyget fortsätter. Sammantaget blir

antalet jobb färre under 2013 jämfört med året innan.

Maskinbefäl, fartyg

Bussförare

Taxiförare

Lokförare

Transportledare

Flygledare

Lastbilsförare

Flygvärdinnor

Brevbärare

Tågvärdar

Godshanterare/expressbud

Piloter

Fartygsbefäl

Truckförare

Lagerarbete

Matroser

Bristindex inom transport

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012

Arbetsmarknaden för lastbilsförare försämras under det närmaste året, men på fem till tio års

sikt bedöms konkurrensen om jobben komma att bli liten. Det sammahänger med att godsmängden

på landsväg bedöms öka och att pensionsavgångarna blir förhållandevis stora. Bris-

30


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

ten på lokförare består under det kommande året, vilket bland annat sammanhänger med att

persontrafiken väntas fortsätta att öka samtidigt som pensionsavgångarna blir fler. Det som

begränsar tillväxten av tågtrafiken är att spårtillgången är en flaskhals. Allt talar för att satsningarna

på tågtrafiken fortsätter under de kommande tio åren samtidigt som många pensioneras,

och det får till följd att arbetsmarknaden för lokförare förblir god. Kollektivtrafiken

fortsätter att expandera, särskilt i de större städerna, och detta gynnar bussförarnas arbetsmarknad.

Med tanke på att också pensionsavgångarna blir stora bedöms bussförare möta en

god arbetsmarknad såväl under det närmaste året som på fem till tio års sikt.

Trots att flygtrafiken bedöms fortsätta att öka blir arbetsmarknaden dämpad för flygvärdinnor,

men också för piloter. En viss ljusning kan väntas på sikt, men givetvis påverkas näringen

av miljökrav och av prisutvecklingen på flygbränsle. Under det kommande året påverkas

fartygsnäringen av en förhållandevis svag global konjunktur. På lite längre sikt – fem till tio år

– ökar efterfrågan på både fartygs- och maskinbefäl. Det sammanhänger med att den globala

efterfrågan på dessa yrken väntas öka samtidigt som förhållandevis många yrkesverksamma

kommer att pensioneras. Det betyder att dessa yrken kommer att möta en god arbetsmarknad

under de kommande tio åren. Arbetsmarknaden för matroser förblir dock kärv både på ett års

sikt och på tio års sikt.

31


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Yrken med störst brist på sökande under 2013

Tabell 3 Yrken där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) i landet.

Bergarbetare, gruva VVS-ingenjörer

Mjukvaru- och systemutvecklare Operationssjuksköterskor

Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall Testare och testledare

Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi Sjuksköterskor, psykiatrisk vård

IT-arkitekt Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker

Civilingenjörer, bygg och anläggning Sjuksköterskor inom akutsjukvård

Läkare Maskinbefäl, fartyg

Civilingenjörer, elkraft Distriktssköterskor

Soldater Civilingenjörer, elektronik och teleteknik

Förskollärare Civilingenjörer, maskin

Kockar Geriatriksjuksköterskor

Lastbilsmekaniker Röntgensjuksköterskor

Byggnadsplåtslagare Barnsjuksköterskor

Källa: Arbetsförmedlingen

Yrken med störst överskott på sökande under 2013

Tabell 4 Yrken där det råder störst överskott på sökande (störst konkurrens om jobben) i landet.

Matroser Administratörer och sekreterare

Fotografer Fartygsbefäl

Journalister Städare

Vårdbiträden Värdepappersmäklare

Lagerarbetare Maskinoperatörer, gummi- och plastprodukter

Försäljare, dagligvaror Köks- och restaurangbiträden

Vaktmästare Grovarbetare inom bygg och anläggning

Försäljare, fackhandel Maskinoperatörer, trävaruindustri

Informatörer Ekonomiassistenter

Fordonsmontörer Marknadsanalytiker och marknadsförare

Barnskötare Montörer, el- och teleutrustning

Truckförare Processoperatörer vid stål- och metallverk

Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Piloter

Källa: Arbetsförmedlingen

32


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Yrken och grupper med störst brist eller överskott på sökande på 5-10 års sikt

Tabell 5

Goda utsikter Mindre goda utsikter

Teknikyrken Vaktmästare

Datayrken Försäljningsyrken

Läkare Flera yrken inom hotell och restaurang

Vidareutbildade sjuksköterskor Vårdbiträden

Undersköterskor Yrken inom kultur och media

Dentala yrken Montörsyrken

Flertalet byggyrken Vissa maskinoperatörsyrken

Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete Flera administrativa yrken

Flera läraryrken

Källa: Arbetsförmedlingen

33


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Bristindex, se inledningen för förklaring

(viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden)

Yrke

Hösten

2012

Våren

2012

Hösten

34

2011

Våren

2011

Hösten

2010

Våren

2010

Hösten

2009

Våren

2009

Hösten

Bergarbetare, gruva 4,60 3,92 3,96 4,30 3,98 3,57 3,47 2,61 3,74

Mjukvaru- och systemutvecklare 4,58 4,53 4,54

Ingenjörer och tekniker inom

gruvteknik och metall 4,58 3,71 3,59 3,90 3,46 3,50 3,14 3,43 3,64

Civilingenjörer, gruvteknik

och metallurgi 4,51 4,50

IT-arkitekter 4,48 4,47 4,47

Civilingenjörer, bygg och anläggning 4,40 4,48 4,43 4,54 4,43 4,11 3,71 3,37 3,90

Läkare 4,32 4,18 4,35 4,43 4,23 4,13 4,21 4,14 4,28

Civilingenjörer, elkraft 4,31 4,47 4,59 4,48 4,23 4,10 4,28 3,82 4,20

Soldater 4,31

Förskollärare 4,25 4,25 4,27 4,30 4,04 3,79 3,90 3,93 4,22

Kockar 4,17 4,17 4,15 3,86 3,74 3,78 3,78 3,76 3,86

Lastbilsmekaniker 4,17 4,21 4,17 4,15 3,92 3,76 3,55 3,46 3,88

Byggnadsplåtslagare 4,10 4,32 4,45 4,53 4,27 4,02 3,91 3,32 3,60

VVS-ingenjörer 4,06 4,31 4,10 4,37 4,08 3,89 3,82 3,68 4,08

Operationssjuksköterskor 4,05 4,21 4,30 4,22 4,10 3,95 4,02 4,13 4,19

Testare och testledare 4,05 4,01 4,32

Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,04 4,13 4,27 4,02 4,10 3,87 3,91 4,01 4,05

Byggnadsingenjörer och byggnads-

tekniker 4,04 4,30 4,33 4,37 4,14 4,09 3,08 3,24 3,31

Sjuksköterskor inom akutsjukvård 4,02 4,07 4,07 4,05 3,64 3,82 3,84 3,86 4,09

Maskinbefäl, fartyg 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 5,00

Distriktssköterskor 3,99 3,82 3,87 3,77 3,80 3,65 3,65 3,69 3,94

Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,95 4,33 4,65 4,39 3,85 3,60 3,42 3,24 3,48

Civilingenjörer, maskin 3,95 4,27 4,23 4,27 3,83 3,48 3,19 3,34 3,75

Geriatriksjuksköterskor 3,93 4,03 4,04 3,95 3,63 3,76 3,62 3,63 3,83

Röntgensjuksköterskor 3,90 4,00 3,94 3,88 3,69 3,68 3,80 3,82 4,07

Barnsjuksköterskor 3,87 3,83 4,08 3,84 3,62 3,59 3,59 3,67 3,92

Receptarier 3,87 3,79 3,70 3,48 3,26 3,25 2,95 3,06 3,22

Barnmorskor 3,85 3,92 4,08 3,89 3,56 3,57 3,47 3,53 3,85

Tandläkare 3,85 3,72 3,79 3,74 3,66 3,63 3,65 3,72 3,69

Elingenjörer och eltekniker 3,83 3,92 3,86 3,91 3,52 3,59 3,45 3,31 3,76

Psykologer 3,82 3,51 3,79 3,51 3,31 3,47 3,33 3,20 3,72

Gymnasielärare i yrkesämnen 3,81 3,83 3,98 3,94 3,87 3,89 3,95 3,84 3,95

Ingenjörer och tekniker inom

elektronik och teleteknik 3,80 3,76 3,76 3,86 3,44 3,18 3,20 2,90 3,54

Styr- och reglertekniker 3,80 3,96 3,97 3,78 3,45 3,33 3,08 3,03 3,60

Specialpedagoger 3,80 3,80 3,72 3,80 3,57 3,52 3,62 3,63 3,88

2008


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Yrke

Hösten

2012

Våren

2012

Hösten

35

2011

Våren

2011

Hösten

2010

Våren

2010

Hösten

2009

Våren

2009

Hösten

Maskiningenjörer och maskintekniker 3,79 3,98 3,86 3,97 3,49 3,47 3,21 2,99 3,70

Verktygsmakare 3,72 3,67 4,00 3,98 3,95 3,57 3,12 3,01 3,86

Redovisningsekonomer 3,70 3,75 3,33 3,58 3,44 3,39 3,59 3,54 3,69

Revisorer 3,70 3,82 3,47 3,76 3,49 3,44 3,54 3,65 4,09

Tunnplåtslagare 3,69 3,87 3,77 3,91 3,61 3,51 3,35 3,09 3,41

VVS-montörer 3,65 3,90 3,92 3,96 3,90 3,67 3,43 3,22 3,50

Bussförare 3,64 3,76 3,49 3,36 3,32 3,14 3,09 3,10 3,62

Medicinska sekreterare 3,63 3,44 3,23 3,11 3,18 3,08 3,06 3,04 3,25

Golvläggare 3,62 3,98 3,99 3,98 3,83 3,62 3,54 3,02 3,25

Fritidspedagoger 3,62 3,40 3,51 3,32 3,35 3,24 3,39 3,40 3,51

Grovplåtslagare 3,61 3,60 3,58 3,69 3,34 3,37 3,18 3,08 3,00

Bagare/konditorer 3,61 3,94 3,56 3,45 3,30 3,36 3,19

Apotekare 3,60 3,80 3,82 3,73 3,30 3,38 3,26 3,22 3,31

Taxiförare 3,58 3,77 3,12 3,28 3,42 3,05 3,15 3,00 3,46

Larmtekniker 3,56 3,69 3,38 3,41

Maskinreparatörer 3,50 3,58 3,64 3,56 3,38 3,32 2,96 2,96 3,53

Lärare i grundskolans tidigare år 3,49 2,92 2,98 2,93 2,79 2,52 2,57 2,47 2,61

Anläggningsarbetare 3,48 3,66 3,77 3,98 3,74 3,55 3,29 2,90 3,43

Skogsmaskinförare 3,47 3,66 3,77 3,76 3,74 3,71 3,44 3,00 3,31

Bilmekaniker 3,46 3,55 3,54 3,42 3,32 3,07 2,99 3,04 3,34

Tandsköterskor 3,45 3,15 3,15 3,09 3,21 3,07 3,06 3,09 3,06

Betongarbetare 3,44 3,86 3,95 3,91 3,92 3,67 3,19 2,98 3,50

Takmontörer 3,40 3,76 3,96 3,80 3,48 3,38 3,59 3,00 3,25

Kranförare 3,40 3,55 3,65 3,89 3,66 3,77 3,38 3,25 3,76

Biomedicinska analytiker 3,40 3,41 2,93 3,02 2,99 2,97 2,88 2,83 3,12

GIS-ingenjörer 3,40 3,60 3,57 3,58 3,40 3,29 3,36 3,23 3,40

Gymnasielärare i allmänna ämnen 3,40 3,08 3,20 3,11 2,97 2,88 2,75 2,92 3,09

Distributionselektriker 3,38 3,25 3,27 3,26 3,08 3,09 3,16 3,07 3,00

Anläggningsmaskinförare 3,37 3,46 3,72 3,68 3,57 3,42 3,15 2,95 3,45

Löne- och personalassistenter 3,37 3,29 3,09

Fysiker 3,35 3,35 3,00 3,20 3,24 3,24 3,00 3,00

CNC-operatörer 3,34 3,63 3,73 3,83 3,58 3,31 2,60 2,48 3,38

Lokförare 3,33 3,58 3,38 3,20 3,44 3,43 3,23 3,00 3,49

Lantmätare 3,33 3,67 3,30 3,69 3,47 3,61 3,41 4,00 3,75

Logopeder 3,32 3,14 3,23 3,29 3,21 3,16 3,25 3,18 3,37

Tandhygienister 3,31 3,46 3,35 3,28 3,24 3,39 3,31 3,32 3,27

Drifttekniker vid värme- och vattenverk 3,30 3,56 3,43 3,31 3,07 3,10 3,06 3,09 3,37

Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,29 3,23 3,12 3,31 3,03 3,10 3,19 3,30 3,54

Lärare i grundskolans senare år 3,28 2,91 2,91 2,99 2,74 2,54 2,58 2,41 2,54

Systemförvaltare/systemadministratörer 3,28 3,29 3,28

Glasmästare 3,28 3,20 3,59 3,29 3,36 3,22 3,45 3,21 3,43

2008


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Yrke

Hösten

2012

Våren

2012

Hösten

36

2011

Våren

2011

Hösten

2010

Våren

2010

Hösten

2009

Våren

2009

Hösten

Plattsättare 3,28 3,62 3,80 3,64 3,87 3,83 3,27 2,85 3,09

Isolerings montörer 3,27 3,28 3,60 3,69 3,37 3,15 3,45 3,30 3,40

Maskinförare, lantbruk 3,27 3,18 3,17 3,31 3,18 3,09 3,06 3,12

Lackerare 3,26 3,50 3,55 3,64 3,45 3,15 2,98 2,99 3,38

Optiker 3,25 3,28 3,18 3,18 3,27 3,17 3,23 3,26 3,33

Telefonförsäljare 3,22 3,01 3,26 3,30 3,49 3,36 3,13 3,25 3,45

Kriminalvårdare 3,21 3,06 3,11 3,23 3,18 3,06 2,94 3,19 3,38

Murare 3,20 3,80 3,77 3,85 3,78 3,60 3,20 2,65 3,31

Geologer 3,20 3,15 3,00 2,79 2,81 2,81 2,50 2,50 3,05

Trafiklärare 3,19 3,45 3,47 3,67

Veterinärer 3,19 3,01 3,20 3,55 3,18 3,05 3,38 3,39 3,44

Kuratorer 3,18 3,13 3,06 2,98 3,02 3,11 3,00 3,23 2,98

Styckare 3,17 3,46 3,42 3,60 3,23 2,94 2,94 3,12 3,18

Controllrar 3,16

Socialsekreterare 3,15 3,13 3,10 2,95 3,23 3,00 3,12 3,26 3,21

Processoperatörer, kemisk basindustri 3,13 3,28 3,04 3,17 2,91 2,97 2,96 2,72 2,79

Biståndsbedömare 3,12 3,01 3,03 2,93 3,25 3,19 3,04 3,19

Miljö- och hälsoskyddsinspektörer 3,12 3,09 3,16 3,14 3,01 3,04 2,98 2,77 3,05

Bartendrar 3,11 3,26 2,86 2,85 3,00 2,98 2,58 2,99 2,97

Lantmästare 3,11 3,15 3,26 3,04 3,17 3,34 3,01 3,05 2,95

Universitets- och högskolelärare 3,11 3,30 3,57 3,20 3,05 2,93 3,13 3,07 3,31

Målare 3,09 3,21 3,43 3,65 3,57 3,20 2,84 2,65 2,80

Studie- och yrkesvägledare 3,09 3,29 2,96 2,91 3,03 2,90 2,94 3,08 3,08

Servitörer 3,09 3,17 3,19 2,69 2,91 2,91 2,82 2,87 2,81

Försäkringstjänstemän 3,08 2,98 3,13 2,97 3,03 2,99 3,00 2,64 2,98

Jägmästare 3,07 3,29 3,16 3,22 3,09 3,19 3,04 3,01 3,07

Verkstadsmekaniker 3,07 3,18 3,47 3,55 3,19 2,85 2,52 2,28 3,00

Sjukgymnaster 3,06 3,00 2,97 2,81 3,00 2,95 2,85 3,00 3,21

Arbetsterapeuter 3,06 2,99 3,03 2,96 2,99 2,87 2,82 2,96 3,07

Låssmeder 3,05 3,30 3,52 3,32 3,26 3,40 3,30 3,30 3,59

Transportledare 3,05 3,29 3,01 3,30 3,11 2,98 3,15 3,16 3,32

Brandmän 3,04 3,02 3,03 2,99 3,08 3,03 3,06 3,00 3,04

Logistiker 3,02 3,48 3,50 3,30 3,01 2,95 2,92 3,15 3,00

Inköpare 3,02 3,07 2,97 3,13 2,96 3,25 2,67 2,77 2,99

Helpdesktekniker/supporttekniker 3,01 2,97 3,35

Djuruppfödare/djurskötare 3,00 2,97 2,93 2,97 3,05 3,20 3,02 3,08 3,29

Svetsare 3,00 3,23 3,38 3,45 3,15 2,86 2,41 2,39 3,42

Flygledare 3,00 3,09 3,09 3,05 3,10 3,10 3,08 3,04 3,04

Dietister 3,00 2,92 3,01 2,94 2,89 2,69 2,98 3,13 3,13

Poliser 3,00 3,19 3,19 3,00 3,00 3,16 3,05 3,10 3,09

Fotterapeuter 3,00 3,02 2,90 2,59 2,86 2,73 2,97 2,87 2,65

2008


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Yrke

Hösten

2012

Våren

2012

Hösten

37

2011

Våren

2011

Hösten

2010

Våren

2010

Hösten

2009

Våren

2009

Hösten

Lastbilsförare 2,98 3,16 3,23 3,39 3,26 2,98 2,73 2,47 3,35

Företagssäljare 2,97 3,14 3,85 3,51 3,63 3,32 3,07 3,36 3,47

Speditörer 2,96 3,28 3,14 3,18 3,50 2,85 2,97 2,97 3,40

Slaktare 2,96 3,25 3,00 3,41 3,29 2,84 2,71 3,09 3,09

Jurister 2,96 3,24 3,10 3,18 3,12 3,14 3,07 2,94 2,94

Behandlingsassistenter 2,96 2,80 2,52 2,85 2,68 2,77 2,71 2,82

Skogsmästare 2,95 3,01 3,15 3,11 3,03 3,17 3,07 3,03 3,08

Skötare 2,94 2,93 2,75 2,76 2,75 2,70 2,76 2,82 2,95

Gjutare 2,92 3,02 3,44 3,27 3,30 3,33 2,96 2,95 2,51

Installationselektriker 2,91 3,20 3,08 3,13 3,03 2,74 2,74 2,55 3,17

Agronomer 2,91 2,95 3,00 3,05 3,25 3,25 3,00 3,00 3,01

Flygtekniker 2,91 2,94 3,08 2,90

Elmontörer 2,89 3,17 3,11 3,27 3,13 3,01 2,98 2,72 3,29

Flygvärdinnor 2,88 3,00 3,27 2,59 2,90 1,88 2,43 2,13 2,78

Maskinoperatörer, sten, cement

och betongvaror 2,88 2,87 2,81 3,04 3,09 3,14 2,71 2,56 2,92

Maskinoperatörer, kemisk industri 2,87 2,79 2,86 2,93 2,89 2,87 2,76 2,70 2,89

Brevbärare 2,83 2,76 2,73 2,61 2,66 2,49 2,56 2,52 2,57

Bilförsäljare 2,82 2,90 3,22 3,01 2,99 2,88 2,61 2,29 2,44

Väktare 2,81 2,96 3,05 3,09 2,98 2,90 2,91 2,82 3,22

Personaltjänstemän 2,79 2,89 2,87 2,89 2,90 2,56 2,60 2,43 2,42

Träarbetare/snickare 2,79 3,53 3,70 3,71 3,50 3,19 2,65 2,06 2,72

Civilingenjörer, kemi 2,79 3,01 3,29 3,43 3,21 2,98 2,59 2,83 3,18

Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,78 2,75 2,56 2,72 2,65 2,79 2,33 2,56 2,68

Fastighetsskötare 2,78 2,70 2,74 2,50 2,62 2,36 2,40 2,22 2,60

Drifttekniker, IT 2,77 3,09 3,48

Tågvärdar 2,76 2,81 3,01 2,92 2,96 2,97 2,77 3,00 3,03

Skogsarbetare 2,76 3,08 2,98 3,04 2,99 2,99 3,02 3,00 3,10

Lärare i estetiska och praktiska ämnen 2,75 3,10 3,12 3,19 3,08 3,00 3,08 2,99 3,26

Arkitekter 2,75 2,98 3,36 3,72 3,30 3,30 2,88 2,30 3,12

Kemister 2,75 2,85 3,00 3,10 2,57 2,57 2,50 2,50 2,58

Biologer 2,75 2,79 2,86 1,92 1,95 1,95 1,90 1,98 2,19

Resesäljare 2,70 2,74 2,79 2,50 2,61 2,56 2,55 2,63 2,63

Undersköterskor 2,65 2,33 2,15 2,51 2,30 2,29 2,17 2,23 2,54

Laboratorieingenjörer 2,65 2,81 3,17 3,00 2,95 3,09 2,78 2,55 2,91

Maskinoperatörer, grafisk industri,

pappersvaruindustri 2,65 2,71 2,75 2,86 2,62 2,97 2,55 2,64 2,79

Godshanterare och expressbud 2,63 2,51 2,37 2,65 2,40 2,69 2,63 2,30 2,32

Kemiingenjörer och kemitekniker 2,58 2,73 3,10 3,21 2,95 2,76 2,94 2,56 3,00

Receptionister 2,57 2,45 2,45 1,87 1,88 1,84 1,84 1,80 2,11

Baristor/cafébiträden 2,54 2,62 2,71 2,71 3,08 3,00 2,98 3,03

2008


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Yrke

Hösten

2012

Våren

2012

Hösten

38

2011

Våren

2011

Hösten

2010

Våren

2010

Hösten

2009

Våren

2009

Hösten

Frisörer 2,54 2,88 2,87 2,48 2,82 2,76 2,75 2,87 2,84

Friskvårdskonsulenter 2,54 2,35 2,27 2,30 2,43 2,41 2,18 2,30 2,47

Fastighetsmäklare 2,47 2,56 2,54 2,85 3,09 2,62 3,02 2,50 2,50

Elevassistenter 2,46 2,15 2,21 2,15 2,40 2,02 1,94

Hudterapeuter 2,46 2,86 2,40 2,39 2,57 2,45 2,76 2,43 2,57

Parkarbetare 2,46 2,44 2,13 2,48 2,33 2,23 2,34 2,26 2,30

Banktjänstemän 2,45 2,42 2,90 2,82 3,03 2,79 2,49 2,49 2,40

Processoperatörer, trä- pappers-

och massaindustri 2,44 2,73 2,74 2,96 2,90 2,83 2,66 2,50 2,76

Bibliotekarier 2,44 2,56 2,44 2,28 2,32 2,40 2,39 2,56 2,43

Handläggare/utredare, offentlig

förvaltning 2,42 2,39 2,38 2,47 2,62 2,19 2,25 2,33 2,38

Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,42 2,54 2,82 2,87 2,77 2,83 2,69 2,50 2,73

Trädgårdsarbetare 2,39 2,43 2,48 2,60 2,43 2,45 2,50 2,51 2,41

Fritidsledare 2,39 2,42 2,36 2,54 2,68 2,62 2,56 2,79 2,60

Ljudtekniker 2,35 2,25 1,50 2,08

Massörer 2,32 2,64 2,43 2,39 2,52 2,35 2,28 2,27 2,24

Personliga assistenter 2,30 2,11 2,09 2,41 2,41 2,39 2,26 2,56 2,81

Piloter 2,29 3,01 2,95 3,00 2,90 2,88 2,74 2,57 2,84

Processoperatörer vid stål- och

metallverk 2,26 3,00 2,89 3,03 2,99 3,03 2,38 2,16 2,88

Montörer, el- och teleutrustning 2,22 2,15 2,25 2,83 2,89 2,40 2,27 2,28 2,68

Marknadsanalytiker och marknadsförare 2,22 2,27 2,34 2,66 2,25 2,40 2,07 1,95 2,31

Ekonomiassistenter 2,21 2,31 2,43

Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,19 2,75 2,70 2,88 2,89 3,07 2,52 2,30 2,52

Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,17 2,51 2,57 2,78 2,63 2,49 2,61 2,09 2,56

Köks- och restaurangbiträden 2,16 2,09 2,19 1,92 1,92 1,81 1,99 2,06 2,13

Maskinkoperatörer, gummi- och

plastprodukter 2,12 2,71 2,84 2,91 2,77 2,82 2,43 2,25 2,59

Värdepappersmäklare 2,11 2,10 3,00 3,01 2,99 2,50 1,56 1,33 2,08

Städare 2,07 1,72 2,06 2,21 2,14 2,12 2,02 1,85 1,99

Fartygsbefäl 2,00 3,00 2,91 2,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,31

Administratörer och sekreterare 1,94 2,01 2,16 2,21 2,09 1,88 1,98 1,88 2,02

Montörer, metall-, gummi- och

plastprodukter 1,90 2,00 2,27 2,39 2,14 2,02 1,89 1,79 2,06

Truckförare 1,84 2,01 2,20 2,29 2,13 1,88 2,01 1,84 2,32

Barnskötare 1,75 1,50 1,44 1,66 1,55 1,70 1,69 1,76 1,84

Fordonsmontörer 1,74 2,36 2,68 2,78 2,56 2,56 1,93 1,47 1,80

Informatörer 1,74 2,34 1,72 2,12 2,01 2,06 2,22 2,01 2,12

Försäljare, fackhandel 1,70 1,64 1,88 1,73 1,95 1,95 1,94 1,00 1,99

Vaktmästare 1,58 1,87 1,71 1,91 2,03 1,89 1,89 1,93 2,08

Försäljare, dagligvaror 1,53 1,66 1,68 1,71 2,01 1,95 1,92 1,82 2,08

2008


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Yrke

Hösten

2012

Våren

2012

Hösten

39

2011

Våren

2011

Hösten

2010

Våren

2010

Hösten

2009

Våren

2009

Hösten

Lagerarbetare 1,53 1,85 1,90 2,02 1,92 1,66 1,91 1,56 2,07

Vårdbiträden 1,49 1,67 1,40 1,78 1,70 1,67 1,86 1,79 2,05

Journalister 1,22 1,31 1,50 1,11

Fotografer 1,09 1,22 1,50 1,00

Matroser 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 2,00 2,00 3,00

Anm. Från och med våren 2011 innehåller bristindex för journalister och fotografer endast bedömningar från Af Kultur Media. Även det

yrket ljudtekniker baseras på Af Kultur Medias bedömning. För yrkena maskinbefäl, fartygsbefäl respektive matroser innehåller bristindex

sedan hösten 2008 enbart bedömningar från Af Sjöfart. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken

inom IT-området. På grund av detta saknas historiska bristtal för dessa yrken.

Källa: Arbetsförmedlingen

2008


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Förteckning över Arbetsförmedlingens rapportserie

Rapportserie Ura

Ura 2000:1 De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige

Var kommer de nya jobben och i vilken omfattning? Rekv nr 802381

Ura 2000:2 Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet m.m.

– utvecklingen under 1990-talet Rekv nr 802398

Ura 2000:3 Återanställningar bland arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden Rekv nr 802399

Ura 2000:4 Hur går det för arbetslösa som får bidrag för start av

näringsverksamhet? Rekv nr 802400

Ura 2000:5 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare Rekv nr 802401

Ura 2000:6 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2000 och 2001 Rekv nr 802426

Ura 2000:7 Var finns jobben 2000/2001 Rekv nr 802435

Ura 2000:8 IT-branschen i Sverige – Var finns de framtida jobben Rekv nr 802476

Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Var finns de framtida jobben? Rekv nr 802499

Ura 2000:10 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 Rekv nr 802509

Ura 2001:1 Var finns jobben 2001? Rekv nr 802521

Ura 2001:2 Utvärdering av 1995 års nystartade företag

– En jämförelse mellan företag som fick bidrag från

Arbetsförmedlingen och övriga nystartade företag Rekv nr 802554

Ura 2001:3 Arbete för nöjes skull – Var finns jobben inom upplevelsenäringen? Rekv nr 802555

Ura 2001:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 och 2002 Rekv nr 802595

Ura 2001:5 Rätt man på fel plats – en studie av arbetsmarknaden för

utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Rekv nr 802599

Ura 2001:6 Var finns jobben 2001/2002? Rekv nr 802600

Ura 2001:7 Arbetsmarknadsutbildningen 1999 – effekter för individen Rekv nr 802616

Ura 2001:8 Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000 Rekv nr 802619

Ura 2001:9 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Rekv nr 802651

Ura 2002:1 Var finns jobben 2002? Rekv nr 802663

Ura 2002:2 Första året med Aktivitetsgarantin – En utvärdering av

Aktivitetsgarantins effekter Rekv nr 802690

Ura 2002:3 Den framtida personalförsörjningen inom vård och

omsorg – Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr 802699

Ura 2002:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Rekv nr 802700

Ura 2002:5 Var finns jobben år 2002/2003? Rekv nr 802701

Ura 2002:6 Utvärdering av Pilotprojektet för arbetslösa invandrare

– Ett försök med samverkan mellan bemanningsföretag och

arbetsförmedling Rekv nr 802730

Ura 2002:7 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare i siffror Rekv nr 802731

Ura 2002:8 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 Rekv nr 802745

Ura 2002:9 Den framtida personalförsörjningen inom bygg- och

anläggning – Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr 802746

Ura 2002:10 Effekter av jobbsökarinsatser via nätet

– Erfarenheter från ett kontrollerat experiment Rekv nr 802747

Ura 2003:1 Geografisk rörlighet och arbetsgivarbyten Rekv nr 802770

Ura 2003:2 Var finns jobben 2003? Rekv nr 802774

Ura 2003:3 Den framtida personalförsörjningen inom utbildning

– Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr 802756

Ura 2003:4 Arbetsmarknadsutbildning 2002 – Uppföljning av deltagare

som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2002 Rekv nr 802785

40


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Forts Rapportserie Ura

Ura 2003:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 Rekv nr 802796

Ura 2003:6 Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se – Om betydelsen av

Arbetsförmedlingens Internettjänster på arbetsmarknaden

– Sammanfattning Rekv nr 802814

Ura 2003:7 Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se – Om betydelsen av

Arbetsförmedlingens Internettjänster på arbetsmarknaden Rekv nr 802815

Ura 2003:8 Arbetsmarknaden för personer som avbrutit sina gymnasiestudier Rekv nr 802816

Ura 2003:9 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Rekv nr 802820

Ura 2004:1 Var finns jobben år 2004? Rekv nr 802838

Ura 2004:2 Den framtida kompetensförsörjningen inom teknik och

industri – Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr 802850

Ura 2004:3 Arbetskraftsutbudet i Sverige – en utblick mot 2030 Rekv nr 802863

Ura 2004:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005 Rekv nr 802870

Ura 2004:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Rekv nr 802905

Ura 2004:6 Arbetsmarknadsutbildning 2003 – Uppföljning av deltagare som

slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2003 Rekv nr 802917

Ura 2005:1 Var finns jobben år 2005? Rekv nr 802919

Ura 2005:2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 och 2006 Rekv nr 802925

Ura 2005:3 Utvecklingen av bioteknikbranschen i Sverige Rekv nr 802933

Ura 2005:4 Arbetsmarknadsutbildning 2004 – Uppföljning av deltagare som

slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2004 Rekv nr 802931

Ura 2005:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 Rekv nr 802936

Ura 2005:6 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Rekv nr 802937

Ura 2006:1 Var finns jobben år 2006? Rekv nr 802932

Ura 2006:2 Arbetsmarknadsutsikterna 2006 och 2007 Rekv nr 802984

Ura 2006:3 Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Rekv nr 802993

Ura 2006:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Rekv nr 802994

Ura 2007:1 Var finns jobben år 2007? Rekv nr 802963

Ura 2007:2 Hur fungerar arbetsmarknaden – och vad kan

arbetsmarknadspolitiken bidra med? Rekv nr 803013

Ura 2007:3 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Rekv nr 803017

Ura 2007:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Rekv nr 803043

Ura 2008:1 Arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006

– Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknads-

utbildning andra kvartalet 2005 och 2006 Rekv nr 803044

Ura 2008:2 Var finns jobben 2008? – samt bedömning på 5-10 års sikt Rekv nr 803063

Ura 2008:3 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Rekv nr 803083

Ura 2008:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Rekv nr 803130

Ura 2009:1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Rekv nr 803175

Ura 2009:2 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2009 Rekv nr 803215

Ura 2010:1 Generationsväxlingen och regionernas befolkning Rekv nr 803228

Ura 2010:2 Jobb och utvecklingsgarantin Rekv nr 803234

Ura 2010:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Rekv nr 803238

Ura 2010:4 Regionala arbetsmarknadsutsikter våren 2010 Rekv nr 803239

Ura 2010:5 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden

– i riket och i ett regionalt perspektiv Rekv nr 803277

Ura 2010:6 Generationsväxlingen – arbetskraftens förändring per län

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2010:7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 Rekv nr 803281

41


Var finns jobben?

Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Ura 2011:1 Jobb- och utvecklingsgarantin – en studie av sannolikheten att få

jobb under programtiden Rekv nr 803290

Ura 2011:2 Interna och externa coachningstjänster – en utvärdering av resultatet Rekv nr 803291

Ura 2011:3 Arbetsförmedlingens individuella handlingsplaner

– vem som får och när Rekv nr 803304

Ura 2011:4 En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Rekv nr 803307

Ura 2011:5 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 Rekv nr 803308

Ura 2011:6 Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2012

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2011:7 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2010 Rekv nr 803311

Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Rekv nr 803321

Ura 2011:9 Jobbgarantin för ungdomar – en utvärdering om garantin ökar

deltagarnas chans att få ett jobb Rekv nr 803320

Ura 2012:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2012:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2011 Rekv nr 803342

Ura 2012:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Rekv nr 803346

Ura 2012:4 Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och första halvåret 2013

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2012:5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Rekv nr 803358

Ura 2013:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

42


URA 2013:1

Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

serien urA innehåller två återkommande redovisningar per år

av Var finns jobben? samt prognoser och redovisningar från olika

utredningar som utförs av Arbetsförmedlingen.

Var finns jobben? är en del av Arbetsförmedlingens arbete med

yrkesprognoser. om du är intresserad av mer information om

framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår

webbapplikation Yrkeskompassen. se arbetsformedlingen.se/

yrkeskompassen. här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste

året för nära 200 yrken. dessa yrken täcker tillsammans cirka 80

procent av arbetsmarknaden. för drygt hälften av yrkena bedömer

vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren.

hälsingegatan 38, 113 99 stockholm

telefon 0771-600 000

www.arbetsformedlingen.se

Arbetsförmedlingen 2013-01. omslagsbild: Johnér

More magazines by this user
Similar magazines