22.08.2013 Views

03 BoNjoUR pARIs - Sveriges Arkitekter

03 BoNjoUR pARIs - Sveriges Arkitekter

03 BoNjoUR pARIs - Sveriges Arkitekter

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>03</strong><br />

<strong>BoNjoUR</strong> <strong>pARIs</strong><br />

FRANSk FRAMgåNg FöR MiA Hägg<br />

högA vågoR I göTEBoRg<br />

STADSDEBATTEN BöLjAR viDARE<br />

KAlIfoRNIEN vIsAR vägEN<br />

SToRA pARkER LyFTER FöRoRTEN<br />

mars 2008<br />

ARKITEKTEN<br />

UpphANdlINgsdjUNgEl<br />

Beskeden kan inte göras tydligare<br />

än så här. Saneringen måste<br />

börja någonstans och någon<br />

gång. Du har som arkitekt, oberoende<br />

av om du är beställarföreträdare<br />

eller leverantör, också<br />

ett personligt ansvar för att<br />

delta i städning och uppröjning i<br />

upphandlingsdjungeln. Ta det!<br />

LEDAREN SiD 78<br />

TäNK på mäNNIsKAN<br />

Men faktum är att den genomsnittliga<br />

tiden för äldreboendet<br />

är sex månader. Det handlar<br />

alltså om slutfasen av ett långt<br />

liv. Så borde vi inte fokusera mer<br />

på människan det handlar om,<br />

låta oss påverkas och ge valmöjligheter?<br />

DEBATT SiD 56


Arkitekten <strong>03</strong>/08<br />

OMSLAGET: Mia Hägg, arkitekt med<br />

eget kontor i Paris. Foto: Julia Svensson<br />

Läs mer på sidan 32<br />

Arkitekten<br />

Medlemstidning för <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

ISSN <strong>03</strong>47-058X Medlem i<br />

Adress<br />

Ansgariegatan 5<br />

Box 9225, 102 73 Stockholm<br />

Telefon 08-5055 7700<br />

Telefax 08-5055 7705<br />

E-post: kansli@arkitekt.se<br />

Webb: www.arkitekt.se<br />

redAktion<br />

08-5055 7700, arkitekten@arkitekt.se<br />

Per Lander (ansv utgivare) per.lander@arkitekt.se<br />

nina Gunne nina.gunne@arkitekt.se<br />

kerstin Persson kerstin.persson@arkitekt.se<br />

elisabet näslund elisabet.naslund@arkitekt.se<br />

tomas Lauri tomas.lauri@arkitekt.se<br />

ina Flygare ina.flygare@arkitekt.se<br />

Annika Jensfelt (tjl)<br />

PUBLiCerinGsPoLiCy<br />

Åsikter som framförs i signerade artiklar står för<br />

författaren. Redaktionen tar inte ansvar för insänt ej<br />

beställt material. Allt redaktionellt material i Arkitekten<br />

publiceras på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s webbplats www.arkitekt.se.<br />

Medarbetare som inte accepterar detta måste<br />

meddela förbehåll. I princip publiceras inget material<br />

med sådant förbehåll.<br />

AnnonsPriser 2008<br />

Fullständig annonsprislista finns på www.arkitekten.se.<br />

Produktannonser, exempel:<br />

1/1-sida 25.800 kr<br />

Platsannonser , exempel (tryckfärdigt material):<br />

1/1-sida 13.500 kr<br />

1/2-sida 9.000 kr<br />

1/4-sida 6.000 kr<br />

1/8-sida 4.000 kr<br />

Moms och reklamskatt tillkommer ej.<br />

Alla Arkitektens platsannonser införs kostnadsfritt på<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s webbplats www.arkitekt.se. Annonsering<br />

enbart på webben kostar 3.500 kr + moms.<br />

Väl godkänd, på gränsen till mvg. Så tolkar jag resultatet av<br />

den läsarundersökning som Arkitekten genomfört bland 600<br />

slumpvis utvalda medlemmar.<br />

Det är den tredje i raden av läsarenkäter. Och resultatet är<br />

fortsatt mycket gott, snäppet bättre än tidigare år.<br />

Var femte medlem – fler än tidigare – ger tidningen<br />

helhetsbetyget mycket bra. Det är dubbelt så många som de<br />

som tycker att den är ganska dålig. Väl<br />

Väl godkänd, på<br />

gränsen till mvg.<br />

godkänd, med andra ord.<br />

Men det är hur mycket medlemmarna<br />

läser som imponerar mest och som<br />

motiverar att betyget gränsar till mvg.<br />

Nästan två tredjedelar läser hälften eller mer i Arkitekten.<br />

Det är en tydlig ökning jämfört med tidigare undersökningars<br />

redan höga värden.<br />

Trots höga betyg kan vi inte slå oss till ro. Många har lämnat<br />

synpunkter på sådant man vill ändra på eller se mer av i<br />

Arkitekten. Många fler än vi föreställt oss har också anmält<br />

sitt intresse för att vara med i en läsarpanel. Också det ett<br />

betyg så gott som något – det visar att medlemmarna tycker<br />

att tidningen är viktig.<br />

Vill du också vara med i en läsarpanel kan du anmäla ditt<br />

intresse till arkitekten@arkitekt.se.<br />

AnnonsBokninG<br />

Margareta Karlsson, 08-50 55 77 00<br />

margareta.karlsson@arkitekt.se<br />

Eller på www.arkitekt.se/arkitekten/annonsera<br />

PrenUmerAtion<br />

Helår 450 kr + moms<br />

UPPLAGA<br />

TS-upplaga 2006: 10.500<br />

tryCk<br />

Intellecta Tryckindustri, Solna 2008.<br />

UtGivninGsPLAn<br />

Annons- och<br />

Nummer manusstopp Utgivningsdatum<br />

4/2008 28/3 17/4<br />

5/2008 22/4 15/5<br />

6–7/2008 23/5 13/6<br />

8/2008 * 8/8 28/8<br />

9/2008 5/9 25/9<br />

10/2008 3/10 23/10<br />

* Inklusive Årsbok


ARKITEKTEN mars 2008<br />

Sverige redo för<br />

stora parker?<br />

Flygbas blir gigantisk<br />

oas i Kalifornien. Sid 42<br />

”De är inte intresserade<br />

av arkitektur, är<br />

inte intresserade av<br />

att betala för något<br />

speciellt, är inte<br />

tillräckligt djärva.”<br />

Susanna Haby Sid 16<br />

Passivhus på stockholmska.<br />

Brunnberg & Forshed ritar stadsvillor<br />

i Bromma. Sid 10<br />

Arkitekt i hetluften<br />

…är Sara Grahn,<br />

arkitekt på White och<br />

nybliven professor i<br />

hållbar gestaltning, en<br />

utveckling av ämnet<br />

husbyggnad, på arkitekturskolan<br />

KTH.<br />

Hur vill du utveckla<br />

ämnet?<br />

– <strong>Arkitekter</strong> behöver kunna ta egna<br />

initiativ till hållbart byggande. Då krävs<br />

mer kunskap både för att kunna se till<br />

helheten och för att föreslå tekniska<br />

lösningar. Jag vill väcka frågorna tidigt<br />

under utbildningen och visa på tekniska<br />

Han planerar för<br />

demokrati i Kosovo.<br />

Daniel Andersson från<br />

Strängnäs jobbar för FN<br />

i Pristina. Sid 4<br />

lösningar. Passivhusen är en god ambition,<br />

det är en självklar grund att stå på. Andra<br />

förebilder måste vi börja skapa nu.<br />

Vad betyder begreppet hållbar gestaltning<br />

för dig?<br />

– Hållbarhet bör vara en integrerad del<br />

av arkitekturen, inte något man lägger till.<br />

Tekniska lösningar och grundläggande arkitektoniska<br />

värden är ingen motsättning.<br />

Hållbar arkitektur behöver inte ha ett särskilt<br />

arkitektoniskt uttryck, men kanske<br />

kommer ett sådant att utvecklas. De som<br />

satsar på att sänka energikostnader och<br />

på att välja hållbara material vill gärna<br />

visa det. Det blir en fråga om branding.<br />

Foto: Rudina Qerimi<br />

Mer i detta nuMMer<br />

8 nyheter: Fler läser mer i<br />

Arkitekten. Högsta markpris<br />

slår ut andra kriterier. Odell<br />

utreder byggbranschen.<br />

16 Debattens vågor går höga i<br />

Göteborg.<br />

24 Gästskribent Erik Berg: På<br />

Älvfronten intet nytt.<br />

28 Adieu Tristesse!<br />

36 Sett, läst, hört:<br />

<strong>Arkitekter</strong> utan gränser. Råd<br />

om buller hjälp i gråzoner.<br />

I våra drömmars stad. Nu<br />

är det vischan som gäller.<br />

Konstakademin prisar Nod.<br />

Nödvändigt ont får form.<br />

50 Nomader no more.<br />

54 debatt: Miljonprogrammet.<br />

Memento för arkitekter.<br />

Du gamla du fria? Kritik av<br />

programmet i Hudiksvall.<br />

Bygglov på delegation?<br />

74 <strong>Sveriges</strong> arkitekter<br />

informerar: Nya diplomerade<br />

i proffsprogrammet.<br />

Förhandlingsinfo. Dags att<br />

nominera!<br />

78 Ledare: Nej till parallell-<br />

slalom.<br />

72 Kasperhistoria: 1969: kv<br />

Barberaren, Sandviken.<br />

Vad vill du betona i ämnet?<br />

– Hållbarhet har både en ekologisk,<br />

ekonomisk och social aspekt. På Arkitekturskolan<br />

får de tekniska, ekologiska<br />

lösningarna givetvis stor betydelse. Men<br />

det är också viktigt att se till byggnadens<br />

livslängd och generalitet, att den håller för<br />

olika typer av användning.<br />

Vilken är den viktigaste utmaningen för<br />

arkitekter i framtiden?<br />

– Att bli medvetna om vad det är man<br />

gör och vad det får för konsekvenser. Vi<br />

ska kunna uppfylla våra drömmar och<br />

visioner idag utan att tära på framtiden.<br />

Nina Gunne


Kaos och eufori<br />

Daniel Andersson på balkongen utanför sin arbetsplats, UN Habitats centrala kontor i Kosovo,<br />

med utsikt över centrala Pristina. Staden har fördubblat sin befolkning på tio år.<br />

ARKITEKTEN mars 2008


i fritt Kosovo<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

Foto: Natalie Mitchell<br />

Den svenske arkitekten Daniel Andersson arbetar i Kosovo,<br />

som just förklarat sig självständigt. Han hjälper till att bygga<br />

demokrati – med fysisk planering som verktyg.<br />

Text: Kerstin Persson<br />

Kosovo är på väg från kommunism till<br />

marknadsekonomi och från konflikt till ett<br />

fungerande samhälle. Landet är fattigt och det<br />

råder anarki i stadsbyggandet, säger Daniel<br />

Andersson.<br />

Han är tjänstledig från jobbet som planerare<br />

i Strängnäs kommun och har arbetat ett halvår<br />

i Kosovo. Han beskriver stämningen efter självständighetsförklaringen<br />

som euforisk – bland<br />

de 90 procent av befolkningen som är kosovoalbaner.<br />

Serberna i norr är mindre glada.<br />

– Men de som bor i enklaver eller är integrerade<br />

är mer jämnmodiga och hoppas på en<br />

normal vardag.<br />

Självständigheten påverkar inte hans arbete<br />

direkt. Det gjorde däremot valen före jul som<br />

ledde till byte av borgmästare och chefer. Men<br />

för hans FN-kollegor i den delade staden Mitrovica<br />

är det osäkert hur arbetet ska fortsätta.<br />

– Albanerna har skrivit en egen översiktsplan<br />

utan att ta med den norra, serbiska befolkningen<br />

i processen och motsättningarna är ganska<br />

stora, berättar han.<br />

Daniel Andersson har en så kallad JPOtjänst<br />

inom FN. Han arbetar inom Municipal<br />

Spatial Planning Support Programme, MuSPP,<br />

som sponsras av Sida och genomförs av UN-<br />

Habitat. Han är ende svensk bland utländska<br />

experter från tio länder.<br />

– Vi samarbetar med sex kommuner, det vill<br />

säga de sex största städerna, utom Pristina där<br />

det finns ett centralt kontor där jag arbetar.<br />

Sedan konflikten 1998–99, då städerna Peja/<br />

Pec och Gjakova/Djakovica till stor del förstördes,<br />

har Kosovo genomgått en kraftig och<br />

okontrollerad urbanisering. Det har varit en<br />

dubbel rörelse, från landsbygden till småstäder<br />

och från småstäder till Pristina, som fördubblat<br />

sin befolkning det senaste decenniet.<br />

– Anarkin visar sig till exempel i att man i<br />

Pristina bygger tiovåningshus utan bygglov och<br />

utan hänsyn till detaljplanen, berättar Daniel<br />

Andersson. Man bryr sig inte om vägar och<br />

vatten och avlopp. Om det överhuvudtaget<br />

finns trottoarer är de ofta trasiga, smutsiga och<br />

belamrade med bilar så att folk måste gå mitt i<br />

gatan. Dieselångor från gamla bussar och bilar,<br />

rök från vedeldade spisar och doften av brunkolsverket<br />

utanför Pristina gör luften dålig.<br />

– Längs landsvägarna dyker det ständigt upp<br />

nya bensinstationer, bilskrotar, motell, shoppingcentra.<br />

De förstör det landskap som annars<br />

hade varit fint att resa genom.<br />

Det är denna bild Daniel Andersson och<br />

hans kollegor vill hjälpa till att ändra.<br />

Lokala team, som består av en utländsk och<br />

en lokal expert, arbetar ihop med kommunens<br />

planerare och andra tjänstemän och politiker.<br />

Det handlar om att få saker att hända och att<br />

bygga den lokala kompetensen genom ”learning<br />

by doing”.<br />

Arbetet hittills har gällt att utveckla motsvarigheten<br />

till svenska översiktsplaner och<br />

fördjupade översiktsplaner men eftersom planering<br />

är så långsiktigt och abstrakt har teamen<br />

kompletterat det med små demonstrations- och<br />

pilotprojekt. Det har handlat ganska mycket<br />

om stadsmiljö och urban design.<br />

– Till exempel att tillgänglighetsanpassa<br />

övergångsställen och offentliga byggnader, att<br />

rusta upp parker och skapa trafiksäkra miljöer<br />

kring skolor. Även den idé- och designtävling<br />

som ligger på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s hemsida är<br />

ett demoprojekt.<br />

Nästa steg är att införliva översiktsplanerna<br />

genom att ta fram detaljplaner och olika tematiska<br />

planer. Om en kommun gör ett kulturmiljöprogram<br />

kan en annan göra en grönplan eller<br />

en transportstrategi. Så kan de lära av varandra.<br />

Visionsworkshops är också en vikig komponent<br />

i arbetet.<br />

Enligt Daniel Andersson är arbetet med civilsamhället<br />

minst lika viktigt som arbetet med<br />

tjänstemännen om planeringen ska bli hållbar.<br />

>>>


– Tanken är att vanliga människor ska inse<br />

att de har rätt att höras och bli hörda samtidigt<br />

som proffsen inser att medborgarnas medverkan<br />

kan ge ett bättre slutresultat och inte bara<br />

merarbete. Ibland känns det som att vi snarare<br />

bygger demokrati med fysisk planering som<br />

medel än tvärtom, säger han.<br />

Arbetet handlar inte rakt av om att exportera<br />

svenska modeller för fysisk planering.<br />

– Den värdegrund vi saluför är både Sidas<br />

och UN-Habitats, men mycket av tänket<br />

kommer ju från Nordvästeuropa. Vi tjatar om<br />

jämställdhet och minoriteters rättigheter och<br />

försöker flytta upp kollektivtrafik och cykling<br />

på agendorna. Bilen har hög status här medan<br />

tåg ses som mossigt och bakåtsträvande. Men<br />

det finns bra förutsättningar för tåg och vi märker<br />

en ny inställning.<br />

– I Ferizaj/Urosevac ville kommunen flytta<br />

ut järnvägen utanför staden eftersom den är ett<br />

stort stadsmiljö- och säkerhetsproblem, men nu<br />

är man inne på ett resecentrum mitt i stan där<br />

det ska vara enkelt att byta från buss till tåg så<br />

att det kollektiva resandet underlättas. Precis<br />

som hemma försöker vi få till en kompakt stadstillväxt.<br />

Här växer dessutom städerna naturligt<br />

på ett väldigt kompakt sätt, på gott och ont.<br />

Daniel Andersson noterar att stadsmiljö är<br />

Stadslivet i Pristina innebär bilar på trottoarerna och fotgängare mitt i gatan. Vägar, vatten och avlopp bryr sig ingen om.<br />

viktigt för många och folk lider av att se sina<br />

städer snabbt förstöras.<br />

– Man vill kunna gå ut på stan utan att bli<br />

påkörd eller smutsig. Grundläggande infrastruktur<br />

och tillgång på el och vatten utan<br />

dagliga avbrott ligger högst upp på önskelistan.<br />

Det är inget vi kan ge dem, men planeringen<br />

kan underlätta att hitta lösningar.<br />

Finns det arkitekt- och planerarutbildning i<br />

Kosovo?<br />

– Ja, de flesta av våra lokalanställda kollegor<br />

har en bachelor i arkitektur. Det finns numera<br />

en master också, som några har gått.<br />

Kosovo är litet och fattigt, den svarta ekonomin<br />

står för hälften av BNP och det pågår<br />

omfattande knark- och människohandel. Vad<br />

tror du om framtiden för Kosovo?<br />

– Landet har tillgångar, exempelvis fantastiska<br />

bergsområden för friluftsliv och turism<br />

och en ung befolkning. Dessutom upplever jag<br />

kosovarerna som företagsamma, inte minst<br />

byggverksamheten är ett tecken på det. Stödet<br />

utifrån kommer att fortsätta länge, både<br />

ekonomiskt och för att bekämpa organiserad<br />

brottslighet och korruption. Det kommer att bli<br />

bättre. Frågan är bara om det går tillräckligt<br />

snabbt så att ett ökat välstånd kan överbrygga<br />

de etniska motsättningarna. n<br />

KoSoVo<br />

Invånarantal: cirka 2,17 miljoner<br />

(uppskattning 2006).<br />

Huvudort: Pristina, omkring<br />

300.000–500.000 invånare.<br />

Yta: Knappt 11.000 kvm (ungefär<br />

som Skåne)<br />

Invånare per kvkm: Knappt 200<br />

(uppskattning 2006)<br />

Folkgrupper: Omkring 88 procent<br />

albaner, sju procent serber,<br />

tre procent muslimska slaver,<br />

två procent romer och en procent<br />

turkar.<br />

Foto: Rudina Qerimi<br />

ARKITEKTEN mars 2008


ARKITEKTEN mars 2008


nyHeter<br />

Nyhetsredaktör: Elisabet Näslund<br />

elisabet.naslund@arkitekt.se<br />

➤ Professorer ska förnya KtH<br />

Arkitekturskolan<br />

i Stockholm har<br />

fått två nya professorer.<br />

Förutom<br />

Sara Grahn (se<br />

sid 3) blir Anders<br />

Wilhelmson professor<br />

i Arkitektur<br />

med inriktning på<br />

gestaltningspro-<br />

Anders Wilhelmson, nyutnämnd<br />

professor på Arkitekturskolan på<br />

KTH.<br />

cessen. En professor ska också tillsättas inom avancerad<br />

gestaltning men där är förhandlingarna ännu inte<br />

klara. Ytterligare ett antal gästprofessorer kan också<br />

komma att tillsättas.<br />

– När alla namn är klara ska vi sätta oss tillsammans<br />

och diskutera gränsdragningar och inriktning på<br />

olika studios, säger Anders Wilhelmson.<br />

Han ska utveckla det tidigare ämnet projekteringsmetodik<br />

till gestaltningsprocess med mer konstnärlig<br />

betoning på de verktyg och metoder arkitekter<br />

använder.<br />

– Det här är ett öppet fält. Vi ska prata om hur det<br />

kan bli lite stabilitet och ordning på skolan i framtiden.<br />

Sara Grahns och Anders Wilhelmsons professorstjänster<br />

är tillsatta på konstnärliga meriter. De är<br />

tidsbestämda på fem år med halvtidsanställning och<br />

med möjlighet till förlängning i fem år. De kommer<br />

att ansvara för två kurser var i de nya studios som<br />

studenterna ska tillhöra under masterdelen, de två<br />

fördjupande påbyggnadsåren efter den treåriga grundutbildningen.<br />

De nya professorerna är ett led i den förändringsprocess<br />

som pågått en tid under Leif Brodersens<br />

ledning (se intervju i Arkitekten nr 12.2007). Totalt<br />

ska fem nya professorer tillsättas. Först ut var Alexis<br />

Pontvik som under förra året utsågs till professor i<br />

stadsbyggnad.<br />

Nina Gunne<br />

➤ arkitekter friskare än de flesta<br />

Det är bara politiker och högre ämbetsmän, höga chefer<br />

och militärer som har färre sjukdagar än arkitekter.<br />

Det visar en undersökning som tidningen Du&Jobbet<br />

gjort. Inte oväntat toppar akademiker listan över<br />

friskast på jobbet mätt i antalet sjukdagar. Högre<br />

ämbetsmän och politiker har i snitt 2,44 sjukpenningdagar<br />

vilket ger en förstaplacering. <strong>Arkitekter</strong> och<br />

civilingenjörer har 3,86 dagar.<br />

Friskast bland LO-förbundets yrken är driftsmaskinist,<br />

på 22 plats med 7,18 dagar. I botten på listan<br />

hittar vi garvare, skinnberedare och skomakare med<br />

20,27 sjukpenningdagar i snitt.<br />

Fler läser mer i<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s medlemmar<br />

läser Arkitekten i allt större<br />

utsträckning. Det framgår av den<br />

läsarundersökning som tidningen<br />

genomfört.<br />

64 procent av medlemmarna läser hälften<br />

eller mer i varje nummer av Arkitekten.<br />

Motsvarande siffra för två år sedan<br />

var 52 procent och för fyra år sedan 58<br />

procent. Visserligen har andelen som<br />

läser allt eller nästan allt minskat något,<br />

men andelen som läser tre fjärdedelar<br />

har ökat desto mer.<br />

De som inte läser tidningen över<br />

huvud taget har minskat till en enstaka<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Andelen medlemmar som läser tre fjärdedelar eller mer i Arkitekten har ökat<br />

från 28 procent 2004 till 35 procent 2008.<br />

Stort intresse<br />

för läsarpanel<br />

Arkitektens läsarundersökning innehöll<br />

en möjlighet för de svarande att<br />

anmäla sitt intresse för att vara med i<br />

en läsarpanel. Hela 36 stycken – nästan<br />

tio procent av de svarande – tog den<br />

chansen.<br />

På grund av det stora intresset kommer<br />

vi antagligen att lägga upp arbetet<br />

med läsarpanelen lite annorlunda än<br />

vi först tänkt, med möjlighet för fler<br />

att delta. Vill du också vara med i<br />

läsarpanelen kan du skicka en intresseanmälan<br />

till arkitekten@arkitekt.se.<br />

Läsarpanelens uppgift blir att läsa<br />

Arkitekten lite noggrannare än normalt<br />

och komma med synpunkter på<br />

stort och smått.<br />

procent – och hälften av dessa anger<br />

som orsak att de inte fått tidningen än<br />

(nya medlemmar).<br />

Det som läses mest är nyheter och<br />

korta artiklar, som 90 procent av de<br />

svarande läser mycket ofta eller ganska<br />

ofta, medan motsvarande siffra för<br />

längre artiklar och reportage är 64<br />

procent, debatt 56 procent och ledare<br />

och information från <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

48 procent.<br />

De flesta är nöjda med tidningen<br />

som helhet. 20 procent tycker att den<br />

är mycket bra, 71 procent att den är<br />

ganska bra. Bara en halv procent ger<br />

betyget mycket dålig.<br />

”Allt”<br />

75 %<br />

50 %<br />

25 %<br />

Bläddrar<br />

Inget<br />

År 2004<br />

Kommunanställda<br />

flitigast på webben<br />

Platsannonserna är en viktig del i<br />

Arkitekten. Läsarundersökningen visar<br />

att 53 procent mycket ofta eller ganska<br />

ofta läser platsannonserna i tidningen.<br />

Det framgår också av undersökningen<br />

att Arkitekten är den klart<br />

viktigaste källan för medlemmarna<br />

när det gäller att hitta platsannonser.<br />

Näst viktigast är <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

webbplats www.arkitekt.se. Allt fler<br />

platsannonser finns enbart på webben,<br />

inte i tidningen.<br />

Särskilt flitiga webbanvändare är<br />

de kommunalanställda, där 33 procent<br />

mycket ofta läser platsannonserna på<br />

arkitekt.se. Motsvarande siffra för statligt<br />

anställda är fyra procent.<br />

ARKITEKTEN mars 2008


Arkitekten<br />

Layouten och omslaget får något<br />

sämre omdömen än tidningen som<br />

helhet. 73 procent tycker att layouten<br />

är ganska eller mycket bra. Ytterligare<br />

något färre – men ändå en klar majoritet<br />

– uppskattar omslaget.<br />

Populärast är tidningen bland pensionärerna,<br />

där 89 procent läser hälften<br />

eller mer och 100 procent ger den<br />

helhetsbetyget mycket bra eller ganska<br />

bra. Av utbildningskategorierna är planerings-<br />

och landskapsarkitekterna mest<br />

positiva, medan ”bara” 82 procent av<br />

inredningsarkitekterna tycker att tidningen<br />

är mycket bra eller ganska bra.<br />

Färre medlemmar läser Arkitektur<br />

Arkitektens läsarundersökning innehöll en fråga om<br />

hur mycket man läser av några andra arkitekttidskrifter<br />

– Arkitektur, Forum AID och Rum. Där framgår att den tendens<br />

som syntes redan för två år sedan har fortsatt: Allt färre<br />

av <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s medlemmar läser Arkitektur.<br />

Andelen som aldrig läser Arkitektur har enligt undersökningarna<br />

nästan fördubblats sedan 2004, från 11 procent<br />

2004 via 16 procent 2006 till 21 procent 2008. Och andelen<br />

som läser allt eller nästan allt har minskat från 20 procent<br />

2004 till tre procent 2008.<br />

Däremot får Rum fler läsare. Andelen av <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

medlemmar som inte alls läser den gratisdistribuerade<br />

Rum har enligt undersökningen minskat från 49 procent<br />

2004 och 41 procent 2006 till 32 procent 2008. Prenumerationstidningen<br />

Forum AID har haft motsatt utveckling.<br />

Andelen medlemmar som inte alls läser Forum AID har på<br />

två år ökat från 45 till 62 procent.<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

Hela 97 procent av medlemmarna<br />

tycker att påståendet ”Arkitekten är<br />

trovärdig” stämmer mycket eller ganska<br />

bra. Nästan lika höga värden fick<br />

påståendena ”Arkitekten är aktuell”<br />

och ”Arkitekten innehåller nyttig information”,<br />

medan påståendet att tidningen<br />

är inspirerande fick en knapp<br />

övervikt av negativa svar.<br />

Över 90 procent tycker det är mycket<br />

eller ganska viktigt att Arkitekten speglar<br />

branschfrågor och fackliga frågor.<br />

Nästan lika många tycker att yrkes- och<br />

teknikfrågor är viktiga att spegla i<br />

tidningen, följt av arkitekttävlingar och<br />

30<br />

24<br />

18<br />

12<br />

6<br />

utbildning och forskning. Också alla<br />

andra ämnesområden som räknades<br />

upp – politik och samhälle; internationella<br />

utblickar; böcker, utställningar,<br />

konferenser; aktiviteter inom <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong> och dess lokalföreningar<br />

– bedöms som viktiga, utom personnyheter,<br />

där en svag majoritet tycker<br />

att sådana inte är särskilt eller inte<br />

alls viktiga.<br />

Läsarundersökningen genomfördes<br />

under februari. 600 slumpvis utvalda<br />

medlemmar fick länk till enkäten via<br />

e-post. Cirka 40 av dessa gick inte att nå<br />

på grund av felaktig e-postadress. 393<br />

medlemmar svarade på enkäten.<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Per Lander<br />

0<br />

Andelen medlemmar som läser tre fjärdedelar eller mer i Arkitektur har<br />

minskat från 37 procent 2004 till 16 procent 2008.<br />

De flesta tycker<br />

att Arkitekten<br />

är ganska bra.<br />

Andelen läsare<br />

som tycker att tidningen<br />

är mycket<br />

bra har ökat från<br />

15 procent 2004<br />

till 19 procent<br />

2008. Andelen<br />

som tycker att den<br />

är ganska dålig är<br />

oförändrat låg.<br />

Mycket bra<br />

Ganska bra<br />

Ganska dålig<br />

Mycket dålig<br />

År 2006<br />

År 2004<br />

”Allt”<br />

75 %<br />

50 %<br />

25 %<br />

Bläddrar<br />

Inget<br />

År 2004


nyHeter<br />

Nyhetsredaktör: Elisabet Näslund<br />

elisabet.naslund@arkitekt.se<br />

➤ inte självklart vara prisledande<br />

Att vara marknadsledande när det gäller markpriser är<br />

ingen självklarhet för en kommun, även om det är så i<br />

Stockholm (se intilliggande artikel). I Malmö försöker<br />

man medvetet att inte ligga högst i pris, utan snarare<br />

tvåa eller trea.<br />

– Vi har under många år sagt att vi inte ska prissätta<br />

marken så att vi är prisledande utan vi ska ha en<br />

försiktig prissättning, säger Håkan Thulin, exploateringschef<br />

i Malmö.<br />

Det för att lättare kunna hävda andra värden än<br />

prissättning.<br />

– Det första vi tänker på är inte vad vi kan få betalt<br />

för marken, utan det är andra värden.<br />

För att få gehör för dessa värden i processen samarbetar<br />

exploateringskontoret tidigt med stadsbyggnadskontoret,<br />

förklarar Håkan Thulin.<br />

➤ Fem förslag till födelsedagen<br />

Fem arkitektkontor har valts ut att lämna förslag på<br />

ett naturum vid Läckö slott. Naturumet var Fastighetsverkets<br />

present till kronprinsessan Victoria på<br />

hennes 30-årsdag 14 juli 2007. Det ska stå klart 2010.<br />

Efter en öppen prekvalificering har följande kontor<br />

bjudits in: Johan Celsing Arkitektkontor, White arkitekter,<br />

Hidemark & Stintzing <strong>Arkitekter</strong>, Wingårdh<br />

Arkitektkontor samt Wikerstål <strong>Arkitekter</strong>.<br />

➤ rätt diagnos viktig<br />

Det är svårare än förr att få sjukpenning. Försäkringskassan<br />

är hårdare när det gäller att godkänna<br />

läkarintyg. <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> driver ett ärende ända<br />

upp i regeringsrätten. Det handlar om en elöverkänslig<br />

medlem som fått sina besvär klassade som sjukdom<br />

med helt nedsatt arbetsförmåga av två behandlande<br />

läkare och en försäkringsläkare men där en annan<br />

försäkringsläkare och försäkringskassan säger nej.<br />

– Det är tydligen viktigt att hitta en läkare som<br />

ställer ”rätt” diagnos, det vill säga en diagnos som<br />

försäkringskassan accepterar, konstaterar <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong>s förhandlingschef Ulrik Östling.<br />

➤ Wingårdhs i plagiattvist<br />

I nyöppnade Clarion Hotel Sign i Stockholm har Wingårdh<br />

Arkitektkontor lagt in en matta som är slående<br />

lik Kasthalls matta Pinstripe. Kasthall har beslutat att<br />

stämma hotellet för brott mot upphovsrättslagen. Mattföretaget<br />

kräver att den inritade mattan, som ligger i<br />

hotellkorridorerna och på konferensplanet, tas bort.<br />

<strong>Arkitekter</strong>na Krook & Tjäders tre kontor jobbade ihop i ett bidrag till Ukrainas första<br />

öppna internationella arkitekttävling om ett stadsdelscentrum. Det gav andra pris<br />

med en prissumma om 10.000 dollar.<br />

Svenskar i toppstrid i Ukraina<br />

<strong>Arkitekter</strong>na Krook & Tjäder AB har<br />

i ett samarbetsprojekt mellan kontoren i<br />

Stockholm, Göteborg och Malmö vunnit<br />

andra pris i Ukrainas första öppna<br />

internationella arkitekttävling.<br />

Tävlingen genomfördes i staden Lviv<br />

i västra Ukraina.<br />

Tävlingsuppgiften var att utforma<br />

ett stadsdelscentrum i förorten Sykhiv,<br />

en storskalig modernistisk stadsdel som<br />

byggdes under sovjetåren och idag har<br />

Regeringen ska tillsätta en utredning<br />

som undersöker hur svensk lag<br />

kan anpassas till EG-rätten. Det är<br />

följden av att EG-domstolen nyligen<br />

slog fast att Byggnads blockad av ett<br />

skolbygge i Vaxholm 2004 hindrade den<br />

fria rörligheten av varor och tjänster.<br />

Därmed underkände EG-domstolen<br />

svensk lagstiftning.<br />

Domen har väckt oro bland svenska<br />

fackförbund, som befarar att den i<br />

längden kan medföra pressade löner på<br />

142.000 invånare. I Lviv som helhet bor<br />

runt 800.000 människor.<br />

Genom att differentiera volymer,<br />

program, skala och material ville förslagsställarna<br />

skapa ett offentligt rum<br />

som får sin identitet genom platser<br />

snarare än monumentala byggnader.<br />

Krook & Tjäder räknar med fortsatta<br />

uppdrag i Lviv i och med tävlingen.<br />

Saco slår vakt om lönebildningen<br />

”Det värsta scenariot<br />

skulle vara att en lag om<br />

minimilöner infördes.”<br />

Ulrik Östling, förhandlingschef<br />

på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

den svenska arbetsmarknaden.<br />

– För Sacos del är det viktigt att<br />

undvika negativa effekter på lönebildningen,<br />

konstaterar <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

förhandlingschef Ulrik Östling.<br />

Det värsta scenariot skulle vara att en<br />

lag om minimilöner infördes. De flesta<br />

Saco-förbund, däribland <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>,<br />

har idag prestationslöneavtal<br />

utan minimilöner eller individgarantier<br />

vilket enligt all forskning ger ett bättre<br />

utfall.<br />

För medlemmarna i <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

betyder EG-domen ingenting i<br />

det korta perspektivet.<br />

– Men vi och Saco kommer att följa<br />

utredningen noga, säger Ulrik Östling.<br />

Kerstin Persson<br />

0 ARKITEKTEN mars 2008


Exploateringskontoret i Stockholm<br />

har ett tydligt uppdrag från<br />

politikerna att hitta det högsta<br />

möjliga markpriset när man ger<br />

byggbolag markanvisningar och<br />

byggrätter. I två nya fall är högsta<br />

pris det enda kravet vid markanvisningstävlingar.<br />

När exploateringskontoret nyligen genomförde<br />

två markanvisningstävlingar<br />

i södra Stockholm var det<br />

enda kriteriet vad byggbolagen<br />

kunde betala per<br />

kvadratmeter ”ljus bruttoarea”.<br />

Den som betalade<br />

mest fick byggrätten. Här<br />

stod inget om arkitektonisk<br />

kvalitet, stadsbyggnadsförutsättningar<br />

eller<br />

miljökrav.<br />

I ett av fallen, kvarteret<br />

Proberaren i Bagarmossen,<br />

ville stadsbyggnadskontoret<br />

skriva in krav på<br />

bland annat putsfasader, att det inte<br />

skulle finnas synliga elementfogar och<br />

att man inte fick bygga med loftgångar.<br />

Men exploateringskontoret vägrade.<br />

Planchefen för ytterstaden, Bengt<br />

Andrén, säger att det finns en risk med<br />

att bara ge markanvisningar baserade<br />

på pris. Till exempel kan det innebära<br />

att en oerfaren byggare tror att han<br />

kan pressa ett dåligt lågbudgetprojekt<br />

genom hela processen:<br />

– Det vanliga har varit att vi har<br />

haft en dialog med byggföretag och<br />

exploateringskontoret innan de söker<br />

markanvisning, säger han.<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

Högsta pris slår ut allt<br />

Fler vill mingla med<br />

Kvinnors Byggforum<br />

Kvinnors Byggforum ökade sitt<br />

medlemsantal med 40 procent förra<br />

året, från 123 till 173 medlemmar.<br />

– Ökningen är en följd av seminarieserien<br />

”Hur tar vi mer plats – om<br />

kvinnors möjligheter och utrymme i<br />

bygg- och fastighetsbranschen”, kommenterar<br />

arkitekt Johanna Holm Bodin,<br />

nyligen omvald ordförande för Kvinnors<br />

Byggforum. Ökningen innebär en<br />

breddning och föryngring. Målet är att<br />

vara 700 medlemmar 2010.<br />

Detta för att göra byggarna medvetna<br />

om de krav som ändå till slut<br />

kommer. Men på Exploateringskontoret<br />

i Stockholm är man inte orolig över<br />

frånvaron av tidig dialog:<br />

– Stadsbyggnadskontoret vill ha både<br />

hängslen och svångrem men det är inte<br />

vår uppgift, vi anvisar den mark vi har i<br />

staden till det bästa pris vi kan få, säger<br />

Gunnar Jensen, exploateringschef i<br />

Stockholms ytterstad.<br />

Diskussionen om<br />

utformning, miljökrav<br />

och andra frågor<br />

hamnar senare i<br />

processen vilket kan<br />

påverka handläggningstiden.<br />

– Vi har ett uppdrag<br />

att halvera<br />

handläggningstiderna,<br />

säger Bengt Andrén,<br />

men genom att<br />

lägga kraven senare<br />

i processen riskerar<br />

man istället att förlänga tiderna.<br />

Men han är noga med att påpeka<br />

att eftersom det här är ganska nya<br />

förutsättningar vet han inte om det<br />

blir så, men risken finns. För ett redan<br />

hårt pressat stadsbyggnadskontor kan<br />

pressen öka än mer.<br />

Men ingen behöver vara orolig att<br />

den nya prisjagande markpolicyn kommer<br />

att betyda sämre bostäder, säger<br />

Bengt Andrén.<br />

– Vi kommer inte att släppa igenom<br />

något som är dåligt, däremot kan planprocessen<br />

ta längre tid.<br />

”Stadsbyggnadskontoret<br />

vill ha både<br />

hängslen och svångrem<br />

men det är inte<br />

vår uppgift, vi anvisar<br />

den marken som vi<br />

har i staden till det<br />

bästa pris vi kan få.”<br />

Gunnar Jensen, exploateringschef<br />

i Stockholms ytterstad<br />

Dan Hallemar<br />

KBF har hittat en ny mötesform,<br />

mingelkvällar med programinslag, på<br />

Continental i Stockholm. En arbetsgrupp<br />

förbereder liknande mingelkvällar<br />

i Göteborg där KBF hoppas<br />

kunna genomföra en seminarieserie<br />

under våren.<br />

Årsmötet valde följande styrelseledamöter<br />

förutom ordförande: Louise<br />

Lindquist, Karin Kebbe Helin, Maya<br />

Mårtensson, Simone Lindsten, Susanne<br />

Ekosander, Monica Ström och Britt<br />

Almqvist. Suppleanter är Ulrika Gyllenborg<br />

och Christina Westerlund. Halva<br />

styrelsen består av arkitekter.<br />

Kerstin Persson


nyHeter<br />

Nyhetsredaktör: Elisabet Näslund<br />

elisabet.naslund@arkitekt.se<br />

Björn Hellenius och Kerstin Sandholt på Arkitektbyrån ritar<br />

bostäder utan värmeelement i projektet Dalgången på<br />

Hisingen.<br />

➤ Passivhus i Framtiden<br />

Styrelsen för Framtidenkoncernen, Göteborgs allmännytta,<br />

har beslutat att minst 40 procent av de hus de<br />

bygger ska vara passivhus. Beslutet gäller från 2009.<br />

De tolv dotterbolagen producerar 400–600 bostäder<br />

årligen så det beräknade tillskottet av passivhus blir<br />

därför 200–250 per år. Framtiden ser också över var<br />

det är möjligt att bygga om befintliga hus till passivhus.<br />

Dotterbolaget Egnahemsbolaget var 2001 byggherre<br />

för <strong>Sveriges</strong> första passivhus i Lindås. För närvarande<br />

pågår produktionen av 26 bostäder i passivhusteknik<br />

vid Ramberget på centrala Hisingen.<br />

➤ Kungälv sätter tuffa energikrav<br />

Kungälvs kommun vill införa rejält höga krav på<br />

energieffektivisering vid nyproduktion av bostäder.<br />

Tjänstemännen har fått i uppdrag att undersöka om<br />

det är möjligt att sätta en maxgräns på 45 kWh/kvm<br />

och år (minus hushållsel). Det är samma gräns som<br />

för passivhus. Boverkets Byggreglers krav är 110 kWh/<br />

kvm och år.<br />

➤ uSa har snurr på vinden<br />

USA är på väg att bli världens största vindkraftsnation.<br />

År 2007 byggdes tre gånger så många vindkraftsanläggningar<br />

som i världsettan Tyskland. Enligt<br />

den internationella vindkraftsorganisationen GWEC<br />

kommer USA att gå om Tyskland nästa år. Kina<br />

växte mest procentuellt: landet ökade sin installerade<br />

vindkraftseffekt med 156 procent till 6 gigawatt (GW).<br />

Siffrorna för Tyskland och USA är 22,2 GW respektive<br />

16,8 GW. Sverige har en installerad effekt på 0,8<br />

GW, enligt Ny Teknik.<br />

Passivhus har siktats<br />

Nu växer de första passivhusprojekten fram i Stockholm: Brunnberg &<br />

Forshed ritar stadsvillor åt NCC i Bromma och Tovatt respektive White<br />

ritar bostäder åt Svenska Bostäder i Björkhagen och Bromma.<br />

De som förespråkar passivhus har hittills mest talat med västsvensk<br />

dialekt men nu verkar motståndet vara brutet bland beställare och de<br />

stora byggarna i Stockholmstrakten.<br />

Brunnberg & Forshed ritar fem stadsvillor<br />

med elva bostadsrätter vardera<br />

på det gamla sjukhusområdet Beckomberga.<br />

Minst två av dem blir passivhus,<br />

beslöt byggherren NCC då ansvariga<br />

arkitekten Maria Fänge hade jobbat<br />

med projektet i ett par år.<br />

– Vi har inte behövt ändra på gestaltningen<br />

mer än marginellt, säger<br />

Maria Fänge.<br />

Fönsterytorna är obetydligt mindre<br />

än i ursprungsförslaget, annars är<br />

det sig likt. Genom studiebesök på<br />

passivhusbyggen i Västsverige har projektgruppen<br />

lärt sig att solvärmen på<br />

sommaren är ett större bekymmer än<br />

att fönstren läcker kyla på vintern. Bra<br />

solavskärmning är alltså nödvändig.<br />

Brunnberg & Forshed tänker sig fönsterluckor<br />

som också blir en del av det<br />

arkitektoniska uttrycket.<br />

– Det är överraskande lätt att nå<br />

upp till kriterierna för passivhus, säger<br />

Maria Fänge som i och med Beckombergaprojektet<br />

ritar sina första passivhus<br />

och tycker det är både roligt<br />

och lärorikt.<br />

Hon uppskattar att hela konsultgruppen<br />

– och produktionsledningen<br />

– har återkommande möten där de diskuterar<br />

samtliga frågor som uppstår.<br />

Man får ökade kunskaper om andras<br />

områden och framför allt blir det en<br />

anda av att alla är med och drar åt<br />

samma håll.<br />

Att bygga passivhus är en enkel byggteknik:<br />

man bygger ett tätt hus med<br />

extra tjock isolering (totalt 40–50 cm)<br />

och frånluften värmer tilluften. Så gott<br />

som alla passivhus har också solfångare<br />

för varmvattnet. Men två villkor måste<br />

uppfyllas för att det ska lyckas: Huset<br />

måste byggas med noll fel för att bevara<br />

tätheten och ventilationssystemet<br />

”Det är överraskande lätt<br />

att nå upp till kriterierna<br />

för passivhus.”<br />

Maria Fänge, Brunnberg & Forshed,<br />

som ritar sina första passivhus.<br />

måste underhållas noggrannare än i<br />

konventionella hus.<br />

Ser man det positivt innebär det en<br />

välkommen kvalitetshöjning för bygg-<br />

och fastighetsbranschen. Utbildning<br />

av alla inblandade, från byggnadsarbetare<br />

till driftstekniker, är ett måste.<br />

Likaså gemensamma möten, som de<br />

Maria Fänge beskriver, för att öka<br />

engagemanget.<br />

Hittills har inga fukt- eller andra<br />

kvalitetsproblem rapporterats från<br />

svenska passivhusprojekt, men tekniken<br />

är å andra sidan ny och inte särskilt<br />

spridd. Först – och fortfarande främst<br />

– används den i Västsverige. Det finns<br />

också ett par mindre projekt i norra<br />

och mellersta Sverige.<br />

NCC ska bygga fyra passivhusprojekt<br />

i olika regioner. Först ut är<br />

alltså Stockholm där projektering pågår.<br />

Svenska Bostäders projekt (i Annedal<br />

2 ARKITEKTEN mars 2008


i Mälardalen<br />

M B E R G A - F Ö R S L A G S H A N D L I N G A R<br />

SITUATIONSPLAN<br />

– Beräkningar visar att merkostna-<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

totalhöjd + 30.89<br />

antal vån.: 4<br />

FG + 15.89<br />

totalhöjd + 30.71<br />

antal vån.: 4<br />

FG + 15.71<br />

totalhöjd + 31.33<br />

antal vån.: 4<br />

FG + 16.33<br />

totalhöjd + 30.95<br />

antal vån.: 4<br />

FG + 15.95<br />

och Björkhagen) ligger något längre<br />

fram.<br />

den i passivhusprojekt vanligtvis blir<br />

mellan två och tio procent dyrare än ett<br />

konventionellt byggt hus. Men målet i<br />

Beckombergaprojektet är att det inte<br />

ska bli någon merkostnad för att det<br />

är passivhus, säger miljösamordnare<br />

Jenny Carlsson på NCC.<br />

Elisabet Näslund<br />

totalhöjd + 31.81<br />

antal vån.: 4<br />

FG + 16.81<br />

Ovan situationsplan och<br />

nedan illustration av<br />

Brunnberg & Forsheds<br />

stadsvillor i Bromma. Gestaltningsmässigt<br />

anknyter<br />

de till funkishusen på<br />

Askrikegatan på Gärdet i<br />

Stockholm.<br />

2007-12-21


nyHeter<br />

Nyhetsredaktör: Elisabet Näslund<br />

elisabet.naslund@arkitekt.se<br />

➤ Movium söker ny chef<br />

Ole Reiter lämnade chefskapet på Movium, Centrum<br />

för stadens utemiljö, 29 februari efter oenighet med<br />

huvudmannen SLU. Anledningen är olika syn på hur<br />

tätt Movium ska vara knutet till SLU och hur mycket<br />

resurser Movium ska ha. Tillförordnad chef är statskonsulent<br />

Göran Nilsson men Tiina Sarap, dekanus på<br />

SLU Alnarp, är angelägen om att hitta en efterträdare<br />

till Ole Reiter så fort som möjligt.<br />

➤ Fortsatt debatt om norrviken<br />

Båstads kommun och länsstyrelsen fortsätter diskussionerna<br />

om exploatering av området kring Norr-<br />

vikens Trädgårdar. Förslaget till ny detaljplan har<br />

varit på samråd och planavdelningen sammanställer<br />

nu svaren. Länsstyrelsen, som kritiserade översiktsplanen,<br />

är även kritisk till detaljplanen. Ny bebyggelse<br />

i området riskerar att hota riksintressen för naturvård<br />

och kustzon, befarar länsstyrelsen. Fler är oroliga över<br />

planerna på exploatering.<br />

Den gällande planen tillåter ett hotell i åtta våningar.<br />

Den nya planen medger, trots exploatering,<br />

att man inför vissa begränsningar, påpekar de som<br />

säger ja. Det finns ingen tidplan för hur ärendet ska<br />

hanteras framöver.<br />

Även Riksantikvarieämbetet har visat intresse för<br />

Norrvikens Trädgårdar kopplat till riksintresset.<br />

➤ Piet oudolf till Skärholmen<br />

Den holländske trädgårdsdesignern Piet Oudolf har<br />

inlett ett samarbete med Svenska Bostäder om att<br />

skapa en grönskande park i ett bostadsområde i Skärholmen<br />

i Stockholm. Oudolf har tidigare samarbetat<br />

med Stefan Mattson om The Dream Park i Enköping<br />

där Mattson var stadsträdgårdsmästare innan han<br />

började som trädgårdsmästare på Svenska Bostäder.<br />

Piet Oudolf är en av världens främsta trädgårds-<br />

designer. Han har utformat parker och trädgårdar<br />

runt om i världen, bland annat vid 11-septembermonumentet<br />

i New York, och är känd för sina naturliga<br />

och kraftfulla perennrabatter.<br />

➤ Studenter vill köpa Skrapan<br />

Stockholms stadshus ska sälja tidigare Skatteskrapan,<br />

som rymmer studentbostäder och galleria. Stiftelsen<br />

Stockholms studentbostäder, SSSB, har lagt bud på<br />

fastigheten. SSSB förvaltar drygt 8.000 studentbo-<br />

städer.<br />

Odell utreder byggbranschen<br />

Fem år efter byggkommissionens<br />

betänkande Skärpning Gubbar<br />

ska byggbranschen utredas på<br />

nytt. Statskontoret ska ta reda på<br />

om några förbättringar har skett.<br />

Kommun- och finansmarknadsminister<br />

Mats Odell vill ha en uppföljning av vad<br />

som hänt sedan Skärpning Gubbar kom<br />

2002. Den ska utgå från de sex områdena<br />

som tas upp i betänkandet: konkurrens,<br />

byggfel och byggfusk, ansvar,<br />

tillsyn och kontroll, byggkostnader,<br />

utbildning och forskning samt svart<br />

arbetskraft och andra skattefrågor.<br />

Statskontoret som gör utredningen<br />

ska redovisa de viktigare insatserna<br />

som genomförts liksom de som pågår<br />

och planeras. Kontoret tittar både på<br />

privata och offentliga initiativ. Syf-<br />

Protester stoppar upphandling<br />

Upphandlingskontoret i Östersund<br />

avbryter en upphandling<br />

av tekniska konsulttjänster efter<br />

protester från STD och <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong>.<br />

Förfrågningsunderlaget från de fem<br />

samverkande kommunerna Östersund,<br />

Åre, Krokom, Berg och Härjedalen,<br />

anger att det anbud ska antas ”som<br />

erbjuder det lägsta priset med hänsyn<br />

taget till timpriset för samtliga<br />

personalkategorier och eventuell reskostnad”.<br />

”Kommunerna riskerar att<br />

bli hänvisade till få leverantörer<br />

som i brist på<br />

konkurrens kan sätta högre<br />

pris på sina tjänster.”<br />

Ulrika Paulsson, förbundsjurist<br />

på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

– Det är inte så vanligt att man anger<br />

lägsta pris som enda urvalskriterium,<br />

säger Ulrika Paulsson, förbundsjurist<br />

på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

STD, Svensk Teknik och Design,<br />

framhåller i ett brev till Östersunds<br />

kommun att så gott som alla upphandlare<br />

som köper kvalificerade tjänster<br />

som arkitekter och ingenjörer fäster<br />

avgörande vikt vid företagens kompe-<br />

tet är att få en<br />

inventering<br />

över vad som<br />

behöver göras<br />

för att ge bättre<br />

förutsättningar<br />

i byggbranschen.Statskontoret<br />

kommer<br />

inte att lämna<br />

några förslag<br />

på lagändringar,<br />

däremot ska<br />

det följa upp de<br />

Mats Odell tycker<br />

inte att gubbarna har<br />

skärpt sig tillräckligt.<br />

lagändringar som skett för att se om de<br />

haft någon effekt.<br />

Utredningen pågår till 31 december<br />

2008.<br />

Elisabet Näslund<br />

tens. Men så verkar det inte vara i det<br />

här fallet, konstaterar STD.<br />

– En sådan prisfixering anser vi vara<br />

olämplig, klargör Lars Lundenmark<br />

på STD. Kommunerna riskerar att få<br />

tjänster som inte håller tillräckligt hög<br />

kvalitet. Det kan leda till sämre och<br />

dyrare byggnader.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> framför samma<br />

kritik. Förbundet reagerar även mot att<br />

beställaren vill få fri, exklusiv nyttjanderätt<br />

och rätt att mångfaldiga materialet.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> protesterar dessutom<br />

mot att förfrågningsunderlaget<br />

hänvisar till en bestämd programvara,<br />

AutoCad.<br />

– Det strider mot LOU, understryker<br />

Ulrika Paulsson. Konkurrensmöjligheterna<br />

utnyttjas inte. Kommunerna<br />

riskerar att bli hänvisade till få leverantörer<br />

som i brist på konkurrens kan sätta<br />

högre pris på sina tjänster. Precis den<br />

situation som LOU ska motverka.<br />

Upphandlingskontoret i Östersund<br />

har beslutat avbryta upphandlingen.<br />

Den kommer att annonseras på nytt i<br />

maj eller under sommaren.<br />

Ulrika Paulsson uppmanar medlemmarna<br />

att kontakta förbundet om man<br />

stöter på frågor kring upphandlingar.<br />

– Ju tidigare vi kan kontakta en<br />

upphandlande enhet desto lättare är<br />

det att få bättre upphandlingar.<br />

Kerstin Persson<br />

ARKITEKTEN mars 2008


Ett öga grönt<br />

– Kaplickýkåk vållar strid i Prag<br />

För ett år sedan vann arkitekten<br />

Jan Kaplický från Future Systems i<br />

London en internationell arkitekttävling<br />

utlyst av Prags nationalbibliotek<br />

i samarbete med UIA. Ett<br />

år senare är det fortfarande oklart<br />

om biblioteket kommer att byggas<br />

enligt det vinnande förslaget.<br />

Jan Kaplickýs nationalbibliotek har<br />

varit omdiskuterat från första stund.<br />

Protesterna har gällt allt ifrån att det<br />

sägs vara gräsligt fult till att det är ekologiskt<br />

otänkbart på grund av mängden<br />

aluminium som krävs.<br />

Inte bara tjeckiska arkitekter, utan<br />

även Prags politiker har lagt sig i debatten<br />

om det nya nationalbiblioteket.<br />

Förre presidenten Václav Havel är en av<br />

dem som stödjer projektet. Nuvarande<br />

presidenten Václav Klaus har sagt att<br />

biblioteket endast kommer att uppföras<br />

”över hans döda kropp”.<br />

– Inom en månad vill jag ha besked,<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

annars drar jag tillbaka mitt förslag<br />

och stämmer Prag, sade nyligen en<br />

besviken Jan Kaplický till Tjeckiens<br />

största dagstidning Dnes.<br />

I slutet av februari skulle han ha<br />

fått besked om projektets fortsättning.<br />

I stället har det tjeckiska kulturdepartementet<br />

vänt sig till myndigheten för<br />

offentlig upphandling för att få svar på,<br />

om byggandet av det nya nationalbiblioteket<br />

på något sätt strider mot lagen<br />

om offentlig upphandling.<br />

De som tycker om Kaplickýs förslag<br />

anser att detta handlar om att<br />

ytterligare förhala projektet. Biblioteket<br />

beräknas kosta minst tre miljarder<br />

tjeckiska kronor (ungefär en miljard<br />

svenska kronor). Kulturdepartementet<br />

försvarar sig med att det är viktigt att<br />

ingenting dyker upp som komplicerar<br />

projektet ytterligare.<br />

Nationalbiblioteket utlyste den internationella<br />

arkitekttävlingen i samarbete<br />

med UIA, International Union of<br />

Architects. Sedan vinnaren offentliggjordes<br />

har det varit bråk.<br />

Juryn har bland annat anklagats för<br />

att ha favoriserat Kaplickýs förslag, då<br />

åtminstone två jurymedlemmar tillhör<br />

hans vänkrets. Juryn försvarar sig med<br />

att förslagen var anonymiserade.<br />

Deltagande arkitektbyråer har krävt<br />

att Kaplický stryks från tävlingen. Enligt<br />

den ursprungliga uppdragsbeskrivningen<br />

måste en viss del av de mest värdefulla<br />

böckerna förvaras ovan jord. I<br />

Jan Kaplickýs förslag förvaras de under<br />

jord. Uppdragsbeskrivningen ändrades<br />

inför andra omgången då Kaplickýs<br />

tekniska lösning på bokförvaringen<br />

visade att det är möjligt.<br />

Kaplickýs sju våningar höga byggnad<br />

är lägre än konkurrenternas – något<br />

som har spelat roll vid juryns bedömning,<br />

eftersom ingen vill att Prags stadssiluett<br />

påverkas för mycket av det nya<br />

nationalbiblioteket.<br />

Vera Frankova<br />

Prags nya<br />

nationalbibliotek<br />

föreslås ligga i<br />

stadsdelen Letná,<br />

med ett stort<br />

panoramafönster<br />

riktat mot Pragborgen.<br />

Arkitekt<br />

Jan Kaplický har<br />

därför döpt sitt<br />

förslag till Ögat.<br />

På denna bild<br />

syns biblioteket<br />

från andra sidan,<br />

från paradgatan<br />

Milady Horákové.<br />

Fasaden består av<br />

en mosaik av trekanter<br />

i aluminium<br />

och glas.<br />

Arkitekten själv på en presskonferens om Ögat.<br />

Jan KaPLicKý<br />

Född 1937. Studerade<br />

arkitektur<br />

vid akademin i<br />

Prag. Emigrerade<br />

från dåvarande<br />

Tjeckoslovakien<br />

strax efter att<br />

de sovjetiska<br />

stridsvagnarna<br />

rullat in på Prags<br />

gator i augusti<br />

1968. Han har<br />

sedan dess byggt<br />

upp sin arkitektkarriär<br />

i London.<br />

Efter diktaturens<br />

fall 1989 har han<br />

vid flera tillfällen<br />

försökt genomföra<br />

olika arkitektoniskaprojekt<br />

i sitt forna<br />

hemland men<br />

misslyckats.


debattens vågor<br />

Missnöjet över arkitekturklimatet i Göteborg har pyrt en längre tid. När arkitekt Erik Linn<br />

och frilansjournalist Mark Isitt skrev om tillståndet i Göteborgs-Posten flammade debatten<br />

upp. Starka politiker utan kunskaper och visioner kuvar tjänstemännen vilket skapar<br />

arkitektoniska halvmesyrer, lyder kritiken. Och vart tog stadsarkitekten vägen?<br />

Text: Elisabet Näslund<br />

Foto: Göteborgs-Posten<br />

Göteborg har ett bra geografiskt läge i<br />

Norden, en radda välrenommerade och framstående<br />

arkitektkontor – inklusive <strong>Sveriges</strong> nu<br />

största stjärna Gert Wingårdh, en av landets tre<br />

arkitektskolor, arkitekturhistoriskt värdefulla<br />

byggnader liksom moderna dito.<br />

Det är med andra ord bäddat för ett bra<br />

arkitektoniskt klimat.<br />

Verkligheten är en annan. Efter att senaste<br />

stadsarkitekten sade upp sig i protest 1999 har<br />

tjänsten inte återbesatts. Stadsbyggnadskontorets<br />

verksamhet är splittrad i geografiska områden<br />

och har fler jurister än arkitekter i staben.<br />

Privatpraktiserande arkitekter har kanske<br />

inte en tuffare tillvaro i Göteborg än i andra<br />

svenska städer, men flera av dem vill kunna<br />

förverkliga friare och mer framåtblickande<br />

byggnader.<br />

– Politikerna är osäkra, de vill bygga djärvt<br />

men vågar inte riktigt släppa fram sådana


höga i Göteborg<br />

planer, säger Magnus Borglund, ordförande i<br />

White arkitekter.<br />

– Stadsbyggnadskontoret är fullt med kompetenta<br />

människor men de hörs aldrig i den offentliga<br />

debatten. Vad fackförvaltningen står för<br />

blir inte tydligt, säger Anna-Johanna Klasander,<br />

arkitekt som i dagarna börjat på White efter att<br />

ha jobbat på stadsbyggnadskontoret i tre år.<br />

I Göteborg väger politikernas ord tungt.<br />

Göran Johansson (s) är stadens starke man,<br />

ordförande i kommunstyrelsen sedan länge.<br />

Han är handlingskraftig och snabb i vändningarna<br />

när han vill något. Lite väl snabb,<br />

tycker vissa som exempelvis minns den famösa<br />

behandlingen av operahuset, där Carl Nyréns<br />

förslag dribblades bort till förmån för ett billigare<br />

förslag och en ny fotbollsarena. Allmänt<br />

omtyckt eftersom han värnar Göteborg (mot<br />

resten av Sverige), men de socialdemokrater<br />

som tycker annorlunda än han slår raskt i glas- >>>


Göteborg bygger, exempel 1:<br />

Stadsdelen Frölunda har en stark modernistisk identitet<br />

med ett unikt punkthuslandskap med varierad<br />

arkitektur i fri och nyskapande form. Där finns gott<br />

om service och handel – Frölunda torg är Göteborgs<br />

näst största centrum efter city – liksom mindre<br />

lägenheter. Kollektivtrafiken till och från centrum är<br />

bra. Området ska förstärkas med ytterligare handel<br />

och större bostäder enligt en detaljplan. Ungefär<br />

110 småhus och 45 lägenheter i flerbostadshus ska<br />

byggas. Etapp 1, norra delen, har redan startat.<br />

White har varit konsult åt stadsbyggnadskontoret<br />

i planarbetet och kontoret ritar också köpcentrum<br />

och bostäder åt fastighetsägaren Diligentia.<br />

18 ARKITEKTEN mars 2008


”<br />

taket. Avgjort mer intresserad av fotboll än av<br />

arkitektur.<br />

Arkitektur- och stadsbyggnadsfrågorna har<br />

Göran Johansson lämnat över till en partikamrat<br />

han har stort förtroende för, Anneli Hulthén.<br />

Hon är tidigare EU-politiker som flyttade hem<br />

från Bryssel till kommun- (och riks-)politiken<br />

för några år sedan. Idag är hon ordförande i<br />

två ”prestigenämnder”, byggnadsnämnden och i<br />

trafiknämnden.<br />

I diskussionen som följde på Erik Linns och<br />

Mark Isitts artiklar framstår Anneli Hulthéns<br />

syn på arkitektur som snäv. Ekonomiska,<br />

ekologiska och sociologiska visioner är inte<br />

arkitektur utan politik, sade hon exempelvis i<br />

en synnerligen välbesökt debatt på Stadsmuseet.<br />

Att man kan leva med det mediokra resultatet<br />

av en plan även om det inte blir som man hade<br />

velat, är ett annat uttalande från debatten som<br />

upprörde närvarande arkitekter.<br />

– För mig handlar mitt uppdrag om samhällsbyggnad,<br />

säger Anneli Hulthén när jag intervjuar<br />

henne.<br />

Hon vill ha en bredare syn på stadsbyggande.<br />

Att låta flera förvaltningar jobba tillsammans<br />

med projekt i en samordnad process är Anneli<br />

Hulthéns överordnade mål. Redan nu ägnar<br />

stadsbyggnadsdirektör Lars Ivarson och fastighetskontorets<br />

nya chef Christina Johansson<br />

mycket tid åt att få sina förvaltningar att gå<br />

i takt. (Ett viktigt jobb med tanke på fastighetskontorets<br />

tidigare vana att dela ut markanvisningar<br />

i strid med översiktsplanen.) Anneli<br />

Hulthén vill också få med ”sin” trafiknämnd<br />

liksom miljö-, park och natur- och kulturförvaltningen.<br />

– En samordnad process är viktigare än en<br />

tjänstemannatillsättning, svarar hon på frågan<br />

om vad hon anser om att återinföra stadsarkitekten.<br />

Stadsarkitekt eller inte är ingen stor fråga<br />

för Anneli Hulthén; för Göteborgs del finns det<br />

viktigare saker på dagordningen, som att med-<br />

Jag är beredd att pröva det mesta men<br />

jag vill ha förklarat för mig vad som blir<br />

bättre av att ha en stadsarkitekt.<br />

Susanna Haby (m), vice ordförande i Göteborgs byggnadsnämnd<br />

borgarna ska få jobb, känna trygghet, ha en bra<br />

kollektivtrafik, med mera.<br />

Susanna Haby (m), vice ordförande i byggnadsnämnden,<br />

är inte heller intresserad av att få<br />

tillbaka stadsarkitekten.<br />

– Jag är beredd att pröva det mesta men jag<br />

vill ha förklarat för mig vad som blir bättre av<br />

att ha en stadsarkitekt. När vi hade en på 70-talet<br />

revs till exempel gamla Arkaden, ett väldigt<br />

vackert kvarter, och ersattes med en fruktansvärt<br />

ful byggnad, säger hon.<br />

Två folkpartister har lagt en motion i kommunfullmäktige<br />

om att en stadsarkitekt ska<br />

införas. Den ligger på remiss. Anneli Hulthén<br />

kommenterar motionen med att ”det är väldigt<br />

märkligt att motionera om en tjänstemannatillsättning”.<br />

Susanna Haby säger att det<br />

räcker med den tjänstemannaföreträdare som<br />

finns, det vill säga stadsbyggnadsdirektör Lars<br />

Ivarson (väg- och vattenbyggare och tidigare vd<br />

för Älvstranden utvecklings AB).<br />

Anna-Johanna Klasander anser att både<br />

staden och stadsbyggnadskontoret skulle må väl<br />

av en stadsarkitekt:<br />

– Det behövs en röst från förvaltningen som<br />

är tydlig utåt, och en samlande kraft inåt – som<br />

har intresset och mandatet.<br />

Ronny Reinholdsson var stadsarkitekt 1984–<br />

1988. Precis som sin efterträdare slutade han i<br />

protest, eftersom han var kritisk till organisationsförändringen.<br />

När han var stadsarkitekt<br />

fanns en fungerande dialog mellan honom och<br />

byggnadsnämnden, säger Ronny Reinholdsson.<br />

Den försvann i och med den nya organisationen.<br />

Hur är det med dialogen mellan tjänstemän<br />

och politiker? Kontaktytan är väldigt liten, och<br />

går vanligen i flera steg genom chefer, enligt<br />

Anna-Johanna Klasander.<br />

– Hade jag varit ordförande hade jag varit<br />

mån om att flytta tjänstemannakåren närmare<br />

mig, säger Susanna Haby.<br />

Men Anneli Hulthén anser att dialogen fungerar<br />

– beroende på vilken typ av tjänsteman<br />

man är. >>><br />

ARKITEKTEN mars 2008 19


Göteborg bygger, exempel 2:<br />

Angered är en förort till Göteborg med till stor del<br />

miljonprogramsbebyggelse. Angereds centrum<br />

är av något senare datum: White vann en arkitekttävling<br />

i slutet av 70-talet och centrum påbörjades<br />

då men har aldrig blivit helt färdigbyggt. Nu finns<br />

ett program för området som innebär förtätning<br />

och innehåller ett närsjukhus samt en bad- och<br />

isanläggning – tillsammans med utökad handel och<br />

nya bostäder. White, Liljewall och Radar arkitektur &<br />

planering har haft parallella uppdrag. Det fortsatta<br />

arbetet bygger främst på Whites förslag, kompletterat<br />

med valda delar från de båda övriga förslagen.<br />

Planarbetet ska mynna ut i två detaljplaner som Åsa<br />

Swan på stadsbyggnadskontoret beräknar ska antas<br />

2009 åtföljt av omedelbar byggstart.<br />

20 ARKITEKTEN mars 2008


”<br />

– Det är en generations- och kulturfråga, hur<br />

man ser på livet och sitt arbete är det som avgör.<br />

Har man behov av att bara bli styrd upplever<br />

man kanske frustration.<br />

Den dialog som politikerna behöver stärka i<br />

första hand är inte den med tjänstemännen utan<br />

med medborgarna, fortsätter hon resonemanget.<br />

PBL-modellen har nått vägs ände. Byggnadsnämndens<br />

ordförande vill utvärdera dialogen<br />

som användes i programarbetet med Södra<br />

Älvstranden och ha den som grund när området<br />

Heden i centrala Göteborg ska utvecklas.<br />

Göteborg kommer ofta upp i <strong>Sveriges</strong> Stadsarkitektförenings<br />

diskussioner som exempel på<br />

en förvaltning med hög personalomsättning och<br />

utan stadsarkitekt, berättar ordförande Leila<br />

Ekman. Den är inte unik och Leila Ekman har<br />

förstås funderat över varför konflikter kring<br />

och ifrågasättande av just arkitektonisk kompetens<br />

är så pass vanligt förekommande.<br />

– Kanske för att det är en stark önskan hos<br />

många politiker att manifestera sig genom<br />

byggnader och, alltmer idag, hela stadsområden.<br />

För henne är det självklart att en kommun<br />

måste ha en stadsarkitekt för att få ett bra klimat<br />

för stadsbyggnadsfrågor.<br />

– Jag förstår inte hur politikerna kan hålla<br />

ihop stadsbyggnadsfrågorna utan stadsarkitekt,<br />

säger Leila Ekman. Men det är väl bekvämare<br />

att ta beslut om enskilda områden och frågor<br />

om man inte har någon övergripande vision.<br />

Politikerna i Göteborgs byggnadsnämnd har<br />

fått stark kritik för att ha brist på visioner.<br />

– Jag är förvånad, mycket förvånad, säger Anneli<br />

Hulthén om kritiken. Visionen presenteras<br />

i budgeten år efter år och det är hållbar utveckling<br />

i praktiken, jag förstår inte hur man kan<br />

ha missat det. Det är i så fall om man värderar<br />

stadsbyggnad enbart utifrån hur enstaka hus ser<br />

ut och inte utifrån visionen om den goda staden.<br />

– Jag upplever det som att Anneli Hulthén<br />

missar steget mellan de övergripande inriktningarna<br />

– som alla är ense om – och hur de<br />

Byggnadsnämnden har uttryckt en viss trötthet<br />

över vad vi sett. Det är en viss likriktning, om det<br />

sedan beror på byggarna eller arkitekterna.<br />

Anneli Hulthén (s), ordförande i Göteborgs byggnadsnämnd<br />

faktiskt ska ta form i Göteborg. Det saknas ett<br />

konsekvent förhållningssätt, säger Anna-Johanna<br />

Klasander, som i likhet med flera andra<br />

arkitekter jag talat med efterlyser en samlad<br />

stadsbyggnadsvision från byggnadsnämndens<br />

ordförande.<br />

Erik Linn tar två skilda stadsbyggnadsexempel<br />

för att visa på den osäkerhet som uppstår när<br />

det inte finns någon långsiktigt fastslagen linje.<br />

Friggagatans funkisområde (med byggnader<br />

och stadsplan av Gunnar Hoving respektive<br />

Uno Åhrén) ska rivas trots att det klassats som<br />

värdefullt, och ersätts av ett bostadsområde<br />

med hög exploateringsgrad. I fallet med Götatunneln<br />

säger han att stan blev tagen på sängen<br />

när de statliga pengarna kom. Två år efter tunnelns<br />

invigning finns ännu ingen färdig plan.<br />

Göteborgsarkitekterna längtar efter att få<br />

rita djärvt men anser att de hålls tillbaka av politikerna<br />

i byggnadsnämnden. Samma politiker<br />

hävdar att de vill se mer nyskapande arkitektur<br />

än den som förevisats de senaste åren.<br />

– Byggnadsnämnden har uttryckt en viss<br />

trötthet över vad vi sett, säger Anneli Hulthén.<br />

Det är en viss likriktning, om det sedan beror<br />

på byggarna eller arkitekterna.<br />

Susanna Haby anser att det är de stora byggherrarna<br />

som bär skulden för den slätstrukna<br />

arkitekturen.<br />

– De är inte intresserade av arkitektur, är inte<br />

intresserade av att betala för något speciellt, är<br />

inte tillräckligt djärva. Hos Älvstranden är det<br />

för mycket ingenjörstänk och för lite arkitekturtänk.<br />

Vem håller tillbaka vem – arkitekter, byggare,<br />

beställare eller politiker? Och hur ska dödläget<br />

brytas? En stadsarkitekt kommer knappast som<br />

en prins(essa) på sin vita springare för att frälsa<br />

Göteborgs arkitekter. Snarare som en symbol<br />

för att stadens styrande åter vill låta arkitektonisk<br />

kvalitet spela en avgörande roll i stadsutvecklingen.<br />

n<br />

ARKITEKTEN mars 2008 21


Varvskrisen bakom<br />

Älvstrandsmodellen<br />

Unikt för Göteborg är inte bara vitsar, snabbmatsmålet ”en halv special”<br />

och goa gôbbar. Staden har också Älvstrandsmodellen. Den är med och<br />

styr stadsutvecklingen genom att fördela exploateringsbar mark och<br />

drar in pengar till stan genom fastighetsförädling.<br />

Text: Elisabet Näslund<br />

Göteborgs varvsområden lades ner runt<br />

1980. Staten bildade Eriksbergs Förvaltnings AB<br />

som ägde marken och påbörjade en utveckling<br />

av områdena. För att få kontroll över stadsutvecklingen<br />

av de betydande markområdena på<br />

Hisingen (Norra Älvstranden) köpte Göteborgs<br />

stad bolaget 1996, som bytte namn till Norra<br />

Älvstranden Utvecklings AB några år senare.<br />

För tre år sedan fick bolaget uppdraget<br />

att utveckla även områden på södra sidan av<br />

älven (och tog då bort ordet ”Norra” i företagsnamnet).<br />

Älvstranden Utvecklings AB tar<br />

nu även hand om Skeppsbron, som ligger mitt<br />

i Göteborg vid älven och som frigjordes i och<br />

med Götatunnelns tillkomst, Gullbergsvass och<br />

Backaplan. I styrelsen för Älvstranden Utveckling<br />

sitter fem män, däribland kommunstyrelsens<br />

ordförande Göran Johansson.<br />

Älvstrandsmodellen innebär att Älvstranden<br />

Utveckling på uppdrag av kommunen ansvarar<br />

för ett område med delvis kommunägd mark.<br />

Bolaget bildar ett konsortium tillsammans<br />

med övriga fastighetsägare/byggherrar (även<br />

blivande). I det jobbar man fram underlag för<br />

detaljplan och styckar upp marken som säljs till<br />

högstbjudande.<br />

Det uttalade målet är att byggarna, inte staden,<br />

ska bära kostnaderna för exploateringen.<br />

Byggarna får stå för all infrastruktur.<br />

En annan ingrediens i Älvstrandsmodellen är<br />

att Älvstranden Utveckling självt agerar byggherre.<br />

Bolaget bygger fastigheter som sedan<br />

säljs. På så sätt finansieras all infrastrukturutbyggnad.<br />

En annan anledning är att det inte<br />

ska äga fastigheter och konkurrera med privata<br />

fastighetsägare.<br />

Fördelen med Älvstrandsmodellen är att Göteborgs<br />

stad tjänar pengar. Men det finns också<br />

kritiska röster:<br />

– Exploateringsgraden blir för hög i vissa projekt,<br />

pengarna styr före arkitektonisk kvalitet,<br />

säger förre stadsarkitekten Ronny Reinholdsson.<br />

Arkitekt Erik Linn anser att det blivit för lite<br />

blandstad i exploateringen av Norra Älvstranden.<br />

Motsvarande områden i Köpenhamn och<br />

London har en helt annan struktur, menar han.<br />

– Jag tycker politikerna ska ha en vision att<br />

stan ska stå med ett ben på vardera sidan älven.<br />

Om viljan fanns skulle det gå att bygga mer<br />

stadsmässigt, säger Erik Linn.<br />

– Den är lyckosam ekonomiskt men stadsbyggnadsmässigt<br />

har det inte alltid blivit lika<br />

lyckat. Det är inte alla projekt som kan räknas<br />

hem, vissa måste få kosta pengar för stan, säger<br />

Susanna Haby (m), vice ordförande i byggnadsnämnden.<br />

Stadsbyggnadsdirektör Lars Ivarson, vd i<br />

Älvstranden Utveckling 1997–2004, försvarar<br />

Älvstrandsmodellen. Den innebär inte med<br />

automatik en högre exploateringsgrad; även<br />

om byggarna betalar för infrastrukturen är de<br />

måna om att få fram attraktiva objekt så att de<br />

blir lättare att sälja eller hyra ut – de kan inte<br />

bygga hur tätt som helst, menar han.<br />

På Norra Älvstranden finns det tvärtom vissa<br />

områden, exempelvis i Sannegårdshamnen, som<br />

Lars Ivarson (som dåvarande vd för Älvstranden)<br />

gärna sett hade varit tätare bebyggda.<br />

– De hade vunnit på det både från gestaltningssynpunkt<br />

och för att skapa bättre underlag<br />

för handeln, men det är ju stadsbyggnadskontoret<br />

som äger planfrågan och de ville ha den<br />

lägre exploateringsgraden.<br />

– Älvstrandsmodellen innebär absolut inte<br />

att varje kvarter måste bli lönsamt, säger Lars<br />

Ivarson, det kan det aldrig bli. Vi skulle aldrig<br />

förstöra till exempel Skeppsbron för att göra så<br />

att stan inte får några utgifter för det. n<br />

GÖteBorG BYGGer<br />

Värdet på byggstarterna 2007<br />

ökade med 33 procent. Nya<br />

projekt startades ifjol för 1–2<br />

miljarder kronor i månaden.<br />

22 ARKITEKTEN mars 2008


På älvfronten<br />

intet nytt<br />

Gästskribenten: Den hållbara staden uppstår inte när ett politiskt<br />

protokoll justeras, den blir verklighet först genom konkret rumslig<br />

organisering – det vill säga arkitektur, skriver Erik Berg.<br />

Intill den nyanlagda konstgräsmattan framför<br />

operan i Göteborg försöker det kommunala<br />

bolaget Älvstranden Utveckling AB (ÄUAB)<br />

och stadsbyggnadskontoret kommunicera<br />

med allmänheten. En tillfällig utställningspaviljong<br />

har uppförts. Den ser häftig ut med sin siluett<br />

av älven över fasaden och nu har den visst öppet<br />

varje dag 11–14. Kom in och se hur framtidens<br />

älvrum ska se ut! Okej då, en halvtimme.<br />

Vad spännande det skulle kunna vara. Men det<br />

är det inte. Istället påminner utställningen, med<br />

den stora stadsmodellen i centrum, om att arkitektur<br />

och stadsbyggnad i sina sämsta ögonblick<br />

inte är annat än underleverantörer till mäklarbranschen.<br />

I en vrå av rummet anas små flagor av en<br />

medborgardialog som blev en parentes, i övrigt<br />

domineras utsikten av strikta affärsöverväganden<br />

och arkitektonisk konformism. Inte någonstans<br />

längs älven glimmar det till, inte någonstans<br />

någonting som svarar mot sin plats vid stadens<br />

vattenfront, eller signalerar att det medvetet möter<br />

tidens utmaningar.<br />

Vi går ut igen. Och funderar på hur det blivit<br />

så här.<br />

Ibland behövs det ett visst mått av naiv galenskap<br />

för att det ska uppstå gnistor. Ta Turning<br />

Torso till exempel. Egentligen en helt omöjlig<br />

arbetsseger för en vd som förde sin styrelse bakom<br />

ljuset och hamnade i fängelse för att få se sin<br />

skulpturala uppenbarelse realiserad.<br />

Något sådant skulle aldrig hända i Göteborg.<br />

Här gäller snustorra kalkyler med plånboken i ett<br />

fast grepp. Inte ”en kommunal skattekrona” får<br />

tillföras verksamheten i Älvstranden Utveckling,<br />

det affärsdrivande kommunägda företag som<br />

driver exploateringen av älvstränderna. Bra, kan<br />

man tycka som skattebetalare. Men konsekvensen<br />

är inte bara att vi slipper Turning Torsos utan<br />

också att vi fått ett fegt stadsbyggande som utifrån<br />

företagsekonomiska överväganden producerar en<br />

intetsägande bostadsrättsarkitektur där inte en<br />

millimeter ny mark har brutits.<br />

Kommunstyrelsen tycks vara vrålnöjd. Norra<br />

Älvstranden betraktas som ännu en framgångsrik<br />

produkt av Göteborgs resultatinriktade konsensusmodell<br />

och ÄUAB har fått ett utökat uppdrag<br />

att utveckla också Södra Älvstranden liksom<br />

att röra sig längre inåt land på Hisingen. Vilka<br />

2 ARKITEKTEN mars 2008


delar av staden finns det som inte kan överlåtas<br />

åt bolaget?<br />

I två uppmärksammade artiklar i Göteborgs-<br />

Posten i januari satte Mark Isitt fingret på konsekvenserna<br />

av det arkitekturklimat som råder<br />

i Göteborg: En sörjig blandning av ointresse,<br />

självgodhet och feghet.<br />

I Isitts analys framställdes en stark stadsarkitekt<br />

som lösningen och en plats på ”den internationella<br />

arkitekturkartan” som det mål staden borde sikta<br />

mot. Det kan diskuteras. Men att det saknas<br />

arkitekturpolitik och helhetssyn kring stadsbyggandet<br />

är en upplevelse som många kan skriva<br />

under på.<br />

Konsekvenserna av situationen är nedslående.<br />

Frånvaron av helhetssyn gör att alla kontroversiella<br />

ställningstaganden kring älvsträndernas<br />

användning – och de är många – ständigt skjuts<br />

framåt. Tills hela området en vacker dag är färdigbyggt<br />

utan att någon någonsin tagit ställning<br />

till vad vi egentligen skulle uppnå. Vad vi kunde<br />

ha åstadkommit.<br />

Staden planeras baklänges. Inte genom program<br />

och visioner formulerade och skärskådade<br />

i offentligheten, utan genom förhandlingar i<br />

konsortiekorridorer som sedan presenteras som<br />

bostadsannonser, nödhjälpligt förklädda till informationsutställningar.<br />

Många frågar sig var stadsbyggnadskontoret<br />

är, vad de egentligen gör, hur de driver allmänhetens<br />

intressen, om de alls arbetar för att höja<br />

nivån i byggandet. Man kan undra. I GP säger<br />

stadsbyggnadsdirektör Lars Ivarson, tidigare vd<br />

för Älvstranden Utveckling, att han inte vill ”sitta<br />

och rita detaljplaner som företagarna ogillar”. Det<br />

är ett ganska uppseendeväckande uttalande när<br />

det kommer från kommunens chefsförhandlare<br />

gentemot byggherrarna. Detaljplaneverktyget<br />

är inte en serviceinrättning, det är ett led i en<br />

förhandling som syftar till att mejsla fram en<br />

markanvändning och byggnadsdisposition som<br />

tillgodoser ett vidare samhällsintresse än enbart<br />

den enskilde byggherrens. Det är bara kommunen<br />

som kan spela den fiolen.<br />

Artiklarna i GP genererade en välbehövlig<br />

debatt. En av replikerna kom från byggnadsnämndens<br />

ordförande Anneli Hulthén (s), som menade<br />

att det visst finns visioner för Göteborgs framtid: >>><br />

I en tillfällig utställningspaviljong<br />

försöker stadsbyggnadskontoret<br />

kommunicera<br />

med allmänheten. ”I en vrå<br />

av rummet anas små flagor<br />

av en medborgardialog som<br />

blev en parentes, i övrigt<br />

domineras utsikten av strikta<br />

affärsöverväganden och<br />

arkitektonisk konformism”,<br />

skriver Erik Berg.<br />

ARKITEKTEN mars 2008 2<br />

Foto: Erik Berg


en central målsättning i majoritetens budget är en<br />

stad som strävar mot ekologisk, ekonomisk och<br />

social hållbarhet.<br />

Det är alls ingen dålig ambition. Kunde vi nå<br />

den lär Göteborg låta höra tala om sig i många<br />

internationella sammanhang – som Gårdsten har<br />

gjort – om än inte på just de arkitekturkartor Mark<br />

Isitt drömmer om.<br />

Samtidigt framhärdar Hulthén i att arkitektur<br />

bara handlar om ”tycke och smak”. Då finns det<br />

skäl att undra om ambitionen någonsin kan bli<br />

mer än ord på ett papper. För den hållbara staden<br />

uppstår inte när ett politiskt protokoll justeras,<br />

den blir verklighet först genom konkret rumslig<br />

organisering. Alltså, just, arkitektur.<br />

Detta slutsteg verkar Hulthén betrakta som en<br />

simpel formalitet. I själva verket är det här som<br />

den verkliga utmaningen väntar. Vi har begränsade<br />

erfarenheter av att bygga hållbara städer.<br />

Hur ser egentligen den hållbara staden ut när<br />

alla dess tre aspekter ska fungera samtidigt? Går<br />

det ens att åstadkomma billiga lägenheter åt alla<br />

samtidigt som vi ska betala den merkostnad som<br />

modernismens städer tog på springnota? För att<br />

nå någon vart måste forskningen kopplas in och<br />

den öppna diskussionen släppas på. Det behövs<br />

ett kreativt arkitekturklimat med högt i tak och<br />

det behövs ordentligt med tid för den iterativa<br />

process vi arkitekter kallar för skissande.<br />

Menar Hulthén allvar med ett hållbart Göteborg<br />

borde nästa initiativ från stadshuset vara<br />

att inleda ett samarbete med, säg, Chalmers<br />

– som redan har satt sitt strategiska fokus på<br />

hållbar samhällsbyggnad. Växla in den praktiskt<br />

tillämpade forskningen kring hållbarhet<br />

i stadsbyggandet. Skriv ett samlande program<br />

eller en fördjupad översiktsplan som beskriver<br />

visionerna för att åstadkomma världens mest<br />

hållbara stad runt älvrummet. Återstarta, fördjupa<br />

och permanenta medborgardialogen och<br />

låt allt detta bilda underlag för en internationell<br />

arkitekttävling.<br />

Då skulle kanske även den fina informationspaviljongen<br />

komma till vettig användning.<br />

Erik Berg<br />

Erik Berg är<br />

arkitektstudent<br />

på Chalmers.<br />

2 ARKITEKTEN mars 2008


PLATS:<br />

Clarion Hotel Sign<br />

Östra Järnvägsgatan<br />

35 (vid<br />

Norra Bantorget)<br />

Stockholm<br />

Foto: Pawel Flato<br />

Anmäl dig NU!<br />

SAMHÄLLSBYGGARDAGEN 28 MAJ!<br />

Energismart byggande och förvaltning<br />

Välkommen till samhällsbyggnadssektorns gemensamma satsning, årliga<br />

manifestation och fest.<br />

13.00 Välkommen till Samhällsbyggardagen 2008<br />

Pernilla Ström, moderator<br />

SAMHÄLLSBYGGANDETS UTMANINGAR<br />

13.10 EU:s klimatmål – vårt gemensamma bidrag<br />

Maud Olofsson, näringsminister, inleder och ger sin syn på läget och förväntningar på sektorn.<br />

13.30 Springer framtiden ifrån oss?<br />

Bo Ekman, Tällberg Foundation, talar om utmaningar och förutsättningar för framtidens<br />

samhällsbyggande.<br />

13.45 Bilder av framtidsstaden<br />

Mattias Höjer, forskare vid KTH, Centrum för miljöstrategisk forskning, talar om samband mellan<br />

stadens struktur, transporter och energianvändning.<br />

14.00 Byggnadens energisystem<br />

Catarina Warfvinge, bitr miljöchef på Bengt Dahlgren AB, visar hur byggnadens olika delar kan<br />

samverka för långsiktig hållbarhet.<br />

TRE EXEMPEL<br />

14.15 Vasakronan – ett klimatneutralt fastighetsbolag<br />

Håkan Bryngelsson, vd Vasakronan, berättar om satsningen på att bli ett klimatneutralt<br />

fastighetsbolag.<br />

14.30 Skåneinitiativet – allmännyttans satsning<br />

Ulrika Jardfelt, chef SABO Fastighetsutveckling, visar film och berättar hur man arbetar för att<br />

minska energianvändningen.<br />

14.45 Driftoptimeringens inverkan på fastighetsvärdet<br />

Jon Leo Rikhardsson, ansvarig Performance Contracting, Siemens Sverige, kopplar<br />

driftoptimering till fastighetens värde.<br />

15.00 Kaffe<br />

15.30 Stora Samhällsbyggarpriset<br />

I år presenteras de nominerade projekten interaktivt. Konferensdeltagarna går runt, lyssnar till<br />

presentationerna, kan ställa frågor och får även en inblick i hur juryn resonerat. Därefter röstar<br />

varje konferensdeltagare och rösterna viktas med juryns röster för att få fram årets pristagare.<br />

17.00 Drink och mingel<br />

18.00 Middag med underhållning<br />

samt utdelning av Stora Samhällsbyggarpriset och övriga priser.<br />

Kvällens konferencier Erik Blix.<br />

Underhållning med Erik Blix och Göran Gabrielsson.<br />

Anmälan och mer info finns på www.samhallsbyggardagen.se.<br />

ARKITEKTEN mars 2008 2


adieu


tristesse<br />

Det går bra nu. Efter att ha varit associate hos Herzog &<br />

de Meuron i Schweiz har svenska Mia Hägg, 37, flyttat<br />

till Paris och startat kontoret Habiter Autrement. För<br />

tillfället jobbar hon med två stora statliga bostadsprojekt<br />

i samarbete med Jean Nouvel – det ena i spanska Toledo<br />

med mottot ”Adieu tristesse”.<br />

Text och foto: Julia Svensson<br />

Förra våren hade Mia Hägg ganska<br />

nyss slutat på Herzog & de Meuron<br />

och kört igång sin arkitektfirma Habiter<br />

Autrement. Då virvlade hon in på<br />

en middag när resten av det svenska<br />

sällskapet för länge sedan hade börjat<br />

sörpla ostron. På den turistiska restaurangen<br />

kändes hon, i sin klarblå tunika<br />

från Comme des Garçons och röda<br />

högklackade skor, som en frisk fläkt<br />

bland de ganska medelålders arkitektherrarna.<br />

Nu har det snart gått ett år sedan<br />

jag träffade Mia första gången på den<br />

där restaurangen och det enda som<br />

egentligen är sig likt är de röda klackskorna.<br />

För Mias firma har, i takt med<br />

att projekten trillat in, redan vuxit ur<br />

sina gamla lokaler.<br />

– Vi har sex anställda och två frilansare.<br />

Jag tror att det är bra att ha den<br />

erfarenhet jag haft innan man startar<br />

eget. Då har man ett kontaktnät – och<br />

det är svårt direkt efter studierna, säger<br />

Mia och skissar på en servett.<br />

Trots att Habiter Autrement är ett<br />

så ungt kontor har bostadsprojektet i<br />

Toledo redan blivit omskrivet i spanska<br />

bygg- och arkitekturtidskrifter. Om<br />

Bordeauxprojektet har det skrivits<br />

både i fransk dagspress och i tidskrifter<br />

som Moniteur och AMC.<br />

Första gången Mia kom i kontakt<br />

med Jean Nouvel och hans firma AJN<br />

var för tio år sedan. Under anställningen<br />

på AJN blev kvinnliga chefsarkitekten<br />

Françoise Raynaud, som<br />

bland annat varit projektledare för det<br />

beryktade ”La tour sans fin”i Paris, 27åriga<br />

Mias handledare och förebild.<br />

– Det var fantastiskt att träffa en<br />

yrkeskvinna som hon – som gjorde så<br />

stora projekt. På Chalmers var de stora<br />

projekten ofta killprojekt. Som huvudprojekt<br />

hos Nouvel jobbade jag med<br />

Dentsu, en 200 meter hög skyskrapa i<br />

Japan.<br />

På våren 2002 flyttade Mia till Basel i<br />

Schweiz och började hos Herzog & de<br />

Meuron.<br />

Året därpå startade arbetet med<br />

Olympiastadion i Peking, där hon var<br />

en av projektledarna.<br />

– Jag var oerhört fascinerad av<br />

Herzog & de Meurons sätt att arbeta.<br />

Det är en kvalitet i allt de bygger – en<br />

idérikedom och nyfikenhet i materialvalet<br />

till exempel.<br />

Mia bodde i Peking mer eller mindre<br />

under två års tid och samarbetade med<br />

en lokal arkitekt för att få förståelse för<br />

platsen.<br />

– Det var fantastiskt att följa projek-<br />

2<br />

>>>


I den franska industristaden St Etienne ska Habiter Autrement bygga två extremt smala bostadslängor med 60 genomgående lägenheter i ett område<br />

nära järnvägen. Mellan längorna föreslår man ett rutnät av kolonilotter (det var i St Etienne som kolonilottstraditionen introducerades i Frankrike).<br />

0 ARKITEKTEN mars 2008


ARKITEKTEN mars 2008<br />

Växtligheten fortsätter upp längs husens fasader, vars färgglada balkonger tillåter de boende att ha egna odlingar.<br />

”Färgvalet är en medveten referens till Le Corbusier. Hans Firminy ligger precis i närheten”, säger Mia Hägg.


De fem statligt finansierade bostadsprojekten i Bordeaux, där Habiter Autrement också samarbetar med Jean Nouvel, kommer att börja byggas nästa år.<br />

På bilden visas skissen av Armagnac, ett före detta industriområde i centrala Bordeaux. Liksom i de andra fyra projekten har arkitekternas ambition sträckt sig<br />

utanför själva byggnaden. Här möts besökaren av en vildvuxen glänta, på ömse sidor skyddad av uppspända segeldukar, likt en modern regatta ankrad mitt<br />

i stenstaden. Samtliga lägenheter är genomgående loft med utblick över två landskap; i väster utgör en mur av grönska en fond i vardagsrummet, i öster kan<br />

man överblicka gläntans trädkronor från terrassen. Hissen leder direkt in i lägenheten. Trädäck och östfasadens glasfiberlaminat i grått och vitt förstärker de<br />

maritima referenserna.<br />

I Frankrike måste man alltid göra minst 20 procent subventionerade projekt när man bygger<br />

bostäder.<br />

”De ville att vi skulle göra en typologi som går att upprepa i alla stadsdelarna. Vi gjorde precis<br />

tvärtom, utvecklade fem unika projekt anpassade till varje område”, säger Mia Hägg.<br />

Till exempel ritar de bostäder för en mer köpstark grupp i förortsområdet Cenon.<br />

”På så sätt ska vi öka blandningen av människor. Vi föreslår också en annan funktion utöver<br />

bostäder – dagis och affärslokaler – så det inte bara blir en förort man åker ifrån.”<br />

I stadsdelen St Jean har kontoret ritat ett litet bostadstorn<br />

nära järnvägen med en lägenhet per våningsplan<br />

och utsikt i fyra väderstreck.<br />

2 ARKITEKTEN mars 2008


tet, från arbetet med de första små korviga<br />

modellerna, säger Mia och visar med händerna<br />

något som kan tänkas bli det nu existerande<br />

fågelboet.<br />

Äventyret – att arbeta med ett kinesiskt projekt<br />

som omfattade 8.000 byggarbetare – skulle<br />

enligt Mia bara det kunna bli en hel bok. Men<br />

hon sammanfattar tiden i Peking som en period<br />

full av tidspress och utmaningar som språkproblem<br />

och kulturella barriärer.<br />

2005 blev Mia så kallad associate i Herzog &<br />

de Meuron, vilket innebar att hon fick övergripande<br />

ansvar för flera olika internationella och<br />

schweiziska projekt samtidigt.<br />

Den sista januari i fjor sade Mia upp sig och<br />

började jobba med Habiter Autrement. Småskaligheten<br />

i det egna företaget är en helt ny erfarenhet.<br />

Just nu är hon och kollegorna till exempel<br />

mitt uppe i en kontorsflytt och på grund av röran<br />

försiggår allt arkitektarbete i Mias lägenhet.<br />

– Reality bites. Herzog & de Meuron har<br />

med sina resurser en unik situation.<br />

Men det konkreta sättet att arbeta – hela<br />

tiden med modeller och enkla skisser – tar Mia<br />

med sig från Herzog & de Meuron till sin egen<br />

verksamhet.<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

– Man måste förstå att man inte kan lösa<br />

allting i varje etapp. Ett projekt måste mogna<br />

konceptuellt i varje steg. Man måste ha tålamod<br />

– i en tävling blir inte allting klart.<br />

När Mia pratar om Habiter Autrement återkommer<br />

hon ofta till vikten av lust.<br />

– Den administrativa delen i ett företag är<br />

enorm. Men den får inte göra att det förtar det<br />

roliga i att göra arkitektur. Idéskapandet är<br />

kärnan i verksamheten.<br />

Mia Hägg tycker att egenföretagande borde<br />

ingå mer i svenska arkitektutbildningar och<br />

hon rekommenderar arkitekter att starta eget<br />

kontor om de har idéer de vill utveckla. Men<br />

samtidigt betonar hon lagarbetet och att arkitektur<br />

i verkligheten inte är som under utbildningen<br />

– när det var tillåtet att sitta ensam på<br />

sin kammare och skapa.<br />

– Jag har alltid tyckt om att kommunicera<br />

och jobba i grupp och hade mycket väl kunnat<br />

fortsätta i en större struktur. Jag ser inte<br />

Habiter Autrement som ett företag för mig som<br />

person – det är roligt att utveckla projekt ihop.<br />

Arkitektur är som en enorm orkester – där allas<br />

insats är viktig för helheten.<br />

Arbetet måste fortgå trots kaos med kontorsflytt.<br />

Mia HÄGG<br />

Ålder: 37 år.<br />

Bor: I Paris.<br />

Bakgrund: Började på Chalmers<br />

1992, efter plugg på Komvux<br />

och ett par kurser på högskolan<br />

hemma i Umeå. Erasmusutbyte<br />

i Paris på arkitektskolan i Belleville.<br />

1998–2001: Anställning hos Jean<br />

Nouvel.<br />

2002: Examensarbete på Chalmers<br />

med video- och stadsanalys<br />

i Tokyo.<br />

2002–2007: Herzog & de Meuron.<br />

20<strong>03</strong> började arbetet med<br />

Olympiastadion i Peking. Blev<br />

associate 2005 och jobbade<br />

med projekt i bland annat Las<br />

Vegas, S:t Petersburg, Nagoya<br />

och i Schweiz.<br />

2007: Startade Habiter Autrement<br />

tillsammans med delägaren<br />

Sandrine Forais.<br />

>>>


Som en spelplan med ett rutnät av olivträd och<br />

cypressalléer. 2007 började Habiter Autrement,<br />

tillsammans med Jean Nouvel, på en detaljplan<br />

i spanska Toledo – en helt ny stadsdel som ska<br />

börja byggas i höst.<br />

Området, som ligger på åtta minuters avstånd<br />

från Toledos medeltida stadskärna, ska rymma<br />

socialt byggande om 2.000 statliga bostäder med<br />

mottot ”Adieu tristesse”.<br />

Habiter Autrement har tillbringat mycket tid i<br />

Spanien för att förstå platsen och dess historia.<br />

”Det är helt omöjligt att försöka imitera den<br />

Nära Havannas strandlinje och historiska centrum bygger Habiter Autrement<br />

två lägenhetskomplex . På grund av klimatet försöker man traditionellt i Havanna<br />

begränsa det direkta ljusinsläppet i lägenheterna och undvika öppna<br />

ytor utåt. Därför vetter balkongerna, som fortfarande är i konceptstadiet,<br />

mot en stjärnformad innergård. De är gjorda av skuggande flätad naturfiber<br />

som liksom övrig material är lokalt producerad och återvinningsbara. Naturlig<br />

ventilation är viktigt.<br />

historiska staden på vår vidsträckta, platta tomt<br />

med utblick över la Mancha. Det skulle bli som<br />

Disneyland”, säger Mia Hägg.<br />

I stället försöker HA skapa en dialog mellan<br />

det nya området och den gamla staden som ligger<br />

på en kulle.<br />

”Vi leker istället med den utopiska idén om<br />

att bo i staden och på landet på samma gång.<br />

Mikrodensiteter, urbana öar som ligger utspridda<br />

i olivfältet, sammanlänkade av cypressalléer. Vi<br />

använder starka färger som kontrasterar mot det<br />

torra landskapet och vi bygger en stadsmiljö kring<br />

varje innergård. Även skolor och dagis byggs kring<br />

patios, innergårdar. Eftersom det är Don Quijotes<br />

hemtrakter föreslår vi en lekfull hommage i form<br />

av ett ekologiskt väderkvarnstorn!”<br />

Området i Toledo har ännu inte fått sin<br />

slutgiltiga form. Varje bostadskomplex i området<br />

blir en tävling i sig för spanska och internationellt<br />

inbjudna arkitekter.<br />

”Det är mycket engagemang från både lokalbefolkning<br />

och kommunen. Det känns som om<br />

folk i Spanien är väldigt öppna och vill testa saker.<br />

Detta är ett pionjärsprojekt för alla parter.”<br />

Habiter Autrement gör projektet gratis, bara för att det är spännande och<br />

roligt.<br />

”Staten vill verkligen bygga bostäder i Havanna. Och som det är nu betalar<br />

hyresgästerna ingen hyra på Kuba – en dollar i månaden. Så det gäller att<br />

bygga jätteenkelt”, säger Mia Hägg.<br />

ARKITEKTEN mars 2008


”<br />

>>><br />

Förutom Mia själv består kontoret i dag av<br />

Sandrine Forais, en fransk kollega Mia lärde<br />

känna på skolan i Belleville och som kommer<br />

att bli delägare i firman. Mia har dessutom<br />

anställt en koreansk och två franska arkitekter.<br />

– Och i somras anställde jag svenska Lina<br />

Lagerström – det är toppen, säger hon.<br />

Dessutom samarbetar hon med kontakter<br />

från bland annat tidigare arbetsplatser.<br />

– Det är bra att ha en liten kärna med människor<br />

som utgör kontoret och sen ha satelliter<br />

på andra ställen.<br />

Habiter Autrement är ett aktiebolag – vilket<br />

i Frankrike är lite mer komplicerat att starta än<br />

enskild firma.<br />

– Men jag har inte haft något finansstöd från<br />

någonstans. Men precis som för alla som startar<br />

eget har det varit viktigt att snabbt hitta projekt<br />

för att få det att gå runt.<br />

Samarbetet med Jean Nouvel, som numera<br />

också är Mias sambo, har varit bra just under<br />

projektet i Bordeaux.<br />

– Det är en fördel att samarbeta med Jean<br />

– förutom hans enorma kreativa begåvning och<br />

erfarenhet gör hans stora namn att kommunen<br />

lättar på byggreglerna.<br />

Att vara svensk arkitekt i stora världen tycker<br />

Mia mest är positivt. Snacket om att svenskar<br />

inte vågar ta för sig bland mindre blyga utländska<br />

kollegor håller hon inte med om.<br />

– Jag tror att man får mindre ritträning i<br />

Sverige än i en del andra länder. Men fördelen<br />

jag tycker att man har som svensk är att man<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

Mia Hägg om…<br />

…att jobba som arkitekt i Frankrike:<br />

Arkitektlönerna i Frankrike är ungefär som de svenska lönerna.<br />

Men jag tror att det generellt är tufft att få intressanta jobb här.<br />

I och med att praktiklönen i Frankrike är satt till 400 euro är det<br />

många kontor som använder sig av praktikanter i stället för att anställa.<br />

…jobb och kollegor:<br />

Jag har alltid undvikit miljöer där alla har samma ålder och<br />

bakgrund och nationalitet. Jag tycker kontraster och olikheter är<br />

stimulerande. Alla har olika erfarenheter och olika sätt att jobba.<br />

har med sig en förmåga att ifrågasätta saker.<br />

– Det är en uppmaning till alla unga arkitekter:<br />

Res mycket och jobba på många olika<br />

ställen, säger hon.<br />

Överhuvudtaget tycker Mia att man inte ska<br />

vara rädd för att inte känna till andra länders<br />

särskilda teknikaliteter. När jag frågar om särskilda<br />

byggregler inför Toledoprojektet skrattar<br />

hon glatt.<br />

– Som arkitekt är det i många sammanhang<br />

bra att vara dilettant. Då kan man inte alla<br />

regler och då ställer man de rätta frågorna.<br />

Hade vi känt till varenda regel i Spanien hade vi<br />

aldrig kunnat göra ett projekt som är så friskt<br />

och nytt. När jag arbetade med stadion i Peking<br />

hade jag aldrig ritat ett stadion förut. Ingen<br />

ingenjör tyckte att vi skulle göra stadion som vi<br />

gjorde.<br />

– En generell fördel med att vara utlänning är<br />

att alla förväntar sig att man ska vara annorlunda.<br />

Det ger utrymme.<br />

Mias planer för den närmaste framtiden är att<br />

komma igång med bygget av de totalt åtta pågående<br />

projekten. Och så är det nya saker på gång.<br />

– Till exempel planerar vi att utveckla en<br />

möbelserie tillsammans med franska arkitektkontoret<br />

Cigu, säger Mia.<br />

Och så börjar hon bli sugen på att ta med sig<br />

sina erfarenheter norrut.<br />

– Det skulle vara fantastiskt att få bygga i<br />

Sverige. Jag tror att vi med vår internationella<br />

ryggsäck skulle kunna tillföra mycket. Det<br />

skulle vara som ett slags hemkomst. n<br />

HaBiter autreMent<br />

Grundades: 2007<br />

Ägare: Mia Hägg,<br />

Blivande delägare (under 2008):<br />

Sandrine Forais.<br />

Antal medarbetare: Sex anställda<br />

inklusive Mia och Sandrine.<br />

Pågående projekt: bostadsprojekt<br />

i Bordeaux, St Etienne,<br />

Frankrike, detaljplan och bostadsprojekt<br />

i Toledo, Spanien,<br />

bostadsprojekt i Havanna, Kuba.<br />

Totalt åtta projekt.<br />

Särskilda intresseområden: experimentellt<br />

socialt bostadsbyggande:<br />

vart tog alla radikala<br />

idéer om bostäder för ”vanliga<br />

människor” vägen?


sett, LÄst, HÖrt<br />

Redaktör: Nina Gunne<br />

nina.gunne@arkitekt.se<br />

Gränslös rivstart<br />

arkitekter utan gränser, aSF-Se<br />

Årsmöte Stockholm, Färgfabriken, 1 mars<br />

Föreläsningar av Lotta Turesson och Anders Wilhelmson<br />

Hemlöshet, restaureringsprojekt och<br />

skolor är områden som svenska <strong>Arkitekter</strong><br />

utan gränser satsat på under sitt första år.<br />

Den 1 mars höll ASF-SE sitt andra årsmöte<br />

på Färgfabriken i Stockholm. Publik<br />

bjöds in att lyssna till presentationer från<br />

de olika lokalföreningarna. Ett nyligen<br />

antaget ASF-projekt, vilket innebär att<br />

man gemensamt söker pengar och stöd för<br />

projektet, är en tillbyggnad till en skola<br />

i Addis Abeba i Etiopien. Kajsa Larings<br />

och Jonas Torsvall påbörjade arbetet<br />

med Moya Educational Centre som<br />

examensarbete på KTH. Tanken är ett<br />

utbildningscentrum för fattiga barn och<br />

gatubarn i Addis Abeba som kan minska<br />

segregation.<br />

Göteborgsgruppen deltog förra året i<br />

en utställning på Stadsmuseet i Göteborg<br />

om hemlöshet och lokalgruppen arbetar<br />

arKiteKter utan GrÄnSer<br />

<strong>Arkitekter</strong> utan gränser (Architecture<br />

Sans Frontières – ASF) finns i<br />

ett tjugotal länder världen över. Hösten<br />

2006 startades ett svenskt ASF.<br />

Målet är att verka för en långsiktigt<br />

hållbar utveckling av den byggda<br />

miljön och bistå dem som annars inte<br />

har tillgång till arkitekters kunnande.<br />

Genom nätverk kan ASF arbeta med<br />

kompetensökning och kunskapsöverföring<br />

både inom Sverige och<br />

internationellt.<br />

ASF Sverige är en del av ASF International<br />

där alla medlemsorganisationer<br />

skrivit under en 10-punkters<br />

lista med gemensamma visioner och<br />

mål att arbeta för. Denna lista, kallad<br />

The Hasselt Charter, är den plattform<br />

utifrån vilken allt ASF-arbete utgår.<br />

ASF Sverige är öppet för alla som vill<br />

stödja verksamheten, oavsett yrkesbakgrund.<br />

För att läsa mer, om du vill<br />

bli medlem eller om du har idéer till<br />

ett projekt som ASF Sverige borde<br />

driva: Gå in på adressen www.arkitekterutangranser.se.<br />

Håll koll på:<br />

vidare med de<br />

hemlösas situation<br />

på hemmaplan.<br />

I Skåne har<br />

restaureringen av<br />

Hebron i Palestina<br />

varit centralt under<br />

året, ett projekt<br />

som tidigare<br />

drevs av <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong>s solidaritetsfond.<br />

ASF samarbetar med Hebron<br />

Rehabilitation Committee som bildades<br />

1996 för att restaurera husen och uppgradera<br />

infrastrukturen. Skånegruppen<br />

tog under förra året fram en utställning<br />

om projektet som visades i Sverige, Polen,<br />

Tjeckien och Österrike och som eventuellt<br />

kommer till Arkitekturmuseet.<br />

Ytterligare ett examensarbete har blivit<br />

Arkitekturmuseet tar ett grepp på den största<br />

urbana förändringen genom tiderna. Utställningen On<br />

cities fokuserar på förändringar i den samtida staden<br />

och belyser arkitekturens roll i sammanhanget. Elva<br />

konstnärer och arkitekter från olika delar av världen<br />

beskriver staden från skilda utgångspunkter. Till 4 maj.<br />

antaget som ASF-projekt. Lotta Turesson<br />

föreläste under mötet om ett blivande<br />

forskningscenter, Mutanda Ecological<br />

Education Centre i Uganda som hon<br />

ritade tillsammans med Alessandro Cardinale.<br />

Under årsmötet valdes en ny styrelse<br />

för ASF-SE. Ny ordförande är Jonas<br />

Jernberg.<br />

Nina Gunne<br />

Påse snart på plats i Nairobi<br />

Hälften av världens befolkning bor i slum,<br />

eller ”informell urbanitet”. När städernas<br />

befolkning växer explosionsartat är det framförallt<br />

denna grupp som växer. Och med den<br />

växer problemen med sanitet och vattenbrist.<br />

– Två och en halv miljarder människor i<br />

världen saknar toalett och har inte ens ett hål<br />

i marken, säger Anders Wilhelmson. Att lösa<br />

världens sanitetsproblem är satt som sjua av<br />

FN:s millenniemål. Vattenbristen är samtidigt<br />

akut.<br />

När Anders Wilhelmson föreläste under<br />

<strong>Arkitekter</strong> utan gränsers årsmöte den 1 mars<br />

presenterade han också sitt företag Peepoople<br />

som bildades 2006 och produkten Peepoo, en<br />

sanitetspåse för fekalier och urin att använda<br />

där toaletter saknas. Påsen är helt biologiskt<br />

nedbrytbar och kan slängas var som helst,<br />

även i vatten, utan att sprida bakterier. Den<br />

fungerar som ett eget förslutet reningsverk, är<br />

helt luktfri och förvandlas vid nedbrytningen<br />

till matjord.<br />

Idén till Peepoo föddes under projektet<br />

Ett utbildningscentrum för fattiga barn och gatubarn i Addis Abeba, Etiopien,<br />

var Kajsa Larings och Jonas Torsvalls examensarbete. Idag är det antaget som<br />

ASF-projekt. Skolan ska bli en plats dit eleverna kan ta med sig saker från sina<br />

olika kulturer och visa varandra och där ska finnas lokaler för möten, utställningar<br />

och undervisning i musik, dans- och drama.<br />

Contested Space som Anders Wilhelmson<br />

ledde under sin tid som professor på Konsthögskolans<br />

vidareutbildning.<br />

– Under våra resor till Indien, Mexico<br />

City och andra världsstäder satte vi oss ner<br />

på plats i slummen och frågade oss hur man<br />

skulle angripa problemen.<br />

Företaget Peepoople AB består av Anders<br />

Wilhelmson, Mikael Hedenqvist, Björn<br />

Vinnerås samt Annika Nordin. De sökte och<br />

fick patent under förra året och sanitetspåsen<br />

har redan provats på en testgrupp i Sverige<br />

under några veckor. Ett samarbete har påbörjats<br />

med UN Habitat och snart testas den i<br />

större skala i Nairobi, ett projekt som blivit<br />

uppskjutet en tid på grund av oroligheterna<br />

i Kenya. Att ta ställning till var påsen ska<br />

produceras och hur företaget ska byggas är<br />

nästa steg som tas nu.<br />

– Peepoople är en programförklaring som<br />

berättar vad vi arkitekter kan göra istället<br />

för att rita snygga bord och skyskrapor, säger<br />

Anders Wilhelmson.<br />

Nina Gunne<br />

ARKITEKTEN mars 2008


Arkitekturgalleriet på Munkbron 3 i Stockholm visar en utställning om<br />

Bergkrantz <strong>Arkitekter</strong> som fyller 20 år. Samtidigt kommer en bok om företaget.<br />

Det är galleristen själv, arkitekt Klas Schönning, som är redaktör. Fredag 28<br />

mars kl 15 är det vernissage och Bergkrantz visar upp sig till och med söndag<br />

20 april. Arkitekturgalleriet är öppet onsdag–söndag 12–18.<br />

Råd om buller hjälp i gråzoner<br />

Boverkets allmänna råd om buller i planeringen<br />

Nordic Sea Hotel, Stockholm<br />

28 februari<br />

Boverket har kommit<br />

med allmänna råd för<br />

buller i planeringen, som<br />

gäller från 1 mars. Råden<br />

är inte bindande och<br />

kommer först tio år efter<br />

att riksdagen i en infrastrukturproposition<br />

antog<br />

de riktvärden, som ligger<br />

till grund för råden.<br />

En skäligen mager nyhet<br />

kan tyckas. Ändå har<br />

bullerråden vållat protester<br />

redan innan de kom på<br />

pränt i och med att Boverket<br />

som remissinstans vid<br />

flera tillfällen yttrat sig om byggplaner<br />

i framför allt starkt trafikerade<br />

lägen. Planer som blir allt vanligare<br />

i städernas jakt på bostäder åt sina<br />

medborgare. Inte minst Stockholmspolitiker<br />

och -tjänstemän har vid<br />

flera tillfällen uttryckt irritation över<br />

bullerkraven. De har också skapat<br />

en egen, generösare bullerpolicy.<br />

Att kommuner tagit fram lokala<br />

regler istället för att vänta in Boverkets<br />

allmänna råd har verket inget<br />

emot.<br />

– Men bullerreglerna verkar ha<br />

blivit en praktisk fråga att skylla på<br />

när det är svårt att få fram bostäder<br />

i den takt som behövs, sa Mikael<br />

Jardbrink på Boverket när de allmänna<br />

råden presenterades vid ett<br />

presseminarium 28 februari.<br />

Det finns naturligtvis också kommuner<br />

som välkomnar råden, bland<br />

annat Göteborg som har en minst<br />

lika besvärlig trafikbullersituation<br />

som Stockholm.<br />

Vad innebär de allmänna råden?<br />

Bland det viktigaste är att bygga<br />

med tyst sida: En sida av huset där<br />

i första hand sovrummen ligger ska<br />

ha en ljudnivå som inte överstiger 45<br />

dB. Vidare ska man ta hänsyn till<br />

framtida trafiksituationer redan i<br />

planeringsskedet och att beslutsun-<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

derlaget ska redovisa att det finns<br />

ett stort behov av bostadsbyggande<br />

trots att platsen är utsatt.<br />

Boverket följer PBL, som säger<br />

att buller är en av flera parametrar<br />

man ska ta hänsyn till i planeringen.<br />

De allmänna råden innebär därför<br />

ett ”småtråkigt viktande”, enligt<br />

Mårten Dunér, chef för Boverkets<br />

planeringsenhet:<br />

– Se råden som en handledning<br />

som kan användas när man befinner<br />

sig i gråzonen mellan de halvbra<br />

lösningarna. Det handlar inte om<br />

förbud utan om råd om praktisk tilllämpning<br />

och hur man hittar lokala<br />

lösningar.<br />

Det finns ingen lag som förbjuder<br />

kommuner att bygga i bullriga områden.<br />

De allmänna råden blir alltså<br />

heller ingen tvingande lag. Däremot<br />

hoppas Boverket att de skapar<br />

praxis genom att användas i lokala<br />

fall i länsstyrelser och domstolar.<br />

Mårten Dunér framhåller att den<br />

medicinska forskningen ser buller<br />

som ett allvarligare problem än<br />

man hittills trott. Det finns alltså<br />

all anledning att inte ta för lätt på<br />

bullerfrågan när man planlägger ett<br />

område. Han pekade också på vikten<br />

av att fokusera på bullerkällorna,<br />

exempelvis försök med tyst asfalt.<br />

Elisabet Näslund<br />

Bild: Ina Flygare


sett, LÄst, HÖrt<br />

Redaktör: Nina Gunne<br />

nina.gunne@arkitekt.se<br />

I våra drömmars stad<br />

Menske<br />

Wim Vandekeybus & Ultima Vez<br />

Dansens Hus<br />

23 februari<br />

Vad är det med arkitekter som är så<br />

lockande? Benämningen används långt<br />

mer än i dess ursprungliga betydelse. Alla<br />

vill vara arkitekt, eller iallafall ha en i<br />

sin närhet. Men inte så sällan förlöjligas<br />

arkitekten på film och får en lite udda<br />

karaktär, men med status och makt.<br />

I en föreställning av den belgiske scenkonstnären<br />

Wim Vandekeybus på Dansens<br />

Hus i februari gestaltades arkitekten<br />

av en kvinnlig dansare i föreställningen<br />

Menske. Med pompöst och lite sprättigt<br />

kroppspråk och med talade repliker<br />

presenterar arkitekten visionerna om<br />

”Den nya staden” med skyskrapor, en ny<br />

marina och ett storlaget museum. ”Vår<br />

stad behöver ikonbyggnader” utropar hon.<br />

”Originalitet, energi och hårt arbete kan<br />

ge oss ett nytt New York.”<br />

Wim Vandekeybus har skapat ännu<br />

ett verk med sitt drygt tjugoåriga kompani<br />

Ultima Vez. Denna gång står ett<br />

tiotal dansare och skådespelare på scen i<br />

en föreställning där dans, teater, scenografi,<br />

film, foto och musik blandas i lika<br />

beståndsdelar på ett för belgaren säreget<br />

sätt. Här används ingredienserna för att<br />

skapa en mardrömslik scenbild, en dystopi<br />

om människan och staden.<br />

Arkitekten har ingen nyckelroll i<br />

föreställningen. Det är staden som har<br />

huvudrollen. Hela idén och visionen om<br />

Designtävling för unga<br />

Det finska möbelföretaget<br />

Isku fyller 80 år och vill hitta nya<br />

fräscha idéer för sin möbelkollektion<br />

för offentliga miljöer. Därför<br />

utlyses nu en designtävling för unga<br />

formgivare. Tävlingsförslagen ska<br />

presentera inredningslösningar och<br />

möbler för entré och lobby på ett<br />

internationellt företag.<br />

Tävlingen är öppen för alla men<br />

inriktad på unga formgivare och<br />

Håll koll på:<br />

den storslagna, högresta, skimrande och<br />

rena staden beskrivs som ett lite verklighetsfrämmande,<br />

löjligt projekt. Det som<br />

gestaltas på scenen är den ”riktiga staden”,<br />

den som döljer sig bakom drömmarna om<br />

den. Sopsäckarna har en central plats i<br />

scenografin liksom skärmar med desperat<br />

klottrade budskap som ”Open your eyes”,<br />

”I like silence” och ”Leave me alone”<br />

På scenen rör sig människorna tillsammans<br />

med de röster och drömmar om<br />

staden som de bär eller gett upp. De kommer<br />

till staden för det viktiga mötet. Men<br />

de rör sig runt varandra utan att mötas,<br />

utan att orka se. Rörelserna i koreografin<br />

är parerande, snarare än samverkande, i<br />

studerande i länderna runt Finska<br />

viken. Prissumman är totalt 6.000<br />

euro.<br />

Senast den 31 maj ska tävlingsförslag<br />

vara inlämnade. Frågor om<br />

tävlingen kan skickas senast den 31<br />

mars till designatwork@isku.fi.<br />

För mer information och adress<br />

för inlämning se: www.isku.se/designcompetition.<br />

Dagens bostadspolitik och boendet för äldre är<br />

frågor under Bostadsmötet i Gävle den 2–3 april 2008.<br />

Ämnen är också glesbygd, invandring och integration,<br />

offentliga rum och hållbarhet. Platsen är Filmstaden,<br />

Stortorget i Gävle. För mer info och anmälan:<br />

www.ibf.uu.se/bov/bm08/index.html.<br />

ett rörelsespråk och attityd hämtat från<br />

streetdance och självförsvarstekniker.<br />

Säkerhetslinor sträcks över scenen.<br />

De säkrar varje person, men skiljer dem<br />

också från varandra. Vi väver våra nät<br />

av drömmar. Men vi stänger ute andra<br />

genom våra linor och vi fastnar själva i<br />

näten.<br />

Andra aktens fond är en bild av en<br />

underjordisk korridor, kanske ett sjukhus.<br />

Här hamnar stadens spillror för att slutligen<br />

slängas ut under gatlyktan på gatan.<br />

”We are like crystal cities”. I mitten ligger<br />

högen av sopsäckar. Säkrade i linor kastas<br />

de ut över publikhavet. Någon målar över<br />

klottret med en svart roller.<br />

Nina Gunne<br />

Nya svenskar i Milano<br />

Kontorsmöbelföretagen Abstracta och SA Möbler<br />

är nya svenska utställare på möbelmässan med stort M,<br />

Salone del Mobile i Milano 16-21 april. De förenar sig<br />

därmed med Swedese, Lammhults, Johanson Design,<br />

Skandiform, Materia.Klaessons, Offecct, Blå Station,<br />

Källemo, Karl Andersson & Söner och Kasthall, som<br />

ställer ut på milanomässan sedan tidigare. Sverige är<br />

det fjärde största utländska utställarlandet på Salone<br />

del Mobile, som – tillsammans med alla övriga utställningar<br />

som pågår i Milano samtidigt – beräknas dra<br />

till sig över 270.000 besökare.<br />

Foto: Martin Firket<br />

ARKITEKTEN mars 2008


Hur vill 40-talisterna bo när de blir äldre och vilka alternativ<br />

kommer att finnas? Dalarnas forskningsråd vill diskutera dessa<br />

och andra frågor under en konferens om äldres boende idag<br />

och imorgon. Konferensen hålls i Falu Gruvas konferensanläggningar<br />

i Falun den 22–23 april. Den 22 april blir det middag med<br />

underhållning i Dalasalen. Läs mer på www.dfrbokning.se.<br />

Visst vill alla bo i staden. Det är<br />

en sanning vi läser dagligen. Ändå,<br />

eller kanske just därför är det<br />

landsbygden som är temat i andra<br />

numret av 4ARK, Studenternas<br />

Arkitekturtidskrift på Chalmers.<br />

Omslaget med titeln ”Landet” är<br />

brunt, som mylla.<br />

Landsbygd kan vara Fengersfors,<br />

där en grupp konstnärer slår sig ner<br />

i det nedlagda pappersbruket, eller<br />

kampen mot torkan i Adeleide i<br />

Australien. Det är också berättelsen<br />

om en mormor i Nordanträsk som<br />

bara anar tre hus mellan granarna.<br />

Landsbygden har också sina hus,<br />

sin arkitektur. Folkets Hus, bygdegården<br />

och missionshuset. Mötesplatser<br />

från en tid som flytt.<br />

Det ska kläs<br />

rätt i tid<br />

Visst har du någon gång klätt<br />

dig i den: Arkitektkostymen. Svart<br />

kostym, svarta skor och svart polokrage.<br />

Allt av hög kvalitet och god<br />

design. Nu kan du även klä dina barn<br />

i matchande dräkt. På brittiska The<br />

toy factory finns detta kit att beställa.<br />

I kostymen ingår även glasögon av<br />

Corbusier-stuk. Se: www.notonthehighstreet.com/thetoyfactory.<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

Nu är det vischan som gäller<br />

4arK<br />

Studenternas Arkitekturtidskrift<br />

Palmeblads Tryckeri<br />

ISBN 978-91-976913-1-4<br />

http://0ark.se/<br />

Här trevar skribenterna med<br />

hjälp av språket efter en arkitektursyn<br />

och ett sätt att resonera kring<br />

stad och land. Många når också<br />

fram till intressanta resonemang.<br />

De tränar sig i att också med sina<br />

ord delta i en framtida arkitekturdebatt.<br />

Men texterna vittnar också<br />

om något som händer nu. Debatten<br />

blir mer nyanserad. Det finns liv<br />

bortom staden.<br />

4ARK drivs av studenter på<br />

Chalmers Arkitektur och utkommer<br />

två gånger per år. I detta<br />

nummer av Arkitekten distribueras<br />

4ARK till <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

medlemmar i göteborgsregionen.<br />

Tidningen kan beställas på:<br />

http://0ark.se/blog.<br />

Nina Gunne


sett, LÄst, HÖrt<br />

Redaktör: Nina Gunne<br />

nina.gunne@arkitekt.se<br />

Foto: Ulf Celander<br />

Plats för konst i norr<br />

Vilken roll kan en stad med 60.000<br />

invånare i Norrlands inland spela på<br />

2000-talet när mänskligheten är på väg<br />

mot stora urbana regioner?<br />

Färgfabriken, som under tio år i Liljeholmen<br />

i Stockholm har utvecklats till<br />

ett samtidslaboratorium för utställningar,<br />

workshops och seminarier, öppnar ytterligare<br />

en konsthall, nu i Östersund.<br />

När Färgfabriken Norr invigs den 1–3<br />

april med ett massivt program i tre delar<br />

är det med mottot att utgå från Östersunds<br />

egna förutsättningar.<br />

En regional workshop och utställning<br />

Håll koll på:<br />

Konstakademin prisar Nod<br />

för arkitektgärning<br />

Landskapsarkitekterna Nod<br />

(Natur Orienterad Design) har<br />

fått ett pris på 75.000 kronor från<br />

Anders Mortners arkitektfond.<br />

Det är första gången priset delas<br />

ut för en arkitektgärning. Nod<br />

får det med motiveringen att de<br />

”…visat prov på ett fritt experimenterande<br />

med mark, material<br />

och växtlighet som tar hänsyn till<br />

de ekologiska faktorer som spelar<br />

om staden och regionen ”Östersund at<br />

Large” pågår 3–27 april. Under en workshop<br />

2–10 april undersöks ett 600 kvm<br />

stort flygfoto av Östersund med omnejd.<br />

Frågan som ställs är vilka utmaningar en<br />

stad som Östersund står inför i en värld<br />

där två miljarder människor kommer att<br />

flytta till städer under de kommande 20<br />

åren.<br />

Den 3 april öppnar utställningen Teleport<br />

Färgfabriken där mer än 80 konstnärer<br />

deltar. Utställningsarkitekt är den<br />

grekiske arkitekten Andreas Angelidakis.<br />

En konferens som lanserar en ny världs-<br />

Köpkraften ökar och fler vill bygga köpcentrum. Vad<br />

som styr placeringen av handeln och hur handeln påverkar<br />

våra städer är några av frågorna under årets stadsarkitektdag<br />

den 9 april med temat staden och handeln.<br />

Plats: Uppsala konsert och kongress. Anmälan senast 31<br />

mars. Anmälan och program www.arkitekt.se/s33524.<br />

en allt större roll i samhällsplaneringen”.<br />

Biblioteksplatsen vid Södertörns<br />

universitet och torget i Bagarmossen<br />

(i samarbete med Dan Wolgers)<br />

är projekt som nämns i motiveringen.<br />

– Det är kul att få pris för en<br />

längre gärning och inte, som är vanligare,<br />

för ett enskilt projekt, kommenterar<br />

Anders Mårsén på Nod.<br />

Nina Gunne<br />

Nod har ritat landskapsarkitekturen vid Södertörns högskolebibliotek<br />

i samarbete med Malmström arkitekter, som ritat biblioteket.<br />

Nod prisas för hela sin arkitektgärning, inte för något enskilt projekt.<br />

bank pågår 2–3 april. The New World<br />

Bank ska vara en bank för idéer och<br />

lösningar i en värld som urbaniseras i allt<br />

snabbare takt. Målet är att skapa ett långsiktigt<br />

globalt instrument.<br />

0 ARKITEKTEN mars 2008


Städernas framtid är tema under årets Landskapsarkitekturdag på Alnarp<br />

den 2 april. Titeln är Urban Utopia och föreläsare Gunilla Bandolin, Fredrik<br />

Fritzon, Christine Dalnoky med flera ska diskutera bilden av vårt idealsamhälle.<br />

Dagen är kostnadsfri och fika, lunch och förfriskningar serveras. 9.30–18 på<br />

Alnarpsgården, sedan följer debatt och mingel.<br />

www.landskapsarkitekturdagen.slu.se. Drop-in!<br />

Formens kraft, kraftens form<br />

Björn Ekelund, Benjamin Melin Mandre och<br />

Anna Åkerberg, SWECO FFNS.<br />

Vattenfall eldistribution AB<br />

Kraftledningar är ett<br />

nödvändigt ont, ett element<br />

i vårt landskap som<br />

förfular det, men som<br />

vi måste förhålla oss till.<br />

Det är utgångspunkten<br />

för boken Formens kraft,<br />

kraftens form som ges ut<br />

av Vattenfall i samarbete<br />

med Sweco FFNS.<br />

Men går det att se<br />

ledningar som något<br />

annat, som något som<br />

deltar i landskapet och<br />

den byggda miljön, som<br />

en del av vårt offentliga<br />

rum? De frågorna ställde<br />

sig författarna när de<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

Nödvändigt ont får form<br />

gick till botten med<br />

kraftledningens arkitektur.<br />

Resultatet är en bok<br />

där de redovisar sin<br />

analys och sitt resonemang,<br />

ett försvarstal<br />

för kraftledningens vara<br />

i landskapet. De visar<br />

hur kraftledningen med<br />

arkitektur som verktyg<br />

får en medveten form<br />

och ett eget uttryck. Hur<br />

vi kan se kraftledningens<br />

potential som byggnadskonst.<br />

I slutet av boken<br />

ställer författarna också<br />

nya frågor att gå vidare<br />

med. På vilket sätt kan<br />

kraftledningens spänningsfält<br />

och magnetfält<br />

användas mer aktivt i<br />

gestaltningsarbete? Och:<br />

Kan det vara ekonomiskt<br />

lönsamt för ett företag att<br />

betala mer för en elegant<br />

luftledning?<br />

Nina Gunne<br />

Nya byggregler och lagen om energideklarationer<br />

kräver ny kunskap hos branschen. Svensk Energideklarering<br />

ordnar tre nya seminarier om det praktiska arbetet<br />

med energifrågor i nybyggnadsprocessen. Malmö 21 april,<br />

Göteborg 22 april och Stockholm 29 april. Anmälan och<br />

info: www.svensk-energideklarering.se.<br />

”De vertikala elementen i kraftledningens form består av ett antal slanka pelare av<br />

kompositmaterial. De är tänkta att ses som pinnar som håller fast den starka kraften<br />

som flödar genom parken. Pelarna är medvetet placerade utifrån ambitionerna som<br />

beskrivs för kraftledningens struktur. Kraftledningens horisontella element består av ett<br />

oregelbundet fackverk som konstrueras av tryckta stänger och dragna linor. Det skapar<br />

en påtaglig volym som rör sig genom parken. De tryckta stängerna i konstruktionen<br />

är aldrig i kontakt med varandra, utan synes sväva i luften. För att förstärka volymens<br />

rörelse genom landskapet är fackverket inneslutet i ett tunt membran. På dagtid är det<br />

således fackverkets volymverkan som främst kommer att uppfattas. ”<br />

Bild: Björn Ekelund, Benjamin Melin Mandre och Anna Åkerberg


Stora<br />

2 ARKITEKTEN mars 2008


ParKer<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

I Kalifornien har man börjat bygga en stor park mitt i förortslandskapet. Orange<br />

County Great Park kan bli förortens Central Park, tror landskapsarkitekten Ken Smith.<br />

Är Sverige redo för att bygga stora parker igen? Det kan nämligen finnas mycket att<br />

vinna på att betrakta landskapet som park istället för natur, menar forskare.<br />

>>>


Stora ParKer<br />

Text: Dan Hallemar<br />

En enorm orange heliumballong flyger flera<br />

gånger varje vecka nyfikna människor i sin korg<br />

över den sedan 1999 stängda gamla militärbasen<br />

El Toro Marine Corps Air Station i Kalifornien.<br />

Länge var ballongen det enda tecknet på<br />

att man här snart skulle bygga USA:s just nu<br />

största park: Orange County Great Park, 1.300<br />

hektar.<br />

– Vi hade sett att man på alla bilskrotar längs<br />

motorvägarna hade små ballonger i luften, så<br />

att man kunde se dem på håll, säger landskapsarkitekten<br />

Ken Smith som leder arbetet med<br />

parken.<br />

Efter att 2006 ha vunnit parktävlingen<br />

ville Ken Smith snabbt ha en liknande symbol<br />

för den framtida parken och samtidigt kunna<br />

visa de nyfikna hur parken skulle hänga ihop<br />

och vad den skulle komma att bli långt innan<br />

färdigställandet 2010. Svaret blev den oranga<br />

ballongen. Den 1 juli 2007 lyfte den för första<br />

gången.<br />

Det höga huset, det stora arkitektoniska<br />

monumentet, har varit många stadsbyggares<br />

dröm de senaste tio åren. Att synas från långt<br />

håll, att sätta platser på kartan, att skapa uppmärksamhet<br />

är en viktig drivkraft i den samtida<br />

arkitekturen.<br />

Men hur är det med den stora parken?<br />

Det är ingen som betvivlar värdet av Central<br />

Park i New York (340 hektar park på Manhattan).<br />

Fastigheterna blir dyrare och dyrare ju<br />

närmare parken man kommer. Och när aktionsgruppen<br />

för en lång park längs en nedlagd järnväg<br />

genom Manhattan, The Highline, skulle<br />

argumentera för att staden skulle acceptera en<br />

så stor park i stället för att riva järnvägsbron<br />

och bygga bostäder var det just de ekonomiska<br />

argumenten som bet bäst.<br />

Men varför byggs då nästan inga stora parker<br />

i Sverige längre?<br />

– Anläggningar i landskapsskala är borta<br />

ur stadsbyggandet, säger Per Andersson på<br />

Sydväst arkitektur och landskap i Malmö.<br />

Kontoret vann tävlingen om en park i Kristineberg<br />

i Stockholm, den största parken i staden<br />

på tjugo år.<br />

– Idag bygger man staden i kvarter, och när<br />

man ska göra en park tar man bort ett kvarter<br />

eller låter en park bli som en smal gata mellan<br />

ett par längor hus, hävdar Per Andersson.<br />

Det är inte mycket yta att spela på för något<br />

annat än parken som en sorts kuliss till stadslivet.<br />

– Det blir en 15 meter bred park, kanske 400<br />

meter lång, det blir ofta mest lite gräs och några<br />

bänkar och kanske en kanal om det ska vara<br />

högstatus.<br />

Han tar den prisbelönta parterrparken i<br />

Hammarby sjöstad i Stockholm som exempel.<br />

Det är en parktyp som ofta blir ganska formell<br />

och stram i sitt formspråk. Det är dessutom<br />

förmodligen den vanligaste parktypen i Sverige<br />

just nu, menar han.<br />

– Man säger att man ”bygger stad” och då<br />

blir parken också stadslik.<br />

Men det kan också bli som i fallet med Sydvästs<br />

park i Kristineberg, när man bygger tätt<br />

och stadslikt tvingar det fram en stor central<br />

park eftersom inga fria ytor får plats någon annanstans.<br />

Med sitt vinnande förslag för Kristinebergsparken<br />

ville de att en del av parken<br />

skulle vara som en designad skog.<br />

– Vi har laddat den delen med vegetation, det<br />

är en planta varje meter, i början kommer man<br />

att vara inne i en djungel, förklarar Per Andersson.<br />

Men eftersom parken är relativt stor finns<br />

det också plats för stora gräsytor för den som<br />

bara vill vara ute i det öppna, och dessutom<br />

täta urbana aktivitetsplatser.<br />

Men framtidens stora park ligger inte inne i<br />

städernas centrala delar, utan i förstäderna och<br />

förorterna.<br />

Det hävdar landskapsarkitekten Alexander<br />

Ståhle och arkitekten Hanna Erixon som på<br />

uppdrag av Stockholms Regionplanekontor<br />

driver ett forskningsprojekt på Arkitekturskolan<br />

KTH där de letar efter nya angreppssätt<br />

på det som brukar kallas ”de gröna kilarna” i<br />

Stockholm. Alltså de delarna av staden där<br />

naturen fortfarande finns kvar ganska orörd.<br />

Och det är just idén om det orörda som är<br />

ett av problemen, menar de.<br />

tio Stora ParKer<br />

Parc Sausset, Paris,<br />

445 ha<br />

Tiergarten, Berlin,<br />

630 ha<br />

Hyde park, London,<br />

730 ha<br />

Central Park, New York,<br />

840 ha<br />

Lincoln Park, Chicago,<br />

1000 ha<br />

Orange County Park, LA,<br />

1300 ha<br />

Bois de Boulogne, Paris,<br />

2090 ha<br />

Amsterdam Bos, Amsterdam,<br />

2310 ha<br />

Fairmont Park, Philadelfia,<br />

4411 ha<br />

Casa de Campo, Madrid,<br />

7000 ha<br />

ARKITEKTEN mars 2008


ARKITEKTEN mars 2008<br />

Fågelperspektiv med orange<br />

balllong över Orange County Great<br />

Park i Kalifornien. Parken anläggs<br />

på en gammal flygbas. År 2010 ska<br />

parken stå färdig. Landskapsarkitekt<br />

Ken Smith.<br />

>>>


De här naturområdena ligger idag i träda,<br />

säger Alexander Ståhle.<br />

– Inget görs för att utveckla dem eftersom de<br />

gröna kilarna ju betraktas som ”natur”.<br />

Deras sätt att lösa den status quo-knuten<br />

är att istället börja tala om dem som ”stora<br />

parker”.<br />

– Den här konstiga motsättningen mellan<br />

natur och stad som finns i Sverige är väldigt<br />

paralyserande, säger Alexander Ståhle.<br />

Om man istället tänker ”stor park”, menar<br />

de, kan man på ett helt annat sätt förstå naturen<br />

som en del av staden. Och inte minst som en<br />

del av förorten.<br />

– När man betraktar det som en park börjar<br />

man se på naturen på ett mer konstruktivt sätt,<br />

säger Hanna Erixon.<br />

Då blir det tydligt att det behövs öppna ytor<br />

där människor kan träffas eller röra sig fritt, att<br />

det behövs kanter och noder, liksom det behövs<br />

vägar och mötesplatser och hårda och mjuka<br />

ytor. Allt det som är självklart i en park, och i<br />

en stad, men som oftast saknas i naturen.<br />

Orange County Great Park i Kalifornien, ska<br />

bli just en park för det som Ken Smith kallar<br />

suburbia, den slumrande villaförorten.<br />

– Orange County är suburbia, säger Ken<br />

Smith.<br />

Villamattorna och de stora bilvägarna präglar<br />

omgivningarna runtomkring parken.<br />

– Här finns inget centrum, det finns ingen<br />

”downtown”, den stora parken blir det här områdets<br />

största offentliga plats och har möjlighet att<br />

fungera som en mötesplats för det kulturella och<br />

sociala livet.<br />

Är det en sorts Central Park för förorter?<br />

– Den får en liknande roll, svarar Ken Smith.<br />

I och med att staden har förändrats, spridits<br />

ut, så kan den här parken vara ett svar på de behov<br />

av parker som den samtida glesa stadsväven<br />

har, anser Ken Smith.<br />

– Parken har möjlighet att förändra hela<br />

regionen.<br />

Orange County Great Park är en tydligt<br />

Kristinebergsparken i Stockholm,<br />

av Sydväst arkitektur och landskap,<br />

är Stockholms största parkprojekt<br />

på tio år.<br />

gestaltad stor park som vill skapa helt nya kvaliteter<br />

i det samtida stadslandskapet. Det är ju<br />

det som gör en stor park riktigt bra, hävdar Ken<br />

Smith, dess förmåga att förändra den plats som<br />

den är en del av, man måste upp i en viss skala<br />

för att det ska hända.<br />

Parken ses inte som något extra intill staden<br />

utan som något som förändrar den.<br />

– Se på Central Park, den har förändrat Manhattan.<br />

Jag tror vår park i Orange County kan<br />

göra detsamma, säger Ken Smith.<br />

Alexander Ståhle håller med och förklarar<br />

varför parker förändrar städer:<br />

– Det fundamentala med parker är att de producerar<br />

livskvalitet på ett väldigt konkret sätt,<br />

och de gör det i många dimensioner av livet, det<br />

är inte bara vackert och spännande utan man<br />

sätter också igång helt nya sociala system.<br />

Men det ställer stora krav på infrastrukturen<br />

att bygga en stor park i den glesa, i jämförelse<br />

med i den täta, staden, menar Ken Smith.<br />

– Allt handlar om att skapa förbindelser, att<br />

knyta ihop kollektivtrafiken, lokala lightrails<br />

med pendeltåg, liksom bilvägarna. Det måste<br />

vara lätt att nå den här mötesplatsen, säger Ken<br />

Smith.<br />

Men det handlar också om att knyta ihop<br />

olika natursystem i själva parken och göra dem<br />

tydliga och begripliga. Att finna metoder och<br />

strategier för detta är en central del i Hanna<br />

Erixons forskning vid KTH. Hon har under<br />

hösten drivit en serie workshops i samarbete<br />

med urbanekologer från Stockholms universitet<br />

och KTH. Hon talar om att göra naturen tydligare,<br />

om en ”branding av naturen”.<br />

Och vad är en klassisk stor landskapspark<br />

om inte just en sorts extrapolering av naturen,<br />

en bild av natur.<br />

– Naturen finns i en ekonomisk verklighet,<br />

inte utanför den. Naturen får inga pengar utan<br />

hamnar i träda om man inte kan förklara dess<br />

värde, säger Alexander Ståhle.<br />

Konkret handlar det om att låta de ekonomiska<br />

krafterna finnas också i naturen, bygga<br />

Höger: Nattvy mot Conservatory<br />

Bridge i Orange County Great Park.<br />

Mötet mellan naturen och kulturen<br />

är det som gör en park, menar Ken<br />

Smith. Orange County Great Park<br />

ska vara en social plats för ett stort<br />

förortsområde, då räcker det inte<br />

bara med natur.<br />

Nedan: Trabuco-entrén, en av<br />

parkens entréer. Det svåra med att<br />

bygga en stor park, säger Ken Smith,<br />

är att få ihop de olika skalorna, det<br />

stora och det lilla. Deras slogan<br />

har varit: big, little, skip the middle.<br />

Stort, litet, strunta i det emellan.<br />

ARKITEKTEN mars 2008


ARKITEKTEN mars 2008<br />

”Risken finns hela tiden att vi gör samma misstag som man gjort i de samtida<br />

förorterna och glömmer att ta hand om både den lilla och den stora skalan.”<br />

Ken Smith, landskapsarkitekt<br />

>>>


Stockholms stad utlyser i mars en inbjuden tävling om att skapa en ny stadsdel på och omkring Årstafältet.<br />

En av frågorna i tävlingen är hur man kan utforma en park i världsklass.<br />

tydliga ekologiska biotoper, men också låta det<br />

lokala näringslivet bli en del av den här nya<br />

”stora parken”.<br />

– Kan man inte förklara dess värde så kommer<br />

de gröna områden, som ligger i de stora<br />

städernas närhet att bebyggas, menar Alexander<br />

Ståhle.<br />

Som en förebild nämner de arbetet med en<br />

annan park på en nedlagd militärbas, Downsview<br />

Park i Toronto, där nyckelorden är just<br />

ekonomi, ekologi och socialt liv. Tävlingen om<br />

Downsview Park vanns av Bruce Mau och Rem<br />

Koolhaas med förslaget ”Tree city”, trädstaden.<br />

Det sägs inte sällan att det är längtan efter<br />

närhet till naturen som gör att människor flyttar<br />

ut från staden. Då kan man föreställa sig<br />

att det räcker med att tillhandahålla naturreservat<br />

och skogspromenader åt den pendlande<br />

villabon på helgerna. Fördelen med att istället<br />

skapa parker är att man då också får möjlighet<br />

att lägga till kultur och kommers till den där<br />

vandringen eller stavgången.<br />

Ken Smith och hans teams vinnande förslag<br />

för Orange County Great Park har tre grundidéer:<br />

platsens historia som militärbas, naturen<br />

i parken samt att vara en kulturell samlingsplats<br />

för samhället.<br />

– Det kommer att finnas flera museer, mindre<br />

parker i den stora, en bondens marknad, kolonilotter<br />

för egen odling, en sportpark med fotbollsplaner,<br />

ett botaniskt museum och ett flygvapenmuseum<br />

liksom restauranger och kaféer.<br />

Los Angeles Times arkitekturkritiker Chris-<br />

topher Hawthorne beskrev planen för Orange<br />

County Great Park som ”djärv, uppfinningsrik<br />

när det handlar om hållbarhet, men aldrig<br />

’naturalistisk’”.<br />

Vad är den största utmaningen med en så<br />

stor park?<br />

– Att hålla ihop alla delar, att hantera länkarna<br />

mellan de olika skalorna, den stora och den<br />

lilla, risken finns hela tiden att vi gör samma<br />

misstag som man gjort i de samtida förorterna<br />

och glömmer att ta hand om både den lilla och<br />

den stora skalan.<br />

– Vi hade en slogan för vårt förslag: ”big,<br />

little, skip the middle”.<br />

Stort och smått, strunta i det mittemellan.<br />

– Svagheten i många storskaliga förortsgestaltningar<br />

är att de befinner sig bara mittemellan.<br />

Därför arbetar de hela tiden parallellt i två<br />

skalor, skala 1:500 samtidigt med skala 1:2.<br />

Vilka stora parker gillar Ken Smith själv?<br />

Han nämner den tyska 1800-talsparken<br />

Wörlitz Park i Dessau.<br />

– Den är märklig, säger han, det är en park<br />

som på ett sätt är ett projekt för att kontrollera<br />

vattennivåer, en sorts naturens ingenjörskonst,<br />

på ett annat sätt handlar den om jordbruket.<br />

Dessutom är det en park där man strävat<br />

efter en att förbättra arbetarnas livsvillkor och<br />

deras sociala miljö.<br />

– På många sätt är den ganska lik det vi gör<br />

i sin vilja att befinna sig på många nivåer och i<br />

många funktioner samtidigt. n<br />

ARKITEKTEN mars 2008


Inbjudan till <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

SIENAPRIS<br />

2008<br />

Har du projekterat årets<br />

svenska utemiljö?<br />

Sienapriset är <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s officiella pris till årets svenska<br />

utemiljö. Syftet med denna hedersutmärkelse är att främja god<br />

utemiljö genom att sprida kännedom om väl utförda exempel,<br />

vad gäller såväl arkitektarbete som byggmästarutförande.<br />

Ett nominerat objekt ska visa prov på hög gestaltningsmässig<br />

kvalitet samt gott tekniskt utförande. Det ska vara aktuellt och<br />

bör inte vara äldre än fem år. Sienapriset tilldelas objektet och<br />

dess arkitekt.<br />

Du bjuds härmed in att delta i årets upplaga av Sienapriset.<br />

Tävlingen är öppen för alla, så du behöver inte vara landskapsarkitekt.<br />

Välkommen med ditt tävlingsbidrag senast den 23 maj 2008.<br />

Prisutdelning sker under högtidliga former på Arkitekturdagen<br />

i november.<br />

Årets jury presenteras på www.sverigesarkitekter.se.<br />

Skicka ditt tävlingsbidrag i ett slutet kuvert märkt ”Sienapriset”<br />

till <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>, Box 9225, 102 73 Stockholm.<br />

Vänligen observera att vi inte automatiskt returnerar insänt<br />

material. Om du så önskar, skriv det på ditt tävlingsbidrag.<br />

Ytterligare upplysningar lämnas av prissekretariatet 044-20 25 27<br />

eller gå in på www.arkitekt.se/priser<br />

Sienapriset har delats ut sedan 1992. Tidigare pristagare och objekt är:<br />

2007: Anders Falk och Anders Kling, Vasaparken, Stockholm. 2006: Sylvia Kornstad och Gunilla Bandolin, Vassparken med Obervatorium, Sickla Udde. 2005: Mattias Nordström, Östra Ågatan, Uppsala.<br />

2004: Adam Caruso och Eva Löfdahl, Stortorget, Kalmar. 20<strong>03</strong>: Aleksander Wolodarski, Raoul Wallenbergs Torg, Stockholm. 2002: Mattias Nordström, Resecentrum i Norrköping. 2001: Agneta<br />

Persson/Gunnar Ericson, Framtidsstaden Bo01, Malmö. 2000: Jonas Berglund, Katarina Bangata, Stockholm. 1999: Bruno Östholm, Henry Dunkers Plats, Helsingborg. 1998: Jan Räntfors, Ryaverket,<br />

Göteborg. 1997: Sven-Ingvar Andersson, Förnyelsen av Stationsområdet, Lund. 1996: UlfNordfjell/Kerstin Fogelberg, Riddarparken, Jakobsberg. 1995: Tommy Nordström, Kvarteret Visenten,<br />

Malmö. 1994: Hasse Johansson, Hestra Parkstad, Borås. 1993: Ingbritt Liljekvist/Tomas Saxgård, Stumholmen, Karlskrona. 1992: Bengt Isling, Starrbäcksängen, Stockholm.<br />

Officiell sponsor för Sienapriset är Starka Betongindustrier.


De inbjudna arkitekterna besöker det vindpinade ökenlandskapet som innan årets slut ska vara bebyggt med 100 lyxvillor.<br />

Nomader no more<br />

I ett ökenlandskap i Inre Mongoliet skapar hundra av världens mest<br />

lovande arkitektkontor en stadsdel från scratch. Två av dem är svenska.<br />

Text: Mark Isitt<br />

Det som i Sverige kanske är en flyktig idé hos<br />

någon uttråkad lokalpolitiker i Volvon på väg<br />

från ett sammanträde till ett annat blir i Kina<br />

förstorat och förgyllt och kanoniserat till en<br />

global angelägenhet.<br />

Som Ordos.<br />

Ordos är en region i Inre Mongoliet, en<br />

autonom del av Kina. Den ligger 60 mil norr<br />

om Beijing, har 1,3 miljoner invånare och alla<br />

som lyckats ta sig dit och tillbaka säger samma<br />

sak: det mest iögonfallande med Ordos är att<br />

ingenting är det minsta iögonfallande. Frånsett<br />

kolgruvorna och de snörräta gasledningarna<br />

som fläckar högplatån är det vindsvept öken<br />

vart man än tittar. Över sanddynerna galopperade<br />

hemmasonen Djingis Khan i fårskinnspäls<br />

och smattrande slokmustasch för 900 år sedan<br />

och det är lätt att förstå hans drivkraft – han<br />

ville bort, så långt det bara gick.<br />

Cai Jiang har Djingis Khan tatuerad på sin<br />

0 ARKITEKTEN mars 2008<br />

Foto: Testbedstudio


vänstra arm. Han är en drygt 40-årig företagare<br />

som byggt en förmögenhet på en för regionen<br />

unik cocktail, mjölkprodukter och kol. Precis<br />

som de flesta av Ordos invånare ser han sig som<br />

ättling till världens mest berömda nomad, och<br />

oavsett hur det ligger till med den saken är hans<br />

ambitioner storslagna. Just nu är Jiang i full<br />

färd med att bygga en ny stad.<br />

Att bygga en stad från scratch är inte riktigt<br />

så märkligt som det låter i världens snabbast<br />

växande nation. Om man får tro de politiska<br />

tjänstemännen i Beijing ska inte mindre än<br />

400 nya städer byggas i Kina fram till 2020.<br />

Men om satsningarna än så länge präglats av<br />

paniklösningar – jordbruksareal har blixtförvandlats<br />

till industri- och bostadsområden för<br />

att härbärgera kringresande verkstadsarbetare<br />

– är Jiangs 60-miljardersprojekt mer orienterat<br />

mot kvalitet. Han kallar det lite ödmjukt för<br />

Jiangyuan Culture Creative Industrial Park.<br />

”Vi vill visa regeringen hur man kan bygga en<br />

framgångsrik stad från noll genom att betona<br />

arkitekturens möjligheter”, förklarade han<br />

nyligen för tidskriften Urbane. ”I dagens Kina<br />

byggs en massa hus varje dag, men efter 30 år<br />

kommer de att rasa. Vårt land har förstörts av<br />

storskaliga exploateringar. Här har vi chansen<br />

att göra något lika fantastiskt som projekten<br />

man ser utomlands.”<br />

Själva byggtempot kan Jiang inte göra något<br />

åt; Ordos har kallats ”Kinas energibank för<br />

det tjugonde århundradet”, regionen förfogar<br />

över 20 procent av landets naturtillgångar och<br />

en arbetskraftsinvasion är att förvänta. Men<br />

genom att peppra Jiangyuan med kulturinstitutioner<br />

och byggnader ritade av ledande<br />

arkitekter hoppas han främja mer bestående<br />

värden. Lyxvillor, rejält tilltagna lägenheter,<br />

ett universitet, en utställningshall, en biograf,<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

till och med ett Harley Davidson-kafé (Jiang<br />

äger fyra motorcyklar) – allt ska byggas under<br />

de närmaste fem åren. Och även om de identiska<br />

viktorianska bostadshusen som spritsats<br />

ut i långa rader på den vindpinade platån<br />

kanske talar ett annat språk, reser sig redan nu<br />

ett 2.700 kvadratmeter stort och kompromisslöst<br />

konstmuseum av inhemska talangen Xu<br />

Tiantian. I London skissar en annan kvinnlig<br />

stjärna, Zaha Hadid, på ett operahus. Och<br />

i Los Angeles-solen lär Frank Gehry brottas<br />

med ett än så länge hemligt projekt.<br />

Rasar husen gör de det åtminstone med stil.<br />

De hundra tomterna fördelades<br />

På Blekingegatan 46 och Klevgränd 16 i<br />

genom lottning under en ceremoni<br />

Stockholm filas det på två andra Ordos-projekt. på plats i Ordos. Här Solam Mkhabela<br />

från Sydafrikanska kontoret<br />

Tham & Videgård Hansson respektive Testbed-<br />

Blacklinesonwhitepaper. Till höger<br />

studio har inbjudits att rita varsin villa på 1.000<br />

exploatören Cai Jiang.<br />

kvadrat boyta. De är inte ensamma. 98 andra<br />

så kallade ”unga” kontor från 25 länder gör<br />

detsamma.<br />

För urvalet står den inte like unge Jacques<br />

Herzog. Istället för att rita något själv på de<br />

198 hektaren i fråga har pritzkerprisvinnaren<br />

gripit sig an utmaningen att vaska fram världens<br />

just nu mest lovande kontor. Det är förstås<br />

en absurd ambition, ett bevis på Jiangs sluga<br />

marknadssinne mer än något, men också ett<br />

exempel på hur arkitekturen alltmer närmar sig<br />

populärkulturens värderingssystem.<br />

This is the result from the Swiss jury:<br />

Afrika – 1 kontor<br />

Sydamerika – 5<br />

Asien – 11 (inget från Kina)<br />

Nord- och Centralamerika – 30<br />

Europa – 40<br />

Och även om Ordos 100-lista ännu inte är<br />

riktigt komplett gör den stora mängden kontor<br />

sammanställningen till en intressant måttstock. >>><br />

Foto: Testbedstudio


Anders Johansson och<br />

Erik Wingquist flankerar<br />

arkitekten och konstnären<br />

Ai Weiwei, tillika Ordosprojektets<br />

curator.<br />

Följande kan uttolkas: att Norden är på stark<br />

frammarsch med nio inkluderade kontor; att<br />

Hadid, Richard Rogers, Norman Foster, Rem<br />

Koolhaas och MVRDV tycks konsumera allt<br />

syre – Storbritannien och Nederländerna medverkar<br />

med ett ynka kontor vardera; och att Basel<br />

kan komma att bli för arkitektur vad Beijing<br />

idag är för diktatur – av hela 14 schweiziska<br />

kontor är 13 därifrån (Herzog & de Meurons<br />

hemstad för övrigt).<br />

”Vi fick inbjudan via mail i december förra<br />

året och blev förstås mycket överraskade”, säger<br />

Anders Johansson på Testbedstudio. ”Tveklöst<br />

är det ett hedervärt sammanhang. Men<br />

självklart tvingas man ställa vissa ideologiska<br />

spörsmål. Inte bara på grund av den kinesiska<br />

regimen. Att flyga hundratals personer fram<br />

och tillbaka är minst sagt ekologiskt tveksamt.<br />

Trots vattenbrist ska alla villorna ha pool. Och<br />

hur kommer den nya stadsdelen att påverka de<br />

växande klasskillnaderna, blir den ett gated<br />

community?”<br />

”Det är ett projekt med drag av Faustiska<br />

dimensioner”, konstaterar kollegan Erik Wingquist<br />

stilla.<br />

Bolle Tham håller med. Och i likhet med<br />

Testbedstudio var det ett möte med projek-<br />

tets curator Ai Weiwei – i 20-gradig kyla i<br />

öde mongoliskt månlandskap – som avgjorde<br />

hans och Martin Videgård Hanssons beslut.<br />

”Ai Weiwei är konstnär och arkitekt och<br />

driver kontoret Fake design. Han samarbetade<br />

med Jacques Herzog och Pierre de Meuron på<br />

’Fågelboet’, OS-arenan i Peking. I Ordos-projektet<br />

är det han som ritat stadsplanen. Fast<br />

det som gör honom unik är att han är en besk<br />

regimkritiker med väldig integritet. En slags<br />

världsförbättraranda präglar både honom och<br />

Ordos-projektet. För honom handlar detta mer<br />

om att samla arkitekter från olika kulturer och<br />

utbyta tankar och kunskaper än om att göra<br />

100 spektakulära statements.”<br />

”Fortfarande är den breda och mångfasetterade<br />

arkitekturkompetens som finns i väst<br />

sällsynt i Kina, men väldigt snart tror jag att de<br />

kommer att ha upparbetat en egen know-how”,<br />

fortsätter Tham. ”När Ordos-villorna står<br />

klara i slutet av året kommer de att exemplifiera<br />

100 sätt att lösa ett sådant här program. Vissa<br />

av husen kommer att bli bra och några mindre<br />

bra och de kinesesiska arkitekterna kommer<br />

att kunna ta erfarenheterna vidare. Det verkar<br />

osannolikt att de någonsin kommer att behöva<br />

ringa oss igen.” n<br />

2 ARKITEKTEN mars 2008<br />

Foto: Testbedstudio


deBAtt<br />

Debattredaktör: Kerstin Persson<br />

kerstin.persson@arkitekt.se<br />

Tel 08-5055 7734<br />

”Finns det utrymme för visioner i en tid när vi har<br />

så många svåra problem framför oss, inte minst<br />

för en hållbar utveckling? Frågan ställdes under<br />

stadsbyggnadsdebatten på Stadsmuseet i förra<br />

veckan och den tycks mig feltänkt. Den utgår<br />

från att visioner är en lyx, drömmar långt bortom<br />

den hårda verkligheten. Men i själva verket är<br />

visioner en nödvändighet just i en tid av förändring,<br />

för att konkretisera ett annat sätt att leva<br />

och få brett gehör för det. Det gör att behovet av<br />

visioner idag är större än kanske någonsin.”<br />

Claes Caldenby, professor i arkitektur på Chalmers, i Göteborgs-<br />

Posten 19 feb 2008 (redan 26 januari konstaterade han i G-P att<br />

Göteborg har visioner).<br />

”I am not opposed to all tall buildings. My concern<br />

is that they should be considered in context.<br />

If new skyscrapers are to be built, then it seems<br />

self-evident that they should stand together to<br />

establish a new skyline, and not compete with or<br />

confuse what is currently there.”<br />

Prins Charles varnar för att London och Edinburgh riskerar att bli<br />

“världsstäder” i kommersiell mening och därmed likna alla andra<br />

städer i världen. Höga hus borde koncentreras till Canary Wharfområdet,<br />

Londons motsvarighet till Paris La Défense där parisarna<br />

bygger höghus. Tal vid New Buildings in Old Places-konferensen<br />

i London 31 januari 2008, återgivet i redigerad version i The<br />

Architects´ Journal 07.02.08.<br />

”Föreställningen om att stadsbyggandets uppgift<br />

är att slå rekord är ingenstans så uttalad som i<br />

Dubai. Uppmärksamheten skapar förväntningar<br />

på att arkitekturen inte bara manifesterar tillväxten<br />

utan också genererar den. Energin fascinerar,<br />

men arkitekturen påminner mest om att det<br />

finns bättre på annat håll. De nygamla kvarteren<br />

med traditionell bebyggelse ter sig paradoxalt<br />

nog mer moderna i sin kubistiska enkelhet än<br />

hotellens och arkadernas arabesker.”<br />

Rasmus Waern om Dubais byggen som tar musten ur staden,<br />

Svenska Dagbladet K 24 feb – 1 mars 2008.<br />

”Min åsikt som arkitekt är att det finns mängder<br />

av olika parametrar att arbeta med. Tillgänglighet<br />

är bara ytterligare en parameter som arkitekterna<br />

måste lära sig att arbeta med. Fast å andra<br />

sidan: Om ett funktionshindrat barn går med sin<br />

klass på ett teaterbesök så SKA det bara fungera.”<br />

Arkitekt Jesper Nilsson, själv rullstolsburen, arbetar med att<br />

tillgänglighetsanpassa Göteborgs Stadsteater och Backa Teater i<br />

projektet ”På vid gavel”. Intervjuad av Christer Hansson i Svensk<br />

Handikapptidskrift, sht, 1/08.<br />

Miljonprogrammet<br />

– så här var det<br />

Gösta Blücher, tidigare generaldirektör för Boverket,<br />

klargör bakgrunden till miljonprogrammet.<br />

Det finns många myter och vanföreställningar<br />

om miljonprogrammet.<br />

En del torgfördes i Arkitekten<br />

februari 2008. Så här var det:<br />

Urbaniseringen och den snabbt<br />

stigande levnadsstandarden under<br />

1950-talet medförde ett enormt<br />

bostadsbyggnadsbehov i städerna.<br />

I början på 60-talet var problemen<br />

akuta. Utredningen ”Höjd bostadsstandard”<br />

redovisades 1965. Arkitekten<br />

Lennart Holm – sedermera<br />

generaldirektör på planverket – var<br />

huvudman. Utredningen visade ett<br />

bostadsbyggnadsbehov på 1,5 miljoner<br />

lägenheter 1960–1975. Den pekade<br />

också på behov av byggindustrins<br />

rationalisering. Med anledning<br />

av detta beslöt riksdagen 1965 att<br />

en miljon lägenheter skulle byggas<br />

1965–1975. Pikant är att högern<br />

under Gösta Bohmans ledning ville<br />

bygga 1,5 miljoner lägenheter. Folkpartiet<br />

förespråkade 1,1 miljoner.<br />

En förutsättning för miljonprogrammet<br />

var pensionsreformen<br />

1959. Därigenom hade betydande<br />

kapital byggts upp i AP-fonderna,<br />

som nu kunde användas för finansiering.<br />

Det gick ändå trögt i början.<br />

Riktig fart sköt bostadsbyggandet<br />

efter 1967 då ett nytt bostadsfinansieringssystem<br />

introducerades. Det<br />

var ett räntelånesystem, som innebar<br />

att boendekostnaderna var måttliga<br />

i början och sedan ökade med<br />

stigande betalningsförmåga hos<br />

hushållen. Systemet var i princip<br />

subventionsfritt. Det var lika för flerbostadshus<br />

och egna hem.<br />

Ännu bättre fart blev det efter<br />

1969 då, projekt med mer än 1.000<br />

lägenheter fick förtur till finansiering.<br />

Detta var nog det olyckligaste<br />

beslutet i genomförandet av miljonprogrammet.<br />

Visst styrde kranbanorna<br />

stadsplanerna, men genom den<br />

höjda produktiviteten i byggindustrin<br />

var byggnadskostnaderna realt<br />

oförändrade under perioden 1965–<br />

1975 – detta trots det extremt höga<br />

resursutnyttjandet och den snabbt<br />

stigande betalningsförmågan hos<br />

hushållen. Den klassiska industriarbetarfamiljen<br />

med två barn hade<br />

1965 råd med två rum och kök för 20<br />

procent av inkomsten. 1975 räckte<br />

pengarna till tre rum och kök.<br />

Miljonprogrammet hade nått sina<br />

mål redan 1972. Då började tomma<br />

lägenheter uppträda. 1975 avskaffades<br />

räntelånesystemet och ersattes<br />

med räntebidrag. Det är därefter som<br />

subventionerna skjuter i höjden. Den<br />

statliga bostadspolitiken har efter<br />

miljonprogrammet inte haft bostadsförsörjningen<br />

i fokus utan mera<br />

sysselsättningen. När den upphörde<br />

1992 så utbröt massarbetslöshet.<br />

Till sist. Jovisst – Ingvar Carlsson<br />

drev frågan som ordförande i SSU,<br />

men Erlanders famösa svar i TV-utfrågningen<br />

var 1966 efter att beslutet<br />

om att bygga en miljon lägenheter på<br />

tio år tagits.<br />

Gösta Blücher, arkitekt SAR/MSA<br />

ARKITEKTEN mars 2008


Memento för arkitekter<br />

Västvärldens arkitektur måste bort från det platslösa och pixelorienterade. <strong>Arkitekter</strong>na måste<br />

tänka mer socialt och etiskt, skriver arkitekt Zlatan Bosnic i ett inpass från Göteborg.<br />

Det finns två inriktningar på den<br />

svenska och internationella arkitekturscenen<br />

som arkitektetablissemanget<br />

behöver diskutera och<br />

förhålla sig till inför framtiden.<br />

Å ena sidan har vi det omfattande<br />

triviala industrialiserade<br />

byggandet där arkitekturen underordnas<br />

en massa andra aktörer.<br />

Resultatet blir inte arkitektur. Vi<br />

får istället produkter med snäva<br />

ideal och ”funktionella” mekaniska<br />

lösningar där de hårda kraven på<br />

lönsamhet knäcker arkitekturen.<br />

Hur allvarliga konsekvenserna kan<br />

bli visar till exempel det nyligen<br />

byggda bostadsområdet Bo Klok i<br />

Nödinge, Ale kommun.<br />

Å andra sidan har vi, i mindre<br />

utsträckning, den riktiga arkitekturen,<br />

skapad med ambition<br />

och inlevelse. Men även där finns<br />

problem. Den nutida, kvalitativa,<br />

arkitekturen som direkt influerades<br />

av 1980-talets ”avantgarderörelse”<br />

med frontfigurer som Rem Koolhaas,<br />

Jean Nouvel, Peter Eisenman<br />

följda av Frank Gehry, Zaha Hadid,<br />

SANA med flera, inleder en ny,<br />

problematisk fas där arkitekturen<br />

riskerar att eroderas, bli spektakulär<br />

och glida över i formalism.<br />

Illustrativa svenska exempel på<br />

detta är bland annat Asplundstävlingens<br />

vinnande karamellförslag<br />

Delphinium av Heike Hanada eller<br />

det livlösa tävlingsförslaget för<br />

Skeppsbron i Göteborg författat<br />

av Erséus/Malmström & Edström<br />

som lider av brist på variation, är<br />

kraftigt bebyggt och reproducerar<br />

istället för att utveckla.<br />

Om detta problem resonerar<br />

även Thomas Hellquist snyggt och<br />

intelligent i artikeln Formal autism<br />

i Arkitektur 1-2008. Den lösning<br />

han ser är bättre arkitektutbildning<br />

i formlära och mer kulturell<br />

relevans.<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

Det uppstår problem när<br />

arkitekterna övergår till att bli<br />

likgiltiga inför plats, funktion,<br />

typologi och människan och står<br />

självupptagna i sin esteticism eller<br />

pressade av beställarens vinstkrav<br />

och fjärmade från verkligheten. I<br />

arkitekternas strävan efter nya<br />

idéer, -ismer eller trender i reaktion<br />

mot de gamla når de så småningom<br />

en punkt där nytänkandet, ”avantgardismen”,<br />

övergår i retoriskt<br />

innehåll, ytlighet, konformism och<br />

formalism. Vi ser det idag i form<br />

av den platslösa, pixelorienterade,<br />

virtuella arkitekturen och i stereotypa<br />

byggnader, som ytterligare<br />

förstärker intrycket av mänsklig<br />

alienation.<br />

Om man vill införa nya former<br />

(läs geometrier), vilket är viktigt<br />

och positivt för utvecklingen, måste<br />

man även hitta nya meningar med<br />

dem. Det nya innehållet ska framkalla<br />

nya former, inte tvärtom. Idag<br />

applicerar även duktiga arkitekter<br />

nya former utan att skapa en ny<br />

typ av rumsligt innehåll. De bryr<br />

sig om ornamentens yttre effekter<br />

men glömmer det viktigaste målet<br />

för hela skapelsen – den humana<br />

aspekten.<br />

Västvärldens arkitektur kan bara<br />

komma ur dagens svårigheter om<br />

arkitekterna skärper sin medvetenhet<br />

om arkitekturens innebörd och<br />

införlivar etiska och sociala dimensioner<br />

i sitt arbete. Egentligen var<br />

just detta kärnan i den kamp mot<br />

frivol esteticism som fördes av den<br />

moderna revolutionära rörelsens<br />

pionjärer, till exempel Gropius, Le<br />

Corbusier, Aalto med flera.<br />

Zlatan Bosnic<br />

Arkitekt SAR/MSA<br />

Bostadsområdet Bo Klok i Nödinge, Ale kommun. Karmalm <strong>Arkitekter</strong><br />

i samarbete med Ikea och Skanska. Kraven på lönsamhet<br />

knäcker arkitekturen menar skribenten.<br />

Delphinium, segrare i Asplundtävlingen, arkitekt Heike Hanada.<br />

…och tävlingsförslaget för Skeppsbron i Göteborg av Erséus/<br />

Malmström & Edström är exempel där riktig arkitektur glidit över<br />

i formalism, skriver debattören.<br />

Foto: Zlatan Bosnic.


deBAtt<br />

Debattredaktör: Kerstin Persson<br />

kerstin.persson@arkitekt.se<br />

Tel 08-5055 7734<br />

”Det här är enormt spännande. Den här förvandlingen<br />

är nog den största sedan uppbyggnaden<br />

efter branden”<br />

Anita Edlund, stadsarkitekt i Sundsvall, om arkitekttävlingen om nytt<br />

kulturhus i Sundsvall. Dagbladet Nya Sundsvall 23 februari 2007.<br />

”Det blir lite svårt att ta någon som sitter i ett<br />

modernistiskt designmuseum till hem och skriker<br />

om samtida arkitektur på allvar.”<br />

Daniel Colling, chefredaktör, tycker att vissa arkitekters rop på<br />

mer samtida arkitektur är mindre trovärdigt. Att arkitekter helst<br />

väljer gammal safe modernism tyder på ängslighet, skriver han i<br />

Forum Aid nr 1.08.<br />

”Det kanske är bra att samlas under en delvis ny<br />

hatt. Grön urbanism låter onekligen spännande.<br />

Genom begreppet kanske den klassiska synen på<br />

värdet av den gröna staden också tillförs tydligare<br />

fokus på klimat- och miljöfrågor.”<br />

Movium introducerade det, i Sverige, nya begreppet ”grön<br />

urbanism” vid sin januarikonferens, rapporterar Larseric<br />

Johansson i Utemiljö nr 1, februari 2008.<br />

”Kritikerna skjuter rejält över målet. Jag erkänner<br />

gärna att jag läser invändningarna med stigande<br />

intresse, detta är arkitekturkritik med högt<br />

underhållningsvärde. Utmärkta formuleringar,<br />

klassisk arkitekturretorik. Men kritikerna verkar<br />

inte ha rört sig inom området. Bebyggelsen från<br />

Odengatan upp mot Observatorielunden är en<br />

av de sunkigaste och mörkaste platserna i Vasastan.<br />

Är det verkligen rimligt att se detta som en<br />

värdefull plats att bevara?”<br />

Peder Alton om biblioteksdebatten i Arkitekturs februarinummer<br />

där elva skribenter kommenterar tillbyggnaden av Stockholms<br />

stadsbibliotek. Omarbeta programmet, lägg tillbyggnaden vid<br />

Slussen, brist på empati för Asplund, riktigt bra, är några av<br />

kommentarerna. Altons artikel har rubriken ”Att bygga eller inte<br />

bygga”, DN 15 februari 2008.<br />

”Hela Stockholm håller på att bli ett sammanhängande<br />

bostadsområde, snart måste man åka<br />

till Södertälje för att kunna köpa bil. Att ha kvar<br />

en del av industrimarken behövs för att behålla<br />

en blandad stad och ha mark i reserv inför framtiden.”<br />

Arkitekt Kerstin Westerlund, ordförande i Samfundet Sankt Erik,<br />

om utbyggnaden av Stockholm, intervjuad av Johanna Åfreds i<br />

Byggindustrin 15 februari 2008.<br />

Du gamla du fria?<br />

Att rita bostäder för äldre i dagens Sverige handlar<br />

inte så mycket om vad brukaren vill ha. Istället fastnar<br />

arkitekten i de regler och normer som gäller för<br />

den rena sjukvården.<br />

Hygienkrav och personalaspekter<br />

kommer i första rummet. De<br />

gamlas livskvalitet är förloraren,<br />

skriver Mats Egelius.<br />

Svenska pensionärer ska bo kvar<br />

hemma så länge det går. Det är en<br />

politisk verklighet som får konsekvenser.<br />

När den egna lägenheten<br />

eller villan lämnas för ett så kallat<br />

särskilt boende är vårdbehovet<br />

stort. Det handlar mer om sjukhem<br />

än en bostad och för arkitekten<br />

präglas hela planeringen av denna<br />

förutsättning.<br />

Att skapa boende med 8–10 lägenheter,<br />

med gemensamma lokaler<br />

för äldre, är en trevlig tanke. Men<br />

eftersom samhället inte har råd att<br />

erbjuda äldreboende innan svensken<br />

blir för gammal och svag flyttar<br />

sjukvården in i lägenheten. Personalen<br />

behöver handfat och skåp<br />

för tvättsprit och annan utrustning.<br />

Och det gemensamma köket? Det<br />

försvinner från boendet eftersom<br />

det i realiteten är en plats som man<br />

ofta inte har tillträde till.<br />

Anledningen är hygienkraven.<br />

Rädslan för sjukhussjuka och<br />

vinterkräksjukan. Jag har full förståelse<br />

för att man tänker i sådana<br />

banor. Men att portförbjuda en<br />

människa från köket, även om det<br />

bara skulle handla om att hämta<br />

en brödkorg eller hjälpa till med<br />

någon enkel kökssyssla, är att<br />

beröva den gamla något som skulle<br />

kunna lätta upp i tristessen, som i<br />

all sin enkelhet skulle kunna ge lite<br />

aktivitet och livskvalitet. I stället<br />

för att se hindren måste vi ge de<br />

äldre möjlighet att vara med, att få<br />

se och känna lukten av mat stimulerar<br />

aptiten.<br />

Personligen har jag exempelvis<br />

försökt få in en soffa i en köksavdelning,<br />

men mötts av kalla handen<br />

på grund av regelverket.<br />

Normalt sett handlar bostadsarkitekturen<br />

om en process där män-<br />

niskorengageras,<br />

där<br />

brukarnas<br />

behov<br />

och önskemål noga vägs, mäts och<br />

efterfrågas. En vacker och funktionell<br />

utformning är faktiskt en<br />

förutsättning för att bostaden ska<br />

säljas/gå att hyra ut. Inom äldreboendet<br />

är det dock personalen och<br />

sjukvårdsaspekterna som sätts i<br />

fokus. De gamla tillfrågas inte och<br />

har heller ingen organisation som<br />

för deras talan. Det verkar mest<br />

som om de ska vara glada att få<br />

flytta dit. Det är en ynnest, inget<br />

som vare sig de eller deras anhöriga<br />

ska ha några som helst åsikter om.<br />

Ingen frågar om de skulle må<br />

bra av lågt sittande fönster, franska<br />

balkonger eller ett husdjur. Hygien<br />

och säkerhet går före funktion och<br />

trivsel. Alltför ofta är förebilden<br />

ett gammaldags sjukhus, med rum<br />

uppradade på båda sidorna av en<br />

enslig korridor.<br />

Jag är inte ute efter någon planmässig<br />

anarki eller släpphänthet<br />

när det gäller hälsoaspekter.<br />

Men faktum är att den genomsnittliga<br />

tiden för äldreboendet är<br />

sex månader. Det handlar alltså om<br />

slutfasen av ett långt liv. Så borde<br />

vi inte fokusera mer på människan<br />

det handlar om, låta oss påverkas<br />

och ge valmöjligheter?<br />

Och kanske till och med våga<br />

släppa lite på de strikta köksreglerna,<br />

ta den minimala smittrisken,<br />

om det trots allt skulle göra vardagen<br />

lite ljusare och roligare?<br />

Mats Egelius<br />

Partner i White arkitekter och styrelseledamot<br />

av <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s akademi för arkitektur<br />

ARKITEKTEN mars 2008


Kritik av programmet i Hudiksvall<br />

Tävlingsprogrammen måste bli bättre anser Hando Kask och Lars Seitz.<br />

I flera artiklar i denna tidning<br />

har vi kritiserat tävlingsprogrammens<br />

undermåliga kvalitet. Trots<br />

kritiken har återigen en tävling,<br />

badhuset i Hudiksvall, baserats på<br />

ett program med bristande, felaktigt<br />

och missvisande innehåll. Det<br />

är förvånande att det inte ligger<br />

i arrangörens intresse att underlaget<br />

för hundratals deltagande<br />

arkitekters arbete blir fullgott. I<br />

första hand måste kritiken riktas<br />

mot arkitekterna i juryn som med<br />

sin fackkunskap mer noga borde<br />

ha granskat programinnehållet och<br />

påpekat nödvändiga förtydliganden<br />

och ändringar innan programmet<br />

publicerades.<br />

I programmet krävdes att förslagets<br />

planer, sektioner och fasader<br />

skulle redovisas i skala 1:100.<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

Sedan flera tävlingsdeltagare<br />

påpekat det orimliga i att redovisningen<br />

endast får inrymmas på tre<br />

A1-planscher ändrade arrangörerna<br />

skalan till 1:200. Även denna skala<br />

är för stor för att tillsammans med<br />

övrigt begärt material på ett rimligt<br />

sätt kunna rymmas på de tre planscherna.<br />

Två kartor lämnades som underlag<br />

till fotomontagen, en stadskarta<br />

med delvis felaktiga perspektivpunkter,<br />

utan grafisk skala och en<br />

felaktig text “skala 1:6000” samt<br />

ytterligare en stadskarta även den<br />

utan grafisk skala och utan skalangivelse.<br />

Endast av fil-namnet<br />

“Hudiksvall8000_A3S” kunde man<br />

möjligen för den sistnämnda utläsa<br />

att skalan var 1:8000 (?).<br />

Kontrollen av skalan kunde gö-<br />

>>><br />

Där vatten och människor möts<br />

Ett nytt badhus på historisk mark<br />

Arkitekturtävling i<br />

Hudiksvall<br />

1


deBAtt<br />

Debattredaktör: Kerstin Persson<br />

kerstin.persson@arkitekt.se<br />

Tel 08-5055 7734<br />

”I passivhuset är gränsen mellan inne och ute<br />

knivskarp. Naturen går att skönja i förvrängda<br />

kulörer genom små treglasfönster, väggarna är<br />

halvmetertjocka och inplastade för att få uppnå<br />

ett hermetiskt tillslutet hus. Ventilationen drivs<br />

av en fläkt. Att bygga ett Farnsworth House (Mies<br />

van der Rohe) skulle bryta mot Boverkets byggregler,<br />

men passivhuset får med beröm godkänt.”<br />

Arkitekt Lars Backhans på Brunnberg och Forshed anser att<br />

gränsvärden för arkitektur bör sättas efter mängden utsläppta<br />

växthusgaser istället för mängden levererad energi. Det skulle öppna<br />

för en ny och spännande syn på arkitektur och en energipolitik som<br />

gynnar förnyelsebar energi. Han efterlyser balans mellan utsläpp från<br />

bostadssektorn och transportsektorn ”innan vi slaktar den svenska<br />

arkitekturen”. Debattartikel i Bofast 2/2008. Rubriken är: Varning för<br />

passivhus!<br />

”Det tog tre år innan jag själv vågade tro på det.<br />

Idag känner jag att vi kommer att lyckas.”<br />

Konstnären och entreprenören Mikael Genberg vill placera en röd<br />

liten stuga med vita knutar på månen år 2012. Runt projektet finns<br />

Månhusets vänner med inflytelserikt folk. Svenska Rymdbolaget<br />

säger att det går. Klas Granström rapporterar i Dagens Industri 28<br />

februari 2008.<br />

”Jag är överraskad att så många upphandlare valt<br />

att inte följa reglerna. Det är värre än jag trodde.”<br />

Generaldirektör Claes Norgren på Konkurrensverket, som överlämnat<br />

rapporten ”Konkurrensen i Sverige 2007” till regeringen. Antalet<br />

anbud minskar i hälften av länen vilket indikerar bristande<br />

konkurrens. Stadsbyggnad 1/ 2008<br />

”Piratkopieringen av möbler har ökat avsevärt.<br />

Fler och fler fall dyker upp.”<br />

Ann-Charlotte Söderlund, ordförande i Svenska föreningen mot<br />

piratkopiering, intervjuas av Mikael Kulle i DN 6 februari 2008.<br />

Artek har tröttnat och ska montera in rfid-teknik (radio frequency<br />

identification) i sina möbler. Den avslöjar att möbeln producerats av<br />

Artek.<br />

”Europas smalaste stad är Oslo, de har kommit<br />

längst. Andra bra exempel är Köpenhamn och<br />

Amsterdam.”<br />

Västvärldens städer bör planeras om helt och hållet för att gynna<br />

fotgängare och bilister snarare än bilar. Fysisk aktivitet är bra för<br />

folkhälsan och minskar bilberoendet vilket krävs för att möta<br />

kilimatförändringarna. Philip James, fetmaforskare i USA, refereras av<br />

Karin Bojs i DN 20 februari 2008.<br />

ras bara genom grafisk mätning av<br />

bussgaragets längd på stadskartan<br />

och jämföra den med längden på<br />

ett litet CAD-utsnitt som lämnades<br />

för situationsplanen.<br />

Stadskartans skala 1:8000 tycktes<br />

stämma medan programkartans<br />

angivna skala 1:6000 var felaktig<br />

och alltså ca 25% för liten vilket<br />

var av stor betydelse för husets<br />

storlek på perspektivbilderna.<br />

Alla tveksamheter skulle ha<br />

eliminerats om stadskartan hade<br />

lämnats som DWG-fil vilket inte<br />

skedde trots att flera tävlande<br />

begärde detta.<br />

För programmets fotografier<br />

saknades kamerans huvudriktning<br />

och bildvinkel. Vissa bilder tycktes<br />

vara beskurna så att huvudriktningen<br />

inte längre fanns i bildmitt.<br />

Desutom verkade åtminstånde en<br />

bildpunkt vara fel placerad eftersom<br />

kyrkan enligt stadskartan<br />

omöjligen kunde ses från denna<br />

punkt i ett sådant perspektiv som<br />

bilden visade. Plushöjder på kameralinsen<br />

för de olika bilderna lämnades<br />

först efter det att en tävlande<br />

ställt frågan.<br />

De tävlande ställde sammantaget<br />

över hundra kompletterande<br />

frågor. På ett antal frågor rörande<br />

areauppgifter för och utformning<br />

av vattenrutschbanan ”Magic Eye”<br />

lämnades bara uppgiften att “en<br />

likvärdig modell finns på Paradisbadet<br />

i Örnsköldsvik”. Var det<br />

meningen att de tävlande skulle<br />

resa dit för fotografering och uppmätning?<br />

Det är respektlöst och synnerligen<br />

nonchalant mot de tävlande<br />

att utforma ett tävlingsprogram så<br />

slarvigt och okontrollerat. <strong>Arkitekter</strong>na<br />

i juryn borde känna till att<br />

den huvudsakliga arbetsinsatsen<br />

förläggs av de tävlande till sista månaden<br />

före inlämningen. Det är då,<br />

när frågetiden redan är över, som<br />

de flesta oklarheter upptäcks. En<br />

stor och värdefull del av tävlingstiden<br />

måste då utnyttjas endast<br />

till att söka tolka felaktiga fakta i<br />

programmet. Så får det inte vara.<br />

Drygt 140 tävlingsförslag lämnades<br />

in. Dessa utgör ett stort sammantaget<br />

marknadsvärde. Bakom<br />

varje förslag ligger förmodligen en<br />

arbetsinsats motsvarande 50.000<br />

– 100.000 SEK vilket betyder ett totalt<br />

genomsnittsvärde på minst tio<br />

miljoner kronor. För detta måste<br />

de tävlande få ett genomgranskat<br />

program samt en fullgod service.<br />

Det positiva vid sidan av alla<br />

grava plumpar i programmet var<br />

att arrangören inte ville detaljstyra<br />

rumsstorlekar och funktioner med<br />

mera och gav därvid de tävlande<br />

fria händer i relativt stor omfattning,<br />

något som kommande<br />

arrangörer av tävlingar borde ta till<br />

sig. Detta väger dock på inget vis<br />

upp den fatala och tydliga nonchalansen<br />

i tävlingsunderlaget. <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong> som medarrangör måste<br />

ta sin roll framöver på större allvar.<br />

Hando Kask, arkitekt SAR/MSA<br />

Lars Seitz, arkitekt<br />

ARKITEKTEN mars 2008


Svar: Uppgiften gick att lösa<br />

Vi välkomnar synpunkter och välgrundad kritik, svarar tävlingssekreterare Claes<br />

Larsson. I Hudiksvall bedömde vi att uppgiften gick att lösa.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s tävlingsservice<br />

ger stöd åt de beställare som<br />

vill arrangera en tävling.<br />

Arrangörernas erfarenhet och<br />

kunskap om tävlingar är mycket<br />

varierande och <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

tävlingsservice hjälper, i de fall vi<br />

blir anlitade, arrangören med programskrivning<br />

och sekreterarskap<br />

i juryn.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s tävlingsservice<br />

arbetar alltid för att tävlingar<br />

ska få ett resultat som blir ett bra<br />

underlag till arrangörens fortsatta<br />

process. Vi har ett delat åtagande:<br />

dels är vi en partner till arrangören<br />

i deras process, dels bevakar vi<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s medlemmars<br />

intressen vad gäller rimliga villkor<br />

med mera.<br />

I tävlingen om ett nytt badhus i<br />

Hudiksvall har närmare 150 förslag<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

lämnats in. Förslagen lämnar<br />

mycket väl svar på arrangörens<br />

uppgift utifrån de förutsättningar<br />

som gavs.<br />

Det är riktigt att många frågor<br />

ställdes under frågetiden och<br />

arrangören lyssnade på dessa och<br />

ändrade bland annat kravet på<br />

skala till 1:200 för planer, fasader<br />

och sektioner.<br />

I fråga om vattenrutschbana,<br />

som i programmet exemplifierats<br />

med ”Magic Eye”, var det arrangörens<br />

övertygelse att man inte skulle<br />

styra utformningen av rutschbanan<br />

närmare.<br />

I en tävlingsprocess är det<br />

många faktorer som måste vägas in<br />

och jämkas samman.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s tävlingsservice<br />

har som mål att alla delar<br />

av processen och allt material ska<br />

vara så optimalt som möjligt för att<br />

ge de tävlande en bra och likvärdig<br />

grund för att kunna lösa uppgiften.<br />

I Hudikvalls-tävlingen har<br />

vi gjort bedömningen att det är<br />

möjligt att lösa uppgiften utifrån<br />

de underlag som finns tillsammans<br />

med svaren på de tävlandes frågor.<br />

Vi på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s tävlingsservice<br />

tar vår uppgift på stort<br />

allvar och välkomnar synpunkter<br />

och välgrundad kritik som ett led<br />

i ett fortsatt förbättringsarbete. Vi<br />

vill kunna fortsätta vara en erfaren<br />

och kompetent part i tävlingsprocesser<br />

– både för beställare och<br />

tävlande arkitekter.<br />

Claes Larsson<br />

Arkitekt SAR/MSA<br />

Tävlingssekreterare<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>


deBAtt<br />

Debattredaktör: Kerstin Persson<br />

kerstin.persson@arkitekt.se<br />

Tel 08-5055 7734<br />

Bygglov på delegation?<br />

Två av de tre arkitekterna bakom Globen kräver en synlig beslutsprocess om<br />

Globens karaktär ska ändras genom en ”skyview-bana”.<br />

Stadsbyggnadskontoret i<br />

Stockholm har beviljat bygglov för<br />

att bygga en så kallad ”skyviewbana”<br />

på utsidan av Globen. Man<br />

kan tycka vad man vill om Globen,<br />

men en av dess kvalitéer är att den<br />

Förslag till ”skyview-bana” på Globen av Berg Arkitektkontor.<br />

på håll uppfattas som immateriell,<br />

ett tunt skal, ingen byggnad av<br />

traditionellt snitt. Att bygga något<br />

på utsidan av Globen är därmed att<br />

förändra dess karaktär.<br />

”Med tanke på Globens speciella<br />

form och betydelse i stadsbilden<br />

– inte minst byggnadens silhuettverkan<br />

i stadsbilden – anser rådet det<br />

föreslagna projektet som olämpligt.<br />

Upplevelsen av Globen bygger i<br />

hög grad på den rena, sfäriska<br />

volymen.” Martin Rörby, brev från<br />

Skönhetsrådet.<br />

När Stockholm Globe Arena<br />

söker byggnadslov för sin idé om en<br />

sky-viewbana på utsidan av Globen<br />

så hanteras det som ett delegationsärende<br />

och behandlas inte ens<br />

i byggnadsnämnden, långt mindre<br />

remissas ärendet till Stadsmuseum<br />

eller skönhetsrådet. Skönhetsrådet<br />

uppmärksammade projektet när<br />

det presenterades i pressen, men<br />

när bygglov beviljats har rådet<br />

ingen formell möjlighet att påverka<br />

ärendet.<br />

Undertecknade, som har ett<br />

historiskt intresse i Globenprojektet<br />

som två av tre huvudansvariga,<br />

reagerar både mot planerna och<br />

mot att kommunens egna bolag<br />

drar igenom denna fråga vid sidan<br />

av den normala prövning som alla<br />

andra sökande med säkerhet skulle<br />

tvingats underkasta sig.<br />

Om Globen ska kompletteras<br />

med skyview-banor så ska det<br />

åtminstone inte slinka igenom<br />

bakvägen utan prövas i en synlig<br />

process som motsvarar intentionerna<br />

i både bygglagstiftningen och<br />

lokala delegationsordningar.<br />

Esbjörn Adamson<br />

Arkitekt SAR/MSA<br />

Lasse Vretblad<br />

Arkitekt<br />

0 ARKITEKTEN mars 2008


SverigeS<br />

<strong>Arkitekter</strong><br />

informerAr<br />

ProfeSSionALiSeringS­<br />

ProgrAmmet<br />

2 Sofie<br />

Steg 2 Stockholm<br />

2007, diplomerade<br />

14 februari 2008.<br />

Professionaliseringsprogrammet<br />

är ett led<br />

i <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

medlemsservice. Programmet<br />

ger medlemmarna tillgång<br />

till en återkommande<br />

kompetensutveckling i tre<br />

steg. Syftet är att stärka medlemmarna<br />

i deras yrkesroller<br />

och uppmuntra till ett ökat<br />

ansvarstagande.<br />

Programmet vänder sig till<br />

alla medlemskategorier i<br />

både offentlig och privat sektor<br />

oavsett inriktning, erfarenhet<br />

eller ansvarsnivå.<br />

Steg 1 ger en fördjupad<br />

förståelse för yrkesrollen utifrån<br />

en helhetssyn på processen,<br />

dess aktörer, intressenter<br />

och regelverk.<br />

Steg 2 förmedlar redskap för<br />

att utveckla processen och<br />

affärerna i sin verksamhet.<br />

Steg 3 ger stöd för att stärka<br />

ditt ledarskap internt och<br />

externt.<br />

DIPLOMERADE<br />

Lars Ancker, A MSA,<br />

KHR Rundquist<br />

arkitekter<br />

Cecilia Ekeroth, SAR/<br />

MSA, Täby kommun<br />

Christian Hörgren,<br />

SAR/MSA,<br />

PS Arkitektur<br />

Anders Lövefors,<br />

A MSA, Locum<br />

Från tidigare<br />

kurser Steg 2:<br />

Paula Arvas, A MSA,<br />

Reflex arkitekter<br />

Johan Engström,<br />

A MSA, ISA, Innerstadens<br />

Arkitektur<br />

Christina Leander,<br />

LAR/MSA, WSP<br />

Samhällsbyggnad<br />

Maria Pramborg,<br />

A MSA, WSP<br />

arkitektur<br />

Torbjörn Bjerhagen,<br />

SAR/MSA, Ateljé Alfa<br />

arkitekter<br />

Anna Cyrén, SIR/MSA,<br />

Reflex arkitekter<br />

Anna Karin Fallan,<br />

SAR/MSA, Nyréns<br />

arkitektkontor<br />

Annika Lennman,<br />

SAR/MSA, Nyréns<br />

arkitektkontor<br />

Annsofi Rundquist,<br />

SAR/MSA, Åsell & Co<br />

arkitekter<br />

Tina Gladden, A MSA,<br />

Åsell & Co arkitekter<br />

Sofi Cyréus,<br />

SAR/MSA,<br />

Cyréus Arkitektur<br />

Jonas Haglund,<br />

SAR/MSA, Skanark<br />

Arkitektbyrå<br />

Karna Lindstedt,<br />

SIR/MSA, Karna Lindstedt<br />

Inr.arkitektur<br />

Gertrud Sjöström,<br />

SAR/MSA, Tengbom<br />

Madeleine Nobis,<br />

SAR/MSA, Kubik<br />

arkitekter<br />

Dahlstedt,<br />

SAR/MSA, <strong>Arkitekter</strong><br />

Engstrand och Speek<br />

Maria Hedensjö<br />

Bergquist, SAR/MSA,<br />

Thomas Eriksson ark.<br />

Margareta Löfgren,<br />

SAR/MSA, Archus<br />

arkitekter<br />

Lisa Lindström,<br />

SIR/MSA,<br />

BSK arkitekter<br />

74 ARKITEKTEN mars 2008


2<br />

Slutseminarium Steg 2, Stockholm<br />

I höstens omgång av Steg 2 var ovan- kan en gemensam värdegrund och kulligt<br />

många deltagare intresserade av tur växa fram som stärker medarbetar-<br />

att fördjupa sig i frågor kring verksamna och företagets ställning på marknahetssystem.<br />

Idag blir det allt vanligare den. I arkitektföretag är medarbetarna<br />

att kunderna begär att få se kontorets de bästa säljarna.<br />

kvalitetsplan inför ett uppdrag. Äldre I verksamhetssystemet kan till<br />

medarbetare som snart går i pension sit- exempel beskrivas hur företaget hjälper<br />

ter ofta på nyckelkunskap om kontorets ovana kunder från ax till limpa. Maria<br />

arbetssätt och kundkontakter. Unga Hedensjö-Bergquist beskrev arkitektens<br />

medarbetare och tillfälliga underkon- roll som ett rött snöre med några nystan<br />

sulter saknar rutiner och kunskaper för av problemlösning under projektets oli-<br />

att hantera uppdrag effektivt och felfritt. ka faser. Anders Lövefors, som nyligen<br />

De äldre hinner inte lära ut sin arbets- börjat arbeta som beställare, menade att<br />

metodik till de yngre medarbetarna det kan vara värdefullt att ge en förenk-<br />

tillräckligt fort och de yngre känner inte lad bild av processen för ovana kunder.<br />

att de får ta ansvar.<br />

Men professionella beställare måste<br />

Ett verksamhetssystem som beskriver förstå att arkitekten också behöver<br />

företagets affärsidé, erbjudande, mark- kunna göra ”loopar” mellan programnad<br />

och arbetsprocess stärker företagets mets övergripande förutsättningar och<br />

uppdragshantering. Kompletterat med projekteringens detaljer även ganska<br />

rutiner, checklistor och mallar för kri- sent i processen.<br />

tiska arbetsmoment ger det företaget ett Sammanlagt 19 presentationer hanns<br />

strukturkapital som höjer dess kredit- med under dagen, så det blev en rik bevärde<br />

och inger förtroende på marknalysning av arkitekternas affärsprocesser.<br />

den. Det ger till och med en grund för Här kan endast ges ett axplock.<br />

ISO-certifiering om det skett utifrån Hur kunderna ser på sin arkitekt är<br />

den internationella standarden för kva- det inte många som vågar fråga kunlitetssystem.<br />

Men ofta räcker det med derna själva. Men Paula Arvas gjorde ett<br />

en enklare variant vars syfte främst är försök och upptäckte att kunderna kan<br />

att hjälpa företaget att säkerställa att de tänka sig att ge sin arkitekt ett större an-<br />

kan leverera vad de lovat kunden – och svar om de erbjuder fler tjänster. Hennes<br />

helst lite till. Deltagarna Jonas Haglund, kollega inredningsarkitekt Anna Cyrén<br />

Christian Hörgren och Cecilia Ekeroth hade särskilt tittat på hur konkurrensen<br />

var överens om att för att ett kvalitets- för inredningsarkitekttjänster ser ut och<br />

system ska fungera i vardagen måste det föreslog att kontoret börjar samarbeta<br />

vara robust och utgå från de behov som med mäklare för att bredda sin marknad.<br />

personalen har. Inte en ideal modell för Björn Wigelius, VD på Fojab arki-<br />

hur 3.2.2 det borde vara. Flödesschema Det är svårt för att projektprocessens ta tekter i Skåne, olika avslutade skeden dagen med<br />

till Ett sig alternativ för många som som ger en tror omedelbar att de och kan konkret bild att av berätta hur arbetet om skall sina bedrivas erfarenheter i en känd av<br />

återkommande uppdragstyp. Genom att dela upp flödesschemat i moduler kan man<br />

köpa ett färdigt system. Anders Nilsson, arkitektföretagande. Han talade om<br />

åstadkomma en mer generell modell som även kan plockas samman till mer unika<br />

som projektupplägg. handlett rapportarbetet, Fokus bör ligga framhöll på stark koppling betydelsen till Skanarks av vardag att sprida snarare än uppdragsansva-<br />

generalitet.<br />

att de Det bästa är rimligt kvalitetssystemen att ta med moduler växer för inledning och ret avslutning och om av specialisering. projekt även om Han de tangerar tryckte<br />

fram stödprocesser ur de arbetsmetoder snarare än projektering. och rutiner Nedan presenteras särskilt ett på antal vikten modulförslag av att skaffa men i detta sig en så<br />

som<br />

arbete<br />

företaget<br />

finns inte<br />

faktiskt<br />

tid till en<br />

använder<br />

komplett<br />

sig<br />

genomarbetning.<br />

av. bra Syftet ekonomi är att visa att på man en metodik. aldrig behöver gå<br />

Det 3.2.2.1 handlar Generell i första modell vändan framförallt in i en förhandling om uppdragsvillkor<br />

om Alla att ta uppdrag sig tid följer att den beskriva generella hur modellen de ser för projektstart med förutsättningen och projektslut men att företaget inte<br />

ut och huvudprocessen att diskutera har olika det gemensamt. komponenter beroende Då på klarar skede. sig utan det uppdraget.<br />

Pehr­Mikael Sällström<br />

PROJEKTSTART<br />

Förfrågan<br />

Förtydliga uppdrag<br />

Offert<br />

Bekräfta<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

OMARBETNING<br />

BEARBETNING<br />

RESULTAT<br />

Processillustration av Jonas Haglund, deltagare i Steg 2<br />

BESLUT<br />

NÄSTA<br />

SKEDE<br />

PROJEKTSLUT<br />

Utvärdera<br />

Dokumentera<br />

Arkivera<br />

1<br />

Roller, ansvar och inflytande<br />

Pågår i Stockholm<br />

Startar 11 september i Malmö<br />

Steg 1 vänder sig till yngre arkitekter som är på<br />

väg in i rollen som handläggare. För deltagande<br />

krävs minst ett års yrkesverksamhet. Utbytet av<br />

programmet är dock större efter några års yrkeserfarenhet.<br />

Programmet behandlar arkitektrollen och arkitektens<br />

verksamhet med utgångspunkt från samhällsbyggandets<br />

regelverk och de roller och perspektiv<br />

planeringens och byggandets olika aktörer har.<br />

Program och anmälan: www.arkitekt.se/steg1<br />

2<br />

Inflytande över affärsprocessen<br />

Startar 4 september i Stockholm<br />

Steg 2 vänder sig till medarbetare som är på väg<br />

in i eller redan har ett uppdragsansvar på arkitektkontor<br />

eller motsvarande i privat eller offentlig<br />

förvaltning. De som går igenom detta steg får ett<br />

bättre grepp om sin och verksamhetens process<br />

och affärer.<br />

Kursen behandlar beprövade metoder för samverkan<br />

i grupper, för kommunikation, för affärsmässighet<br />

och avtalsförhandling, för försäljning i<br />

arkitektverksamhet och för fastighetsekonomisk<br />

kalkyl. Var och en får göra en enkel utredning av<br />

hur den egna verksamheten kan utvecklas med<br />

dessa redskap. En kort rapport presenteras för alla<br />

deltagarna.<br />

Program och anmälan: www.arkitekt.se/steg2<br />

3<br />

Ledarskap<br />

Startar 21 augusti i Stockholm<br />

Steg 3 är en kvalificerad ledarskapsutbildning<br />

som vänder sig till arkitekter som är på väg in i<br />

eller arbetar i ledande roller i såväl arkitekt­ och<br />

konsultföretag som i offentlig verksamhet eller i<br />

annan verksamhet inom samhällsbyggandet.<br />

Kursprogrammet i ledarskap har fokus på personlig<br />

utveckling och ledarutveckling i företaget eller<br />

organisationen. Det är inte sektors­ eller branschinriktat<br />

utan har en inriktning mot ledarskapsfrågor,<br />

oberoende av verksamhetssektor eller<br />

bransch. Då utbildningen endast vänder sig till<br />

arkitekter går ledarskapsfrågor i arkitektledd eller<br />

arkitektnära verksamhet som en röd tråd genom<br />

hela programmet.<br />

Program och anmälan: www.arkitekt.se/steg3<br />

ARKITEKTEN mars 2008 75


SverigeS<br />

<strong>Arkitekter</strong><br />

informerAr<br />

FRÅGA OMBUDSMANNEN<br />

Fråga:<br />

Jag är anställd på ett vikariat<br />

inom en kommun och har nu<br />

blivit erbjuden anställning hos<br />

en annan arbetsgivare. Hur<br />

lång uppsägningstid har jag?<br />

Svar:<br />

Det finns inte tydligt uttryckt<br />

i lag eller avtal vilken uppsägningstid<br />

visstidsanställda har. I<br />

regel upphör anställningen vid<br />

anställningstidens utgång om<br />

inte annat har avtalats.<br />

Däremot kan man vid<br />

anställningens början specifikt<br />

komma överens om en ömsesidig<br />

uppsägningstid. Ett annat<br />

sätt att reglera frågan är att<br />

i anställningsavtalet skriva<br />

in att anställningen gäller<br />

”tillsvidare dock längst till och<br />

med” … och ett slutdatum. Då<br />

har du enligt praxis samma<br />

uppsägningstid som tillsvidareanställda.<br />

Inom kommunal<br />

sektor innebär det att du har<br />

en månads uppsägningstid om<br />

du har arbetat mindre än ett år<br />

och tre månader om du arbetat<br />

längre än ett år.<br />

Börja alltså med att titta i<br />

ditt anställningsavtal vad som<br />

står där. Om ni inte där har<br />

reglerat frågan får du försöka<br />

att komma överens med din<br />

arbetsgivare om när du kan<br />

avsluta din anställning. Oftast<br />

kan man hitta en kompromiss<br />

som fungerar för båda parter.<br />

Emma Sallnäs<br />

Förhandlare<br />

Har du en fråga? Skicka den till<br />

arkitekten@arkitekt.se<br />

förhandlingsresultaten 2007<br />

nästan 1,5 procent bättre än 2006<br />

Det är nu dags att summera<br />

våra klubbars lokala löneförhandlingar<br />

på privat sektor.<br />

Som vanligt har förhandlingarna<br />

dragit ut på tiden. Lönerevisionen<br />

ska enligt avtalet<br />

ske från den 1 april, men på de<br />

flesta företag kommer förhandlingarna<br />

igång på allvar först<br />

under hösten. Under förra året<br />

var många dessutom extra sena<br />

beroende på att man avvaktade<br />

utfallet av kollektivavtalsförhandlingarna.<br />

Kansliet har fått in rapporter<br />

från 38 företag med sammanlagt<br />

cirka 600 medarbetare.<br />

Sammanställningen visar att<br />

det genomsnittliga förhandlingsresultatet<br />

hamnade på 5,42<br />

procent vilket ska jämföras med<br />

2006 års resultat på 4,0 procent.<br />

I Stockholm blev resultatet<br />

en tiondel lägre, 5,32 procent.<br />

Spridningen på utfallet mellan<br />

kontoren har legat mellan 3,8<br />

och 9,0 procent. Resultatet av<br />

löneförhandlingarna har alltså<br />

Det kommunala avtalet – Huvudöverenskommelse<br />

05 (HÖK<br />

05) – är nu ersatt av HÖK-T<br />

där T står för tillsvidare.<br />

Avtalet gäller för alla förbund<br />

inom AkademikerAlliansen,<br />

däribland <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Därmed omfattas alla <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong>s medlemmar inom<br />

kommun och landsting av<br />

avtalet.<br />

Avtalet innebär inte särskilt<br />

stora förändringar från tidigare<br />

avtal. Här kommer en kort sammanställning<br />

av de viktigaste<br />

ändringarna i avtalet. Hela<br />

avtalet kommer att finnas på<br />

www.arkitekt.se.<br />

• I och med att annandag<br />

pingst har bytts ut mot nationaldagen<br />

som helgdag blir<br />

arbetstiden något längre de år<br />

som nationaldagen infaller på<br />

varit mycket bra och ligger mer<br />

än 2 procent över den garanterade<br />

lönepotten 3,3 procent för<br />

2007. Våra erfarenheter visar<br />

att de klubbar som gjort en<br />

omsorgsfull strukturöversyn har<br />

nått ett bättre resultat.<br />

Den rådande högkonjunkturen<br />

och den synnerligen goda<br />

arbetsmarknaden för arkitekter<br />

har varit en god hjälp i löneförhandlingarna.<br />

Antalet platsannonser<br />

i Arkitekten har under<br />

året varit fler än på mycket<br />

länge och antalet arbetslösa<br />

arkitekter har varit färre än<br />

någonsin. Många arkitektföretag<br />

har sökt med ljus och lykta<br />

efter nya medarbetare och ett<br />

antal företag har vuxit kraftigt.<br />

Möjligheterna att byta arbete<br />

har alltså varit mycket goda.<br />

Sannolikt kommer därför de<br />

genomsnittliga löneökningarna<br />

beräknat på enskilda medlemmars<br />

löner att hamna betydligt<br />

högre än 5 procent. Utfallet av<br />

2007 års löneenkät kommer att<br />

nytt kommunalt avtal<br />

en lördag eller söndag. Därför<br />

ska annan ledig dag utges<br />

som kompensation de år detta<br />

inträffar.<br />

• Föräldrapenningtillägg utbetalas<br />

med 10 % av lönebortfallet<br />

under max 90 kalenderdagar<br />

istället för motsvarande<br />

60 kalenderdagar som gällde<br />

tidigare. En förutsättning är<br />

att man ska ha varit anställd<br />

sammanhängande i minst 365<br />

dagar.<br />

• Avvikelser från arbetstidslagens<br />

regler om dygnsvila<br />

får göras under vissa förutsättningar.<br />

Det finns också<br />

möjlighet att teckna lokala<br />

avvikelser i denna fråga.<br />

• I de fall då arbetsgivaren fortsätter<br />

att betala sjuklön för<br />

medlem där Försäkringskassan<br />

beslutat att inte fortsätta<br />

presenteras i nästa nummer av<br />

Arkitekten.<br />

Branschens utsikter för 2008<br />

ser goda ut. Även om världskonjunkturen<br />

visat tecken på<br />

avmattning, vilket haft effekter<br />

på de svenska exportföretagens<br />

vinster, finns det ännu inte<br />

några tecken på en försämrad<br />

marknad för arkitektföretagen.<br />

Det borde finnas utrymme för<br />

goda löneökningar även under<br />

2008.<br />

Det är viktigt att klubbarna<br />

startar förberedelserna för 2008<br />

års förhandlingar så snart som<br />

möjligt. Börja med att utvärdera<br />

2007 års förhandlingar. Blev<br />

utfallet bra? Behöver upplägget<br />

ändras? Vad kunde ha gjorts<br />

bättre? Behöver argumentationen<br />

vässas? Gå därefter igenom<br />

löneunderlaget och lägg ner tid<br />

på att förbereda strukturöversynen.<br />

Lycka till!<br />

Ulrik Östling<br />

Förhandlingschef<br />

betala sjukpenning finns nu<br />

en tidsmässig begränsning om<br />

180 dagar.<br />

• I löneavtalet har vissa tillägg<br />

gjorts om hur löneprocessen<br />

ska gå till. Det har i avtalet<br />

ytterligare poängterats att<br />

lönesamtalet ska utgöra<br />

en dialog mellan chef och<br />

medarbetare. Dessutom har<br />

också gjorts vissa förtydliganden<br />

om hur överläggningen<br />

mellan arbetsgivaren och den<br />

fackliga organisationen ska<br />

hanteras.<br />

Om du har frågor eller<br />

funderingar med anledning<br />

av det nya avtalet är du alltid<br />

välkommen att kontakta någon<br />

av förhandlarna på <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong>.<br />

Emma Sallnäs<br />

Förhandlare<br />

76 ARKITEKTEN mars 2008


Från prisutdelningen 2005. Från vänster Peter Brandt (Guldstolen i numera utmönstrade kategorin Bra klassiker för pallen<br />

Bimbo, här använd som prispall), Ingela Lindh (Kasper Salin­priset), Håkan Trygged (bostadspriset), Thorbjörn Andersson<br />

(kritikerpriset), Mattias Nordström (Sienapriset) och Mattas Ljunggren (Guldstolen Produkt).<br />

Dags att föreslå kandidater<br />

till årets arkitekturpriser<br />

Nu sätter juryarbetet för 2008<br />

års arkitekturpriser igång. För<br />

juryledamöterna börjar därmed<br />

ett hektiskt och ansvarsfullt arbete<br />

med att vaska fram de projekt<br />

som kan komma ifråga för<br />

priserna. Alla kan ge juryerna<br />

lite hjälp på traven genom att<br />

tipsa om kandidater. På www.<br />

arkitekt.se/priser/tips2008 kan<br />

du lämna in dina förslag.<br />

Det är helt okej att lämna<br />

ARKITEKTEN mars 2008<br />

den falska blygsamheten åt<br />

sidan för att tipsa om ett eget<br />

projekt. Eller varför inte vara<br />

generös och upplysa om en kollega/konkurrents<br />

projekt. Det<br />

betydelsefulla är ju trots allt<br />

att vi tillsammans hjälps åt att<br />

uppmärksamma god arkitektur<br />

och goda insatser av arkitekter<br />

och andra. Det är byggnadsverket<br />

som får utmärkelsen och<br />

arkitekt och byggherre/beställare<br />

som delar på äran.<br />

Följande priser är aktuella<br />

för år 2008: Kasper Salin-priset,<br />

Sienapriset, Planpriset,<br />

Guldstolen – projekt (interiör)<br />

samt Kritikerpriset.<br />

För att de olika juryerna ska<br />

ha möjlighet att hinna ta ställning<br />

till inkomna förslag bör<br />

dessa vara juryerna tillhanda<br />

innan maj månads utgång. Den<br />

1 oktober offentliggörs vilka<br />

som är nominerade.<br />

Priserna delas ut på prisgalan<br />

i samband med Arkitekturdagen<br />

den 14 november.<br />

Läs mer om vad som gäller<br />

för de olika priserna på www.<br />

arkitekt.se/priser.<br />

Foto: Rickard Kilström<br />

Spänningen Stiger...<br />

Hur mycket ökade lönerna förra året?<br />

När denna tidning<br />

kommer ut är<br />

lönestatistiken klar.<br />

www.arkitekt.se/<br />

lonestatistik


SverigeS<br />

<strong>Arkitekter</strong><br />

LeDAre<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> är<br />

intresseorganisation för <strong>Sveriges</strong><br />

arkitekter, inredningsarkitekter,<br />

landskapsarkitekter och fysiska<br />

planerare med 10.000 medlemmar.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

Wirwachs Malmgård<br />

Ansgariegatan 5<br />

Box 9225,SE-102 73<br />

Stockholm,Sweden<br />

Te l +46(0)8 5055 7700<br />

Fax +46(0)8 5055 7705<br />

kansli@arkitekt.se<br />

www.arkitekt.se<br />

Ordförande:<br />

Laila Strunke,<br />

laila.strunke@telia.com<br />

Förbundsdirektör:<br />

Staffan Carenholm,<br />

staffan.carenholm@arkitekt.se<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> går nu in<br />

och ifrågasätter alla offentliga<br />

upphandlingar rubricerade<br />

som parallella uppdrag.<br />

nej till parallellslalom<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> har i dagarna<br />

givit ut nya informationsbroschyrer<br />

om tävlingar och parallella uppdrag.<br />

Förutom till alla medlemmar skickas<br />

de nya broschyrerna till ca 3.000<br />

upphandlare,<br />

beställare och<br />

byggherrar.<br />

I den nya<br />

skriften om parallella<br />

uppdrag<br />

har vi ett tydligt<br />

budskap: upphandlingsformen<br />

parallella uppdrag<br />

kan inte användas av offentliga upphandlare<br />

som lyder under lagreglerna<br />

för offentlig upphandling.<br />

Offentliga beställare måste använda<br />

sig av några av de upphandlingsförfaranden<br />

som LOU erbjuder, man kan<br />

inte hitta på egna upphandlingsförfaranden<br />

och gå vid sidan av lagen.<br />

I dag förekommer i rätt stor utsträckning<br />

att framförallt kommuner<br />

och kommunala bolag arrangerar<br />

upphandlingar som benämns parallella<br />

uppdrag. Bakom ligger ofta okunnighet,<br />

man tror att man ganska fritt och<br />

formlöst kan lägga upp sin upphandlingsprocess<br />

för att till låg kostnad få<br />

in så många goda idéer som möjligt. Så<br />

länge ingen protesterar eller säger ifrån<br />

går det.<br />

Men nu har <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

bestämt sig för att säga ifrån. Skälet är<br />

inte att vi drivs av någon längtan att<br />

agera upphandlingspolis. Skälet är inte<br />

heller, om nu någon till äventyrs skulle<br />

tro det, att vi till varje pris vill göra om<br />

alla konkurrensutsatta upphandlingar<br />

till tävlingar.<br />

Skälet är i stället att det är oacceptabelt<br />

med olika blandformer av<br />

upphandlingar som ligger utanför<br />

det regelverk som gäller för offentlig<br />

upphandling.<br />

Man kan säga mycket om otympligheten<br />

i den svenska upphandlingslagstiftningen,<br />

men det är bättre att<br />

offentliga upphandlare lär sig att<br />

utnyttja den mångfald av möjligheter<br />

som LOU ger än att de går utanför<br />

lagens ramar.<br />

Att vi får blandformer och hemkokade<br />

upphandlingsförfaranden skapar<br />

bara oreda. Just när denna ledare ska<br />

skrivas dyker ytterligare ett fall upp<br />

på mailen, ett av många. En kommun<br />

upphandlar arkitekttjänster för projektering<br />

av en ny skola. Upphandlingen<br />

kallas ömsom urvalsupphandling, ömsom<br />

arkitekttävling men har parallelluppdragets<br />

allra sämsta kännetecken:<br />

oklar bedömningsprocedur, otydliga<br />

kriterier, inga besked om hur val och<br />

utvärdering ska gå till. Och, naturligtvis,<br />

ersättningsformer, som man inte<br />

vet om man ska skratta eller gråta inför.<br />

Och, ändå, 20 arkitektföretag som<br />

lämnar in intresseanmälningar. Detta<br />

är inte otypiskt, det är så verkligheten<br />

ser ut.<br />

<strong>Arkitekter</strong>na har själva bidragit till<br />

att skapa denna verklighet, en verklighet<br />

man får betala ett högt pris för<br />

i form av dåliga villkor, svag kommunikation<br />

med beställaren, och underförstådda<br />

krav på överpresterande eller<br />

78 ARKITEKTEN mars 2008


gratisarbete. Det är i dessa sammanhang<br />

känslan av att inte vara respekterad<br />

eller uppskattad grundläggs.<br />

Så, vad kan göras? Det här, tror vi:<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> går nu in och<br />

ifrågasätter alla offentliga upphandlingar<br />

rubricerade som parallella<br />

uppdrag som vi får kännedom om.<br />

Du som arbetar i en offentlig<br />

verksamhet och ser att din arbetsgivare<br />

tänker arrangera något som<br />

kallas parallella uppdrag bör säga<br />

ifrån. Gör klart att blandformer av<br />

upphandlingar eller upphandlingar<br />

utanför lagens regler inte kan göras.<br />

Rekommendera din arbetsgivare att ta<br />

kontakt med <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

Du som är praktiserande arkitekt<br />

eller arbetar i arkitektföretag<br />

som får förfrågningar om offentlig<br />

arrangerade parallella uppdrag bör<br />

också säga ifrån. Klargör att formen<br />

parallella uppdrag inte existerar inom<br />

offentlig upphandling. Avstå från att<br />

deltaga och rekommendera beställaren/upphandlaren<br />

att ta kontakt med<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Beskeden kan inte göras tydligare<br />

än så här. Saneringen måste börja<br />

någonstans och någon gång. Du har<br />

som arkitekt, oberoende av om du<br />

är beställarföreträdare eller leverantör,<br />

också ett personligt ansvar för<br />

att delta i städning och uppröjning i<br />

upphandlingsdjungeln. Ta det!<br />

Parallelluppdragens krokiga bana<br />

med ständiga vurpor och uråkningar<br />

går att påverka!<br />

Staffan Carenholm<br />

StuDent­<br />

SPALten<br />

vasalopp och modern Arkitektur<br />

Jag hör hejarop och bjällror som klingar, skidor som glider<br />

mot snön och andfådda åkare som stakar sig fram. Det är<br />

i Gustav Vasas spår jag åker och känslan av att vandra i<br />

fädrens fotspår hade inte kunnat vara större.<br />

På skidor glider jag nerför backar och spanar ut över<br />

oändliga landskap med skogar utan slut och vita fjäll som<br />

kämpar mot trädgränsen. Allt känns så otroligt tyst och<br />

lugnt, mäktigt på ett konstigt, obegripligt sätt. Jag befinner<br />

mig på en plats jag aldrig tidigare besökt men som ändå<br />

känns hemma. Här är långt från storstadspuls och stress men<br />

nära till natur och kultur.<br />

Vasaloppet går av stapeln för åttiosjätte året i rad och har<br />

aldrig varit populärare. Trots att organisationen moderniserats<br />

med elektroniska chip och anmälan över Internet bär<br />

loppet fortfarande på en unik historia som tusentals människor<br />

från hela världen väljer att delta i. Det är mäktigt och<br />

vackert att se den bastanta massan av startande människor<br />

formas till en rinnande flod av åkare, vem hinner först till<br />

den välförtjänta kransen?<br />

Men Vasaloppet åker man inte för att vinna, Vasaloppet<br />

är så mycket mer än en vinnartid och mjölksyra i benen. Det<br />

är en njutning och en utmaning, en upplevelse utöver det<br />

vanliga, något kulturellt och historiskt. Först när man känner<br />

den härliga stämningen och vasaloppsatmosfären inser man<br />

värdet av historia, kultur och gemenskap.<br />

Historia, kultur och gemenskap. Dessa tre ord tror jag är<br />

viktiga att ha i åtanke när vi planerar för ett bra och hållbart<br />

samhälle. Jag tror att det är viktigt att känna samhörighet<br />

och bakgrundsfaktorer till de miljöer och byggnader vi rör<br />

oss i. Mycket av det som byggs idag snarare utmanar än samspelar<br />

med vad vi människor egentligen känner oss hemma<br />

med. Begreppet ”Modern Arkitektur” handlar mer om nya<br />

former och häftiga lösningar än bevarandet av gammal historia.<br />

Ju coolare desto bättre kan jag ibland tycka, men det är<br />

klart, vi strävar alltid efter något nytt. Att allt skulle byggas<br />

på samma sätt är inte heller en bra arkitektur, vad jag menar<br />

är snarare att begreppet ”Modern” blivit alldeles för stramt<br />

och framåtsträvande. Modernt är fortfarande nytt, men vi<br />

får inte glömma kultur och historia. De bidrar till gemenskap<br />

och välbefinnande och Vasaloppet är om något ett bra<br />

bevis för detta.<br />

Pia Jonsson<br />

Landskapsarkitektur<br />

Alnarp<br />

ARKITEKTEN mars 2008 79


kasperhistoria<br />

Pristagare 1970:<br />

Kvarteret<br />

Barberaren i<br />

Sandviken<br />

Arkitekt:<br />

Ralph Erskine<br />

Byggherre:<br />

AB Söderman &<br />

Söner i Sandviken<br />

Juryn bestod av<br />

Hans Borgström,<br />

Bengt Edman,<br />

Bengt Hidemark<br />

och Leif Reinius.<br />

När kvarteret Barberaren i Sandviken<br />

fick Kasper Salin-priset 1970 var det inte<br />

bara Barberaren juryn ville hylla, det var<br />

lika mycket arkitekten själv och de många<br />

mänskliga bostadsområden av omisskännlig<br />

karaktär han ritat. Bara i Sandviken<br />

finns sex objekt av Ralph Erskine.<br />

Erskines humanistiska arkitektursyn<br />

var en motvikt till miljonprogrammets<br />

stora skala. Hans omsorger om de människor<br />

som skulle bo i hans arkitektur<br />

syntes i många detaljer som uppmärksammades,<br />

uppskattades och fotograferades.<br />

Det är lättare att hitta detaljbilder än<br />

översiktsbilder i fotoarkivens Erskinemappar.<br />

En lokal massaindustri anlitade<br />

Erskine för olika uppdrag redan i slutet<br />

av 1940-talet. Han ritade bostäder,<br />

ett pensionärshem, en massafabrik, ett<br />

rymdraketliknande vattentorn, en underjordisk<br />

panncentral och en telefonkiosk<br />

som aldrig blev byggd i Gästrike Hammarby.<br />

De goda erfarenheterna gjorde<br />

det naturligt att vända sig till honom igen<br />

när det blev dags att bygga ut centrala<br />

1970<br />

Sandviken. Han föreslog en blandning av<br />

bostäder och arbetsplatser, kontor och<br />

butiker. Marken skulle vara fri, bilarna<br />

fick gå under jord. Hans typiska hängande<br />

balkonger, som inte får bryta igenom<br />

ytterväggens värmeisolering, finns även<br />

i kvarteret Barberaren, som byggdes i<br />

början av 1960-talet. I ett av Barberarens<br />

nio hus har balkongerna bytts ut i samarbete<br />

med Erskines kompanjon Johannes<br />

Tovatt. Byggnaderna är väl bevarade,<br />

mycket tack vare de påkostade materialen,<br />

tegel och koppar på taken. Betongen<br />

behöver tvättas här och där men alla<br />

ursprungsvärden finns kvar, säger länsmuseets<br />

antikvarie.<br />

Bostadsbolaget har inga problem att<br />

hyra ut Erskines lägenheter, de varierade<br />

planlösningarna är attraktiva och<br />

passar dagens unga individualiserade<br />

generation. Sandvikens kulturarv hör<br />

till stadens attraktioner och lämpar sig<br />

för arkitekturturism. På kommunens<br />

hemsida presenterar sig Sandviken som<br />

Erskine-staden.<br />

Kerstin Persson<br />

Arkitekten listar<br />

Kasper Salinpristagare<br />

genom åren.<br />

Juryns motivering:<br />

”Svenska Arkitektföreningen utdelar 1970<br />

års Kasper Salinpris till kv. Barberaren<br />

i Sandviken som exponent för en serie<br />

intressanta bostadsområden av Ralph<br />

Erskine såsom Brittgården i Tibro, Claire<br />

Hall i Cambridge och kv. Ezperanza i<br />

Landskrona.<br />

I en mångsidig produktion av bostadsmiljöer<br />

har Ralph Erskine visat en ambition<br />

och förmåga att forma det fysiska<br />

rummet till gagn och lust för människan,<br />

både som kollektiv och enskild individ.<br />

Han vill med utformningen av rummet ge<br />

förutsättningar såväl för social gemenskap<br />

som för individens avskildhet och<br />

med starkt artikulerad form göra miljön<br />

rikare.<br />

Han har intuitivt känt för den enskilda<br />

människan och konsekvent företrätt hennes<br />

intressen i en tid då en slentrianmässig<br />

produktionsanpassning alltför mycket<br />

präglar utformningen av vår omgivning.”<br />

Priset överlämnades vid en enkel<br />

ceremoni 4 februari 1972 i kv Barberaren<br />

i Sandviken.<br />

80 ARKITEKTEN mars 2008<br />

Foto: Martin Åhrén

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!