ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

Nya professorer på gammal institution Konsthögskolan i Stockholm har fått två nya professorer. Båda vill se samarbeten mellan kurserna och dessutom med konstutbildningen. Vi har träffat dem. SARI SCHULMAN, NY PROFESSOR PÅ KONSTHÖGSKOLAN RESTAURERINGSKONST Född 1954 Arkitekturutbildning på Helsingfors Tekniska Högskola 1974–84 1984–1993: Anställd på fl era arkitektkontor Restaureringskonst på Konsthögskolan i Stockholm 1992–1993 Adjunkt i arkitekturhistoria på Tammerfors Tekniska Högskola 1993–1998 Startade arkitektkontor 1993 1998–2002 utvidgades kontoret med uppdraget Finska Nationalteatern i Helsingfors. Sedan dess varierande uppdrag. Foto Nina Gunne HENRIETTA PALMER, NY PROFESSOR PÅ KONSTHÖSKOLAN ARKITEKTUR Född 1965 KTH Arkitektur 1984–1989, examen 1992 IV Laboratory of Urbanism of Cities, Barcelona, 1994. Master of Urbanism. Restaureringskonst på Konsthögskolan i Stockholm 1994–95 1989–1994: Arbete på olika arkitektkontor 1995–2000: Adjunkt på Konsthögskolans postgraduate-utbildning i Arkitektur TEArk, Tomas Eriksson Arkitekter sedan 2000 Verksam som skribent och arkitekturkritiker i MAMA, Arkitektur och Fotografi sk tidskrift. Gästkritiker och föreläsare på KTH Arkitektur, Konstfack, Ulltuna och Arkitekturhögskolan i Oslo. Uppdrag i tävlingsjuryer. 4 ARKITEKTEN maj 2005 Foto Ann-Sofi Rosenkvist
Sari Schulman, ny professor på Konsthögskolan restaureringskonst, vill utvidga restaureringsarkitekternas verksamhetsområden. Varje restaurering innebär något nytt. Nu är det 1980-talsarkitekturens tur att diskuteras. ”Arkitektur och restaurering är två sidor av samma mynt” Text och foto: Nina Gunne Ofta är restaurering en specialisering för arkitekter, något man väljer istället för att arbeta med nybyggande. Men Sari Schulman, ny professor på Konsthögskolans linje för Restaureringskonst sedan årskiftet, tycker att arkitekter ska arbeta med både och. – Alla byggnader har en viss livslängd, restaurering är en naturlig del av arkitekturen. Man måste alltid gå tillbaka till en byggnad. Och man är aldrig den sista som gör det. Gränsdragningen mellan restaurering, ombyggnad, renovering eller rekonstruktion är ofta flytande och dessutom ganska ointressant att göra tycker hon. – Restaureringskonsten får inte avgränsas ifrån arkitektur. Vid en restaurering sker alltid en förändring av byggnaden och för det krävs en kreativ, konstnärlig insats. Arkitekter är dessutom oftast verksamma i en bebyggelsemiljö och måste alltid förhålla sig till det befintliga Hon tycker att arkitekter som bara arbetar med nybyggande också kan ha god nytta av att gå kursen i restaureringskonst. – Det är viktigt att känna till arkitekturens bakgrund och historia. Kunskap om eviga element kan inspirera den nya arkitekturen. Det handlar inte om att kopiera former utan om att vara en del av en kontinuitet, att känna till det som har varit för att kunna gå vidare. Och de stora arkitektoniska frågorna är desamma idag som förr. Man börjar aldrig från noll. Det är arkitekternas och antikvariernas ansvar att bedöma vad som ska bevaras för kommande generationer. – Det är en ständigt pågående process och den måste påbörjas tidigt, innan alltför mycket har förstörts eller byggts om. Idag kan redan 70-talsbrutalismen försvaras, medan 80-talarkitekturen är den mest hotade epoken. Där anser hon att arkitekterna och inte bara antikvarierna bör vara med för att kunna bedöma vilka ingrepp som kan göras i byggnaden utan att karaktären förstörs. För drygt tio år sedan gick hon själv den utbildning hon nu blir professor för. – Det blev en vändpunkt i mitt liv. Hon startade eget kontor 1993 och blev samtidigt adjunkt i arkitekturhistoria på Tammerfors Tekniska Högskola. Efter flera mindre uppdrag fick hon 1998 uppgiften att restaurera Finska Nationalteatern i Helsingfors. Kontoret utvidgades och hon slutade i Tammerfors för att lägga all sin tid under fem år på arbetet med Nationalteatern. Sedan dess har kontoret haft varierande uppdrag, både nybyggnad och restaurering. Det kan finnas, menar hon, en risk att de som söker sig till restaureringskonsten är de som älskar vackra gamla hus. Det är en tendens som hon vill motverka. – Jag vill utvidga området för restaureringsarkitekterna. Restaureringsuppgifterna idag handlar om så mycket mer än slott och herrgårdar. Inte många får arbeta med sådana uppgifter. Men också nya hus blir gamla och man måste kunna bemöta uppgifterna professionellt. Inför varje restaureringsuppgift är det viktigt att definiera byggnadens karaktär och essens. Och det är en uppgift för arkitekter. Restaureringskonst innebär ofta kunskap om traditionella byggtekniker, men allteftersom gränserna flyttas framåt i tiden krävs också kunskap om modernare material och teknik. Under sin tid på Konsthögskolan vill hon gärna forma uppgifterna efter ett aktuellt behov. I höst och hela nästa år blir temat industriarkitektur och uppgiften gasverket i Värtahamnen. – Under ett år kan man inte hinna lära sig allt inom restaureringskonsten. Men om man kan lära sig ett förhållningssätt och metodik – så är det nånting. Och jag hoppas att vi ska komma fram till konkreta projekt. Under senare år kan hon tänka sig att utvidga uppgiftsområdet till att handla om övriga Europa, till exempel Baltikum. – Sverige är egentligen så…färdigt. Hon ser gärna samarbete mellan utbildningarna i Arkitektur och Restaureringskonst och att utnyttja de möjligheter det ger att befinna sig på en Konsthögskola. – Arkitektur och restaurering är två sidor av samma mynt. De är olika sätt att förhålla sig till samma substans. ■ ARKITEKTEN maj 2005 5
Page 1 and 2: 05 ➤ MALMÖ XL HÖGT, BRETT OCH S
Page 3: Foto Bruno Ehrs ”Jag tycker att a
Page 7 and 8: ”Det finns en längtan efter att
Page 9 and 10: ”Vi kan arkitektur” Arkitekturr
Page 11 and 12: Berlinare vill ge Tensta bykänsla
Page 13 and 14: ARKITEKTEN maj 2005 13
Page 15 and 16: Tre nya stora projekt i Malmö vill
Page 17 and 18: ”Fasaden är ytterligare ett exem
Page 19 and 20: ”Vykortsståndet på stationen do
Page 21: ”Två kulturer som möts. Den sto
Page 25 and 26: Mångfald med industrialiserat Indu
Page 27 and 28: Under 1990-talets slut växte kriti
Page 29 and 30: Framtiden syns från plan 5 Fiction
Page 32 and 33: 32 ARKITEKTEN maj 2005
Page 34 and 35: Exjobb i blåställ 34 ARKITEKTEN m
Page 36 and 37: VILLA BOA Atriumhus i Skrea, Falken
Page 38 and 39: Första arkitektjobbet: En internat
Page 40: Traditionella kambodjanska hus har
Page 43 and 44: Svar från Malmö stad: Vi prövar
Page 45 and 46: Nej till klyschor, ja till nyanser
Page 47 and 48: sen. Sakfrågorna i dessa skeden ä
Page 49 and 50: ling även inom professionell prakt
Page 51 and 52: SVERIGES ARKITEKTER INFORMERAR: TÄ
Page 53 and 54: FFNS vann i Taxinge Övertygande he
Page 55 and 56:
Dags söka europeiskt kulturarvspri
Page 57 and 58:
mer förtroendebaserade byggprocess
Page 59 and 60:
Per Reinholtz, ordförande i Sverig
Page 61 and 62:
Bättre arkitekt är målet 28 går
Page 63 and 64:
Vid vårt seminarium pekade flera a
show all

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?