ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

det där ett eget kommunalt bolag bygger
åt universitetet. Beslutsvägarna är korta.
Utbyggnaden hade inte gått lika fort om
Akademiska hus hållit i taktpinnen.
– I mars 2001 fick vi veta att vi fått den
nya polisutbildningen, alla lokaler var klara
i augusti 2002, berättar Mats Kollind på
Videum, det kommunala bolag som bygger
åt universitetet.
Hans Andrén är koordinator i Växjö kommunfastigheter,
som håller bland annat i
utbyggnaden av universitetet, och andra nya
projekt i fastighetskoncernen. Han är inte
arkitekt men ordförande i stadens arkitektförening.
Hans kör mig runt i staden med sin bil
mellan Erskinehus, villamattor och postmoderna
experiment med en svindlande
hastighet, han berättar legender om hur
Erskine kom hit, om den okände arkitekten
Gunnar Ell, som ritat några fantastiska
jugendinspirerade trähus i staden och sedan
blev slöjdlärare på egen begäran. Han
försöker förstå vad som gick åt pipan under
1970- och 80-talen när de gamla vägarna
inte längre dög och man lade parallellgator,
Ovan: Radhus i Växjös utkant av Christer Malmström. Nedan: Förslag till bostadshus
i stadsdelen Vallen i Växjö av qpg arkitektkontor. I det parallella uppdragsförslaget
skriver qpg: ”Hustypen rymmer en kombination av markbostäder och lägenheter
samlade kring trapphus. Detta medför en stor variation i utbudet av bostadstyper.
Från en våning och en nära och intim skala till fyra våningar sträcker sig byggnaderna
med strävan mot himlen och mot utblickar över sjöarna.” Vänster: Universitetsbyggnad
i Växjö av Mats White och Henrik Jais-Nilsen
som skapade döda ytor och obegriplig kommunikation.
Han undrar varför så många
väljer att bo i enplansvillor på åkrarna med
carport och spröjsade fönster (”vad säger det
om vår tid”) men framför allt vill han vara
med i det samtal som formar framtidens
Växjö. Det återkommer han ofta till.
Hans Andrén slår näven i ratten.
– Den lilla stadens framgång finns i det
goda samtalet!
Nu vill han starta långa processer där
man utgår från en plats i staden och låter
arkitektkontorens idéer mötas, få igång en
diskussion dem emellan istället för att låta
dem tävla eller hålla på med parallella uppdrag
instängda på sin egen kammare.
– Tar man sig tid som beställare så får
man en relation till arkitektkåren.
Han stannar bilen vid en vinterfrusen
äng ett stenkast från Växjö centrum. Det
heter Bäckaslövsgärdet. Här ska Växjö växa.
Stadens lilla centrum ska kliva ut på de
gamla excercismarkerna.
En av de stora utmaningarna blir
själva kopplingen till staden. En annan blir
ambitionen att bygga ut detta under en så
lång tid att förändringar i behov, viljor och
stadsbyggande ska bli synliga, men samtidigt
etablera området snabbt.
– Här har vi för första gången haft en
relation med ett ungt kontor, säger Hans
Andrén.
Han använder ofta ordet relation. Det
unga kontoret han syftar på är qpg i
Göteborg. De vann Europan 6 med sitt
förslag ”Key frames” för Bäckaslövsgärdet.
Ett förslag som ville skapa en grammatik,
ett skelett, för området, som sedan skulle
kunna rymma femtio år av förändring.
Också stadsarkitekten Erland Ullstad har
fått en injektion av att få in ett ungt kontor i
kommunens planering:
– De har en vilja, ett stort engagemang
som vi har mått bra av att få i oss.
Ett gott samtal.
– När Växjö kommun bygger 1000 studentlägenheter,
vilket är mer än alla andra
studentorter sammantaget är det ett tecken
på något, säger Erland Ullstad, och fortsätter
uppenbart nöjd:
– Behöver vi fler studentbostäder än de
andra orterna? Nej. Då är det något annat.
Jag tror det är vår förmåga att samtala över
förvaltningsgränserna. Mellan till exem-
6 ARKITEKTEN mars 2003